Strålrisker inom diagnostisk radiologi



Relevanta dokument
Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Organisationsplan för strålskyddsverksamhet i Västra Götalandsregionen

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Inspektionsrapport för röntgenverksamheten vid Aleris Röntgen Annedal

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Föreläggande efter inspektion

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik

Föreläggande om åtgärder

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Datortomografi hos barn beräknas öka antalet cancerfall Stråldos och cancerrisk kan reduceras

Hur höga är de diagnostiska standarddoserna, DSD?

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

KONVENTIONELL RÖNTGEN URORADIOLOGI T4 VT Metoder. Metoder

Föreläggande om åtgärder

Strålsäkerhet för strålande läkare

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Föreläggande om åtgärder

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

STRÅLSKYDDSUTBILDNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Fakta om graviditet och arbetsmiljö

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

EXAMENSARBETE. Risker för patienter vid exponering av joniserande strålning vid datortomografiundersökningar. Carola Edeblom Jenny Mämmi

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus

Röntgen och nuklearmedicin

Inspektion av röntgenverksamhet vid

Tillämpad medicinsk teknik. Hösten, 2012

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Nyckeltal Rapport Röntgen och Mammografi

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Primovist OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Projektplan för examensarbete

INSTRUKTION ANGÅENDE RÖNTGENUNDERSÖKNING OCH KLASSIFICERING AV FÖRÄNDRINGAR I RYGGEN (Rygginstruktion)

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Del 5. Totalpoäng: 20p.

MRT REINVESTERING. 1. Bakgrund Konsekvensbeskrivning Utrustning idag 2.2 Undersökningsbehov 2.3 Strålskydd 2.4 Patientperspektiv

Joniserande strålning

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

En skola fri från mobbning och kränkningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Svar: 0,5. Svar: 0,5 1

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Bilaga 4 till rapport 1 (6)

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Lågt socialt deltagande Ålder

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Socialstyrelsens författningssamling

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Friskoleurval med segregation som resultat

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Skånes universitetssjukvård Förvaltningsledning

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Tentamensnummer... MEQ fråga p. Tentamen Klinisk Medicin HT 2010

Fördelar och nackdelar med vismutskydd över bröst vid datortomografiundersökning

Bilddiagnostik av lungemboli hos gravida: en litteraturstudie

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Är upplevelser geodata?

Version: 2.0. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Kvalitetsbokslut 2012

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Vissa kurser genomförs hos tillverkaren, oftast utanför Sverige, och med engelska som kursspråk.

Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

23 Fosterdiagnostik RS160306

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

Strålrisker och stråldosreducering i samband med koronarangiografi

Radonsäkring som åtgärd för områden med flyktiga föroreningar

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Övningar. Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Transkript:

Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi HT 2010 Barbro Vikhoff Baaz, sjukhusfysiker spec. Diagnostisk strålningsfysik

Riskhantering - radiologi Grundprinciper Alla röntgenundersökningar innebär strålrisk för patienten * Berättigad undersökning Den kliniska nyttan för patienten överväger strålrisken * Optimerad undersökning Tillräckligt diagnostiskt utbyte med lägsta möjliga stråldos 2

Diagnostik med strålning Röntgen Konventionella undersökningar Röntgen Datortomografi Röntgen Angiografi, intervention Nuklearmedicin Scintigrafier mm Nuklearmedicin + Röntgen PET/CT MR Magnetkameraundersökningar Ultraljud Bilddiagnostik, funktionsdiagnostik 3

Diagnostik - strålslag IJS JS Våglängd (meter) Icke-joniserande strålning, IJS Ultraljud mekaniska vågor MR elektromagnetiska fält Joniserande strålning, JS Röntgendiagnostik röntgenstrålning Nuklearmedicin gammastrålning 4

Jonisation Före: Atom Efter: Jon Foton Jonisation Fri elektron 5

Stråldos absorption av strålningsenergi Jonisationer Röntgenstrålning in mot kroppsdel 100 % Röntgenstrålning ut från kroppsdel 0,1-10 % Hög dos Låg dos 6

Diagnostik strålrisker I Icke-joniserande strålning Ultraljudsdiagnostik - ultraljud Inga kända strålningseffekter MR - elektromagnetiska fält Kända fysiologiska effekter: Yrsel, nervstimulering, uppvärmning Inga kända farliga strålningseffekter MR-säkerhet! (pacemaker, metallföremål...) 7

Diagnostik strålrisker II Joniserande strålning Riskökning för cancer och genetiska effekter - sena strålningseffekter Risk för fosterskador Akuta, lokala, strålskador (interventionsradiologi) 8

Radiologiska undersökningar Patientstråldoser Sverige 2005 Fördelning kollektiv dos CT-undersökningar utgör nästan 60% av den totala kollektiva dosen. CT 58% SSI-rapport 2008:03 9

Radiologiska undersökningar Patientstråldoser Sverige 2005 Typ av undersökning Antal Andel Andel av dos Konventionell röntgen 3 944 747 73% Datortomograf 651 885 12% Ultraljud 475 020 9% MR 262 232 5% Nuklearmedicin 103 159 2% 36% 58% 0% 0% 6% Total 5 443 043 SSI-rapport 2008:03 10

Stråldos - ett mått på risk I Undersökt område Absorberad dos i en punkt, enhet Gy (Gray) Absorberad strålningsenergi/massenhet (J/kg) Absorberad dos risk för lokal stråleffekt Organdos = absorberad strålningsenergi i ett organ/organets vikt 11

Stråldos - ett mått på risk II Undersökt område Ekvivalent dos, enhet Sv (Sievert) Absorberad dos (Gy) x strålningsviktfaktor För röntgen- och gammastrålning: Strålningsviktfaktor = 1 12

Stråldos - ett mått på risk III Undersökt område Effektiv dos, enhet Sv (Sievert) Beräknas som en viktad summa av ett antal organdoser Organviktfaktorerna bestäms av respektive organs strålkänslighet med tanke på sena effekter 13

Effektiv dos organviktfaktorer Strålkänslighet "Organviktfaktor" / kroppsdel 14

Exempel på stråldoser Lokala stråldoser CT-us, huddos Konventionell rtg-us, huddos Interventionsprocedur Effektiva doser Naturlig bakgrundsstrålning CT-us Konventionell röntgenundersökning Interventionsprocedur 10-100 msv 0,1-1000 msv 100-10 000 msv 1 msv/år 2-20 msv 0,01-20 msv 10-100 msv 15

Strålningsbiologi joniserande strålning Före: Atom Efter: Jon Foton Jonisation Fri elektron Cellen: Vatten 70%, protein 15%, RNA 6%, DNA 1% Jonisationer i levande celler kan leda till cellskada / celldöd Akuta strålningseffekter Jonisationer i cellens DNA kan påverka cellens liv Sena strålningseffekter 16

Akuta stråleffekter - deterministiska Organdosen måste överskrida ett visst värde tröskeldosen för att effekten skall uppstå Tröskeldoser: Huderytem Hudnekros Katarakt Håravfall Sterilitet Fosterskada 2 000 msv 20 000 msv 4 000 msv 3 000 msv 3 000 msv >100 msv Över tröskeldosen ökar skadans grad med dosen. 17

Strålrisker vid graviditet Graviditetsvecka Effekt Tröskeldos, fosterdos 0-2 Spontan abort 3-25 Utvecklingsrubbningar >100 msv 8-15(-25) Mentala störningar >100 msv Riskbedömning (ICRP): Fosterdos < 100 msv utgör inte abortindikation 18

Strålrisker vid graviditet Praktisk handläggning vid röntgenundersökning: Vid buk/bäcken-us av kvinnor i fertil ålder frågas om graviditet vid remiss och undersökningstillfälle. Vid graviditet: Avvakta / välj alternativ metod (t ex ultraljud) / genomför akut undersöknings med särskild hänsyn till graviditeten 19

Fosterdoser i röntgendiagnostik Fostret utanför avbildat område Skallröntgen, lungröntgen, extremiteter Fosterdos < 0,1 msv Fostret delvis i avbildat område Ländrygg, kolon Fosterdos 1-10 mgy Fostret helt i avbildat område Buköversikt, CT-buk, intervention i buk Konventionell undersökning: Fosterdos 1-10 msv Datortomografi, intervention: Fosterdos 10-100 msv 20

Blyförkläde på patientens mage? Primärstrålning Läckagestrålning från rörkåpa och bländare Spridd strålning Fosterdosreduktion med hjälp av förkläde CT-hjärna: < 0.01 mgy CT-thorax: 0.01-0.1 mgy Obetydlig dosvinst! 21

Sena stråleffekter - stokastiska Tid DNA-skador 0,001 s Frisk cell Reparation Celldöd Apoptos minuter Mutationer Somatiska Genetiska Cancerinduktion Ärftliga skador år 22

Sena stråleffekter - stokastiska Inga tröskeldoser Sannolikheten för sen effekt i organ proportionell mot organdos Effekter: Bidrag till cancerinduktion (Ärftliga skador) Latenstid bestrålning diagnostiserbar tumör: 5-50 år Olika organ är olika känsliga för sena strålningseffekter Inga specifika strålningstumörer 23

Sena stråleffekter - riskfaktorer Cancermortalitet vs effektiv dos, linjärt dos-risksamband Risk Riskökning: 0,015 % / msv (foster, barn 0-9 år) Riskökning: 0,005 % / msv (hela befolkningen) Riskökning: 0,001% / msv (>70 år) 0 1-10 1000 Effektiv dos, msv 24

Patientstråldoser - biverkansrisker Undersökning Effektiv dos, msv Risk (Ca-incidence)* Extremiteter, en bild 0,02 1/1 000 000 Mammografi 0,1 1/200 000 Lungröntgen 0,1 1/200 000 Ländrygg 1 1/20 000 CT-skalle 2 1/10 000 CT-Thorax 5 1/2 000 CT-buk 10 1/1 000 CT-hjärta 10 1/1000 Interventionsprocedurer 10-100 1/2 000-1/200 * Riskuppskattningen gäller för normalbefolkning, medelålders personer för patienter måste hänsyn tas till ålder och sjukdomsbild/förväntad livslängd 25

Linjärt dos-risksamband Praktiska konsekvenser i medicinsk diagnostik Det finns inga dosgränser för patienter Varje dosbidrag till patienten ger samma biverkansrisk oavsett antalet tidigare undersökningar. I varje situation bedöms: Risken/dosen från undersökningen jämfört med klinisk nytta för fortsatt handläggning. 26

Riskbedömning två perspektiv För den enskilde patienten: Uppmärksamhet på akuta stråleffekter vid interventionsprocedurer Uppmärksamhet på graviditet vid buk/bäckenundersökningar av kvinnor i fertil ålder Låg biverkansrisk för sena effekter från enskilda undersökningar för den enskilde patienten För röntgendiagnostiken : Biverkansrisken för sena effekter motsvarar ca 200 extra cancerdödsfall/år i Sveriges befolkning på grund av röntgendiagnostik. 27

Riskhantering - Radiologi Strålskyddslagen 1988:220 SSM Statens StrålsäkerhetsMyndighet* Lagar och föreskrifter Kontroll/övervakning av strålskydd Mätning/registrering av patientstråldoser * Före 2008-07-01: Statens strålskyddsinstitut, SSI 28

Riskhantering - Radiologi Strålskyddslagen 1988:220 SSM Statens StrålsäkerhetsMyndighet ICRP International Commission of Radiological Protection 29

Strålrisker? - Vem kan man lita på? ICRP: Oberoende sammanslutning av ca 100 forskare inom strålskyddsområdet. Analyserar och sammanfattar kunskap om strålrisker och strålskydd Utarbetar strålskyddsrekommendationer => underlag för strålskyddsarbete och nationell lagstiftning i de flesta länder. 30

Strålskydd-svensk lagstiftning SSM föreskrifter, t.ex. SSM FS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSM FS 2008:31 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik - www.stralsakerhetsmyndigheten.se 31

Strålskydd-svensk lagstiftning Övervakning av patientstråldoser. Mätning/registrering av patientstråldoser för 12 rutin-undersökningar (Konventionella us, CT, mammografi) minst vart tredje år 32

Personal - dosgränser Effektiv dos : Ögondos: Hud-, handdos: 50 msv enstaka år, 100 msv/5 år 150 msv/år 500 msv/år Gravid i strålningsarbete: Fosterdosgräns: 1 msv Rättighet att slippa strålningsarbete SSMFS 2008:51 33

Personalstråldos - yrkesrisk Exempel på personaldoser, effektiv dos Allmänradiologi Interventionsradiologi: 0-1 msv/år 1-10 msv/år Riskexempel: Effektiv dos: 5 msv/år under 30 år Yrkeslivsdos 150 msv Riskfaktor: 0,004% / msv Yrkeslivsrisk : 0,6% 34

Guidelines Remisskriterier! Berättigad bestrålning? Rätt metod för varje frågeställning: EU-publikation: Strålskydd 118 (2000) Making the best use of clinical radiology services Royal College of Radiologists, London 2007 35