SPÅR I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN

SPÅR I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN

Inledning SPÅR är ett regionalt läromedel, anpassad till årskurs 4-6, med syfte att vara en vägledning i det västerbottniska kulturlandskapet. Trots att den är tänkt för barn passar den alldeles utmärkt för vuxna, att på ett enkelt sätt komma i kontakt med kulturlandskapet. Denna studieplan följer SPÅR och syftar till att landskapet och dess spår ska bli annat än självklara för oss. Boken är skriven av Susanne Sundström och Anders Karlsson, som båda arbetar med kulturmiljövård på Västerbottens museum. I korta texter tar författarna oss med på en resa genom Västerbotten från istid till nutid och gör nedslag vid de spår som denna utveckling har lämnat kvar. Träffarna kan med fördel hållas ute i landskapet, gärna i samarbete med er närmaste hembygdsförening. Hos hembygdsföreningarna finns en stor mängd lokal kunskap att ta del av, som utmärkt kompletterar denna studieplan. Kontakta den lokala hembygdsföreningen för att höra om det finns någon som vill föreläsa om något ämne som passar in. Ta med och jämför äldre och nyare fotografier och äldre kartor under studiecirkelns gång. Dokumentera gärna det som diskuteras. Tänk på att det som är självklart idag inte kommer att vara det för kommande generationer. Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation. Mycket nöje! Västerbottens läns hembygdsförbund Maria Paulsson 1

SPÅR i landskapet och av forna tider Landskapet runt omkring oss, som kan te sig självklart, är ständigt föränderligt. Vissa förändringar sker långsamt över tid, andra går betydligt snabbare. Vissa förändringar syns tydligt medan andra är mer diskreta. De flesta förändringar som sker idag är gjorda av människan, men inte alla. Landhöjningen är ett resultat av den is som täckte Västerbotten och tryckte ner landet. När isen smälte, höjde sig landet. De fornlämningar som låg vid kusten när de gjordes har genom århundradena fått en helt annan placering. Fornlämningar och fornfynd berättar förutom om klimatförändringar även om de människor som först befolkade länet: kost, teknik, handel, livsmönster, hantverk, föreställningsvärld etc. ATT DISKUTERA: vad finns av sjöar, berg, dalar, älvar, flyttblock, klapperstensfält, jättegrytor, kalottberg, fjäll etc i er bygd? Hur och när har de skapats? hur har landskapets utseende påverkat placering av bosättningar, odlingar m m? Varför finns t ex era hemorter just där de finns? klimatförändringar vad är naturligt och vad beror på miljöpåverkan? hur har landskapet i er bygd förändrats under de senaste 50-100 åren? Titta på gamla fotografier när ni diskuterar. vilka typer av fornlämningar finns i er bygd? Vad berättar de om er bygds historia? LITTERATUR: Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR, s. 6 13. FÖRSLAG PÅ ÖVRIG LITTERATUR: Andersson, Berit, Sandén, Erik, Skog och historia i Västerbottens län. Karlsson Anders, En bit Västerbotten. Västerbotten 1983:2, Artiklar om arkeologi från järnålder till järnbruksepoken, s. 66 103. Västerbotten 1989:3/4, Geologiska sevärdheter. Västerbotten 1993:3, Spår från 9000 år. Västerbotten 1994:4, Sevärd natur. Västerbotten 1996:3, Kulturspår i fjällen. Västerbotten 2001:4, Arkeologi i Västerbotten. Västerbotten 2007:2, Spår från 10 000 år. 2

SPÅR i bondejord och till skogs Dagens odlingslandskap ser annorlunda ut än vad det gjorde för bara 50 år sedan. Olika markslag och byggnadstyper har ändrats och försvunnit. Utmarker har förlorat sin betydelse och växt igen. Utveckling av odlingsteknik har gjort att vissa marker inte behövs längre. Småbrukandet har blivit olönsamt och stordrift förändrar landskapet. Gårdar läggs ner och försvinner. Skogen har haft stor betydelse i vårt län. Här har man ägnat sig åt bär- och svampplockning och jakt, men även de arbetstillfällen som skogsbruket gav: bl a flottning och kolning till sågverk och järnbruk. Skogen har i stor utsträckning även använts som betesmark. Idag kan vi finna en mängd olika spår i skogen från den tid många människor tjänade sitt levebröd därifrån. ATT DISKUTERA: Spåren av forna dagars verksamhet vad kan de berätta om arbetet som bedrevs? Diskutera diken, odlingsrösen, husgrunder, gärdsgårdar, stenmurar, tjärdalsgropar, kolbottnar, ödegårdar, ev. igenväxta ängs- och betesmarker mm. Studera ort- och naturnamn på äldre kartor. Vad kan namnen berätta om äldre tiders jord- och skogsbruk? Vilka spår finns från jord- och skogsbruk i er bygd? LITTERATUR: Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR, s. 22 39. FÖRSLAG PÅ ÖVRIG LITTERATUR: Andersson, Berit, Sandén, Erik, Skog och historia i Västerbottens län. Det värdefulla odlingslandskapet. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Karlsson Anders, En bit Västerbotten. Västerbotten 1981:3, Flottning. Västerbotten 1983:3, Ett år i skogen. Västerbotten 1985:2, Skogsmuseet i Lycksele. Västerbotten 1997:1, Odlingslandskapet. Westman, Fredrik, Tjärbränning. 3

SPÅR i kustbandet och Saepmie För kustbor har givetvis havet varit den naturliga resursen och arbetsplatsen i form av fiske, säljakt, båt- och skeppsbyggeri, sjöfart m m. I takt med att samhället förändrats har verksamheterna också förändrats eller försvunnit och efter sig lämnat en mängd olika spår, från forntid till modern tid. Bl a har länet haft över 30 varvsplatser och sjöfarten har en gång varit betydande, vilket en mängd olika spår vittnar om. Även de många vrak, som är belägna längs den västerbottniska kusten, vittnar om detta. Synen på landskapet skiljer sig åt mellan människor, beroende på olika erfarenheter och syften. Samerna lever med naturen och har kunskaper om den som gått i arv i generationer. De spår som finns efter dessa förfäder kan vara svåra att tolka för den som inte har samma erfarenhet. Inom den samiska kulturen finns dessutom olika variationer, som man bör vara medveten om: skogs- eller fjällsamisk kultur, nord- eller sydsamisk? ATT DISKUTERA: Arbetsåret vid kusten hur såg det ut för 100 år sedan? Jämför med idag. Arbetsåret som renägare hur såg det ut för 100 år sedan? Jämför med idag. Vilka lämningar finns från kustlivet förr i er bygd? Vilken betydelse har de idag? Vilka lämningar finns från det äldre samiska samhället i er bygd? Vilken betydelse har de idag? Låt var och en av cirkeldeltagarna ta reda på ett västerbottensbyggt segelfartygs öde och redogör för de andra. Vilka spår av samernas naturreligion finns idag? LITTERATUR: Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR, s. 40 53 FÖRSLAG PÅ ÖVRIG LITTERATUR: Andersson, Berit, Sandén, Erik, Skog och historia i Västerbottens län. Boberg Kurt, Öhman Alf, Vrak och sjöolyckor vid Västerbottens kust. Boberg Kurt, Västerbottnisk skeppslista. Boberg Kurt, Glimtar från trafiken över Kvarken. Västerbotten 1967. Fossum, Birgitta, Förfädernas land. En arkeologisk studie av lämningar i Sápmi, 300 f.kr. 1600 e.kr. Karlsson Anders, En bit Västerbotten. Kuoljok, Sunna, Utsi, John-Erling, Samerna. Solens och Vindens folk. Mulk, Inga-Maria, Laponia, Lapplands världsarv, ett natur- och kulturarv förvaltas för framtiden. 4

Petterson, O P, Kristoffer Sjulssons minnen, om Vapstenslapparna i början af 1800-talet. Västerbotten 1971:1, Båtar och båtbyggeri. Västerbotten 1971:2, Säljakt. Västerbotten 1975:1, Västerbottnisk segelsjöfart. Västerbotten 1986:2, Båtar. Västerbotten 1990:4, Sälfolk. Västerbotten 1996:3, Kulturspår i fjällen. Västerbotten 2001:4, Arkeologi i Västerbotten, s. 12 24. Westerdahl, Christer, Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart. Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan. Sevärt i Västerbottens län, Holmöns båtmuseum. Sevärt i Västerbottens län, Bjuröklubb. 5

SPÅR i byar och samhällen samt av gruvliga tider Ett samhälles framväxt är sällan en slump, utan välplanerat med en central punkt, som en samlingsplats eller en viss verksamhet. Varför ligger t ex er by just där den ligger? Varför ser den ut som den gör? Vad har just er by växt fram kring? Vilka spår i omgivningen kan berätta er bys historia? En del i ett samhälles uppväxt kan bero på de industrier man har kunnat arbeta med och bygga upp. För att detta ska kunna fungera är man beroende av en mängd olika faktorer som ska passa ihop resurser, transporter, arbetskraft När verksamheten förändras eller rent av upphör, förändras även omgivningen. Det som en gång byggts upp står nu som minnen över äldre tider. Vad händer då? ATT DISKUTERA: De människor som var först med att bilda det som blev er by, vad kan de haft för drömmar, mål och strävanden? Har de uppnåtts genom åren? Vilka drömmar, mål och strävande finns för er bys fortlevnad idag? Hur ska de uppnås? Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur bygden såg ut förr och jämför med idag. Vilka byggnader och marker fanns? Vilka har försvunnit? Vilka försvann först/senast? Varför? I Västerbotten finns en mängd spår av industrialismens framtidsoptimistiska framfart. Var och en cirkeldeltagare väljer en industri, med inspiration från SPÅR, som haft stor betydelse under sin verksamhetstid. Redogör för de andra deltagarna om vilken verksamhet som bedrevs, ägare, arbetsförhållanden etc samt verksamhetens uppgång och fall. Redogör även för vilka spår de har lämnat åt oss att beskåda och begrunda idag samt om någon slags verksamhet bedrivs nu. LITTERATUR: Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR, s. 54 71 FÖRSLAG PÅ ÖVRIG LITTERATUR: Karlsson Anders, En bit Västerbotten. Sevärt i Västerbotten, Bruksleden. Sevärt i Västerbotten, Inlandsbanan. Sevärt i Västerbotten, Norrbyskär. Sevärt i Västerbotten, Olofsfors bruk. Sevärt i Västerbotten, Finnforsens kraftstation. Västerbotten 1980:1, Baggböle och baggböleri. Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1992:3, Elkraft och kraftverk. Västerbotten 2006:1, Liv och kraft i Finnforsen. 6

SPÅR av landsväg, vattenväg, järnväg och förändring Vattenvägar har varit självklara transportvägar, farbara vinter som sommar. Längs den västerbottniska kusten, längs länets älvar och på dess sjöar har det passerat en mängd olika båtar, från allmogebåtar till större segelfartyg, med arbete från husbehov till arbete för stora rederier och bruk. Vägnätet har varken varit lika självklart eller farbart. Förr skapades vägarna efter hur geografin såg ut. De följde vattendragens dalgångar, som också blev naturliga leder som vintervägar. Järnvägarna har kommit med framtidstro, ibland farit med densamma, och än i våra dagar är järnvägsbyggandet i länet en diskussionsfråga. En viktig fråga är t ex vad just järnvägsbyggandet gör med miljön när t ex jordbruksmark rivs upp och fågelmiljöer antas störas. ATT DISKUTERA: Vilka spår finns i er bygd efter äldre kommunikationer? Vad kom först? Sist? När kom den första körvägen till er bygd? Vem ägde första bilen? Fundera kring när, vart och hur man reste samt restider: hur lång tid kunde en resa ta? Titta i gamla dagstidningar (t ex VK som finns i forum på Västerbottens museum samt på Folkrörelsearkivet) efter tidtabeller för olika kommunikationer, som t ex ångbåt, tåg, rälsbuss etc. Jämför sedan med en karta var de olika hållplatserna fanns, pricka in och/eller besök på plats. Titta på kartor och märk ut äldre smånamn, som numera glömts bort, på t ex myrar, ängar, vägar, stigar, kyrkvägar m m. Vad kom Inlandsbanan att betyda för Västerbotten och Norrland när den stod klar 1937? Vad kommer Botniabanan att betyda för Västerbotten och Norrland när den står klar? Vad gör dagens infrastrukturbyggen med vår miljö? Vilka spår från äldre tid offras för framtiden? Vilka spår lämnas kvar? Hur ser framtidens landsbygd ut? Vem bor där? Vad finns där? Vilka verksamheter bedrivs? LITTERATUR: Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR, s. 72 85 FÖRSLAG PÅ ÖVRIG LITTERATUR: Karlsson Anders, En bit Västerbotten. Landelius Torsten, Att i Satan! Vi byggd mellanriksvägen! En skildring av 7

vägbygget Umfors-Umbukta och livet i Tärnabygden på 1930-talet. Lundberg Henning, Med Lill-Ante, Malgomaj och Wolfgang på sjöarna i Vilhelmina. Västerbotten 1969:3. Sevärt i Västerbottens län, Blå vägen. Sevärt i Västerbottens län, Inlandsbanan. Sevärt i Västerbottens län, Tallbergsbroarna. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Västerbotten 1975:1, Västerbottnisk segelsjöfart. Västerbotten 1998:2, Järnvägar! Zetterberg Hilmar, När landsvägen till Sorsele byggdes. Västerbotten 1953. 8

Besök smultronställen Landskapet står i ständig förändring. Många gårdar och nybyggen har övergivits eller fått annan karaktär. Småskalighet har förbytts mot storskalighet. Samhället förändras och med det människors försörjningsmöjligheter. Men ännu finns det många vackra platser i vårt län som kan berätta om en annan tid än den de flesta lever i. Denna sista träff föreslås bli en utflykt eller resa till någon av platserna som omnämns på sidorna 86-94 i SPÅR. Inspireras även av besöksmålen i boken En bit Västerbotten samt besöksmålen i Sevärt. Om inte en utflykt är lämplig kan en film- eller föreläsningskväll anordnas, t ex med föreläsare från den lokala hembygdsföreningen, delta i länsstyrelsens fältvandringar och givetvis även egna förslag till aktivitet med anknytning till landskapet och dess spår göras. http://www.vbm.se/imuseet/fotoarkive t/film.php visar vilka filmer som går att hyra från Västerbottens museum. 9

Litteraturlista Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum. Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidskriften Västerbotten. * Andersson, Berit, Sandén, Erik, Skog och historia i Västerbottens län. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2007. (Gratis hos Skogsstyrelsen.) * Boberg Kurt, Öhman Alf: Vrak och sjöolyckor vid Västerbottens kust. Acta bothniensia occidentalis 6. Västerbottens läns hembygdsförening och Västerbottens museum. Umeå 1983. * Boberg Kurt, Västerbottnisk skeppslista. Acta bothniensia occidentalis 3. Västerbottens läns hembygdsförening och Västerbottens museum. Umeå 1977. Boberg Kurt, Glimtar från trafiken över Kvarken. Västerbotten 1967. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1967. Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1993. Fossum, Birgitta, Förfädernas land. En arkeologisk studie av lämningar i Sápmi, 300 f.kr. 1600 e.kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 22. Umeå 2006. * Karlsson, Anders, Sundström, Susanne, SPÅR. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2002. * Karlsson Anders, En bit Västerbotten en guide till länets sevärda natur och kultur. Acta bothniensia occidentalis 22. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1996. * Kuoljok, Sunna, Utsi, John-Erling, Samerna. Solens och Vindens folk. Ájtte. Luleå 2000. Landelius Torsten, Att i Satan! Vi byggd mellanriksvägen! En skildring av vägbygget Umfors-Umbukta och livet i Tärnabygden på 1930-talet. Acta bothniensia occidentalis 16. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1996. Lundberg Henning, Med Lill-Ante, Malgomaj och Wolfgang på sjöarna i Vilhelmina. Västerbotten 1969:3. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1969. 10

* Mulk, Inga-Maria, Laponia, Lapplands världsarv, ett natur- och kulturarv förvaltas för framtiden. Småskrifter från Ájtte. Luleå 2000. * Sevärt i Västerbotten, Bjuröklubb. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Sevärt i Västerbotten, Blå vägen. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1996. * Sevärt i Västerbotten, Bruksleden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2003. * Sevärt i Västerbotten, Finnforsens kraftstation. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Sevärt i Västerbotten, Holmöns båtmuseum. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1998. * Sevärt i Västerbotten, Inlandsbanan. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1995. * Sevärt i Västerbottens län, Kulturum Ratan. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1998. * Sevärt i Västerbotten, Norrbyskär. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Sevärt i Västerbotten, Olofsfors bruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1994. * Sevärt i Västerbotten, Tallbergsbroarna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2002. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 2001. Västerbotten 1971:1, Båtar och båtbyggeri. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1971. Västerbotten 1971:2, Säljakt. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1971. Västerbotten 1975:1, Västerbottnisk segelsjöfart. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1975. Västerbotten 1980:1, Baggböle och baggböleri. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1980. 11

** Västerbotten 1981:3, Flottning. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1981. * Västerbotten 1983:2, Artiklar om arkeologi från järnålder till järnbruksepoken, s. 66 103. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1983. * Västerbotten 1983:3, Ett år i skogen. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1983. * Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1985. * Västerbotten 1985:2, Skogsmuseet i Lycksele. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1985. ** Västerbotten 1986:2, Båtar. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1986. ** Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1988. Västerbotten 1989:3/4, Geologiska sevärdheter. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1989. * Västerbotten 1990:4, Sälfolk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1990. * Västerbotten 1992:3, Elkraft och kraftverk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1992. * Västerbotten 1993:3, Spår från 9000 år. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1993. * Västerbotten 1994:4, Sevärd natur. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1994. ** Västerbotten 1996:3, Kulturspår i fjällen. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1996. * Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1997. * Västerbotten 1998:2, Järnvägar! Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1998. * Västerbotten 2001:4, Arkeologi i Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2001. 12

* Västerbotten 2006:1, Liv och kraft i Finnforsen. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2006. * Västerbotten 2007:2, Spår från 10 000 år. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 2007. * Westerdahl, Christer, Et sätt som liknar them uti theras öfriga lefnadsart. Om äldre samiskt båtbygge och samisk båthantering. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet. Umeå universitet. Umeå 1987. * Westman, Fredrik, Tjärbränning. InformationsTeknologi, Sävar AB. Sävar 2006. Zetterberg Hilmar, När landsvägen till Sorsele byggdes. Västerbotten 1953. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1953. 13