Energianalys Göthes Energikartläggningen är utförd av Peter Karlsson och Eva Karlsson, Industriell Laststyrning. Syfte är att utvärdera samt finna åtgärder att effektivisera och minska nuvarande energianvändning på Göthes. Analys av energikartläggningen är utförd i samarbete med projektledare Anette Valfridsson. Vid företagsbesöket deltog även Energi och Klimatrådgivare Mathias Ahlstedt och Lars Olof Winge. 1
1 Sammanfattning Rapporten visar i första hand hur elanvändningen är fördelad mellan olika processer på Göthes. Syftet med kartläggningen att effektivisera energianvändningen och därmed minimera energikostnaderna. I energikartläggningen ingår energibesiktning, analyser av tidigare energianvändning samt mätningar på utvalda delar av anläggningen. Alla data i denna rapport omfattar år 2008 om inget annat anges. Intrycket är ett mycket väl fungerande företag med engagemang i både miljö och energifrågor. Den totala energianvändningen år 2008 uppgick till 474 MWh som är baserad på el. Genom att installera ett vattenburet system kopplat till ev fjärrvärme eller en egen biobränsleanläggning kan man reducera elanvändningen med ca 210 MWh/år. Byte till energieffektivare belysning har en besparingspotential på 35 MWh/år. Reducering av tomgångsdrift (drift under icke verksamhetstid) har en besparingspotential av ca 15-20 MWh/år. Förändra elavtalet till endast ett abonnemang och mät elanvändningen mellan byggnaderna internt. Kostnadsreduktion blir den fasta kostnaden med mellan 5-10 000 kr/år. Reducering av koldioxidutsläpp om åtgärderna genomförs blir 260 ton/år 2
Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, i slutet av mars, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare Anette Valfridsson, energi och klimatrådgivare Mathias Ahlstedt och Lars Olof Winge. Vår support från företaget har varit Jan Östlund som bidragit med värdefull information. Projektet finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna 3
Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Projekt Göthes... 5 2.1 Inledning... 5 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5 2.4 Avgränsningar... 6 3 Kort om företaget... 7 3.1 Ingångsdata... 7 3.2 Byggnad... 8 3.2.1 Gul del... 8 3.2.2 Blå del... 8 3.3 Värme... 8 3.4 Ventilation... 9 3.5 Kyla... 9 3.5.1 Mätning ventilation/kyla... 10 3.6 Belysning... 11 3.7 Motorvärmare... 12 4 El-statistik för år 2008... 13 4.1 Göthes timvärden år 2008... 13 4.1.1 Elanvändning under 2008... 14 4.1.2 Effektbalans Göthes 2008... 15 4.1.3 Energibalans Göthes 2008... 16 4.2 Tomgångsdrift... 16 4
2 Projekt Göthes 2.1 Inledning Sverige har haft ett lågt elpris under många år, vilket har bidragit till att el används även till icke elspecifika processer där andra billigare och mer uthålliga energikällor är möjliga. Den största skillnaden mellan industrier i Sverige och på kontinenten är att värmningsprocesser sker med el och på kontinenten direkt med bränslen t.ex. naturgas eller olja. Ett mer enhetligt elpris i hela Europa leder till ett ökat pris i Sverige. Resultatet blir att svenska företag får svårt att konkurrera mot utländska företag vars elförbrukning är betydligt lägre. För att behålla en bra konkurrenssituation måste svenska företag sänka sin elförbrukning. En annan anledning till att effektivisera och därigenom minska elanvändningen är de hotande miljöproblemen, framförallt utsläpp av koldioxid. Ur ett europeiskt perspektiv är kolkondens den kraftproduktion som ökar eller minskar när efterfrågan på el förändras. Varje kwh el genererar i ett sådant kraftverk ett utsläpp på 1 kg CO 2. Sveriges elproduktion kommer främst från vattenkraft och kärnkraft, vilka inte orsakar några utsläpp av koldioxid. Miljön skulle därför gynnas om Sverige minskar sin elanvändning och istället exporterar el till kontinenten och därigenom minskar utnyttjandet av kolkondenskraftverk. I likhet med övriga landet sker en betydande del av energianvändningen i Dalarna och Gävleborg inom företagen. Flera studier och projekt visar på betydande potentialer för energieffektivisering. Som ett led i detta startade det två-åriga pilotprojektet SMEEFFEN (Small Medium Enterprise Efficiency Energy). Projektet som finansieras av Energimyndigheten, Region Gävleborg och Länsstyrelsen Dalarna syftar till att hjälpa företag i region Gävleborg och Dalarna att använda energin effektivare. Dessa regionala aktörer vill initiera en positiv process i energieffektivisering och uppmuntra små och medelstora företag att energieffektivisera. Aktiviteterna i aktuellt projekt skall främst konkretisera och intensifiera insatserna för energieffektivt företagande i regionen. Fokus ligger främst på tjänsteföretag men den breda informationsinsatsen riktar sig till alla typer av företagare. Projektet ska medföra en väsentligt ökad satsning på energieffektivisering. Därigenom stärks regionens företagare och förutsättningar ges för ökad ekonomisk tillväxt. 2.2 Syfte Syftet med detta arbete är att kartlägga bilprovningens energianvändning. Målsättningen är att främja förutsättningar att optimera energianvändningen och därigenom minska energikostnaderna. 2.3 Metod I ett första steg har den totala energianvändningen på företaget studerats. En genomgång av energistatistik visade hur mycket elenergi och olika bränslen som används i företaget Därefter genomfördes mätningar med strömtång samt datainsamling i syfte att få grepp om hur effekterna är fördelade på de olika processerna. Drifttiderna fås dels genom mätningarna dels genom samtal med driftspersonal. Energianvändningen för de olika processerna, räknas ut och presenteras. 5
Strömtång med loggningsfunktion Strömtänger med loggningsfunktion mäter och loggar strömmen över tiden se figur nedan. Med hjälp av förenklade modeller av kurvor har numerisk integration tillämpats och därmed har effekten och energin bestämts. Mätningen har pågått ca en vecka så att mätvärden över både vardagar och helgen kommit med. Analys Därefter gjordes en analys av mätningarna, för att kartlägga energianvändningen och hitta åtgärdsförslag vad gäller reducering av energiförbrukningen samt besparingspotentialer för varje åtgärdsförslag. 2.4 Avgränsningar Energikartläggningen omfattar energianvändningen vid de olika enheterna. För att dela upp energianvändningen på de olika enheterna har antingen märkskyltar eller, som i de flesta fall, medeleffektvärdet under mätperioden använts. Information angående drifttider har delvis hämtats från teknisk personal. Dessa uppgifter används okontrollerade i rapporten. Energibalansen i rapporten ger en approximativ fördelning av energianvändningen över året. Risker finns att någon enhet, under mätperioden, har utnyttjat mer eller mindre effekt än vad som är normalt under året. 6
3 Kort om företaget Göthes AB i Falun är ett familjeföretag som ägs av familjen Håkan Östlund. Företaget har ca 30 personer anställda och omsätter ca 147 miljoner kronor per år. Den huvudsakliga sysselsättningen är marknadsföring och försäljning av beslagssystem, säkerhetslösningar och teknikprodukter. Arbetstiden är vardagar mellan 07:30 och 16:30. Energianvändning Energi El MWh 474 MWh 3.1 Ingångsdata Företag: Adress: Göthes AB Telefon 023-480 00 Fax. 023-480 20 E-post: ab@gothes.se Kontaktperson: Box 1928 Roxnäsvägen 14 791 19 FALUN Jan Östlund 023-480 24 070 313 48 10 jan.ostlund@gothes.se Energianalysen utförd av: Peter Karlsson Telefon 0141-611 38 mobil 0708281151 E-post: Info@indlast.se Samt Eva Karlsson Telefon 0733426725 E-post info@indlast.se Energi och Klimatrådgivare: Mathias Ahlstedt Telefon 023-82715 E-post Mathias.ahlstedt@falun.se Samt Lars Olof Winge Telefon 023-82715 E-post Larsolov.Winge@falun.se 7
3.2 Byggnad Byggnaden är delad i en blå del byggd på 1980 talet och en gul del byggd i början på 1970-talet. Lokalerna har en uppvärmd yta på ca 4743 m 2, delvis i två våningsplan, fördelat på kontor, lageryta, försäljningslokal, teknikavdelning, och ett antal trivselutrymmen för personalen. 3.2.1 Gul del I denna del av byggnaden finns kontor, personalutrymmen, låsverkstad samt försäljning och utställningslokal. 3.2.2 Blå del Lokalen var tidigare uthyrd som lager till ett bokförlag. Planer finns från Göthes att själva överta halva lokalen och utnyttja som lager. Resterande halva kommer att hyras ut till ett annat företag. 3.3 Värme Uppvärmning av byggnaden sker till viss del med direktverkande el samt två stycken luftvärmepumpar av märket Kryotherm med en elektrisk effekt på 20 kw. Distributionen av värme sker med radiatorer på kontorsavdelningen, takvärme i den gula delen samt elaerotemprar i övriga lokaler. Åtgärdsförslag: Se över potentialen att installera ett vattenburet värmesystem och i första hand inleda ett samtal med fjärrvärmebolaget om möjligheten att ansluta till fjärrvärme. Finns inte denna möjlighet kan det vara intressant att undersöka möjligheten att skaffa någon form av pelletspanna. Investeringskostnaden ligger ungefär på 7-8000 kr/kw för panna in till hus det vill säga exklusive distributionsnät. Storleken på pannan bör vara omkring 250 kw vilket gör att investeringskostnaden ligger runt 2 000 000 kronor för bara pannan. Ca 10 000 kr per aerotemper i lagerlokaler tillkommer samt 5000 kr per vattenburen radiator i kontorsrummen. Ett grovt antagande är att investeringen går på 2 500 000 kronor vilket med dagens elpriser ger en lång pay-off tid. Ju mer elpriset ökar ju kortare blir den. Exakt hur lång pay-off tiden blir ar svårt att räkna på då vi inte vet värmebehovet i framtiden. Hela den blå delen har tidigare haft en låg temperatur. Besparingspotential: Ca 90 000 kr/år. Beräkningen är baserad på ett el-pris av 0,85 kr/kwh och ett pelletspris av 0,40 kr/kwh. 8
3.4 Ventilation Ventilationen i lokalerna i den gula delen sker med en luftvärmepump. I den blå delen finns ett till och frånluftsystem med en plattvärmeväxlare som inte var i bruk vid besöket. Åtgärdsförslag: Vid förändringar av värmesystemet bör man fundera på ett ventilationssystem med till o frånluft med roterande värmeväxlare som kompletteras med ett vattenburet värmebatteri i tilluftdelen. Besparingspotential: Ett bättre utnyttjande av ev värmesystem och minskad elanvändning med ca 25 MWh el och 25 ton CO 2. 3.5 Kyla Kyla produceras med värmepumparna och årsanvändningen är ca 26 MWh/år som distribueras via ventilationssystemet. Åtgärdsförslag: Vid förändringar av värmesystemet bör man fundera på ett vätskeburet separat kylsystem producerat via en kylkompressor. Systemet kan anpassas för varje del som ska kylas och regleras separat. Fördelen är att man inte behöver omsätta lika mycket luft som när kylan distribueras i ventilationssystemet. Besparingspotential: Svårbedömt (bör jämföras med ny kylutrustning) 9
3.5.1 Mätning ventilation/kyla Ventilation/värmepumpar (Kryotherm) Diagram mätning värmepumpar (effekt dagtid 20 kw samt natt o helg 10 kw) Diagram mätning värmepumpar ett dygn 10
3.6 Belysning Den mest förekommande belysningen på företaget är äldre lysrörsarmaturer med två lysrör i varje. Effekterna är 18 W, 36 W respektive 58 W T8 lysrör, som inklusive drivdon (drossel) blir 22, 45 respektive 70 W per rör. På vissa kontor finns moderna energieffektiva armaturer med HF (högfrekventa) drivdon med T5 lysrör. Den installerade effekten per m 2 är hög se tabell nedan. Rekommenderad installerad effekt för liknande lokaler med modern energieffektiv belysning är 7 W/m 2 förutom försäljningslokaler som man vill ha högre ca 15 W/m 2 för att exponera varor. I lokaler där man utför arbete som kräver extra belysning bör man ha punktbelysning. Total installerad effekt för belysningen är 58 kw, med en drifttid på 1800 timmar/år på innebelysningen och 4000 timmar/år på ytterbelysningen blir energianvändningen totalt 130 MWh/år. Varav installerad effekt för ytterbelysningen är 9.2 kw och energianvändningen 37 MWh. Tabell Fördelning av belysningen på Göthes Armatur Lysrör (drossel)lysrör (drossel)lysrör (drossel) T5 Högtr.natrium Lågenergi Lågenergi Metallhalogen Metallhalogen Glödlampa Effekt 18W 36W 58W 24W 1000W 11W 24W 35W 70W 60W Faktisk effekt 22 45 70 26 12 29 48 88 60 Area m 2 Inst W/m 2 Effekt kw Kontor 38 4 4 269 2 8 Korridor 24 3 85 1 13 Besök fika 5 18 0 24 Kapprum 2 2 18 0 10 utställning 10 17 75 2 29 Försäljning 20 4 40 1 16 Vindfång 16 25 0 14 Plocklager 216 780 15 19 Kallförråd (varm) 20 18 415 2 5 Entresolplan 14 4 121 1 8 Magasin B Lager 12 247 1 2 Lager nytt 16 136 798 10 13 Vån 2 Kontor 41 10 175 2 12 Passage 12 16 9 80 2 31 Lunch/konf 25 43 0 7 Omklädning 2 3 30 0 11 Datarum 8 27 0 13 Konferens 5 8 5 75 1 12 Personalutrymme 63 280 4 16 Baren 4 36 5 120 2 17 Ytterbelysning 124 4 6 9 58 kw Åtgärdsförslag 1: Byt till modern energieffektiv belysning Belysningsanläggningar som är 15-20 år är alltid ineffektiva. Moderna armaturer, med HF-drivdon och T5 lysrör, som placeras på ett genomtänkt sätt minskar den installerade effekten, samtidigt som funktionen förbättras. Denna typ av belysning kräver färre armaturer per ytenhet. HF-drift (högfrekvent) ger ett flimmerfritt och energieffektivt ljus, vilket betyder att personalen mår bättre. Förutom enklare installation minskas elenergianvändningen med ca 30-40 % jämfört med konventionella armaturer. Då drifttiderna för belysningen på Göthes är relativt korta blir pay-off tiden relativt lång vid byte till moderna T5-armaturer. Ett alternativ kan vara att successivt byta ut gamla armaturer till modernare HF-armaturer. Besparingspotential: Ca 35 MWh/år 11
Åtgärdsförslag 2: Se över ytterbelysningen Ytterbelysningen består dels av 124 stycken T8 lysrör med effekten 58 W per styck, dessutom finns några högtrycksnatrium- och metallhalogenlampor. Det finns olika typer av modern energieffektiv ytterbelysning att välja på. Genom att hitta en annan lösning på detta kan energianvändningen minskas betydligt. Ett exempel är nya induktionslampor. Dessa har högt ljusutbyte, bra färgåtergivning, direkt tändning och återtändning. Den viktigaste fördelen är den mycket långa livslängden på 60 000 timmar. Ytterbelysning med induktionslampor finns som 40 W och som 70 W. För att ta reda på vilka som är mest lämpliga och vad kostnaden är, se www.top-light.se. Besparingspotential: Anta att man byter till 20 stycken 70 W induktionslampor, vilket borde vara möjligt, effekten för ytterbelysningen minskar då från 9 kw till 1,4 kw och energianvändningen minskar från 36 MWh till 5,6 MWh förutsatt att de styrs med skymningsrelä. 3.7 Motorvärmare Det finns motorvärmarplatser med modern styrutrustning vilka sätts igång två timmar innan avfärd. Antag att 10 personer använder motor och kupévärmare i 120 dagar under den kalla årstiden. Energianvändningen blir då ca 5 MWh/år. 12
4 El-statistik för år 2008 Elanvändningen är uppdelad på två abonnemang, ett för gul del samt ett för blå del. Sammanlagt användes 474 MWh år 2008 (se graf). 4.1 Göthes timvärden år 2008 Diagram total elanvändning gul och blå byggnad Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh kw Effekt 53,99 6,60 157,40 474 165 Åtgärdsförslag: Anslut endast ett el-abonnemang för både gul o blå del. Att endast ha ett el-abonnemang minskar den fasta kostnaden. Det går lika bra att mäta och debitera elanvändningen internt Besparingspotential: Ca 5-10 000 kr/år (se elfaktura). 13
4.1.1 Elanvändning under 2008 Diagram elanvändning gul o blå del Färg Enhet Benämning Med Min Max Energi kwh Svart kwh/h Effekt byggnad (blå del) 15,13 0,60 46,20 132 915 Röd kwh/h Effekt Göthes huvudbyggnad (gul del) 38,86 5,60 116,80 341 250 14
4.1.2 Effektbalans Göthes 2008 Diagram effektbalans Diagram produktionsdygn kall o varm årstid Skillnaden är den elvärme som tillkommer 15
4.1.3 Energibalans Göthes 2008 Diagram energibalans 4.2 Tomgångsdrift Tomgångsdrifterna är varierande beroende av årstid. Diagram tomgångsdrift kall o varm årstid Åtgärdsförslag: Minska tomgångsdrifter. Gör en genomgång under kväll eller helg och notera vad som är igång t.ex. ventilation (drifttider), kaffemaskin (tidur), datorer. Värdera sedan vad som är möjligt att reducera. Besparingspotential: Ca 15-20 MWh/år. 16