Distansrevolutionen. Så påverkar förändringen arbetsliv och livspussel

Relevanta dokument
Nr 3 / Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling

Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov av vägledning om utbildning och yrke

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen

Det flexibla arbetslivets möjligheter

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

livspusslet Foto: Andy Prhat

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

STATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet

Kontorsfrihet. En rapport från Telenor/Sifo om digitalisering och det flexibla arbetslivet.

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Medarbetarundersökning 2009

Hälsa och balans i arbetslivet

Unionen Privata tjänstemän om att vobba 2015

Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck: CM Gruppen, Stockholm, 2011 Upplaga: 100 ex

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Flexibelt arbetsliv viktigt för unga

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

Unionens handlingsprogram

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

januari 2015 Vision om en god introduktion

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Vobbning Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Flexibelt arbete. KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Arbetsmiljöundersökning

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

Medarbetare i Norrköpings kommun

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Jobbhälsoindex 2018:2

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Nässjö kommuns personalpolicy

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Linköpings personalpolitiska program

Vad tycker stockholmaren om sitt kontor egentligen? en undersökning från Skanska och Kantar Sifo

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Unionen Vobba 2018 Totalrapport hela riket. Kontakt: Peter Tai Christensen Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 6:e december 2017

Jobbet alltid närvarande. en studie om tjänstemännens gränslösa arbetsliv

Alltid uppkopplad Aldrig avkopplad

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

NEXT OFFICE ACTIVITY BASED WORKING

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Den gränslösa arbetsplatsen

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Vill ni vinna tjänstemännens röster i valet 2018?

Ojämställt ledarskap

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Personalpolitiskt program

Personalvision Polykemi AB

Riktlinjer för distansarbete

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Vad skulle chefen säga...

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

HUR ÄR EN FÖRETAGARE?

Medarbetar- och ledarpolicy

1. Belöna dem som lyckas

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Vi är Vision! Juni 2016

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Linköpings personalpolitiska program

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Ledarnas Chefsbarometer Chefen och mångfald

IF Metalls medlemmar om kompetensutveckling

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

TCO granskar Arbetslivsbarometer #10/14

Använd verktygen för ett mänskligt arbetsliv

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst

Personalpolitiskt program

Transkript:

2021 Distansrevolutionen Så påverkar förändringen arbetsliv och livspussel

Distansrevolutionen Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser. Under det första kvartalet i år hade sex av tio tjänstemän, 58 procent, hemmet som huvudsaklig arbetsplats. Sju av tio tjänstemän som arbetat hemifrån, 68 procent, uppger att de har trivts bra med det. Och fler än nio av tio, 93 procent, skulle vilja fortsätta arbeta på distans i någon omfattning även när pandemin är över. För den enskilda ger distansarbetet ofta uppenbara praktiska fördelar. Det blir enklare att få ihop en vardag där arbetet ska samsas med familj, fritidsintressen och andra åtaganden. Hela 71 procent av tjänstemännen som jobbat huvudsakligen hemifrån under första kvartalet 2021 säger att de lättare har fått ihop livspusslet. Att slippa långa pendelresor och få mer tid över till annat är kanske den mest uppenbara fördelen. Men förändringen handlar inte bara om att minska på antalet minuter som ägnas åt resande. Minst lika viktigt är att den tekniska utvecklingen och pandemirestriktionerna tillsammans har möjliggjort ett ökat självbestämmande över arbetet. Den beteendevetenskapliga forskningen lyfter upp just självstyrning som en avgörande motivationsfaktor. Vi engagerar oss helt enkelt mer på jobbet när vi själva i hög grad bestämmer över vårt arbete. Trots att detta kan tyckas uppenbart har många arbetsplatser kvar regler, rutiner och attityder från stämpelklockans tid. Att arbeta har fortsatt varit liktydigt med att fysiskt befinna sig inom den gemensamma arbetsplatsens väggar. Erfarenheterna från pandemin visar att det är dags att anförtro medarbetarna inflytande över var och när arbetet ska utföras i den mån verksamheten tillåter det. Samtidigt ska aldrig möjligheten till distansarbete ersätta rätten till en arbetsplats möjligheten att arbeta på annan plats än arbetsplatsen ska vara just en möjlighet, inte ensidigt styrd av arbetsgivarens behov. På det sättet är distansrevolutionen inte bara ett frihetsprojekt. En övergång till en friare syn på den fysiska arbetsplatsen har alla möjligheter att fungera som en katalysator för ett mer välfungerande arbetsliv i bredare mening. Det är bra för de anställda, bra för arbetsgivarna och bra för både de privata företagens kunder och den offentliga sektorns brukare. Därför bör arbetsgivare och chefer göra allt de kan för att i samarbete med de anställda ta vara på de stora möjligheterna som pandemin har öppnat upp för och samtidigt klokt hantera utmaningarna: DISTANSREVOLUTIONEN 2

Utvidga möjligheterna. Distansrevolutionen sätter ljuset på behovet av utvecklade arbetsformer och förbättrade villkor för alla anställda. Sjuksköterskor, lärare och poliser kommer alltid att behövas på vårdcentralerna, i klassrummen och på gator och torg. Men även dessa yrkesgrupper har skrivbordsarbete som kan utföras på distans. Alla arbetsgivare bör undersöka möjligheterna att utveckla möjligheterna till distansarbete permanent och på bred front. Utrusta medarbetarna. En sliten laptop på ett soligt köksbord, en krånglande uppkoppling och videomöten utan pauser kan skapa allvarliga fysiska och stressrelaterade besvär. Anställda som jobbar mycket hemifrån behöver välfungerande it-utrustning, bra möbler och annat stöd för en god distansarbetsmiljö. Om medarbetaren själv förväntas tillhandahålla utrustning, arbetsplats och uppkoppling bör det synas i lönekuvertet. Förändra kontoren. I takt med att vi tillbringar mindre tid på våra ordinarie arbetsplatser ökar samtidigt kraven på deras utformning. Den gemensamma arbetsplatsen behöver utformas så att den lockar till kreativa och sociala möten. Samtidigt behöver utrustning och lokaler bli mer flexibla för att tillgodose många olika och skiftande behov, där lösningar som möjliggör både arbetsro, kreativa möten och samarbete mellan de som fysiskt är på plats och de som befinner sig på distans. Bygg gemenskaperna. Trots att många trivs med att jobba hemifrån uppger hela 82 procent av tjänstemännen som arbetat hemifrån första kvartalet 2021 att de har saknat det sociala umgänget med sina arbetskamrater. Arbetsgemenskapen är för de allra flesta en helt avgörande hälsofaktor och en viktig källa till motivation och arbetsglädje. Alla arbetsgivare bör se över hur gemenskap, sammanhållning och kreativitet kan främjas i ett mer flexibelt arbetsliv. Motverka klyftorna. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att distansarbetet har gjort det lättare att få ihop livspusslet. Om distansarbetet leder till att kvinnor halkar efter på jobbet för att de fortsätter att ta ett större ansvar för hem och barn och löser familjens livspussel genom att arbeta hemifrån är det förstås ett bakslag för jämställdheten. Det är också viktigt att undvika att de som distansarbetar missgynnas när det gäller arbetsuppgifter och delaktighet. De informella kontakterna kring kaffemaskinen behöver både bibehållas och kompletteras med digitala motsvarigheter. Oavsett hur enskilda aktörer på arbetsmarknaden förhåller sig till frågan så kommer förändringen att bli genomgripande. De arbetsgivare som inte snarast påbörjar ett aktivt förändringsarbete riskerar att se sig omkörda av verkligheten när jobbsökare storögt hittar stelbenta närvaroparagrafer i avtal och policydokument. Villkoren för livet efter distansrevolutionen skapas i dag. De bästa förutsättningarna för att alla ska vinna på förändringen uppstår när arbetsgivare och anställda samverkar. En sådan samverkan behöver ske över hela linjen, från informella samtal mellan medarbetare och chefer till utredningar och avtalsjusteringar på central nivå mellan arbetsmarknadens parter. För att förändring och frihet ska leda till förbättringar krävs ansvarstagande. Therese Svanström, ordförande, TCO DISTANSREVOLUTIONEN 3

Allt fler tjänstemän har arbetat hemifrån under coronapandemin resultat från två undersökningar Resultaten från TCO:s Novusundersökningar visar att fler arbetade hemifrån första kvartalet 2021, jämfört med pandemins första halvår (mars-september 2020). Knappt sex av tio har huvudsakligen jobbat hemifrån första kvartalet i år. Det är 16 procentenheter fler än under pandemins första halvår. Före pandemin jobbade endast 3% hemifrån. Särskilt vanligt är distansarbete bland högutbildade i storstäderna. Vilken har varit din huvudsakliga arbetsplats under pandemin? Arbetat hemifrån 42% 58% Arbetat på arbetsplatsen 42% 58% Första kvartalet 2021 Mars-sept 2020 Många tjänstemän trivs bra med att arbeta hemifrån särskilt kvinnor Hela 68 procent av tjänstemännen som arbetat hemifrån har trivts bra med det. En större andel kvinnor än män svarar att de huvudsakligen har trivts bra med att arbeta hemifrån. Män svarar oftare än kvinnor att de varken trivts bra eller dåligt med hemarbetet. Bland yngre (18-29 år) är det fler som svarar att de till största del inte trivts med att arbeta hemifrån. Hur har du upplevt att arbeta på distans? Trivts bra 68% 69% Varken eller 15% 18% Inte trivts bra 13% 17% Första kvartalet 2021 Mars-sept 2020 DISTANSREVOLUTIONEN 4

Hur har du upplevt att arbeta på distans? Trivts bra 63% 72% Varken eller 12% 18% Inte trivts bra 19% 16% Man Kvinna De allra flesta, 93 procent, vill fortsätta att arbeta på distans åtminstone någon dag i veckan även efter pandemin. Var femte vill fortsätta jobba hemifrån så mycket som möjligt även när alla tillåts återgå till sina arbetsplatser. Nära hälften vill jobba på distans ungefär halva tiden, och det är få som inte vill fortsätta distansarbetet alls. En fjärdedel vill jobba bara någon dag i veckan på distans när pandemin är över. För de som upplevt ökad arbetsbelastning vid distansarbete minskar viljan att fortsätta arbeta på distans. Skulle du vilja fortsätta arbeta på distans när coronapandemin är över och alla tillåts återgå till arbetsplatsen? Ja, så mycket som möjligt 22% 22% Ja, ungefär halva tiden 41% 46% Ja, men bara någon dag i veckan 25% 29% Nej, bara i undantagsfall 7% 9% Första kvartalet 2021 Mars-sept 2020 Distansarbetet har underlättat livspusslet särskilt för kvinnor Det har blivit lättare att få ihop livspusslet med arbete och fritid, föräldraskap eller andra åtaganden. Det tycker sju av tio, 71 procent, av tjänstemännen som har arbetat hemifrån första kvartalet 2021. Två av tio tycker inte att livspusslet har förändrats. Mindre än en av tio tycker att livspusslet blivit svårare att få ihop jämfört med tiden innan pandemin. DISTANSREVOLUTIONEN 5

En större andel bland kvinnorna än bland männen tycker att livspusslet blivit lättare att få ihop när de arbetat huvudsakligen hemifrån. I april 2021 svarade 73 procent av kvinnorna och 67 procent av männen att livspusslet varit lättare att få ihop under de senaste fyra månaderna jämfört med tiden före coronapandemin. Hur har ditt livspussel sett ut under de senaste fyra månaderna jämfört med före pandemin? 71% Arbetat hemifrån 0% 7% 22% 26% Ej arbetat hemifrån 14% 59% 1% Lättare Svårare Oförändrat Vet ej Hur har ditt livspussel sett ut under de senaste fyra månaderna jämfört med före pandemin? Det har blivit lättare 71% 67% 73% 7% Det har blivit svårare 8% 7% 22% Oförändrat 20% 25% Totalt Man Kvinna DISTANSREVOLUTIONEN 6

Distansarbetande saknar det sociala umgänget med kollegor Åtta av tio tjänstemän som huvudsakligen arbetade hemifrån första kvartalet 2021 saknar det sociala umgänget med kollegorna. Det kollegiala utbytet är viktigt för trivseln, kreativiteten, att känna sig sedd och bekräftad, att lära av varandra, utvecklas och få vänskapsrelationer. Detta vill de flesta få återuppleva när det är möjligt igen. Distansarbetet har även inneburit utmaningar i den fysiska arbetsmiljön. En tredjedel av tjänstemännen som har distansarbetat, 32 procent, har upplevt smärta i rygg, nacke eller axlar som inte funnits före pandemin. Har distansarbetet lett till följande? 82% 32% Ja Nej Jag har saknat det sociala umgänget med mina arbetskamrater Jag har fått ont i rygg, nacke eller axlar som jag inte hade tidigare Om undersökningarna Sedan våren 2020 har myndighetsdirektiven varit att de på arbetsmarknaden som kan, också ska arbeta hemifrån. Stora delar av tjänstemannagrupperna har gjort detta. Många har också varit på plats på sina arbetsplatser, i arbete som inte varit möjligt att genomföra på distans. TCO har låtit Novus genomföra två undersökningar: Novusundersökningen Distansarbete under coronapandemin som undersöker arbetsmiljöförhållanden såväl hos dem som jobbat på distans som hos dem som jobbat på sina arbetsplatser. Jämförelser görs både utifrån tiden före pandemin, och uppföljning efter 1 år av arbete i pandemi. Den första undersökningen (Tjänstemännens arbetsmiljö under coronapandemin) genomfördes i september 2020.I den avser många frågor perioden mitten av mars till mitten av september 2020, vilket vi förenklat benämner som coronapandemins första halvår. Den andra undersökningen (Pandemin 1 år) genomfördes i april 2021. I den avser många frågor perioden december 2020 april 2021, vilket vi förenklat benämner som första kvartalet 2021. Drygt 2000 yrkesverksamma tjänstemän med samma arbetsgivare som innan pandemin besvarade enkätfrågorna i de två undersökningarna under september 2020 och april 2021. Svarsfrekvensen var 65% i båda undersökningarna. DISTANSREVOLUTIONEN 7

Juni 2021 www.tco.se Tjänstemännens centralorganisation Linnégatan 14, 114 94 Stockholm Tel 08-782 91 00, tco.se TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation som samlar 13 fackförbund med över 1,4 miljoner medlemmar. Vår uppgift är att påverka politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. TCO-förbundens medlemmar är både välutbildade och professionella yrkesutövare. De jobbar i landets privata tjänste- och industriföretag, kommuner, regioner, kyrka, statliga myndigheter och i den ideella sektorn. Bland yrkesgrupperna finns allt från ingenjörer, journalister och lärare till poliser, ekonomer och sjuksköterskor. Över 60 procent av medlemmarna är kvinnor. Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se