Riskvärdering och riskkriterier ur ett industriperspektiv



Relevanta dokument
Riskkriterier En praktisk handledning

IPS. Intressentföreningen för processäkerhet. Mats Lindgren Föreståndare

Introduktion till processäkerhet 4 november 2013

Introduktion till Processäkerhet 16 april 2013 i Stockholm

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

IPS Introduktion till processäkerhet 10 november 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2015

IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET

Fördjupningsseminarie riskanalys

Kemikalieolyckors miljökonsekvenser

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Bilaga B7.1 PM - RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING PROJEKT FORS UPPDRAGSNUMMER: MALMÖ

IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET

Sevesolagstiftningen. Nyheter med Seveso III

Råd och anvisningar Riskanalyser och riskvärderingar i riskhanteringsprocessen

Riskanalys och tolerabel risk

Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) AB Stadex, Kopparbergsgatan 31Kvarter Masugnen 23 och 24 i Sofielunds Industriområde

IPS Program

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Deltagare vid fördjupningsseminarium i riskanalys. Bo Karlsson, Preem AB, bo.karlsson@preem.se. Per Woxmark, Preem AB per.woxmark@preem.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Riskanalys i samband med planärende avseende fastighet; Stenung 3:278

SIL i praktiken i processindustrin

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT

Riskutredning Ekhagen

Risk som 2-dimensionellt begrepp

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen)

RIKTLINJER FÖR RISKUTREDNINGAR GÄLLANDE FARLIGA VERKSAMHETER

IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

IPS Program för IPS Höstkursveckor Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 ÅF. Borealis. COWI Göteborg Riskanalys och tolerabel risk

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Riskanalys. Miljöfika Kristianstad Varför riskanalys? Metod Bedömning Uppföljning Exempel CRV Kristianstad

IPS Höstkursvecka

Fördjupning i riskanalys - ledarrollen Grupparbete

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Hur arbetar konsulten?

Samordnad riskanalys - en grund för uppfyllande av 7. Brandfarlig vara- konferensen 2015 Johan Ingvarson

Riskhantering vid laboratoriearbete

Utbildning i riskanalyser Sevesoverksamheter

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Riskhantering i ett MKBperspektiv

VÄRDERING AV RISK. FN - Kurva RÄDDNINGSVERKET. FoU RAPPORT ALARP 1-I. Frekvens av N eller fler dödsfall per år (F) Antal dödsfall (N)

METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1

Kalmar Kommun Utredning av bensinmacks riskpåverkan mot närliggande verksamheter i samband med ny detaljplan för Södra staden

Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn

Maritima riskanalyser för LNG

FTV 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge

RISKUTREDNING FARLIGT GODS BJÖRKFORS 1:64

Kommunens plan för räddningsinsats. Billerud AB Gruvöns Bruk

Riskutredning av omgivningspåverkande verksamheter från Munksjö fabriksområde

Riskanalys för ny bebyggelse av bostadshus intill bensinstation och farligt gods-led.

MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN. Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker

AS 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge för Akademiska sjukhuset

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

SSG Säkerhetskonferans. Birgitta von Oldenskiöld Arbetsmiljöingenjör HMS&K coach

Detaljplan för Nol 3:72 i Ale kommun Risker i samband med närhet till Perstorp Oxo:s anläggning

Tabell 1. Frekvens för dimensionerande läckage. Läckage leder till antändning i 3,3 % av fallen [2].

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

Dags att lägga undan Bättre plats för arbete?

IPS Program för IPS Vårkursveckor Detaljerat program för respektive kurs finns nedan, i bokstavsordning.

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning ( )

Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.

RISKER. Riskutredningar i lagstiftning Riskhantering Risker och skyddsåtgärder Övning Riskobjekt och riskkällor

UL 12.2 Riskanalys, beredskap och agerande vid nödläge

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

SSG Säkerhetskommitté. Ag 4 Säker automatiserad processanläggning

Riskanalys för ny bebyggelse av bostadshus intill bensinstation och järnvägsspår.

KVANTITATIV RISKANALYS FÖR BOREALIS POLYETEN MED NY HT-FABRIK- UTVÄRDERING AV RISKER FÖR OMGIVNINGEN (ALLMÄNHETEN).

Riskhantering ur ett livscykelperspektiv

Lantmannen 7, Falköpings kommun. PM - Olycksrisker. Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr

Program för IPS Höstkursveckor 2018 Vecka 46 Vecka 47 Göteborg COWI, Skärgårdsgatan 1. Timrå SCA Östrand (massafabriken)

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Lokal 2 COWI Skärgårdsgatan 1 Göteborg. Avställning och gasfrimätning. Mänskligt felhandlande

Myndigheters erfarenheter från Sevesotillsyn

RISKHANTERINGSPROCESSEN

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

IPS seminarium om SILbestämning

Riskbedömning och riskanalys. Göran Ljungkvist Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM)

Analysfas i projekt, hur går g r det till, vad gör r man och vilka verktyg finns? Hur ser gruppen ut som identifierar riskerna?

Tillträdeskontroll och säkerhetsbevisning

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden

Riskhanteringsprocessens olika delar

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

IPS Program för IPS Vårkursveckor Detaljerat program för respektive kurs finns nedan, i bokstavsordning.

Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader FÖRSLAG TILL STÖD FÖR TILLÄMPNING

IPS Program

Riskanalys och riskhantering

Synpunkter på Förslag till Riktlinjer för utredningsområde i ÖP-06

Transkript:

Riskvärdering och riskkriterier ur ett industriperspektiv Sevesokonferensen 2011 Sevesokonferensen 2011 1

, Intressentföreningen för processäkerhet Plattform för kompetensutveckling och forskning i processäkerhet. Vi vill undvika: Brand Explosion Oavsiktligt utflöde och spridning av ämnen Sevesokonferensen 2011 2

medlemmar 2011 AarhusKarlshamn Sweden Aga Gas AJ Risk Engineering Akzo Nobel Functional Chemicals Akzo Nobel Surface Chemistry Arbetsmiljöverket AstraZeneca Billerud, Gruvöns bruk Blockteknik Borealis Cambrex Karlskoga Casco Adhesives COWI Eka Chemicals EUP-Risk EURENCO Bofors FOI Fresenius Kabi Freudenberg Household Products GE Healthcare Bio-Sciences Ineos Sverige Kemira Kemi Inspecta Sweden Jacobs Sverige Kemwell Kent Ruuth Konsult LTH Brandteknik LTH Kemiteknik MSB NBSG Nynas Perstorp Oxo Perstorp Specialty Chemicals pidab Plast- och Kemiföretagen Preem Rockstore Engineering Scandpower Stefan Lamnevik AB Tyréns V&S Absolut Spirits Vopak Sweden Eriksson Risk Consulting Stora Enso ÅF Infrastructure Sevesokonferensen 2011 3

Vad menar vi med risk? Risken är en sammanvägning av Sannolikhet Allvarlighetsgrad (Konsekvens) och Sannolikhet Risk för tänkbara olyckor Fara Riskkälla Skada Allvarlighetsgrad Sevesokonferensen 2011 4

Måste vi värdera risker? Krav på riskutredningar i Arbetsmiljölagen, Sevesolagstiftningen med flera lagar Riskutredning enligt SÄIFS 2000:2 Riskidentifiering Riskuppskattning Riskvärdering Åtgärdsplan Riskanalys Riskbedömning Sevesokonferensen 2011 5

Exempel på situationer i industrin när riskvärdering krävs Val/prioritering av åtgärder efter genomförd riskanalys inspektionsprogram underhållsaktiviteter stopp/start av fabrik tekniska skyddsbarriärer.. Säkerhetsrapport Vid investeringar och utbyggnader Sevesokonferensen 2011 6

Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor En säkerhetsrapport enligt AFS 2005:19 skall visa att: nödvändiga åtgärder vidtagits. drift och underhåll av alla anläggningar uppvisar tillräcklig säkerhet och tillförlitlighet Liknande krav i SRVFS 2005:2 Sevesokonferensen 2011 7

Exempel på myndigheters riskvärdering som berör industrin Beslut om lokalisering och villkor för farlig verksamhet Planärenden i närheten av farlig verksamhet Prioritering av samhällets investeringar Sevesokonferensen 2011 8

Riskbedömningar är vardagsmat När du tar bilen till jobbet Köpa aktier Kreditprövning av kunder Investeringsbeslut Försäkringsskydd Skyddsfrågor Säkerhetssystem, processdesign Sevesokonferensen 2011 9

Riskfritt existerar inte! Det går att reducera risker, men sällan att eliminera dem Sevesokonferensen 2011 10

Allmänna kriterier Människor (som inte själva valt det) ska inte behöva utsättas för en risk avsevärt större än den allmänna olycksrisken i samhället Arbetstagare ska inte behöva utsättas för en risk avsevärt större än den normala risken i arbetslivet. Sevesokonferensen 2011 11

ALARP Oacceptabel risk Hög risk Tolerabel endast om den motsvaras av en tillräckligt stor nytta Åtgärdas om kostnaderna står i rimlig proportion till riskreduktionen I huvudsak tolerabel risk Låg risk Sevesokonferensen 2011 12

Risktolerans Omfattande och komplicerat forskningsområde Begriplighet/kunskap Påverkansmöjlighet Egen nytta Många små olyckor kontra få stora.. Sevesokonferensen 2011 13

Tolerabel kontra acceptabel Riskkriterier är statistiska verktyg för att prioritera mellan olika skyddsåtgärder avgöra vad som åtgärdas Sevesokonferensen 2011 14

Vem eller vad skall skyddas? Vad? Vem? Människor Natur Ekonomiska värden Allmänheten extern risk Anställda intern risk Sevesokonferensen 2011 15

Olika typer av riskkriterier Kvalitativa Bedömningar i ord Semikvalitativa Riskmatriser Kvantitativa För QRA För barriäranalys För konsekvensanalys Deterministiska konsekvensbaserade Skyddsavstånd Exponeringskriterier: gränsvärden för tryck/värme/toxicitet Probabilistiska riskbaserade Individrisk Samhällsrisk Sevesokonferensen 2011 16

Exempel på riskbaserade kriterier och metoder Riskmatriser Enskilda scenarier Alla typer av konsekvenser Både intern och extern risk QRA Individuell risk Samhällsrisk Många scenarier Extern risk för människor Exempel på användning: Val av skyddsbarriärer Prioritering av åtgärder Översikt över många scenarier Exempel på användning: Samhällsplanering Prioritera åtgärder för att minska risk Sevesokonferensen 2011 17

riskmatris Sannolikhet Risk D4 >en gång per år D3 en gång per 1-10 år D2 en gång per 10-100 år D1 en gång per 100-1000 år D0 en gång per 1000-10000 år C0 Mellan Låg Låg Låg Låg Konsekvens C1 C2 C3 C4 Hög Hög Hög Hög Mellan Hög Hög Hög Mellan Mellan Hög Hög Låg Mellan Mellan Hög Låg Låg Mellan Mellan Konsekvensklasser Övergående lindriga obehag Säkerhet Konsekvenstyp Miljö Ingen egentlig skada Enstaka skadade eller varaktiga obehag Övergående kortvarig skada, liten utbredning Enstaka svårt skadade, svåra obehag Reversibel men långvarig skada med liten utbredning, eller kortvarig med stor utbredning Ett dödsfall eller flera svårt skadade Permanent skada med liten utbredning eller långvarig skada med stor utbredning Flera döda eller 10-tals svårt skadade Permanent skada med stor utbredning Ekonomi <1 MSEK 1-5 MSEK 6-20 MSEKK 21-100 MSEK >100 MSEK Sevesokonferensen 2011 18

Consequences (environment) S 5 S 4 S 3 S 2 S 1 >LoCD catastrophic escape with major off site damage international media attention (like Seveso or Bhopal accidents) LoCD significant escape reported to the authorities; with off-site impact, gives rise to public concern and media attention LoCC escape that is observable or has impact off-site, can give rise to public concern, media attention; permit violation. LoCB escape almost certain contained on site, not readily controlled, with no observable impact off-site LoCA escape readily controlled, contained on site with no off-site impacts 5 4 3 2 1 Not tolerable, action necessary Action necessary when possible Action to be planned Tolerable Risk reduction factor 1000 required Risk reduction factor 100 required Risk reduction factor 10 required No risk reduction required 1 2 3 4 5 6 Probability <1 per 10000 years <1 per 1000 years <1 per 100 years <1 per 10 years Sevesokonferensen 2011 19 <1 per year >1 per year

Individuell risk och samhällsrisk Sevesokonferensen 2011 20

Dimensionering av barriärer ( SIL ) Standard: Säkerhetsventil SS/EN/IEC- 61511 1 ggn per 10 år Förreg ling Riskreduktion Invallning 1 ggn per 10000 år Skyddsbarriärer Sevesokonferensen 2011 21

Exempel på konsekvensbaserade kriterier och metoder Skadeverkan Värmeverkan Tryckverkan Skyddsavstånd Till skyddsvärt objekt Mellan farliga objekt Toxicitet (ERPG-3) Exempel på användning: Dimensionering av skydd Placering inom anläggning Underlag till skyddsavstånd Exempel på användning: Placering inom en anläggning Samhällsplanering Sevesokonferensen 2011 22

MSB:s metod för grovanalys av miljöolyckor Stor osäkerhet Måttlig osäkerhet Liten osäkerhet Liten miljöskada Måttlig miljöskada Betydande miljöskada Stor miljöskada Mycket stor miljöskada Ingående faktorer: Utsläppets volym, kemikaliens miljöegenskaper, utbredning, tid för miljöpåverkan, områdets skyddsvärde för människa och miljö Syfte: att internt avgöra prioritering och vidare analys av olika scenarier Sevesokonferensen 2011 23

Kriterier för vad? Konsekvensbaserade kriterier kräver ett definierat scenario Värsta scenario Worst credible scenario Utesluter extremt osannolika fall Dimensionerande skadefall En gång per 100-500 år Riskbaserade kriterier tillämpas på effekten av många scenarier sammantagna Från värsta fall till fall som inträffar inom anläggningens livstid Sevesokonferensen 2011 24

Kritik och osäkerheter Val av scenarier Uppskattning av sannolikheter Vilka skadeeffekter redovisas Toxiska effekter Exempel på hur svårigheterna kan överbryggas: Användning av flera typer av kriterier och metoder Standardisering av skadekriterier, scenarier, sannolikheter, beräkningsmetoder Sevesokonferensen 2011 25

Industrins önskemål för framtiden Tydligare riktlinjer för hur risk skall presenteras och värderas i säkerhetsrapporter Möjliga att tillämpa även för mindre företag baserat på internationellt erkända principer Likvärdig och förutsägbar bedömning och behandling inom Sverige av: Lokaliseringsärenden och tillståndsvillkor Tillsynsärenden Sevesokonferensen 2011 26

förslag på riskkriterier Fortsatt arbete pågår Vi inbjuder till samarbete och erbjuder vår kompetens Sevesokonferensen 2011 27

Referenser Tolerabel risk inom kemikaliehanternade verksamheter en vägledning från, Anders Jacobsson, Stefan Lamnevik, 2001 Tolerabel risk, tillämpning av kriterier,, 2002 Skyddsavstånd, 2006 Bättre plats för arbete, Boverket 1995:5 Värdering av risk, SRV, 1997 Kemikalieolyckors miljökonsekvenser, MSB 2010 Reducing risk, protecting people, HSE, 2001 Guidelines for Developing Quantitative Safety Risk Criteria, CCPS, 2009 Sevesokonferensen 2011 28