Senaste lydelse av SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare;



Relevanta dokument
Statens skolverks författningssamling

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Upplägg och genomförande - kurs D

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Statens skolverks författningssamling

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Svenska som andraspråk, år 8

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Svensk författningssamling

Engelska Lyssna/förstå

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Svensk författningssamling

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Statens skolverks författningssamling

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Lokal Pedagogisk planering

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Artikel/reportage år 9

Kursplanen i ämnet moderna språk

Under ett par veckor kommer vi att arbeta med arbetsområdet "What time is it?" i ämnet engelska.

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

KOSMOS - Små och stora tal

Södervångskolans mål i svenska

Utbildning i svenska för invandrare

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Bild Engelska Idrott

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Individuell studieplan

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Världshandel och industrialisering

Socialstyrelsens författningssamling

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Svensk författningssamling

Svenska som andraspråk

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Kursbeskrivning med betygskriterier. Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Avgifter i skolan. Informationsblad

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Moderna språk. Ämnets syfte

Nyanlända elever i skolan

Skolbeslut för vuxenutbildning

PRÖVNING I SVENSKA 2

Statens skolverks författningssamling

Elever och studieresultat i sfi 2013

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Svensk författningssamling

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Prövning i Moderna språk 2

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repitera detta men samtidigt kommer du att stöta på lite nytt.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

Skolplan för Svedala kommun

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Erasmus+ Online Linguistic Support. Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!

Matematik - Åk 8 Geometri

MSPR Moderna språk, steg poäng inrättad SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

Transkript:

Senaste lydelse SKOLFS 2009:2 Utkom från trycket den 4 februari 2009 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare; utfärdad den 4 december 2008 (Senaste ändring SKOLFS 2012:13) Regeringen föreskriver för svenskundervisning för invandrare (sfi) ska den kursplan gälla som framgår bilagan denna förordning 1 enna förordning ska kungöras i Statens skolverks förfningssamling (SKOLFS) 2 Förordningen träder i kraft den 1 januari 2009, då förordningen (SKOLFS 2006:28) om kursplan för svenskundervisning för invandrare ska upphöra gälla 3 Förordningen ska ämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 januari 2009 Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före detta datum På regeringens vägnar JAN BJÖRKLUN Mårten Svensson Risdal (Utbildningsdepartementet) Bilaga Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket En elev med ett annat modersmål än svenska ska inom utbildningen få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv Utbildningen syftar också ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet förvärva sådana färdigheter En elev som inte är funktionellt litterat eller har ett annat skriftsystem än det latinska alfabetet ska få läs- och skrivundervisning inom ramen för utbildningen Utbildningen ska rikta sig personer som har olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål Utbildningen ska planeras och utformas sammans med eleven och anpassas elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål Utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, tex arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning en måste därför utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer det är möjligt för eleven delta i undervisningen Utbildningens mål och karaktär Målet för utbildningen i svenska för invandrare är eleven ska utveckla - sin förmåga läsa och skriva svenska, - sin förmåga tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, - ett gott uttal,

- sin förmåga använda relevanta hjälpmedel, - sin förmåga anpassa språket olika mottagare och situationer, - insikter i hur man lär sig språk, och - inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsa språkutveckling Utbildningen i svenska för invandrare karaktäriseras eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga etta kunna kommunicera, såväl muntligt som skriftligt, utifrån sina behov Eleven måste få kunskaper och färdigheter olika slag för kunna göra relevanta språkliga val i förhållande den aktuella kommunikativa situationen en kommunikativa språkförmågan innefar olika kompetenser som samverkar och kompletterar varandra En kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både gång ett språkligt system och kunskaper om hur detta system används Kunskap om det språkliga systemet innefar ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer, medan kunskap om språkanvändningen handlar om hur man bygger upp en text och gör funktionella språkliga val och anpassningar i förhållande mottagare och syfte En viktig kompetens är även kunna använda strategier för på det mest effektiva sättet få fram sitt budskap Inom utbildningen i svenska för invandrare ska eleven utveckla sin medvetenhet om hur språkinlärning går och sin insikt i det egna lärandet Eleven ska också utveckla sin interkulturella kompetens genom reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige Inom utbildningen i svenska för invandrare ska eleven utveckla sin kompetens använda olika digitala verktyg och hjälpmedel för information, kommunikation och lärande et vidgade textbegreppet är stor vikt inom utbildningen i svenska för invandrare Att ägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid a läsning utan även lyssning, bildoch filmstudium Utbildningens uppbyggnad Utbildningen består tre olika studievägar, 1, 2 och 3, som riktar sig personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål Studieväg 1 utgörs kurserna A och B, studieväg 2 kurserna B och C samt studieväg 3 kurserna C och e fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen Studieväg 1 vänder sig i första hand personer med mycket kort studiebakgrund och studieväg 3 dem som är vana studera Trots en elev kan sluta utbildningen i svenska för invandrare efter respektive kurs eller studieväg är intentionen alla elever ska ges möjlighet studera och med kurs Två kurserna finns i mer än en studieväg Beroende på studieväg kan var och en dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs Osett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kurs desamma, men kursen får helt olika utformning beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg Bedömningen på vilken nivå en elev ska börja sina studier utgår från en kartläggning hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna uppfylla Kurserna är relaterade den gemensamma europeiska referensramen för språk; lärande, undervisning och bedömning Kurs A motsvarar nivå A1-/A1, kurs B motsvarar nivå A1/A2, kurs C motsvarar nivå A2/A2+ och kurs motsvarar B1/B1+ Läs- och skrivinlärning Utbildningen seende läs- och skrivinlärning vänder sig personer utan tidigare utbildning personer som har kort utbildning och som inte är funktionellt litterata e ska i utbildningen få möjlighet förvärva grundläggande läs- och skrivfärdigheter, vilket inbegriper fördjupa och automatisera sina kunskaper Att bli litterat i grundläggande bemärkelse kan ta lång tid

Utbildningen vänder sig även personer som är litterata men inte behärskar det latinska alfabetet I detta fall ser lärprocessen annorlunda ut Läs- och skrivinlärningen knyts inte någon kurserna A, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon kurserna et är alltså en process som kan pågå under hela den tid som eleven deltar i utbildning i svenska för invandrare, för färdigheterna ska hinna automatiseras Undervisningen får ske på elevens modersmål eller annat språk och bör även då kunna ske parallellt med undervisning i svenska Bedömning Utgångspunkten för bedömningen ska vara elevens förmåga använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften i vardags-, samhälls- och arbetsliv Bedömningen ska omfa elevens kunskaper i enlighet med för betygen A, B, C, och E Kunskaps är formulerade utifrån fem aspekter: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet Kren ska inte bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra en helhetsbedömning elevens språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar språkligt en språkliga korrektheten ska relateras den innehållsliga och språkliga komplexiteten Efter kurserna B, C och följer ett obligatoriskt nationellt slutprov För kurserna A gäller betyg sätts efter slutad kurs Inom den del utbildningen som gäller läs- och skrivinlärning sätts inte betyg Kunskapskr Hörförståelse Kurs A (A1-/A1) Eleven kan med stöd förstå tydligt, enkelt tal i konkreta, vardagsnära situationer E Eleven förstår vanliga ord och fraser i korta vardagliga händelser samt anpassad och tydlig information som är intresse för eleven och vanligt förekommande genom på ett i dem C B A Eleven förstår fraser och meningar i korta vardagliga händelser samt anpassad och tydlig information som är intresse för eleven och vanligt förekommande genom på ett dem B Eleven förstår e fraser och meningar i korta vardagliga händelser samt anpassad och tydlig information som är intresse för eleven och vanligt förekommande genom på ett väl sätt dem

Kurs B (A1/A2) Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardagslivet E korta händelser, samtal, anpassade nyheter om väl genom göra sammanfningar korta och tydliga meddelanden och i vardagslivet genom på ett i dem C B A korta händelser, samtal, anpassade nyheter om välbekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer korta och tydliga meddelanden och i vardagslivet genom på ett dem B korta händelser, samtal, anpassade nyheter om välbekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer och enstaka nyanser korta och tydliga meddelanden och i vardagslivet genom på ett väl sätt dem Kurs C (A2/A2+) Eleven kan förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E händelser, beskrivningar, samtal, korta nyheter som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar och tydliga meddelanden och C B A händelser, beskrivningar, samtal, korta nyheter som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer och tydliga B händelser, beskrivningar, samtal, korta nyheter som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer och vissa nyanser

genom på ett i dem meddelanden och genom på ett dem och tydliga meddelanden och genom på ett väl sätt dem Kurs (B1/B1+) Eleven kan förstå tydligt tal i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, nyhetssändningar som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljerade och tydliga genom på ett i dem C B A berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, nyhetssändningar som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer detaljerade och tydliga genom på ett dem B berättelser, beskrivningar, samtal, diskussioner, nyhetssändningar som rör bekanta ämnen genom göra sammanfningar detaljer och vissa nyanser detaljerade och tydliga genom på ett väl sätt dem Kunskapskr Läsförståelse Kurs A (A1-/A1) Eleven kan hämta och förstå enkel konkreta, vardagsnära situationer E och förstår form vanliga ord och symboler C B A och förstår form vanliga ord och symboler samt mycket B och förstår form vanliga ord och symboler samt mycket

fraser fraser och meningar Kurs B (A1/A2) Eleven kan läsa, förstå och använda texter i vanliga situationer i vardagslivet E Eleven läser anpassade berättande och beskrivande texter om väl och visar sin förståelse genom göra sammanfningar meddelanden, konkret korta, tydliga och genom på ett i detta använder några lässtrategier på ett i C B A Eleven läser anpassade berättande och beskrivande texter om välbekanta genom göra sammanfningar detaljer meddelanden, konkret korta, tydliga och genom på ett detta använder några lässtrategier på ett sätt B Eleven läser anpassade berättande och beskrivande texter om välbekanta genom göra sammanfningar detaljer och enstaka nyanser meddelanden, konkret korta, tydliga och genom på ett väl sätt detta använder några lässtrategier på ett Kurs C (A2/A2+) Eleven kan läsa, förstå och använda, vanligt förekommande texter i vardags-, samhälls- och arbetsliv E Eleven läser korta berättande och beskrivande genom göra C B A Eleven läser korta berättande och beskrivande texter om bekanta genom göra B Eleven läser korta berättande och beskrivande texter om bekanta genom göra

sammanfningar specifik texter, tabeller och diagram och för resonemang om informationen korta, tydliga och föreskrifter genom på ett i dem i olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen sammanfningar detaljer specifik texter, tabeller och diagram och för utvecklade resonemang om informationen korta, tydliga och föreskrifter genom på ett dem sätt olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen sammanfningar detaljer och enstaka nyanser specifik texter, tabeller och diagram och för välutvecklade resonemang om informationen korta, tydliga och föreskrifter genom på ett väl sätt dem olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen Kurs (B1/B1+) Eleven kan läsa, förstå och använda texter med viss komplexitet i vardags-, samhälls- och arbetsliv E Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande genom göra sammanfningar specifik texter och för C B A Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande genom göra sammanfningar detaljer specifik B Eleven läser berättande, beskrivande och argumenterande genom göra sammanfningar detaljer och vissa nyanser

resonemang om informationen tydliga och föreskrifter genom på ett i dem i olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen Kunskapskr texter och för utvecklade resonemang om informationen tydliga och föreskrifter genom på ett dem sätt olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen specifik texter och för välutvecklade resonemang om informationen tydliga och föreskrifter genom på ett väl sätt dem olika lässtrategier utifrån syftet med läsningen Muntlig interaktion Kurs A (A1-/A1) Eleven kan etablera social kontakt och med stöd kommunicera i konkreta, vardagsnära situationer E mycket, vardagliga samtal genom använda ord och hälsnings-, artighets- och skedsfraser samt ställa och besvara frågor utifrån konkreta behov i gester, frågor och andra strategier för förstå och göra sig förstådd C B A mycket, vardagliga samtal genom använda ord och vanliga fraser samt ställa och besvara frågor utifrån konkreta behov sätt gester, frågor och andra strategier för förstå och göra sig förstådd B Kurs B (A1/A2) Eleven kan med stöd kommunicera i vanliga situationer i vardagslivet mycket, vardagliga samtal genom använda ord, fraser och meningar samt ställa och besvara frågor utifrån konkreta behov gester, frågor och andra strategier för förstå och göra sig förstådd

E samtal om väl genom reagera på påståenden, åsikter och önskemål samt ställa och besvara frågor på ett sätt som viss del upprätthåller samtalet i strategier för förstå och göra sig förstådd C B A samtal om väl genom reagera på påståenden, åsikter och önskemål samt ställa och besvara frågor på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl sätt strategier för förstå och göra sig förstådd B samtal om väl genom reagera på påståenden, åsikter och önskemål samt ställa och besvara frågor på ett sätt som upprätthåller samtalet väl strategier för förstå och göra sig förstådd Kurs C (A2/A2+) Eleven kan, med viss anpassning syfte och samtalspartner, kommunicera med ett enkelt språk i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E samtal och diskussioner om genom efterfråga åsikter, tankar och information på ett sätt som viss del för samtalen och diskussionerna framåt i strategier som underlättar interaktionen C B A samtal och diskussioner om genom efterfråga åsikter, tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt sätt strategier som underlättar interaktionen B samtal och diskussioner om genom efterfråga åsikter, tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem strategier som underlättar interaktionen Kurs (B1/B1+) Eleven kan, med viss anpassning syfte och samtalspartner, kommunicera i både informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E C B A

samtal och diskussioner om genom uttrycka och bemöta åsikter med argument samt efterfråga tankar och information på ett sätt som viss del för samtalen och diskussionerna framåt i strategier som löser problem i interaktionen samtal och diskussioner om genom uttrycka och bemöta åsikter med utvecklade argument samt efterfråga tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt sätt strategier som löser problem i interaktionen B samtal och diskussioner om genom uttrycka och bemöta åsikter med välutvecklade argument samt efterfråga tankar och information på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem strategier som löser problem i interaktionen Kunskapskr Muntlig produktion Kurs A (A1-/A1) Eleven kan med stöd kommunicera med ett enkelt språk i några situationer som rör den egna personen E med vanliga ord och fraser om förhållanden och erfarenheter i gester och andra strategier för göra sig förstådd C B A med ord och vanliga fraser om förhållanden och erfarenheter sätt gester och andra strategier för göra sig förstådd B med e fraser och meningar om förhållanden och erfarenheter gester och andra strategier för göra sig förstådd Kurs B (A1/A2) Eleven kan med stöd kommunicera med ett enkelt språk och med hjälp gester i vanliga situationer i vardagslivet E C B A

i enkel form om erfarenheter och välbekanta personer, platser och händelser sig begripligt viss del sammanhängan de i några strategier för göra sig förstådd i utvecklad form om erfarenheter och välbekanta personer, platser och händelser sig relativt tydligt och e sätt några strategier för göra sig förstådd B i välutvecklad form om erfarenheter och välbekanta personer, platser och händelser sig tydligt och väl e några strategier för göra sig förstådd Kurs C (A2/A2+) Eleven kan, med viss anpassning syfte och mottagare, kommunicera med ett enkelt språk i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E om och beskriver i enkel form erfarenheter och åsikter om samt ger råd och sig begripligt viss del sammanhängan de samt visar prov på viss språklig variation i olika strategier för förbättra kommunikatione n C B A om och beskriver i utvecklad form erfarenheter och åsikter om samt ger råd och sig relativt tydligt och e samt visar prov på förhållandevis god språklig variation sätt olika strategier för förbättra kommunikationen B om och beskriver i välutvecklad form erfarenheter och åsikter om samt ger råd och sig tydligt och väl e samt visar prov på god språklig variation olika strategier för förbättra kommunikationen

Kurs (B1/B1+) Eleven kan, med viss anpassning syfte och mottagare, kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E om och beskriver i enkel form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och sig med visst flyt viss del sammanhängan de samt visar viss språklig variation i olika strategier för förbättra kommunikatione n Kunskapskr C B A om och beskriver i utvecklad form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och sig med relativt gott flyt och e samt visar förhållandevis god språklig variation sätt olika strategier för förbättra kommunikationen B om och beskriver i välutvecklad form aktuella händelser, erfarenheter, intryck och åsikter samt ger råd och sig med gott flyt och väl e samt visar god språklig variation olika strategier för förbättra kommunikationen Skriftlig färdighet Kurs A (A1-/A1) Eleven kan hantera några vardagsnära situationer där skrift förekommer E sin namnteckning och bidrar fylla i uppgifter så de passar in i, vanligt förekommande formulär på ett i viktig information efter kunskap s för E överväg a uppfylld a C B A sin namnteckning och fyller i uppgifter så de efter någon bearbetning passar in i, vanligt förekommande formulär på ett viktig B sin namnteckning och fyller i uppgifter så de passar in i, vanligt förekommande formulär på ett väl viktig information efter behov

behov information efter behov Kurs B (A1/A2) Eleven kan för hand och på dator skriva några texter för kommunicera i vanliga situationer i vardagslivet E och begripliga korta meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser Eleven skapar i sammanhang i några strategier för skrivande C B A och relativt tydliga korta meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser Eleven skapar sammanhang sätt några strategier för skrivande B och tydliga korta meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser Eleven skapar väl sammanhang några strategier för skrivande Kurs C (A2/A2+) Eleven kan skriva texter, med viss anpassning syfte och mottagare, för kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E e och begripliga texter om erfarenheter, intryck och åsikter samt och andra formella texter om bekanta ämnen Eleven skapar i struktur i sina texter och visar prov på viss variation i ordförråd och meningsbyggnad C B A e och relativt tydliga texter om erfarenheter, intryck och åsikter samt och andra formella texter om bekanta ämnen Eleven skapar struktur i sina texter och visar prov på förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad B e och tydliga texter om erfarenheter, intryck och åsikter samt och andra formella ämnen Eleven skapar väl struktur i sina texter och visar prov på god variation i ordförråd och meningsbyggnad olika strategier för

i olika strategier för skrivande sätt olika strategier för skrivande skrivande Kurs (B1/B1+) Eleven kan skriva texter, med viss anpassning syfte och mottagare, för kommunicera både i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv E med visst flyt beskrivande, redogörande och argumenterande ämnen Eleven skapar i struktur i sina texter och visar viss variation i ordförråd och meningsbyggnad Eleven använder med viss säkerhet och mer ancerade grammatiska strukturer i sina texter Eleven för och sammanställer på ett i anteckningar för eget skrivande i olika strategier för skrivande C B A med relativt gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande ämnen Eleven skapar struktur i sina texter och visar förhållandevis god variation i ordförråd och meningsbyggnad Eleven använder med relativt god säkerhet både och mer ancerade grammatiska strukturer i sina texter Eleven för och sammanställer på ett anteckningar för eget skrivande sätt olika strategier för skrivande B med gott flyt beskrivande, redogörande och argumenterande ämnen Eleven skapar väl struktur i sina texter och visar god variation i ordförråd och meningsbyggnad Eleven använder med god säkerhet både och mer ancerade grammatiska strukturer i sina texter Eleven för och sammanställer på ett väl sätt anteckningar för eget skrivande olika strategier för skrivande