N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!



Relevanta dokument
Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Inledning

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Länsöverenskommelse för barn-och unga i risk-och missbruk

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

VÄLKOMMEN. Länskonferens lokala styrgrupper

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Chefsstöd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Samverkansöverenskommelse

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga

Lokal överenskommelse 2018 gällande riskbruk, missbruk & beroende

Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Screening och utredning av drogproblem

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Sveriges Kommuner och Landsting

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri

Sveriges Kommuner och Landsting

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Daglig rökning i 6 månader eller regelbundet i 2 år

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Cyberrymden

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning

Riskbruk, missbruk och beroende

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten

En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014

Implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Vårdrutin. Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Grums

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

SKL Handlingsplan år

Uppdrag att fördela medel för vidareutveckling av missbruks- och beroendevården inom ramen för Kunskap till praktik

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

3-månadersuppföljning

Transkript:

Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna!

9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne 12:30 13.30 Lunch 13:30-15:30 Delregionala gruppdiskussioner med fördjupad GAP-analys 15:30-16:00 Dialog och information om den fortsatta processen

Skåne 1 274 000 invånare 33 kommuner 5 stadsområden i Malmö Perstorp 7 139 invånare Malmö 312 994 invånare 150 vårdcentraler 10 sjukhus 16 LARO-mottagningar Cirka 90 olika behandlingsenheter för målgruppen inom landsting, kommun och privata aktörer

Bedömningsinstrument AUDIT- fortfarande stort GAP i de verksamheter där screening bör göras DUDIT- stort GAP även inom de specialiserade verksamheterna SCID och MINI används inte i någon större omfattning inom Region Skåne- stort GAP ASI- inget GAP Utbildning- och implementeringsbehov: - Kring nyttan med att identifiera alkohol- och narkotikaproblem - Hur verksamheterna tar hand om poängresultatet gällande AUDIT. - Rutiner för samverkan mellan kommun och landsting tex kring ASI

Medicinska test- alkohol Nyligt intag: Alkohol i utandningsluften- litet GAP EtG och EtS litet GAP Långvarigt intag: CDT, GT, ASAT, ALAT inget GAP PEth- visst GAP - Informationsinsats kring att inte använda MCV - PEth har en relativt hög kostnad

Medicinska test- narkotika Använda urinprov- patientnära test ( urinstickor) Använda urinprov verifiering Litet GAP både inom landsting och kommun Kompetensutveckling/ information: - kring urinstickors tillförlitlighet samt olika korsreaktioner

Alkohol- läkemedelsbehandling Abstinensbehandling: med bensodiazepiner- visst GAP Alkoholberoende: Akamprosat- stort GAP Naltrexon- stort GAP - Kunskap/ information att använda bensodiazepiner vid alkoholabstinens - Kunskap och information till både profession och befolkningen kring läkemedel vid alkoholberoende ex 1177 och mina sidor.

Alkohol- psykosocial behandling MET- stort GAP inom både kommun och landsting KBT- stort GAP inom både kommun och landsting Återfallsprevention- visst GAP inom kommunerna och landstinget (specialiserad beroendevård) CRA- stort GAP, finns i enstaka kommuner 12-steg- inget GAP - Många har grundkompetens i MI vilket borde underlätta utbildning och implementering av MET - Återfallsprevention- majoriteten av personalen har inte steg 1- utbildning - Inom Region Skåne finns personal med KBT steg 1-utbildning men inte i tillräcklig omfattning - Få kommuner erbjuder CRA- utbildningsinsatser behövs

Bensodiazepiner- Nedtrappning med eller utan tillägg av KBT Stort GAP - Identifierat utvecklingsområde inom Region Skåne - Inom Region Skåne finns personal med KBT steg 1-utbildning men inte i tillräcklig omfattning - Viktigt med förebyggande arbete kring förskrivning - Samverkan mellan kommun och landsting behöver utvecklas för målgruppen

Opiater- läkemedelsbehandling och LARO i kombination med psykosocialbehandling Abstinensbehandling - inget GAP LARO- inget GAP KBT+ LARO- inget GAP CRA+ LARO- stort GAP - Psykologisk behandling är med i villkoren för vårdval LARO - Psykolog finns på varje mottagning inriktning KBT anges i störst utsträckning - Få kommuner erbjuder CRA vilket borde utvecklas för målgruppen med LARO- utbildningsinsatser behövs

Opioidanalgetika- Nedtrappning och läkemedelassisterad behandling Stort GAP - Identifierat utvecklingsområde inom såväl kommun som landsting - internt utvecklingsarbete inom Region Skåne - Heterogen grupp, smärtpatienter, ungdomar med blandmissbruk etc. kräver differentiering av vården - Viktigt med förebyggande arbete kring förskrivning - Samverkan mellan kommun och landsting behöver utvecklas för målgruppen - Ett område som behöver mer forskning

Cannabis- psykosocial behandling KBT- stort GAP inom både kommun och landsting ÅP- visst GAP inom kommun och landsting (specialiserad beroendevård) HAP-visst GAP MI- visst GAP - KBT svårt vid aktivt cannabismissbruk. - MI används för att stärka individens kompetens samt vilja att bli missbruksfri, ses inte som en behandlingsmetod mer som ett förhållningssätt - Utbildningsinsatser behövs

Centralstimulerande- läkemedelsbehandling och psykosocial behandling Naltrexon- GAP- används inte idag KBT- stort GAP inom både kommun och landsting ÅP- visst GAP inom kommun och landsting (specialiserad beroendevård) CRA med tillägg av förstärkningsmetod - stort GAP 12-steg inget GAP - Återfallsprevention- majoriteten av personalen har inte steg 1- utbildning - Inom Region Skåne finns personal med KBT steg 1-utbildning men inte i tillräcklig omfattning - Få kommuner erbjuder CRA. Inga erbjuder CRA med tillägg av förstärkningsmetod utbildningsinsatser behövs

Ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem Stort GAP ADAD MI/MET, MET/KBT- finns MI men inte manualbaserad sådan, brist på KBT-terapeuter HAP FFT finns i ett fåtal kommuner och 3 av 5 stadsområden i Malmö MDFT ACRA och ACC MST - Utvecklingsområde inom de flesta kommuner - Inom Region Skåne finns personal med KBT steg 1-utbildning men inte i tillräcklig omfattning - Samverkan mellan kommun och landsting (BUP) behöver utvecklas för målgruppen

Samsjuklighet- psykosocial behandling Stort gap mellan nuläge och önskvärt läge när det gäller integrerad behandling särskilt för gruppen alkoholberoende och samtidig depression. Utvecklingsområde inom såväl landsting som kommun Behov av att utveckla verksamheter samt att utbilda personal Saknas team eller terapeuter som adresserar båda tillstånden samtidigt- risk att brukare hamnar mellan stolarna

Överenskommelser enligt SoL 5 kap. 9 a samt HSL 8 b kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget (och vice versa) om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.