Skräntärnan i Finland DR. PATRIK BYHOLM YRKESHÖGSKOLAN NOVIA 10600 EKENÄS FINLAND (C) Aleksi Lehikoinen
Vad vet man om artens historia i Finland? Populationen växte hela 1900-talet ända till 1970-talet Tillfällig minskning under 1970-80-talen Stammen ökade igen under 1990-talet Ytterligare liten ökning de allra senaste åren Klassificerad som Sårbar/VU i hotklassificeringen av Finlands arter 2001, i den nyaste evalueringen 2010 Nära hotad/nt Hotfaktorer: fångst/jakt (avsiktlig & missriktad), störning, problem utanför landets gränser (=övervintringsområdena)
Utbredd längs med hela kusten Karta från Finlands fågelatlas 2006-2010 (http://atlas3.lintuatlas.fi/tulo kset/laji/räyskä) Första insjöhäckningen någonsin 2009 Överraskande fåtalig i Skärgårdshavet, luckor i utbredningen också längs Bottenvikens kust Brist på lämpliga skär orsak i Bottenviken, konflikter vid fiskodlingar i Skärgårdshavet?
Både kolonier och solitära par Oräknad! Karta gjord m.h.a. uppgifterna i databasen för år 2010 10-15% av Finlands skräntärnepar häckar solitärt, resten i koloni Kolonierna varierar i storlek mellan 2-150 (180) par Sex kolonier 50 par, de flesta häckskären (75%) är skyddade Mest par i Finska viken Situationen lever...?
Både kolonier och solitära par Oräknad! Karta gjord m.h.a. uppgifterna i databasen för år 2010 10-15% av Finlands skräntärnepar häckar solitärt, resten i koloni Kolonierna varierar i Hario m.fl. 1987 storlek mellan 2-150 (180) par 154-157) (Ornis Fennica, 64: Sex kolonier 50 par, de flesta häckskären (75%) är skyddade Mest par i Finska viken Situationen lever...?
Tidsmässig trend i parantalet Svagt ökande trend under 1997-2011, fluktuerat mellan (650)-930 par Det officiella parantalet 2010 var 800-900 par (fågelatlasen) I år (2013) ligger det officiella parantalet på 1100 par Stammen ökat med 22% 2001-2013 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Finlands största koloni (i Haukipudas) okollad! 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Skräntärnors migration Ny flyttfågelatlas på gång Volym 1 tryckt, volym 2 (var i skräntärna) påbörjad, utgivningsdatum? Tills dess får vi nöja oss med gammal info: Kilpi & Saurola 1984 (Ornis Fennica 61: 24-29) (C) Aleksi Lehikoinen
Utländska fynd av i Finland märkta skräntärnor 1913-1982 Kilpi & Saurola 1984, Ornis Fennica 61: 24-29.
Årstidsvis, höst (september-november) Majoriteten flyttar via Östeuropa Flest fynd från Baltikum, Italien och Grekland Överraskande få från Västeuropa Många av fynden från tropiska Afrika är översomrare (jfr. Kilpi & Saurola 1984)
Årstidsvis, vinter (december-februari) Övervintringsområdet vid Nigerflodens inlandsdelta i Mali bekräftas, men också övriga våtmarker viktiga Färre kustfynd Därtill också klart att en del av populationen övervintrar vid Medelhavet
Årstidsvis, vår (mars-maj) Tärnor på retur tycks följa samma rutt(er) som fåglarna använder sig av på hösten Ingen loop-migration? MEN: hur väl beskriver detta material den riktiga situationen?
Mänskligt orsakade dödsfall vs. andra orsaker Av de 1115 finländska skräntärnor som återfunnits utomlands har: 229 hittats döda, dödsorsak okänd 545 har dödats avsiktligt (mitt enda Afrika fynd!) 58 har dött i fångstredskap avsedda för andra djur (fisknät) 249 har påträffats levande Återstoden, 34 tärnor, har dött av sjukdom, fångats av rovdjur eller dött av andra orsaker Återfyndssätt-effekt? Personligen är jag benägen att tro att återfyndssättet påverkar resultaten till åtminstone en del
Hur uppföljs skräntärnan i Finland? Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors sköter koordineringen, 1984- Fältblanketter sänds ut till frivilliga ringmärkare som registerar parantal och delger uppgifter om häckningsframgång Torsten Stjernberg och Martti Hario hållit varit de som skött arbetet tills nu (C) Aleksi Lehikoinen
Fältblanketten
Väldigt litet tillförlitlig information bristfällig monitorering! Välkänt att mink (o.a. rovdäggdjur), trutar och havsörn ställvis kan vara problematiska Mänsklig störning av allt att döma liten Av allt att döma ingen klar negativ eller positiv trend Ev. havsörn ökande problem, åtminstone ny faktor att räkna med Ungproduktion
Digitalisering av materialet på gång! Behövs, hittills allt bara på papper Senaste sammanställning publicerad 1997 (!) Hario, M. & Stjernberg, T. 1997: Itämerien räyskien seurantaprojekti 1984-1996, Svenskt sammandrag: Skräntärnan i Finland. Ett monitoreringsprojekt över Östersjöns skräntärnor 1984-1996. Linnut vuosikirja 1996: 15-24 Gerationsskifte på gång på museet (Aleksi Lehikoinen)
Vad behövs det fokuseras på? Studier över ungproduktion Koloni-dynamiken Migration och övervintring Rörelser på häcknings- och övervintringsreviren GPS-uppföljning!