Kampen mot gammelgäddan NYTT. #3 2012 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n. Ismete ett väntans spel Sid 7. Dryaderna träder fram Sid 7

Vida NYTT B Sverige Porto Betalt #3 2012 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n smete ett väntans spel Sid 7 Kampen mot gammelgäddan Dryaderna träder fram Sid 7 appar för skogsarbete Sid 14 Alvesta North Carolina Sid 3

Vi förbrukar timmer i normal omfattning Det är en myt att vi skulle förbruka mindre timmer under lågkonjunkturer. Vi behöver ett normalt flöde av timmer i alla konjunkturer. Även i en tid som denna producerar och förbrukar vi timmer i normal omfattning. stambanan gör skäl för namnet Byggnationen i USA och Europa är visserligen väsentligt lägre än under toppåren fram till 2008, men sedan dess har vi tagit marknadsandelar på de traditionella marknaderna. Dessa har dock fallit tillbaka som en följd av vår starka krona, men vi har också under de senaste åren kommit in på nya marknader såsom Kina, ndien, Australien och Polen. Visserligen till sämre priser än de traditionella marknaderna men det är ett sätt för oss att hålla våra entreprenörer, åkerier och inte minst våra anläggningar och vår personal sysselsatt. Trots några år med nästan obefintlig försäljning på den amerikanska marknaden har vi behållit vår försäljningsorganisation där. Vi ser nu en långsam återhämtning på den amerikanska marknaden och vi har nu för första gången sedan 2007 ett fullt sortiment på vårt lager i Wilmington. Detta för att kunna leverera med kort varsel till den amerikanska marknaden. Timmerpriserna är idag på 2009 års nivå, vilket är en historiskt hög nivå. De som sålde timmer till de fantastiska priser som rådde under 2010 och 2011 är bara att gratulera. Då hade Sverige en valutafördel på ca 15 % jämfört med dagens valuta. Vi har också sedan dess fått kraftiga prissänkningar på våra biprodukter som en följd av mildare vintrar och mindre förbrukning hos massa- och pappersbruken. Timmerprissänkningar kan inte uteslutas, men vi har som målsättning att inte sänka priserna för att på så sätt ha ett stabilt flöde av timmer till våra anläggningar. För att öka avkastningen (tillväxten) i skogen konstateras att det är lönsamt att sänka omloppstiden. Äldre skog växer sämre, det är större risk för skador och stormar och vi hjälper tillsammans till i det globala miljöarbetet då växande skog binder mer koldioxid än icke växande skog. Som sågverkskoncern är vi en länk i en kedja mellan er som skogsägare och en färdig marknad. Vi behöver varandra i både bra och dåliga tider, på så sätt skapar vi långsiktiga värden för er som skogsägare. Jag önskar er en trevlig läsning och en God Jul och Gott nytt år! alvesta 2012-12-02 Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.kstab.se Papper: VDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr. Text: Karin Malm om inget annat anges. Foto: Karin Malm och Lotta Fonsell om inget annat anges. Adress: VDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01 Sid 3

nästa! Wilmington, North Carolina! Det är mörkt. Regn på gränsen till blötsnö. Klockan är sex på morgonen och de mest morgonpigga Alvestaborna har precis börjat röra sig i trafiken. Jag kör ner till bangården. Där är mörkt. Ser en man i full reflexmondering. Det är Tommy. En av VDAs två lokförare. Denna förmiddag ska vi köra 30 vagnar, totalt 441 meter långt, lastat med 1 000 m 3 trävaror till hamnen i Halmstad. Sedan ska det vidare ut på Atlanten, till slutdestinationen Wilmington i North Carolina. Vi klättar upp i loket och går in i maskinrummet. Tommy startar dieselmotorn och det blir ett bedövande buller i rummet. Vi tar oss ner och går utmed rälsen. Vagnsnummer skrivs ner, bromsarna kontrolleras, en extra koll av luftslangen mellan sista vagnarna, då det är den som gör så att hela tåget stannar om en vagn skulle släppa. Även lasten kollas så att inget hänger löst. Efter cirka trettio minuters förberedelser känns det tryggt att inta loket. Nu kör vi! Stambanan mot Hässleholm. Efter en kort sträcka provbromsas tåget. Allt i sin ordning. Vi passarar sågen i Vislanda. Solen börjar gå upp och skiner från en klarblå himmel. Från denna panoramautsikt njuter vi av skogens höstfärger, småländska sjöar och vilda djur. Vi ser spår efter stormen Gudrun. nte bara utanför banan, där det tidigare stod tät granskog, utan även utmed banan där det endast finns ett fåtal gamla stolpar kvar. Efter stormen togs fundament till de nya stolparna från Hallandsåsen. All trafik mellan Vislanda och Eneryda stod stilla i två veckor. Även om Tommy har en hel del att stå i med inbromsning, ljussignaler och blinkningar till mötande tåg kan han numer njuta en hel del av utsikten. Annat var det förr då föraren ensam var tvungen att övervaka signalerna. mitten av 80-talet driftsattes ATC:n (Atomatic Train Control) för att öka säkerheten. ATC kontrollerar bland annat att den tillåtna hastigheten inte överskrids och att en stoppsignal inte passeras. Jag glömmer aldrig min första resa. Det var före ATC fanns. Jag såg blinkande signaler överallt och visste inte riktigt vilken sida jag skulle ha koll på. Efter en arbetsdag var man helt slut i huvudet, säger Tommy. och Sibirien. Tommy hoppar av och manövrerar tåget med hjälp av radiostyrning. Häftigt! Som att köra en tågbana, med ett riktigt tåg. Med hjälp av en extra sändare kan han radiostyra ett 500 meter långt tåg! Att det bara funkar Här byter vi vagnar. Vi lämnar våra 30 vagnar med VDA-paket och kopplar på de tomma redan avlastade vagnarna. De ska med hem till Alvesta för ny pålastning. Under 1950- och 60-talen levererade Nohab i Trollhättan många diesellok till den danska persontrafiken. TMZ1406 var ett av dessa och tillverkningsåret var 1968. Efter att i många år kört runt på människor i vårt grannland bytte det last. början av 2000-talet flyttade TMZ1406 norrut, till de södra delarna av vårt avlånga land. Lasten består sedan dess av trävaror från VDAs sågverk i Alvesta, Vislanda, Hestra och Hjältevad. Nu kör det radiostyrkda dieselloket cirka 5000 vagnar trävaror per år och ägs av Nordic Train AB, ett bolag inom VDA-koncernen. Fyra personer arbetar idag med VDAs tågverksamhet. Två lokförare, Tommy och Mikael, som varvar tågkörning med service och underhåll. Till sin hjälp har de även Lasse som hjälper till med underhåll. ngela är transportledare och sköter all planering och bokning med Trafikverket. Redan i maj bokas tågkörningen för kommande år. Om det därefter finns behov av bokning på kort varsel får det bli restplaster utifrån vad som finns ledigt. Hon stämmer av med utlastningen, kontrollerar antalet tillgängliga vagnar och har kontakt med föraren under resan. Vid varje resa anmäls även tågnumret, loknumret och antalet vagnar samt vagnstyp till Trafikverket. Chatham, New Holland och Boston i Storbritannien samt till Wilmington, North Carolina, USA. Från Karlshamn går det till pswich och till övriga Europa. Norrköping tar svenska kajexportörer vid lasten för slutdestinationer som t ex Afrika och Saudi Arabien. Totalt går ca 80 % av VDAs trävaruförsäljning på export. Mest går till Storbritannien, 30 35 %. VDAtåget kör även en del timmer. Under årets första 10 månader kördes 862 vagnar timmer till våra sågverk i Hestra och Vislanda. dagsläget går cirka 25 % av VDAs totala transporter på järnväg. Något som innebär många fördelar både utifrån logistik- och miljöperspektivet: Antalet lastbilar som står och väntar vid VDAs sågverk och vid de svenska hamnarna reduceras. På- och avlastningen kan styras efter när det passar verksamheten då tåget ofta står vid sågen alternativt hamnen en eller flera dagar. Transport på järnväg istället för med lastbil reducerar koldioxidutsläppet med tre fjärdedelar för varje transporterad kubikmeter. Om du inte redan har sett det, så passa på att titta åt sidan nästa gång du kör utmed södra stambanan. Ser du då ett vinrött lok med en vit logo på nosen, då är det VDA-tåget som skymtar förbi. Från våra svenska skogar, ut i vida världen! l Vi kommer till Hässleholm. Dags att byta riktning. Vi ska västerut mot Markaryd ner till Eldsberga. Vi ser en älgko och två kalvar en bit framför oss. Vad små dom ser ut här uppifrån loket...vi kommer ner till Eldsberga och går på stambanan igen. Vi rullar in på bangården i Halmstad och kör vidare ner till Östra Hamnen Sammanlagt har VDA 149 vagnar. Vagnarna lastas med konstruktionsvirke flera gånger per vecka, året runt. Tåget går till hamnarna i Varberg, Halmstad, Karlshamn och Norrköping. Från Varberg går VDA-virket vidare till Methil i Skottland och Rochester i England. Från Halmstad går det till Cardiff, Kings Lynn, Visste du att 30 vagnar lastade med 840 ton sågat virke motsvarar 24 lastbilar med släp! Sid 4 vida och växande värden S i d 5

klöver över Passa på att investera nu när det är lugnare tempo i skogskonjunkturen. Det är lättare att få tag på entreprenörer och jobbet du funderat på kan äntligen bli gjort. Priserna brukar också generellt vara lägre än i högkonjunkturen. Dessutom är du bättre rustad när konjunkturen väl vänder. Bernt Fransson, Skog & Lantbruk Vår externa krönikör Bernt Fransson är utbildad jägmästare och registrerad fastighetsmäklare med över 30 års erfarenhet från skogsbranschen, varav över 20 år som fastighetsmäklare och generationsskiftare. Har tidigare tjänstgjort inom LRF Konsult Skogsbyrån, bland annat som skogsekonom, fastighetsmäklare, auktoriserad generationsskiftare, kontorschef och resultatenhetschef och därefter som marknadsansvarig för Segment Skog inom LRF Konsult. Under 2012 är Bernt en av grundarna till Skog & Lantbruk, ett fristående konsultföretag. vår skogsvärld är investering något extremt långsiktigt för ekonomer i gemen. En av de mest lönsamma investeringarna i skogsbruket är att anlägga en bra föryngring. Men det är inte alltid så lätt att göra som att säga. Att ersätta restskogar, från senaste årens stormar och insektsangrepp, med väl växande plantskogar är något som har lönat sig väl. Att förbättra skogsvägen är något som ger avkastning så snart du avverkar nästa gång. Klarar du att förlänga vägen eller få en bättre vägklass blir transportkostnaderna lägre. Du höjer också värdet på din fastighet om vägarna är bra. Särskilt bra avkastning får den som gör en väg till en fastighet eller skogsskifte som saknar utfartsväg. Prisökningen vid tillköp av skog verkar nu ha tagit en liten paus enligt Lantmäteriets senaste minienkät om priser på skogsfastigheter. Det kommer dock sannolikt behövas en längre tid av lågkonjunktur innan priserna sjunker märkbart. nvesteringar underlättas årets budget proposition föreslås förändringar som underlättar investeringar i bl.a. skogsbruket genom sänkning av expansionsfondsskatten från 26,3 % till 22 %. Ju kraftfullare investering desto intressantare är fonden att använda. Expansionsfonden kan vara ett bra alternativ när rationaliseringsförvärv inte är en självklarhet när man köper till skog. Pengar tillbaka Du som redan har investerat och använt dig av en expansionsfond har redan betalt in tidigare skatt om 26,3 %. Du får nu tillbaka 4,3 % av expansionsfonden tillsammans med skatten 2013. Årsskifte, summera årets resultat Så här i slutet av året är det dags att stanna upp och summera årets resultat. Förutom att kontrollera vad som blivit gjort och vad som är kvar att göra nästa år, bör man fundera på om man kan göra något inför årsskiftet för att planera skatten. En gammal grundregel när det gäller planering över årsskiftet, är att utgifter förläggs till slutet av året och intäkter till början av året. När avstämningen nu görs kanske det är underskott och det finns utrymme att ta ut pengar från skogskontot utan skatt. Visar resultatet på ett överskott kan man tänka sig att planera för inköp före årsskiftet, till exempel grusa upp skogsvägen eller köpa röjsågen som ändå skulle göras i vår. Är det fråga om större maskininvesteringar kan det vara klokt att göra dessa i slutet av året. Dels för att snabbare få avdrag för avskrivningen och dels för att snabbare lyfta momsen. Särskilt för den som redovisar helårsmoms som de flesta skogsägare gör. Men låt inte skatten styra din investering. Det måste nyttan göra. Skogskonto Minsta uttag från skogskonto är 1 000 kr. Har man konton från flera år tar man oftast från det äldsta skogskontot. Får du ett överskott skall du inte sätta in pengar på skogskonto före årsskiftet. Låt dem stå på ett skogslikvidkonto eller vanligt bankkonto över årsskiftet. Då får du räkna in hela beloppet i ditt kommande räntefördelningsunderlag. Normalt får du sätta in 40 % av ersättningen för leveransvirke och 60 % av nettot från avverkningsrätter. Eftersom skogskontoinsättningen inte får leda till underskott bör du vänta tills du deklarerar. Först då kan du avgöra hur mycket du skall sätta in på ditt skogskonto för 2012. Moms Sverige skall nu EU-anpassas när det gäller moms. De flesta skogsägare har helårsmoms och momsen redovisas då i kommande deklaration. Den betalas in tillsammans med övriga skatten. Momsen skall från och med 2013 redovisas i särskild momsdeklaration. Det innebär för de flesta skogsägare att de får göra två deklarationer 2014. En för momsen och en för inkomstskatten. För dig som har F-skatt har tidigare även momsen ingått i beräkningen av preliminärskatten. Det gör den inte fortsättningsvis. Du bör därför fundera på hur stor din F-skatt för 2013 skall vara och begära att din F-skatt korrigeras av Skatteverket. Hyr ut för 40 000 kr skattefritt Reglerna för uthyrning av privatbostad föreslås ändrad från årsskiftet så att grundavdraget höjs från 21 000 kr till 40 000 kr. Du kan då skattefritt hyra ut ditt fritidshus eller annan privatbostad med 40 000 kr per år. Sannolikt kommer detta att innebära att det blir intressantare att underhålla och hyra ut eventuella fritidshus och överloppsbostäder. Sälj skog från tomten En liten med dock intressant möjlighet uppstår eftersom reglerna om uthyrning också tillämpas om man säljer skog från en tomt för en privatbostad. Även då är grundavdraget 40 000 kr per år. Är intäkten under 30 000 kr kan även momsen ingå i underlaget. (Förutsatt att det finns skog att sälja från tomten.) l På jakt efter kvinnor i mannens skogsvärld Sedan långt tillbaka har skogen varit männens domän, en mötesplats för att träffa andra män. Denna manligt kodade kultur är något som verkar vara hårt rotat. Närmare 40 % av våra svenska skogägare är kvinnor. Trots det är det sällan man ser kvinnor inom skogsnäringen och på skogsdagar. Tre skogsutbildade kvinnor, Eva Lindespång, Mathilda Clausén Wingård och Monica Persson möttes i arbetet 1995 och fann att de var ensamma kvinnor i männens skogsvärld. De ställde sig undrande till varför det inte kom några kvinnor till skogsdagarna och varför var det så få som utbildade sig? De sökte ekonomiskt stöd från Skogsvårdsstyrelsen och EU, sökte upp flera hundra halländska kvinnliga skogsägare och erbjöd dessa en grundkurs för kvinnliga skogsägare. Carin Jorlén var en av dessa kvinnor. När två år hade gått sa Carin: När blir nästa träff? Jag har massor av frågor kvar! Hon blev ombedd att skriva ner sina frågor. Det resulterade i fulla A4-ark. De tre grundarna sa OK, vi kör vidare, men du får sköta det praktiska. Vid den tidpunkten arbetade Carin som rektor. Det var fantastiskt att få lära sig nya saker, att få se skogen med andra ögon! Efter övervägande med familjen bestämde hon sig för att satsa helhjärtat på skogbruk och avslutade sin karriär inom skolans värld. 2002 bildade hon tillsammans med sex andra kvinnor en opartisk förening för skogsintresserade kvinnor. Föreningen fick namnet Dryaderna. Varför just detta namn? Jo, ordet dryad kommer av grekiskans dryas vilket härleds ur drys ek, träd. En dryad var enligt den grekiska mytologin ett kvinnligt väsen som vakade över träden. dag har Dryaderna 130 medlemmar varav 75 80 % är aktiva inom skogsbruk på något sätt. Kärnområdet för verksamheten är i södra Halland och en bit in i södra Småland, men föreningen är öppen för alla oavsett var i landet du bor och har skog. Vi vill ge våra medlemmar möjlighet att ta till sig kunskaper i ett forum utifrån flera olika synsätt. ngen fråga är en dum fråga. Alla är välkomna, oerfarna som erfarna. Hela verksamheten bygger på ett givande och tagande, där alla är med och bidrar och får undersöka olika frågeställningar, säger Carin. Ett nätverk i framkant Föreningen erbjuder kvinnor kunskaper om dagens och morgondagens skogsbruk i form av exkursioner, föreläsningar, skogsdagar, studiecirklar med mera. Vi har alltid legat i framkant. Redan 2005 hade vi en resa till Tyskland för att studera kontinuitetsskogsbruk. Vi hade föreläsningar kring risker i skogen, två år före stormen Gudrun. Vi talade tidigt om gödning och markens kemiska textur. nspirationen och känslan för vad som kommer att få genomslag fås genom att ständigt hålla sig uppdaterade med vad som händer inom området via flera olika källor såsom skogstidningar, forskning, frågor som diskuteras inom EU med mera. De senaste åren har föreningen fokuserat mycket på röjningsproblematiken efter Gudrun. nte minst har nätverket varit ett viktigt forum för att ha någon att prata med, någon i samma situation. Till följd av vattendirektivet inom EU arbetar de även med frågor kring vatten i skogen och avrinningsproblematik. Frågor som är mycket viktiga då de tror att det blir ett större fokus på skogägarens ansvar i dessa frågor. Ett tredje ämne de senaste åren är uppföljningen av kontinuitetsskogbruk. Carin betonar vikten av att de som förening inte gör något ställningstagande utan ska vara en opartisk källa för kunskap. Vi har en helt öppen ställning till de frågor och områden vi diskuterar. Vår uppgift är att förse våra medlemmar den kunskap som krävs för att de ska kunna bilda sig en egen uppfattning. Vi vill ha ett utbud som gör kvinnor engagerade och som gör att de vågar ta ansvar och sköta sin skogsfastighet. Vi vill erbjuda en plats att hämta kunskap från på ett anspråkslöst sätt. Vi vill förse kvinnor med kunskap så att de är en bra beställare. En blandning av ekonomisk kunskap, skogskunskap och miljövärden. Det finns ingen facit för skogen. Det är det som är charmen. Det är många val att välja mellan. nget är enkelt. Det kräver kontinuerlig förnyelse av kunskapsbanken och omsorgsfulla beslut. Det handlar om att våga fråga, ifrågasätta och granska. Att skapa en större bredd i sitt eget beslutsfattande. l Är du kvinna med skogligt intresse? Då finns det flera skogsnätverk att välja mellan: Skogskvinnorna i Värmland www.skogskvinnorna.se Grenverket i Blekinge www.grenverket.se Skogskällingarna på Gotland Linnéorna, Kronobergs län Spillkråkan Östergötland, Skåne, Norrland, Stockholm/Mälardalen, www.spillkrakan.se Dryaderna Sydvästra Götaland www.dryaderna.se Sid 6 Sid 7 vida och växande värden

ismete ett väntans spel Fem minusgrader, en klarblå himmel, rimfrostglittrande träd, en spegelblank och istäckande sjö. Lugnet, allvaret, spänningen, glädjen. smete är ett väntans spel ett hjärtas spel. Från totalt lugn till ett högt bultande hjärta. Du hör bjällran i bakgrunden, du har en fisk på krogen, du tar de första löpstegen mot metet foto: Jesper Gustavsson och Anton Tsvetkov Jag träffar Anton Tsvetkov, 28 år. Han beskriver sig själv som en fishaholic. Fiske är min sjukdom, passion och min förbannelse. När Anton var i 18-årsåldern och la hockeyutrustningen på hyllan stod valet mellan att bli fågelskådare eller sportfiskare. Valet föll på det senare. Han har alltid haft ett gediget naturintresse. Förutom sportfiske i tid och otid ägnar han sig åt fotografering, skriver artiklar till svenska, europeiska och baltiska fisketidningar, konsultar inom Metebolaget och fiskeguidar via Pikestrike Sweden i Blekinge skärgård. Hans senaste projekt är en film om kristallklart malfiske i Frankrike. På frågan om det bästa fiskeminnet får jag svaret: Det finns för många, svårt att välja. Men en av favoriterna är att meta gädda med ett 16 år gammalt handgjort spö, så kallat old school fiske. Rekordet är en gädda på 16,420 kg fördelat på 120 cm. Ja, det är nog sant han är en fishaholic! Vintern närmar sig. Båtarna är uppdragna och för många har fisket en paus inför nästa varma säsong. För andra är det nu det bästa fisket börjar. Många upplever att vintern är den mest underskattade och outnyttjade fiskesäsongen på hela året. Pimpelfiske och angelfisket med angeldon är bekant och beprövat av många. Men på senare år har allt fler börjat tala om ismete. Anton beskriver det som: Ett fiske för dig som vill förlänga sommarens fiskekänsla med en härlig kamp, där du ger fisken en jämn match. En dag på isen med goda vänner, ismete och grillning är fantastiskt. smetet är en utveckling av det traditionella angelfisket. Många ser angelfisket med dess angelkrok som ett rovfiske snarare än ett sportfiske. smetet bygger på traditionell sportfiskeutrustning som anpassats för isfiske. Ett 120 cm långt spö med rulle, vippa och ett bete på trekroken. Genom de små krokarna är det ett skonsammare fiske. Genom linan och rullen behålls fiskekänslan, den härliga kampen. Hur är det då med pimpelfisket? Det är ett mer aktivt fiske. Kvantitet på fångsten kan ofta vara minst lika bra som vid ismete och angel men storleken på fisken är mindre. Tyvärr verkar det vara ett fiske som minskar drastiskt i popularitet, men för dig som ändå vill prova lyckan ger Anton följande tips: håll hög aktivitet, byt hål ofta om det inte nappar, högst ett par minuter per hål och mata fram fisken med maggot. Borra hålen dagen innan och borra många hål. För dig som vill prova ismete så kommer Antons tips här. Utrustning vid ismete 4 8 spön per fiske. smetepaket finns i fiskebutiker och på alla välsorterade stormarknader. Från 200 kr och uppåt per paket. Trekrokar i storlek 1 2 Nylonlina 0,40 0,45 mm. Använd inte flätad lina på vintern då den suger åt sig vattnet. Vid minusgrader fryser linan fast i spolen. Tafsar köp alltid kvalitetstafsar (70 100 kr i fiskebutiker). Det kommer du aldrig att ångra. De håller formen och de håller länge. sborr Bjällror så att du hör när det nappar God mat och dryck Sjön suger! Fiskekort Säkerhetsutrustning och extrakläder om olyckan är framme. Borra hål, bjuda fisken på en aptitretare och annat du bör göra minst 1 dag före: Välj ut fiskeplats. Leta branter. Gärna en grundplattå på 8 10 m och med 25 40 m sluttningar runtom. Nordliga vikar som är sydligt vända är varmast. Dit drar sig gäddor för lek. Ett mörkfärgat vatten innehåller ofta mycket fisk. Detta till följd av att fler fiskar överlever uppväxttiden då de inte upptäcks lika lätt. Borra hål. Om du borrar samma dag som du ska fiska skrämmer du bort fiskarna. Borra många hål så att du enkelt kan flytta runt dina spön. Hålen ska vara minst 200 mm i diameter. Ha cirka 25 meter mellan hålen. Du ska ha max 30 sekunders gångavstånd mellan hålen. Locka till dig fisken genom att bjuda dom på en aptitretare. Krossa eller hacka ner överblivna fiskar och portionera ut i hålen. Detta triggar igång matlusten och väcker instinkt. Men håll det till en aptitretare de ska inte bli mätta! Dagen med stort F Fiskedagen Börja vid soluppgång och sluta vid solnedgång. Vid uppgång och nergång finns plankton i ytan, på jakt efter D-vitamin. Detta gör betesfisken mer aktiv. Fisken är siluettjägare. Tänk därför att skapa en så naturlig siluett av betet som möjligt. Max en meter under isen. Kroka så löst som möjligt. Tillräckligt hårt för att inte tappa betet men ändå så löst att det släpper när fisken nappar. När du hör bjällran och du har napp spring NTE. Det skapar kraftiga vibrationer och skrämmer de fiskar som var på väg att nappa på dina andra spön. Dessutom kan den fisken du precis skulle dra upp bli så skrämd att den spottar ut fisken och sticker. övrigt är det samma princip som vid vanligt mete, det vill säga dra. Du behöver inte, som vid angel, vänta in att fisken ska vända och sticka. 8-hugget, 11-hugget, 13-hugget myt eller inte? Nej, enligt Anton verkar det inte vara någon myt, så gör inte misstaget att ha båda händerna fulla med varm choklad och en perfekt grillad korv vid dessa klockslag. Du riskerar då att bli utan både medhavd matsäck, fisken till middagsbordet och kanske rentav upplevelsen av en riktig kamp mot gammelgäddan. l Antons tips på bete Ju större betesfisk desto svårare att kroka, men större napp. Valet av bete beror på vilken fångst du önskar: För abborre: Löja 12 15 cm mört 5 6 cm dammruda (en karpfisk som finns i smådammar) För gädda: 200 gr 1 kg mört, brax, sarr eller regnbåge För gös: 15 20 cm mört Sid 8 Sid 9 vida och växande värden

Från kvinnokliniken i Malmö till Hjortseryd Konferens och vildmark Har du någonsin stått inför ett vägval? Att fortsätta på den banan där du känner dig trygg, där du är experten, där allt bara rullar på eller att ta steget och satsa helhjärtat på något helt nytt. Drivet av en ett gediget intresse, en inre glöd snarare än en expertis och kunskap. www.hjortseryd.se Kerstin Granlund är född och uppvuxen i ett villakvarter i Malmö. Hon kommer från en naturälskande familj. Hennes far var jägare och hela familjen var scouter. veckorna levde de storstadsliv och på helgerna levde de nära naturen. När tonårstiden infann sig var det inte längre riktigt lika spännande med en naturälskande far som skulle lära ut allt om vår biologiska mångfald. Storstadslivet tog helt enkelt över Kerstins intressen. Hon utbildade sig till sjuksköterska, barnmorska och sexolog. Hon träffade sin nuvarande man, även han skogsintresserad scout, och de fick tre söner. Det blev ett antal år med barn och jobb. Hennes fars naturintresse smittade dock av sig. Alla tre söner blev scouter och har även utbildat sig till jägare. 1988 köpte familjen Granlund sin första skog utanför Hörby. Nu skulle det levas naturliv igen! Med full energi och tältutrustning skulle de tillbringa natten där. Blev tyvärr mindre lyckosamt när det visade sig omöjligt att få ner tältpinnarna i den steniga marken. Men skam den som ger sig. 30 år som barnmorska och sexolog gick. Men så 1995 köpte familjen den första delen i Hjortesryd, några mil väster om Ljungby. Det var helt underbart. Här var det verkligen skog. Jag plockade svamp för glatta livet. Här fanns ju så många sorter! Mannen vi köpte fastigheten av sa till min man henne får du passa dig för. Ni kommer att bli här. Ja, han såg att min skogslust hade väckts igen på riktigt! Det kändes hur naturligt och skönt som helst att finnas och vara här i Hjortesryd, säger Kerstin och ögonen glittrar. Kerstin närmade sig 50 år när hon kom till sitt livs vägskäl. Att fortsätta vara sexualrådgivare och vidareutbilda sig inom yrket alternativt att satsa helhjärtat på skog. Visst kändes det tryggt att fortsätta den yrkeskarriär som man var mitt uppe i, där man själv var experten, men samtidigt fanns en enormt stark dragning till skogen, till Hjortseryd. nom mig fanns en stor hunger av mer kunskap om skog och om hur vi skulle få ut mer av vår fastighet. Tanken på skogsturism föddes. Det blev en konflikt inom mig. Jag ville välja skogen men hade ingen ersättare sexologer växer inte på träd precis. Jag ville inte sätta mina kollegor i sticket. Men så plötsligt en natt kom jag på en lämplig ersättare. Ulrika, hon har läst sexologi! Direkt på morgonen frågade jag min man om vi skulle satsa. Han sa ja, Ulrika sa ja till att prova min tjänst. Jag tog tjänstledig 1 år och började studera Hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet i Växjö, tog jägarexamen, utbildade mig till svampkonsulent. Resan hade börjat! Efter alla stormar hösten 2007 anlitades en konsult med erfarenhet av att bygga upp turismdestinationer. Vid första mötet satt jag och min man som två fågelungar med öppna munnar och stirrande ögon. Vad ska vi göra nu då! Det finns ju så mycket vi vill göra! Åh, va kul! Första projektet blev en jaktstuga. Den invigdes lagom till älgjakten 2008. En kurs anordnad av Ljungby kommun och ALM Form och funktion gav inspiration och kunskap i allt från ekonomi till byggnation och belysning. Vi har sedan start haft målet att utveckla företagandet i närområdet. Vi vill gynna det lokala näringslivet och anlitar så långt möjligt lokala företag och samarbetspartners. Byggarna är från trakten, personalen är från närområdet, maten är närproducerad, vi har ett eget viltslakteri och vi använder så mycket som möjligt från egen mark. 2009 invigdes tursimanläggningen. Tystnad, hemkänsla, enskildhet och naturupplevese. Att lära sig nya saker, att få med sig något hem som man inte kunde när man kom. Alla är viktiga ingredienser i Hjortseryds konferens och vildmark där gästerna numer erbjuds allt ifrån naturupplevelser i form av jakt och fiske, skogsridturer med nordsvenskar till svamp- och matlagningskurser. Eller att helt enkelt bara bo och studera kronhjortarna som stolt spatserar och brölar utanför fönstret. Det sociala engagemanget Kerstin utstrålar en otrolig energi, livslust och medkänsla. Detta blir än starkare när hon berättar om ännu ett av familjens projekt. När hon fyllde 50 år önskade hon sig pengar för att bygga upp en multilevel skola i en av de fattigaste och mest utsatta delarna av Manilla på Filippinerna. Sedan 2002 finns en stiftelse (St Hannibal Multi-Level school foundation) för att långsiktigt tillgodose skolan St Hannibal Multi-Level School i Paranaque City, Manilla. Visionen är att ge så många små barn som möjligt en god start i livet genom att erbjuda dem utbildning, mat och den trygghet som lärare, präster och donatorer kan bidra med. För 62 svenska kronor får ett barn en veckas skolgång med ett mål mat per dag. Något som varje gäst på Hjortseryd kommer att vara med att bidra till, då en viss procent av intäkten oavkortat ska gå till stiftelsen. Framtidsplaner Att starta en filentropi ett kunskapscenter för ungdomar där de kan lära sig allt om skog och vildmark. Att fördjupa samarbetet med universitet och forskningsintuitioner. Att kunna ha ytterligare en heltidsanställd från byn. Att expandera utan att förlora den så viktiga hemkänslan och enskildheten. Ja, framtidsplaner finns det gott om! Kerstins råd till andra som står inför vägvalet Tänk igenom noga. Ha respekt för att det inte är så lätt. Ta hjälp med rågivning och planering. Håll dig till planen. Kvalitet och lönsamhet måste gå hand i hand. Släpp ej allt på en gång gör en succesiv övergång. MEN gör det du känner för. Jag ångrar inget. Det är en enorm frihet. Att få utveckla något utifrån sig själv, tillsammans med andra är fantastiskt! l Sid 10 Sid 11 vida och växande värden

v i d a krysset 1:a pris: Termos & picknick pläd 2:a 3:e pris: Första hjälpen kit 4:e 5:e pris: Multiverktyg VÄRDSSÖTAR LJUSARE HUSBAKET HALOGEN VÄRD SÄNDER MODER STÖVEL- TERESA & HENNES LAND SYSTRAR FÖRSTA FASTA FÖDAN Beställ lokalproducerad SJUNGER VSSA SÅNGARE VDA Pellets på www.vidapellets.se eller ring tel: 0393-216 50 DESS BESTÅND ÄR FÅ EXERCS STENSTOD Är Kina framtidens marknad för våra trävaror? Kina har de sista åren förändrat hela världshandeln med trävaror. mporten av trävaror har från 2005 till 2011 ökat från 1,2 miljoner m3 till 14,9 miljoner m3. Det innebär att deras import i stort sett är uppe i samma volymer som Sveriges totala produktion, som i år blir runt 16 miljoner m3. OXUDDE 229-12 SOM OCH LJUD FRÅN CORVUS CORONE AVGAS RÄKNETAL UPPSTÖTNNG ANGER ATT BLEKNNG ÄR OK TVÄTTNNG SÄNDER NABOLAND MANSNAMN KAN MAN HÅLLA SG ÄR MER ÄN SKÄRRAD GNAGARPÄLS EFTERÅT JÄTTES SON OCH SKYDD RKSVÄG HOP STNKANDET Vi kan se ett antal faktorer som har bidragit till denna otroliga utveckling: Den kinesiska ekonomin växte i snitt med 10 % per år från 2000 till 2011 Positiv befolkningsutveckling. dag har Kina 1,3 miljarder invånare och en prognos på en årlig folkökning på +0,2 % Växande medelklass Ökad urbanisering, dvs folkförflyttning från landsbygd till stadsområden Dålig kvalitet på existerade hus Behov av modernare bostäder med större yta STRECK SPETSAR TÅL EJ PSMEN NTE YKSK PÅHUNDAR FRESTNNG GLASERAD FMMELAMFORA STÅNGÄR OPÅARNAS VERKAD ÄMNET FÖR BYGGNATON MANADES TGT VNST MUSKELFÄSTENFLAMMATON BARBERA PEPPRAT SOM ATTAN RKTNNG K MAT DEL AV ATOMKÄRNA B O N ÄR OFTA UTVECKLANDE KUNSKAPER ALL VNVÄXT HALLANDSVATTEN EN JOHN LADES N ORUBBLGA Å NLEDANDE GENKLANGERS S T E T TLLT M KÅRE S L U T KLOT BLEV DANEL 2010 PTCHRÖRELERNS MOTSER STÅNDARE E L T O N SES VÅRDA OCH SKÖTA L E N S DEPARTEMENT REKLAM P R L SNÖHYDDA ANSKTE WEBBENS JOBBAR MED SYMBOLER RRTERAT K O R T O R O A T A L S FLOTT ÅK LGGER HÖGT R R DAM S P A R PNGS HAVSDJUPENS GUDNNA B T PÅVEKRONAN STCKVERKTYG SKA GLASKLNGANDE HÅLLA T S AVSAKNAD AV K R Y S S A D Sid 12 TJUT OXUDDE 181-12 T BLAND MED GVANDE Y L SKARPSNNG A S K O G JAMES CAMERONFLM SNÖMAN N STRÄCKA Y E T PERNODKRYDDA MODERN KOMMER FÖRST A LEDNNG MORFNDERVAT PÅ BL BERUT BREVSLUT METROPOL TUSEN ROM M TRÄDET OCH FSKEN A S P E N HAR KVSTFR NEDRE HALVA T P S PUR KUNG PJÄS K O D E B YTA ROJA TUKTA TOTOBOLAG NEON AVSER OKÄND TEXT N K N E G E N T v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n lösning Vinnare nr 2 12 1: a pr is : Maj-Britt Christensen, Brämhult 2: a 3 : e pr is : Kristina Johansson, Gislaved John Olsson, Mariestad EVAKOSTYM A G A A R E L D R E S T N T E L L FRÄSCH N Y T A L L A V A T A R A R A N ASKA G M A G R A N A D A A SCKSACKAD U T A N ANDALUSSK STAD M A T F E T G A L L E R G A N T E R N E T S KLMATPÅVERKAR KAN VÄXA SOM KRANS RUNT SJÖ U D ÄR FLOSSADE MED LÄNGRE NOCK O ELLPTSKT A N S A R E N O N E R T A N T E R O K A P SLÅR K S F Ä R A N M O D A MARGARN PRONOMEN GRAFFDJUR V U N YRKA SGNATUR G L O E F T E R T A N K E FÖRBUND HOLLAND KRÅKLJUD BEDREV O R R A R N A T E T R A S T Ä T R A N SMÅVÄXT LARS VON TRVS OCKSÅ SKOGEN PREFX FRANSK STAD SÖNDER EKAN MÅNNE BLODKÄRL VÄSTKUSTDRAKE V E T E N S K A P L DANSKÖ STRECK UTAN MOMS 4-SPÅRSSKVA HUGGER TLL RKTNNG 1000 ROM ÅTSTTANDE SKOGSMARKS BÖRDGHET SKAPLGT DECHFFRERAR AVHÅLLSAMHETEN DOKTOR FABEL ANNALKANDE KLADE GREPP ARMENSK VALUTA SKDORT QUATTRON HAMNADE SJUKHUSSÄNG SKDÅKARLNDSEY SES STUNDOM GAMLA TRÄD SNLLEBLXT OWAS POSTKOD EVENTUELLT HOP SOM KL:22.00 GJORDE SPASM TONER FÖLJD VANLGT TRÄD SKÖTER GUDNG KONDENS MANLGA TRONFÖLJD GRÖNA ÖN VARA BLEV EG GCK NTE ENTRÉ VÄDERKORN REFLEK- KAN JORD- UTRÖNS VETENBRUK TON TYG OCH SJUKDOM MUSKGENRE TURKEN FÖRSK- 4: e 5 : e p r is : Åke Wredén, Eksjö Eva & Sven Säfvenblad, Kalmar KVÄVE DNASEGMENT Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 17 januari till: VDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta Namn:... Adress:... Postnr:... Postadress:... Rapport från m a r k n a d e n ing!! n s y l r e t f E Skogsägarnas favoritrecept Har du någon favoriträtt som du gärna lagar under en speciell tid på året? Detta har i sin tur lett till att bostadsbyggandet och konsumtionen av trävaror har ökat i landet. 2005 producerades 13 miljoner nya bostäder. 2011 var antalet 22 miljoner. Prognosen för 2020 är 25 miljoner bostäder per år. Konsumtionen av trävaror har ökat, från 5 miljoner m3 2000 till 30 miljoner m3 2011. Prognosen för 2020 är 52 miljoner m3. Vem levererar allt detta till Kina? dag är det Kanada (46 %), Ryssland (36 %), USA (8 %) och övriga länder (10 %). Kanada är det land som haft den snabbaste utvecklingen av export till Kina. samband med kraschen inom bostadsmarknaden i USA 2007, styrdes snabbt produktionen om mot Kina. Råvaran som då användes var i princip uteslutade furuträd som blivit angripet av den så kallade mountain pine beetle, en bagge som attackerar och på sikt dödar furuträd. För att begränsa spridningen önskade den kanadensiska staten att denna skog skulle avverkas snabbt. Därför subventionerades priserna på denna skog. Priset sattes till ca $0,5/m3 eller sek 3,50/m3 på rot. Kanada har sedan dess dominerat den kinesiska marknaden med mycket låga priser. Priser som vi i Europa inte kan konkurrera med. Vi ser nu tendenser till att USA-marknaden sakta börjar komma tillbaka, vilket gör att Kanada kommer att öka sin försäljning gentemot USA. Detta bör på sikt gynna våra möjligheter på den Kinesiska marknaden, då möjliga exportvolymer från Kanada till Kina kommer att minska. Det är inget som kommer att ske snabbt, men redan nu upplever vi ett större intresse för våra produkter i Kina. Detta till följd av den i Kina växande osäkerheten för import från Kanada. Från VDA räknar vi redan 2013 att dubbla vår försäljning till Kina. l Skicka in receptet till oss, så kan det bli månadens rätt i 2014 års VDA-almanacka. Kontakta Karin.Malm@vida.se Sid 13 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n

appar för oss som jobbar i skogen? -Finns det? Hur funkar dom? p r o d u k t n y h e t e r f r å n v i d a p a c k a g i n g Nytt standardsortiment gör det enklare! 1956 lanserade Ericsson sin första mobiltelefon. Den vägde 40 kilo och var lika stor som en resväska! Cirka 30 år senare lanserade Ericsson sin första medtagbara mobiltelefon, "Hotline Pocket". Den vägde endast 750 gram och priset var upp emot 40 000 kronor. Efter detta har utvecklingen gått i en rasande takt. Telefonerna har utvecklats från analoga till digitala och minskat från 40 kg till under 60 gram! Från att bara kunna ringa ser vi en ständig utökning av funktionalitet. Vem kunde för 15 år sedan tro att det skulle vara möjligt att se på TV och film, göra bankärenden och surfa på internet genom en liten telefon. Ett nytt behov hos människan har skapats. takt med denna utveckling har marknaden för så kallade appar vuxit explosionsartat. En app är ett litet tillämpningsprogram för mobila enheter såsom mobiltelefoner, Smartphones och Surfplattor. De kan ta sig form i en mängd olika utföranden. Allt ifrån mobila webbläsare och e-postklienter, nyhets- och vädertjänster, till spel och mediaspelare. Sedan ett tag tillbaka finns det även några appar för oss som arbetar i och med skogen. Vår inköpare Peter Rosén fick uppdraget att testa och utvärdera några skogsappar. Beståndsuppskattning iskog iskog är en första riktigt användbar app för beståndsuppskattning. Med iskog kan du uppskatta trädbeståndets volym baserat på dina mätningar av brösthöjddiameter och trädhöjd. Om du vill bedöma skogens värde eller skapa stämplingsrapport är iskog exakt vad du behöver. För dina mätningar kan du göra på två sätt. Antingen på provytor som skall vara representativa för ditt bestånd alternativt så mäter du alla träd i beståndet. För att beräkna en avdelnings virkesförråd använder programmet Näslunds funktion för att skapa en trädhöjdkurva och Brandels volymfunktioner för Sverige. iskog finns tyvärr bara för iphone än så länge. Digital skogsbruksplan Att kunna lägga in sin egen skogsbruksplan digitalt i mobilen är en funktion som många väntat på. dag är det fullt möjligt, det finns ett par olika appar och de har alla sina fördelar. Samtliga kräver att man har sin skogsbruksplan i digitalt filformat på en dator som sedan synkronisers med mobilen alternativt surfplattan. esri ArcGS denna app har man först en bakgrundskarta där man kan välja mellan vanlig karta eller flygfoto. Efter det lägger man på sin skogsbruksplanskarta som ett skikt ovanpå. Via GPS tekniken i din telefon kan du sedan se vilket bestånd du befinner dig i och få fram information om just det beståndet. Här ser du vilket avdelningsnummer området har, vilken areal och ålder ståndortindex. Alla uppgifter som finns i en vanlig skogsbruksplan finns här. igs Detta är ett liknande program som esri ArcGS men det visar endast kartan, avdelningsnummer. iskog Plan(iSP) isp Mobile ger dig möjlighet att visualisera din skogsbruksplan i iphone eller i ipod touch på samma sätt som ArcGis programmen. Denna version är på svenska. Det är en användarvänlig version där man enkelt kan överblicka din fastighet. Sågverksdag i hästveda Den 16 november var det sågverksdag i Hästveda. Många skogsägare kom för få en guidning av sågen där produktionen går för fullt. Presentation av VDA koncernen, VDA Skog och sågverket i Hästveda, visning av VDAs pellets och stallströ, mingel med värmande ärtsoppa, skogliga frågor och diskussioner var andra punkter i programmet. Summering Det man kan konstatera efter att provat de olika apparna är att de har en bit kvar på kvalitén på kartan. Alla kartor visar inte olika färg på olika bestånd, skogsbilvägar är inte alltid med och andra små detaljer saknas. Samtidigt är det informationen om beståndet man i regel vill åt när man står där ute i skogen. Skogsapparna är här, men det finns en del att jobba vidare med innan vi är helt nöjda. Med tanke på den utvecklingstakt vi haft de senaste åren blir man ju allt lite nyfiken på hur det kommer se ut om ytterligare 15 år. Vilka behov som då har skapats... l Vinnarna i utlottning av en VDA-gåva: 1. ngemar Andersson, Ulvberga 1:5 2. Berit Bengtsson, Hult 1:6 3. H-Å warsson, Ekholmen 1:9 mfl 4. Jimmy Nilsson, Sibbarp 2:3 3:13 5. Bert Dalkow, Snärshult 1:36 6. Ellert Jönsson, Åkarp Hågnarp 1:34 7. Lennart Klang, Lommarp 2:5 8. ngrid Svensson, Röena 1:21 9. Barbro Olofsson, Brogården 1:59 10. Gösta Nilsson, Norre Skog 2:7 Stort grattis till er alla! framtidens tallskogsdag i Tälläng och Bäckarp Framtidens tallskogsdagar lockade många besökare. Kunskapsstationer varvades med visning och provkörning av terrängfordon och fyrhjulingar. Vid de olika kunskapsstationerna fick besökarna kunskap och inspiration kring bland annat: Föryngringsplanering Självföryngring tall Plantering, viltskydd, blandskog Vargröjning, när? Slutröjning Röjningens betydelse för gallringskostnaden Kvalitetsgallring Huvudarrangörer var VDA Skog och Sundins skogsplantor. Medarrangörer var Eksjö Lantbruksservice AB, Handelsbanken, Skogsstyrelsen, Terrängservice, Areal, Smålands Gårdar, MC-Guiden och Ekstrand Maskin AB. Under dagarna fanns det chans att vinna två dagars röjning. Vinnaren blev Jörgen Sand, Karlstorps-Kärr. Ett stort grattis från oss! l Öppet hus i VDAs pelletsfabrik i Hok Nyanställda Olof Sylvén har anställts som inköpare i VDA Skog AB och kommer förstärka VDAs västra inköpsområde. Han är utbildad skogsmästare och kommer närmast från en tjänst på Sydved, distrikt Vänersborg, där han varit verksam som inköpare. Tillträdesdag för Olof är den 2 januari 2013. Han kommer inledningsvis att vara stationerad på Sollebrunnskontoret. Hyvleriet i alvesta Under mars månad 2013 står det nya hyvleriet i Alvesta klart. Total hyvlingskapacitet på nya linjen kommer att vara 120 000 m 3 mot nuvarande 50 000 m 3. Det innebär att total hyvlingskapacitet i Alvesta dubbleras. De tre läggarna efter hyveln och läggaren innan hyveln möjliggör sortering i flera kvaliteter och ger minimalt med produkter som behöver ytterligare justering innan leverans till slutkund. Kapning och sortering möjliggörs av den scanner som levererats av nnovativ Vision AB. Denna presenterar ett skarpt foto av brädan som utifrån kvalitetskriterier bestämmer om brädan skall kapas, vart den skall kapas och till vilken kvalitet. Kapning sker med hjälp av utrustning som levereras av CGV i Vislanda. Därefter tar utrustningen från Thomas Hall vid och paketerar, emballerar och transporterar de färdiga paketerna till trucken. Projektet har hittills löpt enligt plan, säger Jonas Axelsson som är projektansvarig på Vida AB, men det är de tio veckorna efter jul som är kritiska och det är där egentliga utmaningen ligger, tillägger Jonas. l Vår öppet hus dag i pelletsfabriken blev en succé! Närmare 250 personer kom och ville se hur vi tillverkar pellets. Det var en "galen lördag" med rundtur i fabriken, bra erbjudanden och korvgrillning. Tack alla som kom och gjorde dagen till en succé! l Mikael Fahlman har anställts som råvarulogistiker i VDA Skog AB. Mikael kommer närmast från en tjänst som transportledare på Fristad Express. Han kommer vara placerad i Borgstena men kommer arbeta med flöden inom hela VDA Skog med tyngdpunkt på område väst och öst. VDA Packaging erbjuder ett nytt standardsortiment av pallar, pallkragar och lock. Sortimentet innehåller färdiga förslag baserat på användningsområde och vikt på gods: Lättviktssortiment för last upp till 500 kr/pall Mellanviktssortiment för last mellan 500 900kg/pall Tyngre godssortiment för last över 900 kr/pall Välkommen till www.vida.se för mer information och beställning. VDA Light VDA Packaging AB lanserar en helt ny produkt vid namn VDA Light. Produkten är en pallkrage av trä, som till stora delar kan ersätta den traditionella pallkragen eller plywoodkragar. VDA Light har en unik konstruktion, som gör att det går åt betydligt mindre material för att bibehålla styrka och stabilitet. Detta gör kragen upp till 3 kg lättare än en vanlig pallkrage och den blir därmed mer hanteringsvänlig. Den lägre vikten bidrar också till mindre fraktkostnader. VDA Light har också positiva effekter på den globala miljön då emballage av trä binder stora mängder CO 2. VDA Light i containermått gör att kunden kan fylla container maximalt. Produkten har genom sina miljö- och kostnadsfördelar mött ett enormt intresse på marknaden, varför VDA nu har ökat kapaciteten på pallkragar. Evelina Wallin har anställts som virkesadministratör på VDA Skog. Hon kommer att vara placerad i Hjältevad. Evelina har tidigare bland annat arbetat med administration i småhusbranschen. Sid 14 Sid 15 vida och växande värden

Vi vill köpa ditt timmer! VDA-koncernens sågverk har producerat för fullt under hösten och är nu i stort behov av bra råvara. Planerar du att avverka, tveka inte att kontakta våra kunniga inköpare. Vi ger dig de goda råd du behöver. VDA har stort intresse av att kontraktera både slutavverkning och gallring. För att vi ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att vi får rätt längder till vår produktion. Kontraktera därför innan du påbörjar din avverkning, så att vi kan lägga in just ditt virke i våra leveransplaner. Leveranstimmer levereras i följande längder: Talltimmer Hestra Vislanda 375, 495 cm Hjältevad grövre än 26 cm = 430, 460, 490, 520, 550 cm Hjältevad klenare än 26 cm = 370, 490 cm Grantimmer Vislanda Borgstena Hästveda Hjältevad Anders Gunnarsson Mark Johansson Torpön Mariannelund 070-699 47 56 076-136 15 72 Per Carlsson Vrigstad 076-146 63 35 Kristian Hultgren Svinhult 076-136 15 73 Erik Stråhle Eksjö/ Vetlanda 070-570 15 90 Johan Larsson Skillingaryd 070-310 00 54 Jonas Claesson Vetlanda 072-717 85 00 Magnus Edmark Västervik 070-552 23 50 Johan Svensson Högsby, Hultsfred 070-619 15 00 Fredrik Nilsson Eksjö, Hultsfred 073-354 22 65 Mathias Joelsson Oskarshamn 073-354 22 66 Robin Nilsson Vrigstad 073-800 92 20 Torbjörn Eckerby Områdeschef 070-319 42 67 Bo Hallin Ullricehamn 076-815 38 95 Peter Rosén Borgstena 070-306 97 69 Christer Hult Karlsborg 070-335 26 05 Jonas Andersson Sollebrunn 070-209 20 28 Pär Johansson Borgstena 070-359 78 89 Håkan gelström Sollebrunn 070-299 33 38 Andreas Eriksson Hestra 070-510 66 23 John Knapasjö Hestra 070-519 38 52 Robert Lindström Vänersborg/ Uddevalla 070-263 50 56 Olof Sylvén Sollebrunn 070-580 06 55 Ronny Svensson Mariestad 070-322 79 07 Tobias Lind Mullsjö/Habo/ Jönköping 070-263 49 81 Thomas Henricson Områdeschef 070-514 06 06 Martin Dahl, Alvesta, 070-272 49 36 Ulf Sivberg, Växjö, Lessebo, Uppvidinge, 070-364 13 80 Pelle Ström, S.ö. Småland, Emmaboda, Kalmar, 070-254 83 74 Göte Carlsson, Unnaryd 070-296 50 14 Jaen-Peter Gustavsson, S.ö. Blekinge, Håkan Johansson, Sydvästra Södra Kalmar län, 070-267 23 34 Blekinge, 070-312 63 47 Thomas Dunsjö, Unnaryd 070-231 62 64 Magnus Axelsson, Halmstad, Laholm, 070-223 31 05 Sven Andersson, Vislanda, 070-399 08 29 JanErik Gustafsson, Tingsryd, 070-232 74 10 Bo Gustavsson, Ljungby, 070-598 23 17 Patrik Wilhelmsson, Unnaryd, 070-514 06 80 Bengt Davidsson, Unnaryd, 070-697 10 65 Anders ngvarsson, Örkelljunga, 070-812 38 12 ngvar Jonsson, Vittsjö, 070-999 49 98 Stefan Nyqvist, Områdeschef, 070-263 49 39 VDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1150 anställda i södra Sverige. VDA köper drygt 2,4 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,3 miljoner m 3, varav 80 % exporteras till fem världsdelar. koncernen ingår även VDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton dissolvingmassa, VDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 45 000 ton pellets per år, Villa VDA tillverkar ca 40 villor och flerbostadshus per år. VDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01 www.vida.se