9 Sönd e Tref, Goda förvaltare, 3 årg, 2011 08 21 4Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! 5Ni säger: "När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, 6köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd." 7Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig glömma något de gjort. (Amos 8:4-7) Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: 2förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja - tålmodigt och med ständig undervisning. 3Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. 4De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. 5Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst. 6Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer, och tiden är inne då jag måste bryta upp. 7Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. (2 Tim 4:1-7) Jesus sade till sina lärjungar: "Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. 2Mannen kallade till sig honom och sade: Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare. 3Förvaltaren tänkte: Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst. 5Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. 6 Hundra krus olja, svarade mannen. Då sade han: Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio. 7Sedan frågade han näste man: Och du, hur mycket är du skyldig? - Hundra tunnor vete. Då sade han: Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio. " 8Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. "Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. 9Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. 10Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. 11Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga 1
mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? 12Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er? 13Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon." (Luk 16:1-13) Kommer ni ihåg i söndags för en vecka sedan när det regnade så väldigt? En del av er såg säkert när Västnytt visade bilder från Kållered. Någon cyklade genom en väldigt djup vattenpöl i viadukten under motorvägen. I samband med regnet hände något som fick mig att fundera över det som är vårt tema idag Goda förvaltare. Det som hände var att det kom in vatten i mitt källarförråd. En del av mina saker blev vattenskadade. Kanske någon av er också drabbades? Efter det har jag blivit tvungen att fundera på vad som egentligen är värdefullt för mig och vad som inte är det. Vad är värt att försöka torka och rädda och vad får gå direkt i skräpcontainern ute på gården? Vad är egentligen viktigt för mig? Det som kändes mest värdefullt är teckningar från när jag var barn, skolböcker där jag har skrivit med klumpiga små barnfingrar, men också fotografier och minnesföremål från vänner och släktingar sånt som försäkringsbolaget inte tillmäter något ekonomiskt värde, men som hör till min väg som människa och de som betytt mycket för mig på den vägen. Sånt har hängt på tork på tvättställningen hemma hos mig den här veckan. Men nu är det ju inte bara när något särskilt händer som du och jag måste prioritera vad som är viktigt för oss. Är det inte så att vi i vår vardag hela tiden väljer olika saker, relationer och sammanhang som vi investerar i och andra som vi låter bli att investera i? Och kanske ni precis som jag funderar över: Hur kan jag prioritera vad som är viktigast i svåra lägen? Och hur kan jag förvalta det jag har på ett klokt sätt? När vi talar om att investera och förvalta är det lätt att vi tänker att det mest handlar om pengar: har jag några pengar på mitt konto? Ska jag köpa aktier, köpa fonder, låna ut till någon som behöver eller låta renovera min bostad så att värdet kanske stiger? Och i dessa tider av börsras och ekonomisk kris kanske en del av oss bekymrar oss över hur det ska gå med investeringar som vi redan gjort? Men vi förvaltar och investerar ju också av oss själva och vår tid - i våra nära och kära, i våra husdjur och i relation till Gud. Och var och med vilka vi väljer att tillbringa våra begränsade timmar i livet. Men också i yttre saker: våra hem, vår natur och miljö 2
I vår evangelietext idag berättar Jesus för oss i en liknelse om en förvaltare, en som håller ordning på någon annans tillhörigheter men det är inte en felfri och perfekt förvaltare som Jesus lyfter fram, utan en ohederlig som förskingrar sin herres pengar. Kanske kan det vara till tröst för oss att också den som i Jesu ögon gjort stora fel ändå kan göra något som Jesus berömmer som klokt och bra? För är inte också vi på sätt och vis, mer eller mindre, ohederliga förvaltare? Vi försöker sköta om det som vi har anförtrotts här i livet. Gud har gett oss familj och släkt, arbeten, föreningar och sammanhang att leva våra liv i, ett hem, förmåga att tänka klokt och makt att påverka vår omvärld. Han har delegerat, lämnat över ansvaret till oss. Och han förväntar sig att vi ska vara trogna och goda förvaltare. Och ibland går det riktigt bra, men andra gånger blir det fel eller också är vi medvetna om att vi väljer att göra något som är fel. Vi missköter kanske ibland relationerna till dem som står oss närmast fastän vi hade kunnat satsa tid och engagemang? Vi kanske slösar bort vår värdefulla tid på meningslösa tidsfördriv när vi hade kunnat göra något mera vettigt? Eller något så enkelt som att vi kanske inte bryr oss om skräp som vi själva eller andra kastar i naturen? När vi missköter våra uppdrag som förvaltare åt Gud sviker vi Honom och de människor som drabbas - de som Gud anförtrott åt oss. Vi kan tänka på den förlorade sonen som slösade bort arvet från sin far med lyxshopping, på prostituerade och vänner som inte var några vänner. Och som svek sin far djupt. Du och jag kanske inte ställs inför någon arg arbetsgivare som ger oss sparken. Men Guds ord påminner oss om att vi kommer att få stå upp för att vi har handlat fel, att vi har förskingrat delar av det goda som Gud hade gett åt oss att ha hand om Och Gud kan med rätta ge oss sparken från uppgiften som hans medarbetare och förvaltare. Men så kommer det riktigt svåra i den här texten: hur ska vi förstå att förvaltaren får beröm när han låtit de skyldiga skriva ner sina skulder till den rike mannen? Han stal ju från sin arbetsgivare! Hade det inte varit bättre om förvaltaren hade skött sitt arbete till punkt och pricka och inte förskingrat? I vår gammaltestamentliga text idag hör vi hur Gud fördömer att minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen. (Am 8:5b) Så det kan väl inte vara okej att stjäla och förskingra? 3
Nej, inte i sak. Men här verkar det som att det finns ett större perspektiv. Något som gör att det förvaltaren gjorde ändå kunde anses klokt. Något som ligger ett snäpp djupare. Förvaltaren hade inte varit lojal mot sin arbetsgivare och skulle förlora jobbet. Hur skulle han kunna ordna det så att han skulle få tak över huvudet och mat att äta när han fått lämna sitt arbete? Vad skulle han ta sig till? Den ohederlige förvaltaren stod inför att prioritera. Vad är viktigast: att hantera pengarna snyggt för den rike mannens skull eller att använda pengarna som en resurs för att skaffa sig vänner? Ett etiskt dilemma. Hur han än gör så blir det inte helt bra. Det finns bara dåliga alternativ. Och är det inte så att du och jag också måste göra sådana val ibland? Hur kan vi tänka? Vi går tillbaka till texten. Där får vi veta att den ohederlige förvaltaren inte brydde sig så mycket om Gud. Han var ett världens barn, som texten säger. Och han tog förmodligen beslutet utifrån vad han skulle vinna på mest själv, efter världens spelregler. Men vi kan notera att han för den sakens skull inte valde att stoppa mer i egen ficka. Utan han såg till andra skulle vara positivt inställda till honom och kanske vilja hjälpa honom. Som kristna är våra ramar lite annorlunda. Du och jag lever i två olika världar samtidigt. Vi har dubbelt medborgarskap. I den här fysiska världen på jorden och i Guds rike. Det kan lätt bli som att vi på samma gång försöker ha ett öga vänt mot vår konkreta verklighet och ett öga vänt mot Guds verklighet och Hans rike två världar med olika spelregler. Jag vet inte om ni känner igen det? Men så säger Jesus: Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon."när vi försöker väga in båda världarnas spelregler i våra beslut är det inte konstigt om det ibland känns som att vi skelar [skela]. Och när man skelar kan det vara svårt att se klart. Testa så får ni se. Och då är det ännu svårare att göra en god bedömning av situationen. Som kristna kan vi ibland bli så rädda för att göra fel att vi blir onödigt ängsliga inför att fatta svåra beslut. Jesus säger: "Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. 4
Så om vi nu hör till ljusets människor, vad ska vi göra för att bete oss klokt? Jesu maning genom textens ord verkar vara: att planera och göra det som ligger i linje med Guds rikes ordning: att investera i relationer, kärlek och barmhärtighet. Så som Gud gjorde när han gav sig själv åt mänskligheten. I Guds rike går relationer före pengar annat som inte har bestående värde i evigheten. Det kan hjälpa oss att prioritera. Och det är mot den bakgrunden som vi kan förstå den ohederlige förvaltaren. Han bedömde det viktigare att ha vänner än att hantera pengar pliktskyldigt och korrekt. Goda relationer kan vara till hjälp och stöd när livet blir tufft. Men pengar kan bara vara till kortsiktig nytta här i livet. Vi kan tänka på att Jesus säger: Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. (Matt 6:19) Och när vi misslyckas med vårt förvaltarskap, för det gör vi ju ibland, får vi vila i vad Bibeln säger: är vi trolösa förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig själv (2 Tim 2:13). Gud ger inte upp med oss. Det finns förlåtelse, om vi ber om den. Och det finns möjlighet att börja om i en rätt relation till Honom och utan några skulder i bagaget. Låt inte texterna idag göra dig nedslagen och modlös. Utan gläds åt att du har fått Guds förtroende och ansvar. Och gör något gott av det. Än finns tid att kämpa den goda kampen och försöka ordna upp sådant i våra liv som inte blivit så bra framför allt i de relationer du finns i: till familj, släkt, vänner och Gud. Och gläd dig åt det som varit särskilt viktigt och värdefullt i ditt liv, skatterna i ditt inre källarförråd, det rika arv som Gud har gett åt dig redan nu. En gång kommer vårt jordiska förvaltarskap att vara över och det blir dags att redovisa. Tänk vilken glädje när Gud säger till dig: Bra, du är en god och trogen tjänare. Gå in till glädjen hos din herre. (Matt 25:23) 5