Promemoria Landfakta Montenegro Officiellt namn: Yta: Huvudstad med antal invånare: Republiken Montenegro 13.812 km2 Gränsar till Serbien, Albanien, Kroatien, Kosovo och Bosnien och Hercegovina Podgorica ca 165.000 (2011) Folkmängd: ca 632.000 (2011) Befolkningsgrupper: ca 45% montenegriner, ca 30% serber, övriga; bosnjaker, albaner, slaviska muslimer, kroater, romer, egypter och ashkalier. Språk: Religion: Statsskick: Statschef: Regeringschef: Montenegrinska, serbiska, albanska och andra minoritetsspråk De flesta serber och montenegriner är ortodoxt kristna. Längs kusten är befolkningen ofta katolsk. En majoritet av albanerna är muslimer. I Sandzak-regionen i norra Montenegro finns dessutom en betydande slavisk muslimsk minoritet. Flertalet muslimer är sunniter. Republik President Filip Vujanović Premiärminister Igor Lukšić BNP per invånare: ca 9800$ (2010) BNP tillväxt: ca 2% (2011) Inflation: ca 3,1% (2011)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(7) Politisk utveckling Utrikespolitik Montenegro utropade sin självständighet från Serbien 2006. När landet erkändes strax efter självständighetsförklaringen återuppstod det som suverän stat för första gången sedan första världskriget. Förespråkarna för självständighet vann med mycket knapp marginal den omröstning som hölls under EU:s överinseende. Två år efter självständigheten, 2008, ansökte Montenegro om medlemskap i EU. Traditionellt sett har Montenegro alltid haft goda relationer med sina grannländer, något som har hjälpt dem i närmandena mot EU och NATO. Omkring hälften av befolkningen är positiv till medlemskap i EU, men bara en tredjedel stöder medlemskap i Nato. Montenegro blev delvis bombat under Kosovokriget 1999, vilket gör att frågan om Natomedlemskap fortfarande är känslig. Ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU undertecknades i oktober 2007 och trädde i kraft i maj 2010. Senare samma år fick även Montenegro kandidatlandsstatus i EU. Nästa steg i EU-processen handlar om inledandet av medlemskapsförhandlingar, vilket EU ska ta ställning till i juni 2012. Montenegro erkände Kosovo i oktober 2008 och upprättade formella diplomatiska förbindelser i januari 2010. Sedan 2009 råder visumfrihet mot Schengenländerna Inrikespolitik Montenegro är en republik med president som statschef. Nuvarande presidenten Filip Vujanović tillhör det Demokratiska socialistpartiet (DPS). Presidentval hålls i landet var femte år och parlamentsval var fjärde år. Nästa parlamentsval hålls den 14 oktober 2012. Presidentämbetet har vissa begränsade befogenheter rörande antagande av nya lagar samt då det gäller regeringsbildningsprocessen. Montenegro är indelat i 21 kommuner, varav den största är huvudstaden Podgorica.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(7) Den 22 oktober 2007 trädde Montenegros nya författning i kraft. De politiska diskussioner som föregick parlamentsbeslutet dominerades av identitetsfrågor som flagga, nationalsång, språk och kyrkans ställning I januari 2009 lät president Filip Vujanović utlysa nyval i förtid till parlamentet (val skulle annars ha hållits 2010). Skälet sades vara att parlamentet och regeringen behövde en hel fyraårig mandatperiod för att kunna ägna all tid och kraft åt att uppfylla kraven för EU- och Natomedlemskap. Den nu styrande koalitionen, För ett europeiskt Montenegro, fick över hälften av rösterna och vann 48 av de 81 platserna i parlamentet. Regeringskoalitionen leds av Montenegros Demokratiska Socialistparti (DPS), med f.d. premiärministen Milo Đjukanović som partiledare. Förutom DPS ingår också Montenegros socialdemokratiska parti (SDP), Bosniska partiet (BS) och Kroatiska medborgarinitiativet (HGI). Denna koalition godkändes av parlamentet i juni 2009. Talmannen Ranko Krivokapić är ledare för Montenegros socialdemokratiska parti (SDP). Igor Lukšić valdes till ny premiärminister den 29 december 2010. Det största oppositionspartiet är Montenegros socialistiska folkparti (SNP) som har 16 platser i parlamentet. Ekonomiska huvuddrag Inledning Montenegros ekonomi visade mycket goda tillväxtsiffror med en ökning av BNP på ca 8,7% per år mellan 2006 2008. Precis som resten av världens ekonomier drabbades man dock hårt av den globala finansiella kris som uppstod 2008, vilken ledde till en negativ tillväxt på -5,7% 2009. Sedan dess har Montenegros ekonomi återhämtat sig något. För 2011 uppskattas en ökning av BNP på ca +2%. Efter de senaste årens starka inflation i Montenegro har valutan stabiliserats. 2011 uppskattades inflationen till endast 3,1%. Montenegro står inför stora utmaningar att balansera utvecklingen längs med kusten och de fattiga norra delarna, stävja korruptionen och reformera rättsväsendet, samt handskas med överexploateringen som på
Sveriges Ambassad Promemoria 4(7) sikt hotar landets hållbara utveckling. Montenegro har ensidigt beslutat att använda Euro som officiell valuta. Uppskattningsvis levde ca 7% av befolkningen leva i fattigdom 2010. Enligt Economist Intelligence Unit är knappt 13% av invånarna registrerade som arbetslösa. Genomsnittslönen i landet är strax under 500 / månad. Grundbultarna i regeringens program för landets utveckling är idag ekonomiska reformer, satsningar inom sysselsättning och infrastruktur, avslutad privatiseringsprocess och en generell höjning av levnadsstandard via EU-integration. Handelspolitiska kopplingar med omvärlden Landets största exportprodukt är metaller. Aluminiumfabriken i Podgorica (KAP) är den största fabriken i landet och metallindustrin står för mer än 50% av landets totala export. Industrin har fått kritik för sina tidigare kostsamma statliga subventioner och dessa negativa inverkan på miljön. Eu är den viktigaste handelspartnern och står för ca 55% av Montenegros export och ca 40% av deras import. Den största enskilda handelspartnern 2011 var Serbien som stod för ca en fjärdedel av landets import och export. En viktig växande sektor i Montenegro är turismen. Flera större projekt pågår för att bygga ut infrastruktur och kunna locka turister till landet. Den montegrinska ekonomin påverkas mycket av utländska investeringar, till stor del inom turism-, service-, finans- och fastighetssektorerna. Satsningar inom dessa branscher gör att produktionens bidrag till BNP minskar och istället ersätts av tjänstesektorns expansion. Ekonomiska utsikter för 2012 Montenegros ekonomi spås fortsätta återhämta sig sedan fallet 2008/2009. Enligt International Monetary Fund (IMF) uppskattas under 2012 en blygsam tillväxt på ca 3,5%, men med förhoppningar om att bl a
Sveriges Ambassad Promemoria 5(7) turistsektorn ska ta fart och via tillförsel av utländskt kapital kunna starta en positiv ekonomisk trend i hela landet. Flera större projekt pågår i landet gällande reformationer i statsapparaten och satsningar på infrastruktur vilket i sin tur ska locka fler utländska investerare. Sveriges relationer med Montenegro Svensk-montegrinska handelsförbindelser och investeringar Enligt Kommerskollegium uppgick värdet av Sveriges export till Montenegro till 51 miljoner SEK (ca 5,3 miljoner EUR) under perioden januari -september 2011. Sveriges import från Montenegro låg på 9,77 miljoner SEK (ca 10 miljoner EUR) under samma period. Huvuddelen av Sveriges export utgörs av hel- och halvfabrikat såsom maskiner och apparater, transportmedel och andra färdiga varor. Importen består huvudsakligen av maskiner och apparater samt alkoholhaltiga drycker. Flera svenska företag har representationskontor i Montenegro såsom; Husqvarna, Volmont (Volvo Construction Equipment), Oriflame Kozmetika, Guardian Security (Securitas) och ESAB. Ericsson planerar öppna kontor under 2012. Enligt Montenegros Handelskammare har Sverige investerat 0,7 miljoner EUR i Montenegro under perioden januari- juni 2011. Sverige har mellan åren 2003 och juni 2011 sammanlagt investerat 10,3 miljoner EUR i Montenegro. De största investeringarna var under 2010 med en summa som uppgick till 3,8 miljoner EUR. Turismen från Sverige är blygsam i omfattning. Utvecklingssamarbetet Sedan 2010 är Sveriges bilaterala bistånd genom Sida till Montenegro utfasat.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(7) Sveriges diplomatiska relationer med Montenegro Ambassadören i är ackrediterad i Montenegro. Sverige har ingen ambassad i Podgorica, men företräds av ett honorärkonsulat. Montenegro har ingen ambassad eller konsulat i Sverige, utan representeras av Serbiens ambassad i Stockholm. Sedan 2001 finns Exportrådet representerat i Serbien, med ansvar även för Montenegro. Det finns en liten montenegrinsk diaspora i Sverige, som uppskattas till cirka 4 000 personer. Kort historisk sammanfattning I början av 1990-talet upplöstes den Jugoslaviska federationen genom uppslitande inbördeskrig, främst i Bosnien och Hercegovina och Kroatien. När kriget var över fanns det endast två delstater kvar; Serbien och Montenegro. Dessa skapade tillsammans Förbundsrepubliken Jugoslavien. Även om krigen aldrig kom att föras på serbisk eller montenegrinsk mark, drabbades den jugoslaviska federationen hårt av omvärldens fördömanden, FN-sanktioner, stora flyktingströmmar och av en allmän brutalisering av samhället i krigets spår. Montenegro var länge Serbiens trogna följeslagare men under andra hälften av nittiotalet började den montenegrinska ledningen med Milo Djukanovic i spetsen att agera mer självständigt i förhållande till den serbdominerade federationen. Montenegro införde ensidigt tyska D-marken i november 1999 och drog sig ur Kosovokonflikten bara några veckor efter att NATO påbörjat bombningarna av Serbien. Samtidigt lanserades tanken på ett självständigt Montenegro. Under hösten år 2000 utlyste Milosević nyval till presidentposten i Jugoslavien. Vojislav Kostunica valdes till ny president och den montenegrinske socialisten Zoran Žižić till ny premiärminister. Žižićs prioritet blev förbättring av relationerna mellan Serbien och Montenegro. Under 2002 började Đjukanović föra Montenegro närmare EU och USA, både politiskt och ekonomiskt. Den montenegrinska ledningen
Sveriges Ambassad Promemoria 7(7) ville även att Montenegro skulle folkomrösta om självständighet från Jugoslavien. Förbundsrepubliken Jugoslavien upphörde 2003 och ersattes av Statsförbundet Serbien och Montenegro, en konfederation mellan de två staterna. Serbien och Montenegro påbörjade i oktober 2005 förhandlingar med EU om ett Stabiliserings- och associeringsavtal (SAA), ett första steg på vägen mot ett EU-medlemskap. Den 21 maj 2006 hölls folkomröstning i Montenegro om självständighet från statsförbundet med Serbien. Självständighetssidan vann med mycket liten marginal. Trots att landet röstat för självständighet var fortfarande en stor del av befolkningen emot självständigheten. Serbien övertog unionens medlemskap i internationella organisationer, medan Montenegro fick söka internationellt erkännande och medlemskap. Sedan självständigheten har Montenegro arbetat flitigt för att närma sig EU och västvärlden. Mycket resurser har satsats på att göra landet öppet och mer attraktivt för utländska investerare. Tack vare sitt geografiska läge vid Adriatiska havet anses Montenegro ha goda chanser att kunna utvecklas till en framtida turistnation.