Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2004... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2004... 4 Bortfallet efter åldersgrupp... 4 Bortfallet efter åldersgrupp och kön... 5 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 8 Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2004... 10 Bortfallet efter åldersgrupp... 10 Bortfallet efter bransch, grov nivå... 11 Slutsats... 13 Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 2(13) Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2004 Yrkesregistret är en så kallat totalräknat individregister..samtliga personer 16 år och äldre, som är folkbokförda i Sverige den 31/12 aktuellt år, ingår i populationen. I registret är avsikten att fastställa yrke för den arbetande befolkningen. I RAS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) klassas dessa som förvärvsarbetande. Vid insamling av yrkesuppgifter utnyttjas i stor utsträckning annan primär statistik vid SCB. Löneregistren utgör den största källan. I lönestrukturstatistiken undersöks både privat och offentlig sektor (landstingskommunal-, primärkommunal och statlig sektor), dock skiljer sig undersökningsmetoderna åt sinsemellan. I undersökningen av privat sektor medför definitionen av lönepopulationen att vissa individer som ingår i Yrkesregistrets population utesluts. Exempel på såna grupper är personer anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda och personer under 18 år. Även inom offentlig sektor som totalundersöks uppstår en situation som liknar den inom den privata sektorn. Inom primärkommunal sektor ingår ej heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda, deltidsanställda brandmän och brandbefäl. I landstingskommunal sektor samlar lönestatistiken inte in uppgifter för heltidstjänstlediga, arvodesanställda och förtroendevalda. Slutligen ingår i undersökningen av statlig sektor inte tjänstlediga som inte uppbär lön under undersökningsmånaden samt utlandsanställda. indre företag i privat sektor (2-19 anställda) kompletteras med en enkätundersökning eftersom endast ett urval av dessa samlas in i lönestatistiken. Täckningen avseende yrkesuppgifter för enskilda näringsidkare (företag med 0 anställda) är i Yrkesregistret låg eftersom denna grupp inte ingår i några regelrätta SCBundersökningar, se figur 1. För att utreda hur yrkesuppgifter på bästa sätt skall samlas in undersöks egenföretagares och företag med en anställds yrkestillhörighet från och med 2004 i pilotundersökningar. Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 3(13) 6 efter yrkesställning för förvärvsarbetande 2004 5 4 3 2 1 Figur 1. Sjömän Anställda Egenföretagare Företagare i eget AB I den officiella statistik som finns tillgänglig i SSD (Sveriges Statistiska Databaser) redovisas yrkesstatistik för förvärvsarbetande (RAS), anställda i åldern 16-64 år. Eftersom et för egenföretagare är högt så ingår det inte i den officiella statistiken. Inte heller individer äldre än 64 år redovisas som officiell statistik p g a. det höga et av yrkeskoder i denna åldersgrupp. Nedan följer en kortfattad sanalys. Först för populationen förvärvsarbetande anställda i åldern 16-64 år per den 31/12 2004 som utgör grunden för den officiella statistiken, därefter tittar vi närmare på et för egenföretagare. Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 4(13) Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2004 För att klassas som förvärvsarbetande referensåret 2004 skall en individ ha arbetat motsvarande fyra timmar under november 1 och varit folkbokförd i Sverige per den 31 december 2004. Yrkesuppgifter redovisas i Sveriges Statistiska Databaser för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern 16-64 år och är anställda (anställd, företagare i eget AB och sjömän). Det totala antalet individer i populationen, anställda 16-64 år, uppgår till 3 872 000 och för dessa saknas yrkesuppgift för totalt 176 000, vilket ger ett på fem procent. Vid en redovisning av et efter kön saknas yrkesuppgifter för sex procent av männen och fyra procent av kvinnorna. Bortfallet efter åldersgrupp De två yngsta åldersgrupperna, 16-19 och 20-24 år, har både det största antalet och andelen sindivider av alla åldersgrupperna, se figur 2 och 3. För 16-19 år saknas yrkesuppgift för 56 procent av de ingående individerna medan samma siffra för 20-24 år är 13 procent. Anledningen till detta är att de inte ingår i lönepopulationen. Resterande åldersklasserna visar betydlig lägre relativa, där ingen överstiger fyra procent se figur 3 16-64 år anställda 2004, absoluta tal 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 2. 1 För en mer utförlig definition av förvärvsarbetande, se Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 5(13) 16-64 år anställda 2004, relativa tal 6 5 4 3 2 1 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 3. Bortfallet efter åldersgrupp och kön Likt ovanstående resonemang är det de två yngsta åldersgrupperna som har både de största absoluta och relativa en. ännen () visar också konsekvent upp något högre än kvinnorna () i alla åldersgrupper. Detta kan förklaras med att kvinnor i större utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor som totalundersöks i lönestrukturundersökningarna. Åldersgrupperna från 25-29 år och äldre har för båda könen relativt låga sandelar. Ingen av dessa åldersgrupper har relativa över fem procent för något av könen Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 6(13) 30000 16-64 år anställda 2004 efter åldersgrupp och kön, absoluta tal 25000 20000 15000 10000 5000 Figur 4. 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön 7 16-64 år anställda 2004 efter åldersgrupp och kön, relativa tal 6 5 4 3 2 1 Figur 5. 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp och kön Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 7(13) Bortfallet efter sektor Näringslivet och övriga organisationer 2 definieras här som privat sektor, och är den sektor som har det största et för anställda i åldern 16-64 år. 156 000 av totalt 2 600 000 eller sex procent saknar yrkeskod i privat sektor. I den offentliga sektorn ser det annorlunda ut. ommun, stat och landsting har alla relativa på mindre än två procent, se figur 7. 175 000 150 000 125 000 16-64 år anställda 2004 efter sektor, absoluta tal 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 6. 7% 6% 5% 16-64 år anställda 2004 efter sektor, relativa tal 4% 3% 2% 1% Stat ommun Landsting Privat Sektor Figur 7. 2 I offentlig sekor ingår primärkommunal förvaltning, landsting, statlig förvaltning och övriga offentliga institutioner. I näringslive och övriga organisationer ingår aktiebolag, ej offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, statliga affärsverk, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda organisationer samt övriga organisationer. Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 8(13) Bortfallet efter bransch, grov nivå Branscherna jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske(a+b) och personliga och kulturella tjänster(h+o exkl. 90+P) har de två högsta relativa sandelarna. Tolv respektive elva procent av de individer som arbetar inom dessa branscher saknar yrkesuppgift, se figur 9. Denna branschindelning baseras på den SNI-kod (näringrensindelning) som det företag individen arbetar på har. En gemensam nämnare för ovanstående branscher är att många av de företag som återfinns här ingår i privat sektor, dessutom är det branscher i vilka det kan finnas många företag med 1 anställd. Då et är som störst inom den privata sektorn och företagare med 1 anställd endast undersökts till en liten del av Yrkesregistret, så ter det sig inte särskilt underligt att dessa branscher har de största relativa en. Vid en granskning av branscher som i större utsträckning innehåller företag inom offentlig sektor blir et efter bransch betydligt lägre. De tre branscherna med lägst relativt är civila myndigheter, försvar, internationella organisationer (L+Q), Forskning och utveckling; utbildning (+73) och enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer (N) som alla har ett relativt under tre procent. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Figur 8. 16-64 år anställda 2004, absoluta tal A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 9(13) 12% 16-64 år anställda 2004, relativa tal 1 8% 6% 4% 2% A+B C+D E+90 F G+I H+Oexkl90+P J+exkl73 Bransch L+Q +73 N Figur 9. lartext för SNI-koder på grov nivå A+B Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske C+D Utvinning av mineral, textiltillverkningsindustri E+90 Energi-, vattenförsörjning och avfallshantering F Byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+O exkl 90+P Personliga och kulturella tjänster J+ exkl 73 reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster L+Q Civila myndigheter, försvar, internationella organisationer +73 Forskning och utveckling; utbildning N Enheter för hälso- och sjukvård, socialtjänst och veterinärer Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 10(13) Bortfallsanalys, egna företagare i åldern 16-64 år 2004 Det i särklass största et i Yrkesregistret är egna företagare. Denna grupp har ett på 51 procent. Bortfallet bland egna företagare är någon högre för kvinnor 53 procent, än för männen 50 procent. Att et är stort beror på att de inte täcks av några regelrätta SCB-undersökningar. Bortfallet efter åldersgrupp et för egna företagare ökar ju högre upp i åldersklasserna man kommer (förutom åldersklassen 60-64 år). se figur 10. Åldersgruppen 55-59 har det högsta antalet där drygt 21 000 individer saknar yrkeskod. Den yngsta åldersgruppen, 16-19, har det största andelen sindivider av alla åldersgrupperna. Där saknas yrkesuppgift för 94 procent av de ingående individerna. Resterande åldersklasser har ett relativt på mellan 41 och 58 procent. 24000 16-64 år Egna företagare 2004, absoluta tal 21000 18000 15000 12000 9000 6000 3000 0 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Figur 10 Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 11(13) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Figur 11 16-64 år Egna företagare 2004, relativa tal 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Bortfallet efter bransch, grov nivå Fem branscher står för merparten av det absoluta et för egna företagare se figur 12. Personliga och kulturella tjänster (H+O exkl 90+P), Handel; transport, magasinering; kommunikation (G+I) och reditinstitut, fastighetsförmedlingar och företagstjänster (J+ exkl 73) har på mellan 17 000 och 23 000. De två andra branscherna med stora absoluta är Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (A+B) och Byggindustri (F) båda med över 13 000 sindivider. Branschen med det lägsta relativa sandelen är Forskning och utveckling; utbildning(+73) där 39 procent av individerna saknar yrkesuppgift, se figur 13. Resterande branscher för egna företagare har ett relativ på mellan 40 och 57 procent. Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 12(13) 25000 16-64 år Egna företagare 2004, absoluta tal 20000 15000 10000 5000 0 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 12 6 16-64 år Egna företagare 2004, relativa tal 5 4 3 2 1 A+B C+D F G+I H+Oexkl90+P Bransch J+exkl73 +73 N Figur 13 Bortfallsanalys 2004_SSY3
Utkast 1 13(13) Slutsats Bortfallet beror till stor del på att lönestatistiken, som utgör den största källan, inte samlar in yrke för alla. En del yrkesgrupper blir underskattade på grund av detta. Bland annat SSY 111 (Högre ämbetsmän och politiker), SSY 241 (Övriga företagsekonomer), SSY 247 (Administratörer i offentlig förvaltning) och SSY 343 (Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m. fl.) är yrkesgrupper vars totala antal underskattas i Yrkesregistret. Andra yrkesgrupper som eventuellt underskattas beroende på strukturlönestatistikens definition av dess population är SSY 245 (Journalister, konstnärer, skådespelare m. fl.), SSY 332 (Andra lärare och instruktörer), SSY 347 (Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl.) och SSY 914 (Tidningsdistributörer, vaktmästare m. fl.). Sysselsatta 16- och 17-åringar kommer inte heller in via lönestatistiken och lämnar ett. Undersökningar gällande egna näringsidkare och företag med 1 anställd är enbart påbörjade, vilka är betydande när det gäller att minska et. Bortfallsanalys 2004_SSY3