Kompetensforum Uppsala län

Kompetensforum Uppsala län Branschfördjupning TEKNIK Med ytterligare fördjupning inom LIFE SCIENCE [november 2010] 1

Sammanfattning Internationella konjunkturer och global efterfrågan är starkaste drivkrafter bakom tekniksektorns utveckling. Industri- och tekniksektorn är mycket betydelsefull för sysselsättningen och tillväxten i länet med 16 000 anställda, men med svagt nedåtgående trend sysselsättningsmässigt. Tekniksektorn har ett totalt ett årligt rekryteringsbehov på ca 500 anställningar. 290 ersätts p g a pensionering. Samtidigt minskar sektorn med ca 90 anställda per år. Personalomsättningen berör i genomsnitt ca 300 anställningar per år. Maskinoperatörer och ingenjörer samt tekniker är de dominerande yrkesområdena inom teknik- och life science sektorn. Inom life science är 11 procent fysiker eller kemister. Kortsiktigt sker en återanpassning till normalläge efter finanskrisen, vilket innebär behov av rekrytering av framför allt maskin-/cnc-operatörer och ingenjörer/tekniker samt sälj och administration. Säkrad kompetensförsörjning till branschen fodrar att befintliga utbildningar lyckas fylla sina platser med intresserade och motiverade studenter. Intresset för naturvetenskap och teknik behöver öka redan från tidig skolålder. 2

Bakgrund, metod, avgränsning Detta är en studie av tekniksektorns utveckling och behov av kompetens i Uppsala län. Den har utarbetats av Sweco Eurofutures som en del i projektet Kompetensforum Uppsala län. En fullversion av rapporten finns på www.regionuppsala.se/kompetensforum Analysen baseras (1) analys/prognos baserad på sekundärstatistik och (2) intervjuer med branschaktörer. Teknik: Omfattar i denna studie sektorerna tillverkningsindustri och energiproduktion (SNI 15-37+40) och delas i den statistiska genomgången in i undergrupperna: Life Science (se nedan) Stål- och metallvaruindustri Energiindustri Maskin- och fordonsindustri Trävaru- och möbelindustri Grafisk industri Livsmedelsindustri El- och teleindustri Massa- och pappersindustri Gummi- och plastvaruindustri Övrig industri Life Science är i praktiken en ytterligare fördjupning av branschstudien inom teknikområdet, representerat av kemi- och läkemedelsindustri samt instrumenttillverkning (SNI 24+33). 3

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Generell utveckling och drivkrafter Tekniksektorn drivs mer än något annat av den internationella konjunkturen Politiska beslut såväl laterala ( t ex reglering av enskild bransch såsom kärnkraften) som multilaterala (inte minst frihandelsrelaterade) påverkar också i hög utsträckning Produktivitetsutveckling, marknadsposition/- närvaro och internationell konkurrens, där kostnadsläget och valutakurser inverkar Branschvisa faktorer, t ex infrastrukturutbyggnad, starkt drivande för vissa aktörer Svagt nedåtgående trend i såväl länet som riket sedan återhämtningen efter krisen på 1990-talet. Finanskrisen har upprepat mönstret från 1990-talet, men från lägre nivå. Detta innebär en förstärkt negativ långsiktig trend. 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% Tillväxtsiffror Tekniksektorn, länet (syss.) Tekniksektorn, riket (syss.) BNP-tillväxt, riket (fasta priser) Flytande valuta Jobless growth IT-krasch Finanskris Krisen på 90-talet 4

Regional betydelse och prognos 16 000 anställda! Fortsatt en betydelsefull sektor i länet, men successiv försvagning Bransch Arbetstillfällen 2008 Trend 93/00 till 08 2000-2008 Tillväxt 2010-2020p (tusental enligt SCB/RAMS) Jord-/skogsbruk 3 0-250 -300 Industri 16 0-730 -900 Bygg 11 0 1 860 1 720 Handel 14 0 1 750 1 600 Transport 6 0 550 600 Finans, fastighet, företagstjänster, IKT 17 0 2 670 3 670 Hotell och restaurang 3 0 640 800 Personliga och kulturella tjänster 4 0 900 1 200 Vård,omsorg, sjukvård 27 0 3 360 3 100 Utbildning 15 0 770 370 Offentlig förvaltning 9 0 1 830 1 140 FoU-institutioner 8 0 340 300 Försvar 1 0-950 0 Näringsgren okänd 2 0-370 -300 Totalt 135 0 12 370 13 000 5

Tekniksektorn i Uppsala län Övrig industri Gummi- och plastvaruindustri -58 191 269 582 Sysselsättningsutveckling 2004-2008 Syselsatta år 2008 Massa- och pappersindustri -110 499 El- och teleindustri 46 607 Livsmedelsindustri -222 825 Grafisk industri Trävaru- och möbelindustri -183-72 869 985 Maskin- och fordonsindustri Energiindustri 147 272 1 576 1 621 Stål- och metallvaruindustri 62 3 416 Life Science -168 4 023 6

Prognos 2010-2020, tekniksektorn Negativ trend på i genomsnitt ca 0,5 procent per år förväntas under kommande decennium. Tillväxten blir stundvis betydligt starkare/svagare beroende av konjunkturläge Ersättningsrekryteringar pga. pensionering berör i genomsnitt knappt 2 procent av personalstyrkan på ledningsnivå dock nära 3 procent per år Kontinuerlig personalomsättning tillkommer och berör i genomsnitt ca 2 procent av personalstyrkan Sammantaget ett årligt rekryteringsbehov inom tekniksektorn på ca 500 anställningar. 290 utgörs av ersättningsrekrytering pga. Pensionering. Den negativa tillväxten innebär ca 90 färre anställda per år. Personalomsättningen berör i genomsnitt ca 300 anställningar varje år. Många teknikrelaterade yrkesgrupper har goda sysselsättningsmöjligheter även utanför industri- och tekniksektorn, varför tekniksektorns utveckling inte nödvändigtvis avspeglar sig i yrkenas totala utveckling. Källa: SCB, Sweco Eurofutures beräkningar Dominerande teknikyrken: Prognos 2010-2020, genomsnitt per år Tillväxt Pensionering Personalomsättning Totalt rekryteringsbehov 821-827 Maskinoperatörer 13 50 71 134 311 Ingenjörer och tekniker 17 83 78 178 812-817 Processoperatörer 1 27 259 287 828 Montörer -2 8 14 20 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 17 36 39 92 211 Fysiker, kemister m.fl. 3 19 15 37 7

Berörda yrken: Tekniksektorn Tekniksektorn berör ett femtiotal av de 112 yrkesgrupper som definieras enligt SSYK3, framför allt följande: Dominerande yrkesgrupper Syss. 08 Syss. 821-827 Maskinoperatörer 3 264 1 311 Ingenjörer och tekniker 1 697 812-817 Processoperatörer 913 411+412+413+419 Kontorspersonal, sekreterare, assistenter 828 122+123 Drift-/verksamhetschefer, chefer för särskilda funktioner 807 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 804 828 Montörer 540 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 533 211 Fysiker, kemister m.fl. 508 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 380 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 376 723 Maskin- och motorreparatörer 342 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 313 241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 305 712+713 Byggnadsarbetare/-hantverkare 254 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 254 829 Övriga maskinoperatörer och montörer 248 131 Chefer för mindre företag och enheter 215 213 Dataspecialister 215 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 209 Totalt 15 272 8

Berörda yrken: Life Science Life Science berör ett fyrtiotal av de 112 yrkesgrupper som definieras enligt SSYK3, framför allt följande: Dominerande yrkesgrupper Syss. 08 311 Ingenjörer och tekniker 823 821-827 Maskinoperatörer 604 211 Fysiker, kemister m.fl. 453 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 306 122+123 Drift-/verksamhetschefer, chefer för särskilda funktioner 303 411+412+413+419 Kontorspersonal, sekreterare, assistenter 243 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 176 241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 141 812-817 Processoperatörer 129 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 127 213 Dataspecialister 116 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 94 829 Övriga maskinoperatörer och montörer 60 312 Datatekniker och dataoperatörer 51 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 45 Totalt 4 023 9

Kompetensområden Både tekniksektorn som helhet och Life Science behöver kompetens inom en mängd områden till stor del överlappande. Handlar inte bara om tekniker För att skapa bättre överblick särskiljs vissa huvudtyper av kompetens: Kompetensprofiler Övrig industri Gummi- och plastvaruindustri Massa- och pappersindustri El- och teleindustri Livsmedelsindustri Grafisk industri Trävaru- och möbelindustri Maskin- och fordonsindustri Produktionskompetens Specialistkompetens Hantverkskompetens Sälj o administration Servicefunktioner Ledningskompetens Övrigt, uppgift saknas Energiindustri Stål- och metallvaruindustri Life Science Tekniksektorn 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 10

Intervjuer: Företagens bedömning av utvecklingen Generellt stark återhämtning efter finanskrisen. Finns dock undantag, bl. a inom metallvaror. En klar majoritet upplever en stark eller mycket stark utveckling i dagsläget. Förväntningarna på kommande år är fortsatt positiva, dock finns tecken på avmattning inom en del företag/sektorer. Tillväxten svårbedömd i ett längre perspektiv. Bedömningen generellt något mer positiv avseende det egna företaget än den egna branschen som helhet. Life Science: Mycket stark återhämtning efter krisen väntas övergå i fortsatt stark utveckling kommande år. Energi: I ett expansivt skede med moderniseringar, anläggningsförnyelser m.m. Stark utveckling förväntas fortsätta, Innebär inte nödvändigtvis nya jobb 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% mkt svag Utvecklingen idag svag neutral stark mkt stark Utvecklingen på några års sikt mkt svag svag neutral stark mkt stark Företaget Branschen n=17 Företaget Branschen n=17 11

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sysselsatta De fyra stora 5000 4500 4000 3500 3000 2500 80-tals nivåer = peak? Stabil utveckling Life Science Stål- och metallvaror Energi Maskiner och fordon 2000 Stabil utveckling 1500 1000 500 0 Rationalisering inom kärnkraften Kraftvärmeverk 12

Arbetskraft/arbetsplatser: Tekniksektorn Tekniksektorn finns över hela länet, men med tyngdpunkt i Uppsala och Norduppland. God balans beträffande den regionala fördelningen av arbetsplatser och arbetstagare, men pendlingen ändå betydande såväl inom länet som till/från Stockholms län. Totalt ett visst överskott på arbetskraft i länet 10 000 Arbetskraft Arbetsplatser 13

Arbetskraft/arbetsplatser: De fyra stora Stark polarisering inom olika sektorer pga. stor dominans av enskilda aktörer. Ger skal-/specialiserings-fördelar på den lokala marknaden, men kan också innebära sårbarhet och rekryteringssvårigheter. Life Science Energi Stål o metall Maskin o fordon 3 000 Arbetskraft Arbetsplatser 14

Utveckling per kompetensområde: produktionskompetens Långsiktigt nedåtgående trend pga. negativ utveckling inom tekniksektorn. Relativt begränsad pensionering kommande decennium Starkast utveckling bland maskinoperatörer, drivet av Life Science, som samtidigt kraftig minskning av handpaketerare/fabriksarbetare. Stark minskning av ingenjörer/tekniker och processoperatörer inom energi. I huvudsak gymnasiekompetens och kraftig mansdominans ca 75% män Företagen indikerar konstanta till ökande behov av produktionskompetens. Maskinoperatörer samt ingenjörer och tekniker dominerar behoven. Många indikerar brist på produktionskompetens, beaktat utvecklingen 2004-2008 samt nedskärningarna under finanskrisen. Möjligt att produktionskompetens försvunnit till andra sektorer eller regioner. Kan också vara en signal om farhågor inför framtida kompetensförsörjning. Inom life science indikeras samma efterfrågebild, däremot en mer balanserad bild av rekryteringsläget. Inom energi bedöms efterfrågan vara konstant och arbetsmarknaden i balans. Regional Regionalt Rikstrend PRODUKTIONSKOMPETENS Syss. 08 trend nuläge 821-827 Maskinoperatörer 3264 3 5 1 311 Ingenjörer och tekniker 1697 2 5 5 812-817 Processoperatörer 913 2 3 5 828 Montörer 540 1 4 1 932 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 380 1 3 829 Övriga maskinoperatörer och montörer 248 1 3 1 832-833 Fordons- o maskinförare 167 4 3 5 15

Specialister Generellt stabil efterfrågan. Främst på civilingenjörer, bl. a pga. kompetensuppgradering vid ersättningsrekrytering efter pensionering av ingenjörer/tekniker, inte minst inom energisektorn. Flera yrkesgrupper drivs mer av andra branscher än tekniksektorn. I huvudsak eftergymnasial kompetens. Könsbalans beroende av yrkesgrupp Företagen bekräftar bilden av störst efterfrågan och brist på civilingenjörer samt därtill, om än i lägre grad, fysiker, kemister och dataspecialister. Konstant till ökande behov av hälso- och sjukvårdsspecialister samt biomedicinska analytiker. Tillgången bedöms dock som god. Life Science efterfrågar främst civilingenjörer och kemister samt till viss del dataspecialister. Dock ingen brist eftersom balans råder på den regionala arbetsmarknaden. Regional Regionalt Rikstrend SPECIALISTER Syss. 08 trend nuläge 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 804 3 5 5 211 Fysiker, kemister m.fl. 508 2 4 2 213 Dataspecialister 215 3 4 4 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 46 3 3 5 221 Specialister inom biologi, jord-/skogsbruk 19 2 3 324 Biomedicinska analytiker 14 3 4 5 212 Matematiker och statistiker 13 3 2 16

Hantverksskompetens Stabil till nedåtgående trend. Pensioneringar i nivå med länssnitt (22%). Tyngd punkt på gymnasiekompetens och i allmänhet utpräglad mansdominans. Starkast utveckling inom grupperna gjutare, svetsare, plåtslagare samt byggnadsarbetare/hantverkare. Tekniksektorn driver dock behovet endast för den förstnämnda gruppen. Ökad efterfrågan 2004-2008 även inom grupperna elmontörer/tele- och elektronikreparatörer, möbelsnickare, garvare/skinnberedare samt målare/lackerare Minskad efterfrågan främst på slaktare/bagare/konditorer, datatekniker och operatörer samt smeder/verktygsmakare Företagen indikerar ökat behov främst inom grupperna gjutare/svetsare/plåtslagare samt el- /telemontörer/reparatörer. För dessa bedöms även en påtaglig bristsituation finnas. I övrigt tämligen konstanta behov och arbetsmarknad i balans. Inga växande behov eller brister inom Life Science. Inom energi indikeras brist på elkraftskompetens. Regional Regionalt Rikstrend HANTVERKSKOMPETENS Syss. 08 trend nuläge 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 376 3 4 4 723 Maskin- och motorreparatörer 342 2 3 712+713 Byggnadsarbetare/-hantverkare 257 3 3 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 254 3 5 5 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 209 3 1 312 Datatekniker och dataoperatörer 102 1 2 3 741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 100 1 2 734 Grafiker m.fl. 71 1 722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 66 1 742 Möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 44 3 731 Finmekaniker m.fl. 39 1 3 744 Garvare, skinnberedare och skomakare 39 3 714 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 37 3 5 313 Fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 32 3 743 Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 25 3 17

Sälj och administration Generellt stabila till växande behov inom yrkesgrupperna sett till hela näringslivet. Tekniksektorn inte drivande, men likväl i starkt behov av kompetenserna. Starkast utveckling inom grupperna kontorspersonal/sekr/ass. samt säljare/inköpare/agenter. Företagen indikerar konstanta till ökade behov brett inom sälj och administration, vilket sannolikt har att göra med återhämtningen efter krisen och behovet att åter fylla kostymen. Brist indikeras främst för säljare och inköpare, vilket även rimmar väl med utvecklingen 2004-2008. Life Science företagen indikerar ökade behov av främst säljare/inköpare och företagsekonomer/marknadsförare, men samtidigt i huvudsak en bild av en arbetsmarknad i balans. I den mån brister indikeras gäller det främst säljare och inköpare. Inom energi är behoven konstanta och rekryteringsläget bedöms som balanserat. Regional Regionalt Rikstrend SÄLJ OCH ADMINISTRATION Syss. 08 trend nuläge 411+412+413+419 Kontorspersonal, sekr./ass. 835 3 4 3 341+342 Säljare, inköpare, agenter mäklare m.fl. 558 4 5 3 343 Redovisningsekonomer, adm. assistenter m.fl. 313 4 4 3 241 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 305 4 4 2 522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 183 3 2 422 Kundinformatörer 56 3 1 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 28 4 421 Kassapersonal m.fl. 15 1 1 242 Jurister 15 5 3 18

Ledningskompetens, servicefunktioner Outsourcing sannolikt bakom starkt negativ trend för viss servicekompetens som städare och vaktmästare. I övrigt stabila behov av begränsad betydelse och inga rekryteringsproblem. Hög andel omkring 30% av cheferna går i pension kommande decennium. I dagsläget dock konstanta behov och marknad i balans enligt företagen. Förväntat växande behov av drift-/verksamhetschefer torde dock även komma att beröra tekniksektorn kommande decennium.. Rikstrend Regional Regionalt Rikstrend SERVICEFUNKTIONER Syss. 08 trend nuläge 912+914+919 Städare, vaktmästare, övriga servicearbetare 113 4 322+513 Sjukgymnaster, vård- och omsorgspersonal m fl.101 3 5 512+913 Storhushålls-/restaurangpersonal, köksbiträden 62 3 3 515 Säkerhetspersonal 61 3 3 415+933 Godshanterare, expressbud, brevärare 32 2 LEDNINGSKOMPETENS Syss. 08 Regional trend Regionalt nuläge 122+123 Drift-/verksamhetschefer, chefer för särskilda funktioner 807 4 3 131 Chefer för mindre företag och enheter 218 2 121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 117 4 19

Nyckelkompetens som företag saknar Kompetens inom lean i alla dess former Erfarna ingenjörer inom massa och papper (dvs. med kemibakgrund) Kunniga montörer Ingenjörer med erfarenhet. Överskott på nyutexaminerade Erfarna MEMS ingenjörer (Mikrosystem eller Mikroelektromekaniska system ) FoU-ingenjörer (civil & högskole), inriktning maskin Kompetens för beräkningsarbeten i mekanisk konstruktion Erfarenhet i fokus! Elkraftskompetens (gymnasietekniker) Gjuteritekniker Svetsare Säljare med internationell erfarenhet Produktionschefer 20

Utbildningsbehov, enligt företagen Generellt: Öka andelen unga som väljer natur eller teknik. Teknik- och industriarbetare på alla nivåer (operatörer, ingenjörer m m) kommer att bli en bristvara pga. pensionsavgångar och bristande intresse Grundutbildning: Lärlingsutbildning: Fortsatt behov av praktiskt duktiga medarbetare, inte enbart teori Alla former av utbildningar för kvalificerade CNC operatörer behöver grund- och vidareutvecklas Gymnasieingenjörer med 4 års gymnasieutbildning fortfarande önskvärt Svetslära, hydraulik och ellära. Produktionsteknisk utbildningar Fortlöpande: Kompetensutveckling av elektriker och svetsare Säljutbildning gäller all personal - måste bli MYCKET bättre på att kunna presentera för andra (ta lärdom av USA). Påtalas inte minst av Life Science företag. Processutveckling, LEAN, ständiga förbättringar 21

Kompetensbehov inom Tekniksektorn Begränsat behov att bygga ut kapaciteten inom för sektorn relevanta utbildningar. Största och viktigaste utmaningen är snarast att fylla de platser som finns med intresserade och motiverade studenter. Teknikcollege kan vara ett led i detta, likväl som mer av lärlingsutbildningar. Kortsiktigt sker en återanpassning till normalläge efter finanskrisen, vilket innebär behov av rekrytering av framför allt kompetens inom produktion (främst maskin-/cnc-operatörer och ingenjörer/tekniker) samt sälj och administration (främst säljare/inköpare), d v s inom områden man skurit ner på i nedgång. På specialistsidan märks ännu ingen dramatisk ökning, men trenden att byta ut ingenjörer/tekniker mot civilingenjörer lär fortsätta i takt med pensioneringarna och kan leda till bristsituationer. Ersättningsrekrytering av drift-/verksamhetschefer kan bli ett framtida problem, även om företagen inte upplever detta i dagsläget. Möjligen ser de detta som något man kan lösa internt och därför oroas i liten utsträckning. Oro finns inför framtida kompetensförsörjning, främst inom gymnasiekompetens elkraft, svetslära, hydraulik och ellära samt gymnasietekniker och produktionstekniska utbildningar generellt. Gymnasieingenjörer med 4 års gymnasieutbildning efterfrågas fortfarande. Behov av fortlöpande utveckling inom LEAN och kvalificerad försäljning skapar behov av kompetensutveckling inom stora delar av organisationerna. 22