Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Vallentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Vallentuna Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003

Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Vallentuna bor 26 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 6,5% (1 683 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Tab 1. Antal invånare i Vallentuna 2002-2006 samt procentuell förändring. Befolkningsprognosen för 2006 visar att en ökning förväntas i alla åldersgrupper utom för 20-39 år. Den procentuella ökningen är störst i de båda äldsta grupperna. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) 0 6 2 447 2 513 66 2,7 7 19 5 268 5 551 283 5,4 20 39 6 794 6 777-17 -0,3 40 64 8 578 9 431 853 9,9 65 79 2 140 2 548 408 19,1 80 w 739 829 90 12,2 Totalt 25 966 27 649 1 683 6,5 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Vallentuna en högre andel barn och ungdomar. Andelen är lägre i åldersgruppen 20 39 år samt för de allra äldsta. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Vallentuna och Stockholms län. Åldersklass 2002 Vallentuna 2006 Vallentuna 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9,4 9,1 8,0 8,2 7 19 20,3 20,1 15,7 15,5 20 39 26,2 24,5 30,3 29,3 40 64 33,0 34,1 32,0 33,0 65 79 8,2 9,2 9,6 9,6 80 w 2,9 3,0 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Vallentuna Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Vallentuna motsvarar andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Vallentuna och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Vallentuna 21,2 11,4 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Vallentuna är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Vallentuna anser en högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört med länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra Hälsotillstånd Vallentuna 71 SLL 66 Min Max 56-79 Genomsnittlig andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Vallentuna motsvarar andelen kariesfria 3- och 19-åringar genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Vallentuna och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Vallentuna 95,0 20,8 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högre medellivslängd än länet Befolkningen i Vallentuna har högre medellivslängden för både kvinnor och män än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Vallentuna och Stockholms län. Kvinnor Män Vallentuna 83,2 79,6 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar som länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Vallentuna är detsamma som för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Vallentuna och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Vallentuna 25 14 19 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Vallentuna är lägre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Procentuell andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Vallentuna och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Vallentuna 12 9 10 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5

Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. En högre andel i Vallentuna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver och har förtroende för sjukvården. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning motsvarar genomsnittet för länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Vallentuna 74 77 56 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Vallentuna. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Vallentuna finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarverksamhet; Husläkarmottagningen Bennedich & Björk, Husläkarmottagningen Korallen, Vallentuna Doktorn och Vallentuna Husläkargrupp Hemsjukvård och läkarinsatser i vissa särskilda boenden; Husläkarmottagningarna Jourmottagning; i Täby Vårdcentral Distriktsköterskemottagning i Brottby Kvälls- och nattpatrull Mödrahälsovård; Barnmorskemottagning Barnavårdscentral Barn- och ungdomsmedicinsk läkarmottagning Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam. Fotsjukvård, via avtal med privata fotvårdsspecialister Geriatrisk vård; Danderydsgeriatriken Avancerad hemsjukvård och Palliativ slutenvård; Byle Gård Psykiatrisk öppenvård; för vuxna vid Vallentuna psykiatriska öppenvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid BUP-mottagning i Mörby Centrum Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet runt Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för vuxna och ungdomar i samverkan med kommunen Habilitering; Ett lokalt center för barn & ungdom och ett för vuxna i Täby Privata specialister; Ortoped och gynekolog med mottagning i Vallentuna kommun Sjukgymnastik; Vårdavtal finns med 3 privata sjukgymnastmottagningar och i kommunen finns 2 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Ungdomsmottagning; I Mörby Centrum, Danderyd Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7

Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen I Vallentuna gjorde förra året 154 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 5 932 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Vallentuna / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 87 832 3 382 3 468 Geriatrik 507 20 50 Psykiatri 12 860 495 604 Akutsjv. 52 853 2 035 2 539 Totalt 154 052 5 932 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Vallentuna hade förra året 3 211 slutenvårdstillfällen. Det innebär 123 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Vallentuna/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 154 6 13 Psykiatri 190 7 13 Akutsjv 2 867 110 119 Totalt 3 211 123 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Vallentuna är andelen 3- och 19-åringar som besökt tandvården högre än länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Vallentuna 93,1 94,2 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Vallentuna. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 345 Mkr, dvs 13 298 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Vallentunas befolkning uppgick förra året till 345 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Vallentuna. Vårdområde MKr Vallentuna Primärvård 57,8 Geriatrik 13,6 Psykiatri 30,9 Akutsjukvård 171,9 Läkemedel 51,2 Övrigt 19,2 Totalt 344,8 Kostnaden var förra året 13 298 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773-17 986 kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högrekostnad per invånare och per patient för boende i Vallentuna. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat V-tuna 4 271 3 545 194 149 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare på samma nivå som genomsnittet för länet. Kostnaden per invånare för kärlkramp är något högre för Vallentuna. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Vallentuna 11 704 9 713 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr V-tuna 9 375 7 780 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10

Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Vallentuna finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Vallentuna: 4 Grundavtal om samverkan Samverkansöverenskommelse ang hemsjukvård och hemtjänst Samverkansöverenskommelse avseende läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse avseende hälso- och sjukvård och omsorg för psykiskt funktionshindrade Samverkansöverenskommelse avseende social och medicinsk verksamhet i gemensam lokal missbruksenhet Avtal om akutläkemedelsförråd 11

Om Vallentuna Vallentuna har ca 26 000 invånare varav ca 20 000 bor i tätorten Vallentuna (inkl. Lindholmen). Övriga tätorter är Karby/Brottby med ca 1000 inv. och Kårsta med ca 350. Vallentuna har ännu en relativt ung befolkning - många barn och få pensionärer. Prognoser visar dock på en kraftig ökning av antalet äldre de kommande åren. För mer information: www.vallentuna.se Sammanfattning Befolkningen i Vallentuna förväntas fram till år 2006 öka med 6,5% (1 683 personer). Vallentuna har en högre andel barn och ungdomar samt en lägre andel av de allra äldsta. Andelen med enbart förgymnasial utbildning motsvarar genomsnittsnivån i länet. Vallentuna har en lägre andel invånare med utländsk bakgrund. Medellivslängden är högre, antal sjukdagar och andel förtidspensionerade är lägre än genomsnittet i länet. Vårdbarometern visar att av de som svarat anser en högre andel i Vallentuna att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Vallentunaborna gjorde förra året 154 000 öppenvårsbesök, vilket är 5 932 besök per 1 000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var förra året 3 211, dvs 123 vårdtillfällen per 1 000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården var 345 Mkr och kostnad per invånare 13 298 kr. Det kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12