Franska revolutionen

Franska revolutionen

Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.

Privilegierna Upplysningstidens nya idéer (Upplysningstiden 1700 1789) Varför blev det revolution? De rika (adeln) hade stora förmåner (privilegier). De slapp betala skatt, de fick jaga på böndernas mark och ta ut avgifter från bönderna. Man ville bygga ett nytt samhälle grundat på vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de ville att samhället skulle se ut. De tyckte det var fel att kungen hade all makt. Förenta staterna en förebild Brist på mat Många fransmän deltog i det amerikanska frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer rättvist samhälle bildades. Det hade varit missväxt. Matbristen var stor. Folk började stjäla för att få mat. Statens kassakista var tom Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer pengar än vad skatterna gav.

Brist på pengar Den franska staten hade ont om pengar Ständigt i krig tömde kassakistan 7-års kriget i Nordamerika Kostsamt hov

Frankrikes samhällsklasser Frankrike var indelat i tre olika stånd. Präster: Dessa slapp betala skatt. De hade också rätt till tionde. (Bönderna skulle betala en tiondel av sina skördar i avgift till kyrkan) Adel: Slapp betala skatt, hade också andra privilegier. (Ensam rätt på jakt och fiske) Tredje ståndet: Borgarna och bönderna, ca 25 miljoner av invånarna. Betalade skatt. Bönderna hade de sämst.

Många var oroade Skulle adeln och prästerna få börja betala skatt? Skulle bönderna få höjda skatter? Kungen var inte speciellt intresserad av politik och inte heller hans fru. Så de hjälpte inte folket.

Versaille Ludvig XVI Marie Antoinette

Generalständerna kallas in Finansministern i Frankrike var mycket orolig och han ville ha förändringar av skatterna. Kungen vågade dock inte göra dessa förändringar och adeln vägrade att hjälpa honom. De ansåg att de bara var Generalständerna som kunde göra förändringar. Generalständerna hade inte träffats sen 1614 och kungen ville inte att de skulle träffas, men det gick inte att undvika. Eden i bollhuset

Tidigare hade varje stånd haft varsin röst vilket innebar att adeln och prästerna hade kunnat rösta ned bönderna, 2-1. Detta hade nu bönderna tröttnat på. I början av juni 1789 förklarade tredje ståndets ledamöter vara Frankrikes Nationalförsamling.

Kungen var inte glad över de beslut som fattades och valde att stänga sammanträdeslokalen. Då valde nationalförsamlingen att hitta en annan lokal och gick ett bollhus/tennishall och lovade varandra där att inte lämna förrän landet hade fått en ny styrelse. Efter tvekan gav kungen efter, uppgiften för församlingen blev att lösa den ekonomiska krisen och ge landet ett modernare styre. Eden i bollhuset

Stormningen av Bastiljen Men oron fortsatte, rykten gick om att kungen och adeln bara låtsades ge efter och i själva verket hade sänt efter trupper. 14 juli 1789 fylldes gatorna med människor. de försökte beväpna sig för att försvara sig mot kungen Dagen har blivit Frankrikes nationaldag

Revolutionen är igång Ute på landsbygden får man nu reda på vad som händer inne i städerna och bönderna börjar ta till högafflar och träpåkar för att storma adeln. Revolutionens slagord blev: Frihet Jämlikhet Broderskap De bränner de papper där adelns rättigheter står. Adeln börjar nu förstå att deras tid är förbi och de började ta bort några av de skyldigheter som bönderna hade. Det bestämdes också att alla invånare skulle betala skatt.

Folk är fortfarande inte nöjda Trots att många förändringar skett gick Frankrike mot ännu en svältvinter 1789. Kvinnorna samlade ihop sig i Paris och tågade mot Versailles och kungen. Kungen valde att följa med till Paris och där sattes han och hans familj och husarrest. Adeln var inte nöjd med utvecklingen och många valde att fly ur landet. Kungen försökte också fly men misslyckades.

Axel von Fersen Axel von Fersen var en svensk militär och politiker vid Gustav III hov. Han var en av Marie Antoinettes gunstlingar och hjälpte den franska kungafamiljen vid det misslyckade flyktförsöket 1791 Kungafamiljen avslöjades i Varenne, där de greps och fördes tillbaka till Paris.

För och emot kungen Jakobinerna (vänstern) ansåg att kungen borde avsättas och republik införas. Högern ville ha kvar monarkin. Orden högern och vänstern har sedan fortsatt användas i vår tid.

Frankrike angrips Frankrikes fiender ser att landet är försvagat och vill utöka sina egna territorier. De är också rädda att revolutionen ska sprida sig. Preussen och Österrike går till attack.

Många frivilliga väljer att delta. Många frivilliga unga män valde att gå in och kämpa för sitt land. Bland dem fanns 600 män från Marseilles, dessa sjöng en sång som snabbt blev populär, marseljäsen. Denna blev senare Frankrikes nationalsång. De frivilliga styrkorna lyckades snart att vinna över fienden.

En del ansåg att kungen orsakat det militära misslyckandet och han var inte engagerad i nationalförsamlingen och lade gärna in sitt veto. Man valde nu att gripa kungen. 1792 ställdes kungen inför rätta, man hade hittat papper på slottet där man såg att kungen arbetat mot revolutionen. Några ville döma kungen till fängelse, men de flesta röstade på dödsstraff. I januari 1793 giljotinerades Ludvig XVI. Kungen grips

Skräckväldet 1793-1794 Tre politiker blev ledare för tiden som kallas Skräckväldet. Jean Paul Marat, George Jacques Danton och Maximilien Robespierre. Under den här tiden avrättades 35.000 som ansågs vara motståndare till revolutionen.

Skräckväldet forts. Terror blev Robespierres starka vapen. Han ville få bort sina fiender. Fler och fler dömdes i domstolarna och fler och fler hamnade under giljotinen. 1793-1794 har fått namnet skräckväldet. Till slut gick folk mot Robespierre och tog tillfånga honom och förde honom till giljotinen.

Napoleon tar makten Frankrike lyckades besegra sina fiender. Mycket tack vare många nya officerare. Tidigare hade bara adelsmän kunnat bli högre officerare, men efter revolutionen blev det ändring på detta. En av dessa var Napoleon Bonaparte. 1799 lyckas med hjälp av sina soldater ta makten genom en statskupp. Napoleon blev nu envåldshärskare och kunde göra precis vad han själv ville. Han gjorde bl.a. följande saker: - Nya lagar, Code Napoléon, gemensamma för hela landet - Mer rättvist skattesystem - Nytt mått och viktsystem (tum, aln, fot och famn försvann)

Napoleon vinner segrar efter seger Napoleon var en mycket duktig militär. Som en belöning utsågs han till kejsare 1804.

Napoleon mot Storbritannien 1805 gick Napoleon till attack mot Storbritannien. Vid Trafalgar utanför Spanien sänkte dock den brittiska flottan under amiral Nelson de franska fartygen. Napoleon försökte nu att för ekonomisk krigsföring istället och europeiska länder fick inte handla av Storbritannien. Våren 1812 gick Napoleon till attack mot Ryssland, med detta slutade i katastrof för fransmännen.

Uppror mot Napoleon När folk fick höra vad som hänt i Ryssland gjorde de uppror. Hösten 1813 lyckades stora arméer besegra Napoleon, i Leipzig. Napoleon blev förvisad till ön Elba

Wienkongressen De europeiska länder samlades tills fredskonferens i Wien, denna skulle pågå i nästan ett år. Dock lyckades Napoleon lämna Elba där han varit fängslad och tog sig till Paris. Militära grupper skickades ut för att tillfånga ta Napoleon, men valde att byta sida då de fick se sina gamla kejsare. Napoleon ville inte ha något krig, men detta gick inte att undvika. Politikerna i Wien sände ut stora trupper och Napoleon besegrades i ett stort slag i Waterloo.

Nu kunde man avsluta Wienkongressen och man beslöt sig för att rita om Europas karta för att undvika krig. Wienkongressen avslutas

Vilka konsekvenser fick revolutionen? Mänskliga rättigheter blev lag i Frankrike Slaveriet började avskaffas Lagen var lika för alla Tortyren avskaffades i fängelse Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst Religionsfrihet infördes Staten tog över undervisningen från kyrkan Pressfrihet infördes Skilsmässor blev lagliga Tullar togs bort inom landet Meter, liter och kilo blev nya måttenheter. Bibliotek och konstmuséer öppnades för allmänheten