Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Y + M = C+G+I+X+lagerinvesteringar Lagerinvesteringar utjämnar så att likheten alltid råder (saldot = 0) Skrivs ofta som Y = C+G+I +(X-M) (X-M) = nettoexport Om en användningspost måste antingen tillgångarna, Y eller ngn annan användning eller M ( underskott i bytesbalansen). Ex: G (fler utbildningsplatser). Finansiering genom skattehöjning (T ) C (disponibla inkomster efter skatt ). Ofinansierad G-ökning (medför underskott i statsbudgeten) (X-M) (M ) Sparande: Den del av Y (nationalinkomsten) som inte används för konsumtion Y = KONS + S S = I + (X-M) Sparande = investeringar + bytesbalansens saldo S = privat + offentligt sparande S ger utrymme för investeringar ekonomisk tillväxt S för lågt =KONS för hög låg I eller låg/negativ (X-M)
Bytesbalans = handelsbalans + tjänstebalans + avkastningsbalans + transfereringsbalans HB: Export import av varor TjB: Exp imp av tjänster (sjöfart, turism ) AB: Avkastn på svenska placeringar utomlands utlänningars avkastn på placeringar i Sv (inklusive räntor på lån, räntenettot ) TrB: Gåvor till utlandet gåvor från utlandet Bytesbalansens saldo + kapitaltransfereringar = finansiellt sparande Bortse från kaptransf och transfbal (små i sammanhanget): X-M = Bytesbalansens saldo = finansiellt sparande Finansiell balans: Direktinvesteringar + Portföljinvesteringar +Lån från utlandet minus DI +PI + lån till utlandet (OBS att Eklund vänt på detta på sid 202) Bytesbalans + finansiell balans (= valutaflöde) = förändring i valutareserven Betalningsbalans: Bytesbalans, finansbalans, förändr i v-reseven Negativ bytesbalans (X<M) positiv finansbalans (lån fr utlandet) ökade utlandsskulder framtida räntekostnader (plus att amorteringar i framtiden kräver överskott i bytesbalansen) BNP (KONS + INVEST) = BNP TOTAL RESURSFÖRBRUKNING = BYTESBALANS POS BYBAL: FÖRBRUKAR INTE ALL EGEN PROD SÄLJER/EXPORTERAR MER ÄN KÖPER POS FINANSIELLT SPARANDE ÖKADE FORDRINGAR PÅ UTLANDET (UTLANDSFÖRMÖGENHET) EL MINSKAD SKULDAÄTTNING (AMORTERINAR PÅ UTLANDSSKULD) NEG: FÖRBRUKAR MER ÄN EGEN PROD NEG FIN SP UPPLÅNING (STATLIG/PRIVAT) UTLANDSSKULD
TILLVÄXT Förändring (%) av real BNP Mer resurser (realkapital, arbete) Ökad produktivitet (effektivare utnyttjande, ny teknik) Arbete: demografi, sysselsättningsgrad, antal arbetade timmar/sysselsatt Kapital: Invest = nyinv + ersättningsinv (ersättning för förbrukat realkapital tillväxt av kapitalstock ges v ny- (netto-) investeringar. Mer realkapital/arbetare ökad produktivitet per arbetstimme Humankapitalinv arbetsproduktivitet Institutionella förhållanden: Incitament, utbildningssystem, lagar, skatteregler, konkurrens, sociala normer (kultur, religion, gemenskap, tillit), rätssäkerhet (äganderätt) Inkomstfördelning: Hur stor är lagom ojämlikt? Incitament till utbildning, ansträngningar Harmoni i samhället socialt kapital Moraliskt acceptabelt?
PENGAR O INFLATION Inflation = höjning av prisnivån (ofta KPI) försämrat penningvärde (köpkraft, realinkomst) Effekter Inkomstomfördelningar småsparare, långivare drabbas, låntagare gynnas Opraktiskt, informationsproblem (prisernas signaleringseffekt) Improduktiva investeringar (guld, frimärken, tavlor) Resurser för att gardera sig Högre än omvärldens minskad konkurrenskraft; X /M Deflation motsatsen C, S Y, arblöshet Inflation hanteras av penningpolitik, centralbanken (RB) förändringar i utbudet av pengar, penningmängden (monetära basen) Ändring av styrräntan (reporäntan) lån fr RB varierar affbankers utlåning varierar RB köper obligationer, utl valuta fr affbanker ökar p-mängden (sedlar i omlopp) Kreditmultiplikatorn tot utlåning > ökning av p-mängd Samband penningmängd o prisnivå: kvantitetsteorin M*V = P*Q real produktion M penningmängd, V omloppshastighet, P prisnivå, Q Om M, Q oförändrat P Monetarismen: håll koll på M! (Hur kolla V?) Olika orsaker till inflation: Kostnadsinflation flaskhalsar Lönekostnader solidarisk lönepolitik, olika produktivitetsutveckling Efterfrågeinflation Importerad inflation Förväntansinflation
KONJUNKTUR O STABILISERINGSPOLITIK Potentiell BNP: Givet av resurser, teknologi. Faktisk BNP potentiell pga variationer i total (aggregerad) efterfrågan konjunkturvariationer Pot BNP Faktisk BNP tid Aggregerad efterfrågan (AE): C + G + I + (X-M). Högre ju lägre prisnivå, Aggregerat utbud (AU): Givet på lång sikt (potentiell BNP), när AU stiger P S L AU Po P1 P2 2 5 4 AU1 1 AE 0 5 3 AE 1 AE (1) P (2), prod (3) arblöshet. Lägre P lägre prodkostnader (arblöshet löner ) AU till AU1 (4) prod, P (5), arblösh Förutsätter att priser (löner) anpassas Utbudschock:
Ökade prodkostn ( ex oljepris ) AU P stagflation Stabiliseringspolitik: Justera AE så att jämvikt = pot BNP = full sysselsättning + låg inflation Finanspolitik: via statsbudgeten skatter, bidrag, off konsumtion Penningpolitik: Förändringar i penningmängd, räntepolitik KEYNES Upptäckten : Sparande gör att AE kan vara för låg för full sysselsättning, men ändå jämvikt i ekonomin AE, AU AGGR UTBUD AGGR EFTERFR Y FÖR LÅG AE JÄMVIKT VID ARBETSLÖSHETSGAP FÖR HÖG AE INFLATIONSGAP FÖRSKJUT AE SÅ ATT JÄMVIKT VID FULL SYSSELSÄTTNING FINANSPOLITIK:
EXPANSIV POL: HÖJ G/SÄNK T KONS PROD SYSSELS, Y KONS PROD. ÅTSTRAMNING: HÖJ T, SÄNK G AE P KONTRACYKLISK POLITIK PROBLEM EXP POL P, IMPORT, FÖRSÄMRADE STATSFINANSER KRÄVER INFORMATION, FRAMFÖRHÅLLNING, POL VILJA/FÖRMÅGA