Regeringens budgetproposition 2014 ur ett studentperspektiv

Regeringens budgetproposition 2014 ur ett studentperspektiv

Innehåll 1. Högskoleutbildning... 2 Separat antagning för studieavgiftsskyldiga studenter... 2 Stipendier till avgiftsskyldiga studenter... 3 Lämplighetsbedömning vid antagning till lärarutbildningen... 3 Nya utbildningsplatser... 4 Stöd till frivilliga lärosätessammanslagningar... 5 2. Forskning... 5 Inrättande av ett skolforskningsinstitut... 5 Lägre arbetsgivaravgift för personer som arbetar med FoU... 7 Anslag till forskning och forskarutbildning... 7 3. Komvux, yrkeshögskola och folkhögskola... 8 Nya utbildningsplatser... 8 4. Bostäder och bostadsbidrag... 9 Stöd till innovativt byggande av bostäder för unga och studenter... 9 Regelförenklingar för ökat byggande för unga och studenter... 9 Höjt bostadsbidrag för hemmavarande barn... 10 5. Studiemedel... 10 Höjt fribelopp... 10 Höjd åldersgräns för rätten till studiemedel... 11 En höjning av tilläggslånet för personer som arbetat innan studierna... 11 Högre bidragsnivå för ungdomar som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. 11 1

1. Högskoleutbildning Separat antagning för studieavgiftsskyldiga studenter Högskolan ska ha möjlighet att separat anta studieavgiftsskyldiga studenter. Förslaget var ute på remiss under sommaren och presenteras nu i budgetpropositionen. Motivet för separat antagning är att lärosätena klagat till regeringen över att antagning av tredjelandsstudenter inte kan genomföras vid den tidpunkt när söktrycket från tredjelandsstudenter är som störst. Vidare uppges reglerna om takbelopp innebära att ett lärosäte kan komma att behöva begränsa antalet anslagsfinansierade studenter. Regeringen påpekar att ett system med separata antagningar för studieavgiftsskyldiga studenter ställer höga krav på noggrannhet och likabehandling i antagningsprocessen, detta eftersom meriterna kan komma att skilja sig åt mellan avgiftsskyldiga och icke avgiftsskyldiga 1. SFS har i sitt remissvar avstyrkt förslaget eftersom det innebär ett avsteg från principen om att anta de mest lämpade studenterna baserat på meriter. Med regeringens förslag kommer antagningen av avgiftsskyldiga studenter att ske separat vilket innebär att de inte längre konkurrerar med övriga sökande. Ett system där studenter som betalar avgifter kan antas på sämre meriter än de studenter som inte är avgiftsskyldiga är inte acceptabelt. SFS menar att högskolorna redan kan bestämma tidpunkten för antagning och att det finns andra sätt att lösa de svårigheter som uppkommit på grund av införandet av avgifter. SFS var emot införandet av avgifter för tredjelandsstudenter i högskolan. Framförallt på grund av övertygelsen om att utbildning är en rättighet som ska vara avgiftsfri men också för att det vore olyckligt om studenter på samma utbildning skulle komma att antas och delta i utbildningen på olika premisser. Det riskerar att bli ett led i att etablera synen på högre utbildning som en handelsvara i Sverige. Enligt SFS är utbildning en demokratisk rättighet och en samhällsnyttig investering, både när svenska och utländska studenter studerar i Sverige. Regeringen motiverade införandet av avgifter med att svensk utbildning ska konkurrera med kvalitet och inte med att vara avgiftsfri. Avgifter skulle enligt regeringen leda till att de bästa studenterna kommer till Sverige istället för de som söker en avgiftsfri utbildning. För att vi ska vara säkra på att de bästa studenterna kommer till Sverige för att studera är det just deras meriter som är det centrala att beakta. Möjligheten att betala för sin utbildning får aldrig äventyra principen om att de är de mest meriterade studenterna, svenska eller utländska, som antas. 1 Utgiftsområden 16 s.81 f. 2

Stipendier till avgiftsskyldiga studenter Antalet stipendier till avgiftsskyldiga studenter ska öka 2014 genom att 50 miljoner kronor fördelas till stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter inom utgiftsområde 7. Det är studenter från de fattigaste länderna som Sverige i enlighet med de svenska biståndspolitiska målen bedriver utvecklingssamarbete med. Regeringen beräknar att ytterligare 50 miljoner kronor bör avsättas för ändamålet under 2015. 2 Det är viktigt att locka fler tredjelandsstudenter att studera i Sverige. De bidrar med nya perspektiv och internationalisering i utbildningen. Hösten 2010, ett år innan införandet av studieavgifter, var det 7 600 så kallade free-movers från tredjeland som började studera i Sverige. När avgifterna infördes ett år senare sjönk antalet studenter drastiskt med 6 000 till 1 600, en minskning på 79 procent. Hösten 2012 ökade antalet betalande studenter med 19 procent mot föregående hösttermin, men antalsmässigt handlade det enbart om 235 studenter. Minskningen av antalet studenter från innan införandet av studieavgifter uppgår fortfarande till cirka 78 %. SFS är emot avgifter i högskolan och det är beklagligt att Sverige har förlorat så många studenter från tredje land. Så länge studieavgifterna finns kvar är det positivt att stipendierna ökar. Bland annat för att de motverkar den sociala snedrekrytering som avgifter medför. Samtidigt är SFS skeptiska till att pengarna tas från biståndsbudgeten. Internationella studenter bidrar till internationaliseringen av svensk högre utbildning, vilket är kvalitetshöjande. Stipendier är en viktig investering inom området högre utbildning och ska inte belasta biståndsbudgeten. Lämplighetsbedömning vid antagning till lärarutbildningen Försöksverksamhet med lämplighetsbedömning vid antagning till förskolläraroch lärarutbildning ska påbörjas vid några lärosäten. För ändamålet tillförs 5 miljoner för 2014, samt lika mycket för 2015 och 2016. Det är enligt regeringen viktigt att sökande som antas till lärar- och förskollärarutbildning bedöms vara lämpliga i en kommande yrkesutövning och har reflekterat över sitt utbildningsoch yrkesval. Det kan komma att innebära att sökande som kan anses uppenbart olämpliga för en kommande yrkesutövning inte kommer i fråga för tillträde till lärar- och förskollärarutbildning. Regeringen menar att det är olyckligt att det i dagsläget kan det dröja till slutet av en utbildning innan en student som inte passar som lärare eller förskollärare får besked om detta. 3 2 Utgiftsområden 16, s.85 3 Utgiftsområden 16, s.55 f. 3

SFS är kritiska till lämplighetsbedömningar. Det är inte relevant att pröva kompetenser som exempelvis pedagogiskt ledarskap och social lyhördhet innan utbildningen har påbörjats. Tvärtom är det kompetenser som studenter ska få möjlighet att tillgodogöra sig under själva utbildningen. Studenternas lämplighet för yrket ska istället säkras genom examination utifrån lärandemål, gärna kopplat till verksamhetsförlagd utbildning. Om studenten inte är lämplig måste de examinerande momenten under utbildningens gång kunna fånga upp det. Vidare signalerar lämplighetsbedömningar att läraryrket är något en person föds till. SFS tycker att det ska finnas utrymme för studenter att växa in i rollen som lärare under utbildningens gång. Lärarutbildningen ska inte skilja sig från andra utbildningar i det avseendet. Om förslaget genomförs är det avgörande att bedömningen sker på ett rättssäkert sätt. Lämplighetsbedömning ger onekligen ett större utrymme för subjektiva bedömningar jämfört med antagning genom formella meriter som exempelvis betyg eller högskoleprov. Hur en eventuell lämplighetsbedömning ska gå till måste därför analyseras noga. Slutligen menar SFS att det alltid finns risker för felval inom alla utbildningsområden. Det handlar ofta om att studenten själv upptäcker att denna inte är lockad av ett visst yrke eller område. Därför är det viktigt att det finns breda utbildningsvägar som möjliggör för flera olika sysselsättningar efter en examen. Nya utbildningsplatser Nya platser inom framförallt medicin- och vårdutbildningar skapas. Riksdagen har redan beslutat om nya platser till läkar- och tandläkarutbildningen enligt förslaget i förra årets budgetproposition. Nu vill regeringen göra en särskild satsning på hälso- och sjukvårdsutbildningar i Stockholm. Totalt tillförs Röda korsets högskola, Sophiahemmet högskola och Ersta Sköndal högskola 30 nya platser för 2014. För 2015 tillförs nämnda högskolor ytterligare 40 platser och Karolinska institutet 250 platser. 4 Även speciallärarutbildningen tillförs 100 utbildningsplatser från och med 2015. 5 Regeringen hänvisar i övrigt till 2013 års budgetproposition och de tillfälliga platser som tillförts högskolorna på grund av lågkonjunkturen. För 2014 och 2015 avsätts 300 miljoner kronor per år för tillfälliga platser inom utbildning på grund- och avancerad nivå. 6 Riksdagen beslutade också i våras att ytterligare 28 miljoner kronor skulle tillföras under 2014 för att möta den fortsatt höga efterfrågan på 4 Utgiftsområde 16 s.79 5 Utgiftsområde 16 s.59 6 Utgiftsområde 16 s.79 4

högskoleutbildning. Medlen fördelas till lärosäten som finansierar utbyggnaden av läkar-, tandläkar-, och civilingenjörsutbildningarna. Hösten 2013 antogs 4000 personer färre än året innan vid svenska högskolor. Det är en trend som av allt att döma kommer att hålla i sig. Att regeringen skapar ett par hundra nya sjuksköterske- och barnmorskeutbildningsplatser i budgetpropositionen ändrar inte den nedåtgående trenden. Totalt sett visar antagningssiffrorna för hösten 2013 att över 100 000 behöriga sökande inte fick plats i högskolan. Det är 100 000 personer som inte får chansen att uppfylla sina drömmar och kanske förändra sina liv. SFS tycker att regeringens satsningar inte är värda namnet och att de neddragningar som regeringen i själva verket genomför är högst beklagliga. Regeringen har uttryckt att de är nöjda med sin ambition vad gäller andelen personer med högre utbildning i befolkningen. Det är underligt med tanke på hur många människor som vill studera som inte får plats i högskolan. Dessutom kan Sverige förvänta sig att flera andra länder kommer att ha en betydligt mer välutbildad befolkning i framtiden. På så sätt riskerar neddragningarna att drabba Sveriges konkurrenskraft. Stöd till frivilliga lärosätessammanslagningar 55 miljoner avsätts för att stödja frivilliga samgåenden mellan lärosäten under 2014 och samma belopp beräknas för kommande år. 7 SFS tar inte ställning för eller emot samgåenden mellan lärosäten så länge de sker frivilligt och på lärosätenas egna initiativ. Samtidigt är det viktigt att den geografiska spridningen av lärosäten i Sverige inte hotas. Det gäller inte minst eftersom de regionala högskolorna har stor betydelse för den breddade rekryteringen till högskolan. Det är också viktigt att konsekvenserna av sammanslagningar följs upp utifrån hur de påverkar studenter och studentinflytandet på berörda lärosäten. 2. Forskning Inrättande av ett skolforskningsinstitut Ett skolforskningsinstitut inrättas. Institutet ska bland annat väga samman och sprida forskningsresultat som bidrar till ökad kunskap om effektiva metoder 7 Utgiftsområde 16, s. 87 5

och arbetssätt i skola och förskola till dem som är verksamma där. Regeringen kommer att tillsätta en särskild utredare för att förbereda och genomföra bildandet av en sådan myndighet. Regeringens avsikt är att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 september 2014. 8 SFS tycker att ett skolforskningsinstitut är ett intressant initiativ för att underlätta för lärare och förskolelärare att ta del av och omsätta kunskap från forskning i praktiken. Institutet får samtidigt inte ses som ett substitut för en god forskningsanknytning inom lärar- och förskolelärarutbildningarna. Studenterna är den i särklass viktigaste länken mellan forskning och praktisk verksamhet. Studenterna har möjlighet att ta med sig kunskap om de nyaste rönen från forskning in i skolans verksamhet samtidigt som de också kan ta med sig relevanta erfarenheter och kunskap från verksamheten tillbaka till högskolan. Forskning och utbildning måste rent generellt knytas närmare varandra, det gäller inte bara inom lärarutbildningarna. SFS efterfrågar ett politiskt helhetsgrepp om akademin som innebär aktiva åtgärder för att stärka forskningsanknytningen i utbildningen. Idag finns inte ens en vedertagen definition av vad forskningsanknytning är för något, än mindre någon politisk ambition att stödja en tydligare koppling mellan akademins olika delar. SFS ser samtidigt hur enskilda initiativ dyker upp med helt nya metoder att länka samman samverkan, forskning och utbildning. I Kristianstad får exempelvis sjuksköterskestudenter delta i forskningsprojekt under sin verksamhetsförlagda utbildning. 9 Studenterna fungerar på ett väldigt konkret sätt som förmedlare av kunskap och information mellan å ena sidan verksamheten där de gör sin VFU och å andra sidan den pågående forskningen. Den typen av projekt borde främjas på betydligt fler områden och skulle även kunna stärka forskningsanknytningen inom lärarutbildningen. SFS ser allvarligt på regeringens stora avsaknad av intresse för det högskolepedagogiska området. En stor del av den undervisning som bedrivs på svenska lärosäten speglar inte den aktuella forskningen om lärande och undervisning på högskolenivå. En liknande myndighet, som den som nu införs för förskolans, grundskolans och gymnasieskolans område, har efterfrågats för högskolan av både studenter och lärare. 2008 lade den sittande regeringen ned Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. I och med det avskaffades de främjandefunktioner som fanns för högskolan. Forskning och praktiskt utförande inom det pedagogiska området prioriteras i grund- och gymnasieskolan, men i högskolan förväntas studenter och lärare bära allt ansvar själva. Det är ett synsätt som är oacceptabelt och vittnar om en osammanhängande utbildningspolitik. Den svenska regeringens 8 Utgiftsområde 16 s.59 9 För mer information besök Högskolan i Kristianstads hemsida: http://www.hkr.se/sv/forskning/forskningsmiljoer/pro-care/forskning-och-vfu/forskningoch-vfu/ 6

ointresse för högskolepedagogik har uppmärksammats och kritiserats också av den europeiska studentrörelsen. 10 Lägre arbetsgivaravgift för personer som arbetar med forskning och utveckling Företag ska tillåtas göra avdrag på 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling, FoU. 11 Det behövs satsningar på forskning och utveckling även i näringslivet. Om en lägre arbetsgivaravgift för personer som arbetar med FoU kan få företagen att investera i vetenskaplig kompetens så är det naturligtvis bra. Det är samtidigt svårt att bedöma om åtgärden är den mest verkningsfulla. Exempelvis visar fackförbundet Unionens undersökning att FoU-chefer framförallt är intresserade av att hitta rätt kompetens. Det anses viktigare än att få en rabatt på arbetsgivaravgiften. Mot bakgrund av det vore exempelvis en satsning på ökad samverkan mellan forskarutbildning och näringsliv väl motiverad. Anslag till forskning och forskarutbildning De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning ökas med 600 miljoner kronor 2014. 20 procent av de direkta anslagen ska fördelas enligt kvalitetsindikatorer. Förslagen är i enlighet med vad som presenterats i senaste forskningspropositionen. 12 En förstärkning av de direkta anslagen till universitet och högskolor ger lärosätena möjlighet att själva ta beslut om långsiktiga satsningar inom forskningen, vilket är positivt. Att medlen i högre grad ska fördelas utifrån kvalitet kan få negativa effekter eftersom det är svårt att mäta kvalitet inom forskning. Risken med dagens system är att medlen koncentreras till vissa individer och miljöer på ett sätt som drabbar bredden inom svensk forskning. Att värna bredden i forskningen är inte minst viktigt för att säkerställa en god forskningsanknytning inom hela utbildningen. Att fördela medel utifrån en bedömning av kvalitet är överhuvudtaget problematiskt eftersom de områden som verkligen behöver ekonomisk förstärkning många gånger blir utan pengar med ett sådant system. Vidare är det anmärkningsvärt att forskning och utbildning behandlas som två separata områden och att betydelsen av en god 10 esu-online.org/news/article/6066/bm64-pedagogy-in-higher-education-from-astudents-perspective/ 11 Utgiftsområde 24 s.73 12 Utgiftsområde 16 s.88 7

forskningsanknytning inte tas på större allvar. Akademin måste styras som en gemensam enhet med en medvetenhet om hur beslut inom forskningsområdet påverkar utbildningen och vice versa. Det är bra att regeringen satsar på forskning men samtidigt väldigt allvarligt att motsvarande satsning på utbildning uteblir och att resursurholkningen inom flera områden får fortgå. Vetenskapsrådet tittar just nu på hur ett system som innefattar kollegial bedömning skulle kunna utformas för resursfördelning av forskningsanslag. Uppdraget ska redovisas i slutet av 2014. SFS tycker att det är ett intressant initiativ, men inväntar Vetenskapsrådets förslag innan vi tar ställning i frågan. SFS utgångspunkt är att resurstilldelningssystemet för forskning i framtiden måste ta hänsyn till utbildningen och studentperspektivet på ett mycket tydligare sätt än vad det gör idag. 3. Komvux, yrkeshögskola och folkhögskola Nya utbildningsplatser Folkhögskolans allmänna kurs utökas med 1000 platser för 2014. Regeringen föreslår även att 200 nya platser införs för utbildning som inte får statsbidrag, men som ger de studerande rätt till studiestöd, för att utöka utbudet av platser inom yrkeshögskolan. 13 Ytterligare 350 miljoner kronor avsätts för 7000 platser inom yrkesvux 2014. 14 Det är viktigt att det finns möjlighet att läsa in behörighet till högskola eller yrkeshögskola även efter gymnasiet. Att regeringen satsar på 1000 nya platser till folkhögskolornas allmänna kurser, med precis den funktionen, är därför mycket positivt. För SFS är det självklart att alla som vill ska kunna läsa in högskolebehörighet. Yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskola är viktiga komplement till universitet och högskoleutbildningar. Ett varierat utbud av utbildningsmöjligheter efter grund- och gymnasieskolan ger fler personer möjlighet att skaffa sig den kompetens som efterfrågas i arbetslivet och att hitta en meningsfull sysselsättning. Ett brett utbud av utbildningsformer gynnar också det livslånga lärandet och gör det möjligt för personer att omskola sig. SFS välkomnar därför fler platser inom yrkesvux och möjligheten till fler platser inom yrkeshögskolan. Satsningar på vuxenutbildning och yrkeshögskola kan samtidigt inte kompensera för de neddragningar som regeringen gör av platser inom universitet och högskola. 13 Utgiftsområde 16 s.73 14 Utgiftsområde 16 s.72 8

4. Bostäder och bostadsbidrag Stöd till innovativt byggande av bostäder för unga och studenter Stödet för innovativt byggande av bostäder för unga och studenter ska fortsätta som planerat. 40 miljoner kronor av stödet återstår att fördela under 2014 och 2015. 15 Alla initiativ för att öka byggandet för unga och studenter är viktiga. Stödet till innovativt byggande är dock en liten satsning vars effekter är svåra att förutspå. Innovationer tar ofta tid att utveckla och vägen från idé till färdig lösning är många gånger lång. Bostadsbristen för studenter är ett problem som måste lösas omgående. Studentbostadsbristen är en konsekvens av omoderna regelsystem och det faktum att studenters svaga ekonomi inte tillåter dem att efterfråga de bostäder som är mest vinstgivande att bygga. I samtliga nordiska grannländer har beslutsfattare insett behovet av ekonomiska stimulanser för byggandet av studentbostäder. Politikerna har förstått att det är i samhällets intresse att studenter har någonstans att bo. Det är uppseendeväckande att den svenska regeringen tycker det är viktigare att vara principfasta i sitt ställningstagande mot subventioner än att skapa bostäder för personer som vill bidra till svensk välfärd och utveckling genom att skaffa sig en högre utbildning. Regeringens argument mot ekonomiska stimulanser framstår inte heller som trovärdigt eftersom de i propositionen lyfter fram hur framgångsrik satsningen på investeringsstöd för trygghetsboenden för äldre varit. Regelförenklingar för ökat byggande för unga och studenter Regelförenklingar för att öka bostadsbyggande för unga och studenter införs. Inga konkreta förslag presenteras inom ramen för budgetpropositionen, utan regeringen avser återkomma i frågan under mandatperioden. 16 Regelförenklingar är en viktig åtgärd för att öka byggandet av studentbostäder så länge det inte sker på bekostnad av boendekvaliteten. SFS har tagit del Boverkets förslag som lämnats till regeringen och anser att de tagit hänsyn till studenternas hälsa och välmående i sin övervägande. SFS är positiva till att Boverket inte föreslagit regelförenklingar som innebär minskad tillgänglighet och uppmanar regeringen att följa Boverkets rekommendation på det området. Högre utbildning ska vara tillgänglig för alla, oavsett 15 Utgiftsområde 18 s.60-61 16 Utgiftsområde 18 s.30 9

funktionalitet. Det gäller även studentbostäder. Utbudet av otillgängliga studentbostäder är stort redan idag eftersom äldre bostäder inte behöver vara tillgängliga. Studenter som inte är i behov av de tillgängliga bostäderna själva kan ha både vänner, familjmedlemmar och klasskamrater som är det. Därför är det inte rimligt att tänka sig att bara vissa bostäder ska vara tillgängliga. Sverige behöver fler tillgängliga bostäder, inte färre. Höjt bostadsbidrag för hemmavarande barn Bostadsbidraget höjs för personer med barn som bor hemma. Bidraget höjs med 200 kronor för ett barn, 250 kronor för två barn och 300 kronor för tre barn. 17 En femtedel av Sveriges studenter har barn. Deras ekonomiska situation är ofta ansträngd och leder inte sällan till en osund stress. Bostadsbidraget är ett viktigt ekonomiskt stöd och det är därför välkommet att det nu höjs för personer med barn. SFS efterfrågar samtidigt en ändring i reglerna för bostadsbidrag. Studenter utan barn som fyllt 29 år har i dag inte rätt till bidraget. Det är en regel som vilar på en ålderdomlig syn på studentgruppens åldersammansättning. Det är inte heller rimligt att personer som är inneboende, vilket många studenter är, inte har rätt till något bostadsbidrag. 5. Studiemedel Höjt fribelopp Fribeloppet höjs med ca 30 000 kronor från dagens 142 400 kronor till ca 172 400 kronor per kalenderår. 18 Heltidsstudier ska vara en heltidssysselsättning. Arbete vid sidan av studierna ska vara en möjlighet för den som vill, men inte ett krav för att klara sitt uppehälle. Idag är studiemedlet så lågt att studenter generellt saknar nästan 800 kronor i månaden för att få ekonomin att gå ihop. Det betyder att många studenter tvingas att arbeta extra. Regeringens bedömning att det saknas incitament för att arbeta vid sidan av studierna är därmed felaktig och beslutet att höja fribeloppet är en felprioritering. Höjningen kostar omkring 50 miljoner, men kommer endast en liten grupp av studenter till godo, en grupp som redan har relativt god ekonomi på grund av stora extrainkomster. Samtidigt finns det många andra grupper som har stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Därför vore både en generell höjning av studiemedlet och en 17 Utgiftsområde 12 s.30-31 18 Utgiftsområde 15 s.43-44 10

ytterligare höjning av tillägget för studenter med barn betydligt bättre prioriteringar. Höjd åldersgräns för rätten till studiemedel Åldersgränsen för studiemedel höjs från 54 till 56 år. 19 Den höjda åldergränsen är ett bra och viktigt initiativ för att främja livslångt lärande. Allt tyder på att människor kommer att behöva arbeta längre och röra sig mer mellan olika sektorer och arbeten på arbetsmarknaden i framtiden. Möjligheten till omskolning är därför helt central. En höjning av tilläggslånet för personer som arbetat innan studierna Tilläggslånet för personer som har fyllt 25 år och som haft en viss nivå av inkomst året innan studierna höjs med 1900 kronor per studiemånad. Tilläggslånet ska även kunna lämnas för deltidsstudier. 20 En höjning av tilläggslånet är ytterligare ett bra initiativ för att främja livslångt lärande och studier under flera delar av livet. För personer som har anpassat sina utgifter efter en högre inkomst kan steget till utbildning vara stort. Därför är tilläggslånet viktigt. SFS tycker inte att en åldersgräns är motiverad utan att höjningen borde vara kopplad enbart till inkomsten året före studierna. Tillägget borde inte utgöras enbart av lån utan bestå till viss del av bidrag. Högre bidragsnivå för ungdomar som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar i åldern 20 24 år som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning ska förlängas. Satsningen innebär att personer mellan 20 och 24 år kan ansöka om den högre bidragsnivån inom studiemedlet om de läser in grundskole- eller gymnasiebehörighet på exempelvis komvux eller folkhögskola. Bidragsdelen uppgår då till 6 584 kronor för fyra veckor istället för de 2 828 kronor som normalt ges för samma period. Studierna ska påbörjas under 2014 och den sökande måste vara en del av jobbgarantin för unga eller jobb- och utvecklingsgarantin. 19 Utgiftsområde 15 s.44-45 20 Utgiftsområde 15 s.48 11

Det är viktigt att så många personer som möjligt fullgör en utbildning på åtminstone grund- och gymnasienivå. Att erbjuda en högre bidragsnivå som incitament för personer som saknar utbildning att läsa in relevanta kurser är ett bra sätt att öka studiemotivationen hos arbetslösa ungdomar. Det är dessutom en åtgärd som sannolikt gynnar den breddade rekryteringen till högskolan. 12