Studieresa till Finland på temat Bioenergi 1-2 sept 2010 Kommittén för energifrågor, KSLA Reseberättelse Ett stort och varmt tack riktas till följande personer för studiebesök och intressanta möten under vår resa: - PJ Kuitto, FINBIO - Christer Backlund, UPM Forest - Perttu Anttila, Researcher, METLA (Finnish Forest Research Institute) - Seppo Huurinainen, Managing Director, MHG Systems Oy Ltd
Studieresa, Finland 2010 Studieresan anordnades i samband med konferensen Forest Bioenergy 2010, förlagd i Tammerfors. Under ena dagen deltog kommittén i konferensprogrammet samt hade bokat enskilda möten med olika aktörer ifrån den finska skogsbranschen, och under den andra dagen hölls särskilt ordnade demonstrationer av utrustning och demonstrationer för kommittén. Nedan följer korta utdrag från några av föredragen som hölls den 1 september. Jean-Marc Jossart, från AEBIOM (European Biomass Association), Belgien berättade om läget med de nationella handlingsplanerna för förnybar energi som tagits fram av EUländerna. I dessa dokument framgår att alla länder är optimistiska att de kommer klara att uppnå sina uppsatta 202020-mål. Planerna visar att bioenergi kommer att fortsätta spela en viktig roll och öka i användning. Men Jean-Marc Jossart uttryckte sin besvikelse över att biomassan inte förväntas öka mer i vissa länder, exempelvis Österrike, Danmark, Tyskland, Sverige och Tjeckien, med tanke på senaste årens ökning. Detta menar han delvis beror på att länderna inte haft så ambitiösa mål. Vidare har vissa länder - bland annat Polen, Spanien och Tjeckien - enligt honom antingen underskattat mängden biomassa de behöver för att nå sina mål, alternativt satt för höga mål. Utifrån handlingsplanerna ser man också att marknaden för värme, kyla, el och drivmedel kommer att booma under kommande decennium. Av dessa är nya värmemarknader (hushåll och fjärrvärme) är underskattade enligt AEBIOM, och väntas enligt dem växa med 24 Mtoe för 20 av länderna. Bland övriga slutsatser kan nämnas att biomassa från jordbruket väntas växa mycket mer än från skogen. AEBIOM kommer att göra ytterligare analyser, vilka man kan läsa om på deras hemsida, se Cross Border Bioenergy project. De nationella handlingsplanerna finns att hämta på hemsidan: http://ec.europa.eu/energy/renewables/transparency_platform/forecast_documents_en.htm Därefter följde tal där den svenska, tyska och österrikiska handlingsplanerna kommenterades. Bland talarna fanns energikommitténs Rolf Björheden från Skogforsk, som kommenterade den svenska handlingsplanen. Rolf påpekade att RES-direktivet bygger mer på kontroll och "piska" än den traditionella svenska policyn, som varit att skapa spelregler som ger morötter för "rätt beteende". Han önskar se en förstärkning av den svenska modellen och tror även att "export" av våra typer av styrmedel (CO2-skatt m.m.) skulle kunna göra övriga EU:s arbete med RES enklare och kraftfullare. Rolf konstaterade vidare att Sverige kommer att kunna nå de mål vi satt upp även utan extra incitament. Vidare pekade han på att risken snarare är att vi underpresterar samt att vi egentligen med en kombination av RES-direktivet och vår nationella handlingsplan skulle kunna prestera bättre. Juha Ruokonen, GreenStream Network Plc, Finland talade om RES-direktivets samarbetsmekanismer. Ruokonen påpekade att många analytiker inte tror att EU kommer klara 20%-målet för förnybar energi till 2020, även om EU:s prognos i slutet av 2009 visade på detta. Faktum är att EU-länderna i nuläget fortfarande utreder hur man konkret ska nå dit. De flexibla samarbetsmekanismerna kan vara ett sätt för medlemsländerna att få hjälp att nå målen genom samarbetsprojekt och gemensamma stödsystem, likt de som tillämpas för koldioxidhandeln, men i ny form där man lärt av misstagen. Dock är mekanismerna fortfarande under utarbetande, och Juha Ruokonen tror att det kommer att ta tid innan en sådan marknad tar form. Samarbetsmekanismerna kommer att erbjuda ett flexibla lösningar för både säljare och köpare, men det är viktigt att man nu i det fortsatta utarbetandet ser till att strukturen och ramverket för dem hålls enkla, menar Ruokonen.
Perttu Anttila från METLA (Finnish Forest Research Institute), Finland, redogjorde för resultat från sina potentialstudier över skogsenergiresurser (rundved, stamved och restprodukter) inom EU. För tillfället är potentialen högre än efterfrågan, men det kan i framtiden ändras till motsatsen, menar han. En realistisk lågt skattad potential för biomassa från skogen år 2030 ligger enligt hans studier på ca 600 miljoner m 3 /år. En högt skattad potential för samma tid ligger på ca 900 miljoner m 3 /år. I dagsläget finns inom EU-27 en skogsenergitillgång på ca 310 miljoner m 3 /år. I slutändan är det dock priset som avgör tillgången och användningen, och om man exempelvis kallar runved för massaved eller energived, tillade Perttu Anttila vid en senare diskussion med kommittén. Under eftermiddagen den 1 september hade kommittén möten med följande personer: Perttu Anttila, Researcher, Finnish Forest Research Institute. Seppo Huurinainen, Managing Director, MHG Systems Oy Ltd. Bengt Hillring, prof. SLU Arttu Timperi, Vice president of METSO Christer Backlund, som medverkat vid utveckling av en rad tekniker, bl.a. stubbrytning. PJ Kuitto, FINBIO Under mötet diskuterades vad som är på gång vad gäller tekniker som används och utvecklas inom det finska skogsbruket idag, samt möjliga områden för samarbete. Seppo Huurinainen, från MHG Systems berättade att de just nu är på gång att släppa ett mobilt verktyg för hantering och kontroll av biomassa i försörjningskedjan. Verktyget demonstrerades även för kommittén efterföljande dag, se mer info på följande sidor. De utvecklar för närvarande även sensorer med en RFID-tag gjord av komposit, som sätts i containrar för att ge realtidsdata om t.ex. fukthalt samt identifiering och position av lager och lastbilar. En produkt som Huurinainen tror kan ge dem en konkurrensfördel. PJ Kuitto, FINBIO, berättade om bioenergiläget i Finland, samt deras nationella handlingsplan. År 2009 användes cirka 6 miljoner m 3 s för energi (ca 12 TWh), och förväntas öka snabbt. Energiföretag går också in i bioenergibranschen. Fortum är neutral, kanske lite emot, Neste Oli är emot, men övriga företag är med oss enligt PJ Kuitto. Vad gäller framtiden ser de ett antal utmaningar. Dels ser de en kommande brist på kunniga personer (maskinister, entreprenörer) inom branschen. Det behövs många nya unga. FINBIO har uttalat sig om att bioenergi och kärnkraft inte är en motsats utan båda bra för Finland. Dels ser de en stor potential är de mindre stammarna, men det är oftast mindre mängder som kan tas ut per plats. Detta ger långa transportavstånd vilket är ett hinder. Därmed behövs fler terminaler för att kunna utnyttja tåg- och båttrafik bättre, och för att kunna jämna ut tillgången bättre över året. Torven diskuterades även. Finnarna planerar införa en CO2-skatt för torv på 1,95 EURO/MWh producerad energi och höjs med 1 EURO i två steg om två respektive fyra år. Vi fick inga riktiga kommentarer på vad konsekvensen blir, men troligen minskar finsk torvanvändning med ca 30 %. Detta innebär att mer flis och mindre torv kommer användas, i motsats till idag. I Sverige är en stor outnyttjad potential att ta ut mer stubbar, men stubblyftningstekniken behöver utvecklas bli snabbare, renare och mer praktisk enligt Rolf Björheden. Detta är en
samarbetsmöjlighet mellan Sverige och Finland. Christer Backlund nämnde att de har en ny stubbrytningsteknik (som kommittén fick se efterföljande dag). I Finland är inte den gröna rörelsen så mycket emot stubbrytning så länge man inte tar ut för många stubbar på samma plats. Det är dessutom ett sätt att minska en viss rotröta (Fomes annosus) som är besvärande i vissa delar av Finland. Är det klart för andra länder ser vårt sätt att producera bioenergi som hållbart? -Nej, sa PJ Kuitto, då man bl.a. inom EU har invändningar på vårt sätt att sköta boreala skogar och vilken skog som ska få användas. Han har varit involverad i diskussioner i Bryssel där man inte vill att uttag från äldre skog ska räknas som hållbar. FINBIO och Svebio slåss för att vårt sätt att betrakta saken ska godkännas. Definitionen av vad som ska räknas som torvmark är också ett potentiellt problem, enligt Sven-Olov Ericsson. Man tar heller inte hänsyn till att torv växer, utan ser bara till det som kommer ut ur skorstenen. I Finland används mindre torv än det som växer till årligen, enligt PJ Kutto. Teknikdemonstrationer i fält På morgonen den 2 september deltog kommittén i delar av konferensens program. Därefter fick vi en egen demonstration av MGH:s teknik, av Managing Director Seppo Huurinainen MHG Systems Oy Ltd med kollegor. Dels visades det mobila verktyg för hantering och kontroll av försörjningskedjan för biomassa från skogen som MHG är i stånd att lansera. Det kan exempelvis användas för att bevaka temperatur och vattenhalt i materialet i en välta dagligen, och som beslutsstöd för hur länge olika material och vältor ska lagras. Systemet är flexibelt att använda olika enheter, såsom MWh, ton, m 3. Priset för verktyget är inte klart ännu, men det kanske kan roar sig om 10 000 EUR, sa Huurinainen. Kunderna kan vara allt ifrån entreprenörer till energianläggningar. Ett videoclip finns att se på Youtube.com, sök på MHG ERP Video Part 1, för in introduktion i dess olika funktioner och användning. Verktyget var föremål för både intresse, skepsis och diskussion för kommittén, och Rolf Björheden inbjöd till samarbete för att utveckla underlag och data till produkten. Kommentar oktober 2010: Denna kontakt är nu etablerad genom att Seppo Huurinainen satts i kontakt med forskare från Skogforsk. Ett verktyg för direkt fukthaltsmätning demonstrerades även med entusiasm av MHG för kommittén, som inte lät sig imponeras allt för lätt. Det var en vanlig fuktmätare som bygger på att man mäter motståndet mellan två metallprovstift som trycks in i träet. MHGs demonstration. Tv Rolf Björheden, Seppo Huurinainen, MHG, Christer Backlund, UPM Forest samt två kollegor från MHG
Efter MHGs demo körde vi mot Jämsäkoski, där Christer Backlund visade oss gamla stubbytor, fixteri i klen gallring, stubblyftning med giljotinaggregat samt integrerad gagn- och energivirkesdrivning med flerstamshantering. Platsen för en stubbrytning år 2003 av drygt hundraårig gran visades. Man brukar ofta säga att stubbrytning orsakar mycket sly, förklarade Backlund, men denna plats visar att så inte behöver vara fallet. Stubbrytningen genomfördes med en maskin som har en roterande skiva samt som genomför en samtidig form av markberedning, varefter plantering skedde. Bilden nedan visar alltså resultatet 7 år senare. Yta med stubbar brutna 2003 Därefter visades en ny prototyp för skörd och buntning av klena träd, s.k. fixteri. Maskinen lämpar sig för klenare träd, vid mindre än 25-30 m 3 massaved/ha, då den är effektivare än en normalskördare. Prototypen hade nu en kapacitet på ca 9 buntar/h, och behöver komma upp i ca 12-13 buntar/h för att bli ett ekonomiskt alternativ, enligt Christer Backlund. Fördelen med dessa buntar jämfört med GROT-buntar är att de har mer stammar och färre kvistar och lösa delar, vilket gör att de kan tas på vanliga timmerbilar. Maskinen skördar med en kran, matar in materialet i fram på maskinen in i ett komprimeringsaggregat. Aggregatet fylls på tills det finns tillräckligt för en bunt, komprimerar, slår ett plastband om bunten och släpper sedan av den åt sidan. När stammarna matas in i maskinen skalas en del av barken av vilket underlättar torkningen av bunten.
Fixteri i klen gallring Som hastigast fick vi även en visning av teknik för stubblyftning med giljotinaggregat samt integrerad gagn- och energivirkesdrivning med flerstamshantering, se bilder nedan. Stubblyftning med giljotinaggregat samt integrerad gagn- och energivirkesdrivning med flerstamshantering Kommittén styrde sen tillbaks mot färjan i Åbo, fulla med inspiration från den finska skogen! Göran Hedman, Sven-Olov Ericsson och Lennart Ryk på favoritfiket mellan Tammerfors och Åbo Medresenärer från kommittén: Göran Hedman (VD Naturbränsle), ordförande; Maya Forsberg, sekreterare (chef energisektionen, JTI); Sven-Olov Ericsson, Näringsdepartementet; Lennart Ryk, EFO; Rolf Björheden, Skogforsk. Text och foto: Maya Forsberg