HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2012 Finlands Röda Kors 20.5.2013 1
Omslagsbild: Rödakorsungdomarnas årsmöte 2012 Foto: Alejandro Lorenzo Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1a, 00140 Helsingfors, 020 701 2000. 6.5.2013 2
Innehåll Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden... 4 Inledning... 4 Verksamheten inomlands... 6 Verksamheten utomlands... 6 Kommunikation och medelsanskaffning... 7 INSTITUTIONERNA Blodtjänst... 8 Kontti... 9 De ungas skyddshus... 10 Utvecklingsverksamhet... 11 Riskhantering... 11 Ekonomi... 12 Personal... 13 Framtidsutsikter... 14 Röda Korset och miljön... 14 Hjälp till dem som hade det svårt här hemma... 15 Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga... 18 Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar... 19 Hjälp till dem som drabbats av naturolyckor, matkris och krig... 21 Biståndsmål Asien... 21 Afrika... 22 Amerika... 24 De ungas temaår gav inte nytt lyft... 25 Mentalt stöd och rasism inslagen i kommunikationen under ungdomsåret... 27 Medelsanskaffningen mer mångskiftande... 28 Resultaträkning... 31 Balansräkning... 32 Noter till bokslutet... 33 Noter till resultaträkningen... 35 Noter till balansräkningen... 38 Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet... 43 Bokslutsanteckning... 43 Revisionsberättelse... 44 Förteckning över använda bokföringsböcker... 45 Finlands Röda Kors... 46 3
Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2012 Inledning Året 2012 var ett år av problematiska och komplicerade kriser. Speciellt utmanande för rödakorsrörelsen var att nå fram med hjälpen till offren för krig och konflikter. Att värna om neutraliteten och självständigheten i den humanitära hjälpen blev allt viktigare under året. Under året kunde man också tydligt skönja hur selektivt kriserna tas upp i nyheterna. Det politiskt mångfacetterade inbördeskriget i Syrien fortsatte och behovet av hjälp till civila och flyktingar ökade. Att frambefordra hjälpen var en krävande uppgift. Konflikten syntes dagligen i rubrikerna men syriernas lidanden mobiliserade inga insamlingsaktioner för krigets offer. Krisen lade sordin också på Internationella rödakorskommitténs och Syriska Röda Halvmånens hjälpinsatser. Utomstående förstod inte alltid vilka svårigheter hjälporganisationerna de facto konfronteras med mitt under pågående inbördeskrig. Under året inträffade inga s.k. megakatastrofer och antalet naturolyckor som kan klassificeras som katastrofer var en femtedel färre än medeltalet. De som behövde hjälp under året på grund av katastrofer var hälften så många som genomsnittet för årtiondet. Den mest förödande katastrofen drabbade Filippinerna i form av stormen Bobha. Cyklonen Sandy orsakade stor skada i Karibien, till exempel i det jordbävningshärjade Haiti, världsmedierna däremot fokuserade främst på de skador Sandy ställt till med på USA:s östkust. Osäkerheten i världsekonomin syntes även i Finland. Effekterna av det ekonomiska läget och den i offentligheten skapade bilden av osäkerhet och en utsiktslös framtid speglade människornas tankar. Röda Korset fick under året ofta indikationer på att att människor vill ha stöd för att klara sig. Lejonparten av finländarna kunde dock fortsätta sitt normala liv, även om den växande arbetslösheten och de försämrade utkomstmöjligheterna genomsyrade allt fler människors liv. Styrelsen fortsatte under året att implementera de strategiska riktlinjer som antogs vid stämman i Lahtis med målet att möta såväl de nya nationella som internationella behoven. Strävan är att dels stärka organisationens handlingsberedskap och möjligheter att hjälpa, dels förtydliga de olika aktörernas roller och ansvar. Organisationsstyrelsen gav också en mellanutvärdering av strategidokumentet som förtroendevalda och medarbetare från Röda Korset deltog i. Enkäten visade att organisationens styrka ligger i en stark rödakorsberedskap och i förmågan att agera vid olyckor och kriser. Av organisationen förväntas modigare ställningstaganden för humanitet på alla plan. En kraftsamling för en god organisation ansågs kräva minskad byråkrati, lättare strukturer samt möjlighet till kreativitet och glädje för de frivilliga. En öppen organisation som är lyhörd för nya tillvägagångssätt tryggar enligt de tillfrågade rödakorsverksamhetens framtid. Året firades i organisationen som de ungas temaår. Dessvärre innebar året varken något nytt lyft för Röda Korsets ungdomsverksamhet eller antalet ungdomsfrivilliga. Styrelsen anser det viktigt att erfarenheterna från ungdomsåret tas seriöst och fortsätter att utveckla ungdomsverksamheten målinriktat. Speciellt De ungas skyddshus uttryckte sin oro för den allt svagare interna sammanhållningen inom familjerna och för föräldraskapets kris av något slag. Utvecklingen berörde i synnerhet unga vuxna som skulle behöva mer stöd. Organisationen ställde också första omsorgen och mentalt stöd till förfogande vid eftervården av våldshandlingarna under året. 4
Stormarna vid julen 2011 blottade det finländska samhällets sårbarhet. De framhävde också betydelsen att utveckla och stärka Röda Korsets egen beredskap. Styrelsen bestämde sig för att år 2013 genomföra en riksomfattande beredskapsövning där de primära inslagen är avdelningarnas lokala beredskapsplanering, samarbete med myndigheter och samarbetspartner samt ledarskap och informationsförmedling. Som mål uppställde Röda Korset en bättre förmåga att reagera snabbt på de behövandes behov vid plötsliga olyckor och katastrofer. Styrelsen lade ner mycket tid under året på att främja gemensamma verksamhetssätt och ett effektivt ledarskapssystem. Förutom att klarlägga ledarskapssystemet beslutade styrelsen att ta i bruk principen om det gemensamma bästa inom ledningen av organisationen Enligt den ska centralförvaltningen, distrikten och avdelningarna var för sig tillföra rödakorsverksamheten ett mervärde som gör hjälparbetet och målen mer effektiva. Avsikten är att förtydliga arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna för att säkerställa de frivilligas stöd och gallra bort överlappningar. För att nå ett enhetligare system inom organisationen gick centralförvaltningen, distrikten och några stora avdelningar inför gemensam revisor. Ett viktigt beslut med tanke på programverksamheten var godkännandet av den riksomfattande strategin för första hjälpen-utbildning. Frivilligverksamheten har blivit en ny sorts inspirationskälla och hobby. Den nya verksamheten behöver dock ett allt starkare professionellt stöd vid sin sida samt ett tränings- och responssystem. För att slå vakt om detta har avdelningarna fått en egen digital RedNet-tjänst och frivilligväg samt effektivare intern informationsförmedling och verksamhetssätt. Att verkställa stämmans beslut om att balansera ekonomin och utveckla de ekonomiska resurserna var det centrala temat för året. På centralbyrån och Blodtjänst fördes samarbetsförhandlingar för att skapa balans i ekonomin och verksamheten. Röda Korsets egen medelsanskaffning utvecklades gynnsamt men behovet att balansera ekonomin och den egna medelsanskaffningen kvarstår också under kommande år. Röda Korset innehade fortfarande positionen som den ledande och pålitliga hjälporganisationen i Finland, trots att den ekonomiska brottslighet som tyvärr uppdagades på distrikts- och avdelningsnivå gav organisationen negativ publicitet. Under året fortsattes det omfattande utvecklings- och utbildningsprogrammet för intern övervakning och interna verksamhetssätt för att komma åt de rådande missförhållandena. Röda Korsets verksamhet är möjlig enbart tack vare de frivilliga, medlemmarna, stödjarna och partnerna. Röda Korset uttrycker sitt tack till alla dem som genom sin egen insats möjliggjort dess hjälparbete här hemma och ute i världen. 5
Verksamheten inomlands Röda Korset har redan i många år målmedvetet förstärkt sin hjälpberedskap. De regionala och lokala beredskapsplanerna täcker redan två tredjedelar av landet, samtidigt har myndighetssamarbetet framskridit planenligt i alla distrikten. Röda Korsets lokala beredskap har traditionellt och i stor utsträckning byggt på verksamheten med första hjälpen-grupper. Den på Lahtisstämman godkända verksamhetsmodell för avdelningens totalberedskap som tar vara på alla tillgängliga frivilligresurser såväl inom avdelningen som mellan avdelningarna erbjuder en verklig möjlighet att förbättra organisationens hjälpberedskap. Samtidigt som Röda Korset förstärkt sin egen beredskap har dess roll som samordnare för de 50 medborgarorganisationerna inom Frivilliga räddningstjänsten förtydligats. FRK är allt aktivare med och utarbetar och genomför regionala välfärdsprogram för intern säkerhet. Det handlar inte om något nytt program utan om att koppla samman de existerande beredskaps-, hälso- och välfärdsprogrammen med åtgärderna för den interna säkerheten, vilket ökar programmens genomslagskraft. Röda Korset har under lång tid bistått myndigheterna i mottagningen av asylsökande och flyktingar. Distrikten driver nio asylförläggningar och några till för minderåriga tillsammans med invandrarmyndigheterna. Vi är aktivt med och stöder invandrares integration och bygger upp ett accepterande samhälle som respekterar de mänskliga rättigheterna. Aktiviteten syns dock inte än tillräckligt i de frivilligas och medlemmarnas mångfald. Förutom den traditionella katastrofberedskapen har det mentala stödet och hjälpen till människor för att orka bättre dominerat Röda Korsets verksamhet här hemma. Ensamhet och behov av stöd från gemenskaper förekommer i alla åldersgrupper. Därför är det positivt att rödakorskurserna är väl fyllda runt om i landet. Röda Korset har fortfarande en betydande roll i att stärka säkerheten hos gemenskaperna och individerna, speciellt när det gäller att undervisa i första hjälpen och se till att kunskaperna bevaras. Rödakorsjourhavandena är en bekant syn vid så gott som alla publika evenemang och konserter i Finland. En framtida utmaning är att engagera frivilliga för den ständigt växande jourverksamheten. Den ökande medelåldern kommer till uttryck även i det att allt fler personer vårdar sina närstående. Framdeles kommer Röda Korsets stödverksamhet för närståendevårdarna att bli allt viktigare, fastän verksamheten redan nu finns i sju distrikt och sysselsätter tusentals människor. Enligt Lahtisstämmans beslut firades året som de ungas temaår. Målet var att höja profilen på ungdoms- verksamheten och uppmuntra de unga för lokala aktiviteter, och även i övrigt se till att organisationen kan erbjuda verksamhetsmöjligheter för ungdomar. Intresset för Röda Korsets verksamhet och dess värderingar väntas öka just bland de unga och temaåret syntes i digitala medier, kommunikéer och diskussionsöppningar. Målen för året uppnåddes dock inte fastän nya aktörer fångades upp. Röda Korset stötte under temaåret på samma utmaningar som alla andra organisationer som sysslar med ungdomsverksamhet: hur kan vi göra rödakorsverksamheten lockande och tilldragande för den unga generation som surfar omkring i det enorma utbudet av digitala medier. Verksamheten utomlands Året var lugnt i fråga om naturolyckor och det gjorde konflikterna runt om i världen mer synliga. Framför allt med medel från utrikesministeriet kunde Finlands Röda Kors via rödakorskommittén ge stöd till hjälpverksamheten vid långvariga krisoperationer som fått rätt liten uppmärksamhet i Finland. De största rubrikerna fick läget i Syrien. Säkerhetsläget i Syrien är exceptionellt svårt och flera hjälparbetare förlorade livet under året på olika håll i landet. Att nå fram med biståndet i Syrien eller att ordna hjälptransporter från grannländerna över gränserna ligger inte heller enbart i hjälporganisationernas händer. Röda Korset och de övriga hjälporganisationerna måste ha transporttillstånd av staterna i området. Trots svårigheterna lyckades internationella Röda Korset bevara sin neutrala roll och tillsammans med landets Röda Halvmåne leverera hjälp till landet. Vid regnperiodens början i juli drabbades Sierra Leone av den värsta koleraepidemin i landets historia. Finlands Röda Kors svarade på vädjan och skickade till landet 13 hjälparbetare och två vårdenheter med medel från utrikesministeriet, brittiska utvecklingssamarbetsministeriet och FRKs katastroffond. De finländska teamen arbetade i Sierra Leone på fem orter där de främst stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar och enheterna inom primärhälsovården i samarbete med landets hälsoministerium och de frivilliga från det lokala Röda Korset. Just de frivilliga var i nyckelställning, eftersom de redan länge utfört hälsoarbete. FRK har under de senaste åren blivit en av de ledande organisationerna för utvecklingssamarbete i Finland. Målet för det långsiktiga samarbetet är att förstärka den operativa och organisatoriska beredskapen samt hälsoprogrammen i systerföreningarna. 6
Kommunikation och medelsanskaffning Röda Korset har satsat flera år i rad på att utveckla sin kommunikation och medelsanskaffning. Webbförnyelsen fullbordades under året och frivilligsajten RedNet blev nästan färdig. Röda Korsets interna kommunikation håller i allt högre grad på att överföras till de digitala medierna. De flesta distrikt och många avdelningar har vid sidan av RedNet valt att använda Facebook i sin kommunikation. De sociala mediernas snabba tillväxt och uppkomsten av nya forum ställer allt större krav på organisationens kommunikation i fråga om kunskaper och förmågan att hantera de splittrade målgrupperna. I de dominerande medierna lyckades Röda Korset behålla sin synlighet och sin sakkunskap inom humanitär hjälp på samma nivå som tidigare, fastän verksamhetsåret med undantag av inbördeskriget i Syrien och kriserna i norra Afrika inte innehöll några incidenter som skulle ha fastnat i rubrikerna. Organisationens egen medelsanskaffning och dess utveckling var ett av styrelsens insatsområden. Resultatet för medelsanskaffningen under året måste anses vara gott med hänsyn till den rådande ekonomiska instabiliteten. Enheten kunde inrikta sina åtgärder allt effektivare inom medelsanskaffningen och till exempel ökningen av lotteriintäkterna var påfallande stor. Systemet för kundhantering som startades på hösten och som möjliggör det s.k. Siebel ondemand-programmet väntas förbättra medelsanskaffningens resultat ytterligare. Det allt intimare samarbetet mellan kommunikationen och marknadskommunikationen ledde till en effektivering av kampanjverksamheten. Samtidigt togs beslutet att inrätta en materialproduktionsgrupp bestående av medarbetare som tidigare hört antingen till kommunikationseller medelsanskaffningsenheten. 7
RÖDAKORSINSTITUTIONER Blodtjänst Finlands Röda Kors Blodtjänst ansvarar för försörjningen av blodprodukter i hela Finland. Blodtjänst organiserar blodgivningar och framställer av det insamlade blodet de blodprodukter som behövs inom patientvården. Blodtjänst erbjuder sjukhusen också vävnads- och laboratorietjänster samt läkemedelsdistribution. I uppgifterna ingår också forskning och produktutveckling. År 2012 var antalet helblodsgivningar 246 434. Antalet sjönk med cirka 17 000 blodgivningar från föregående år. Detta berodde på en minskad efterfrågan på blodprodukter. Blodtjänst reagerade genom att minska blodinsamlingen. Antalet blodgivare var tillräckligt i förhållande till behovet under hela året. Blodgiv-ningsnätverket utvecklades genom förbättrade möjligheter att ge blod på orter där många inom befolkningen är i den ålder då blodgivning är tillåtet och där den unga befolkningen förutspås växa. En ny blodgivningsbyrå öppnades i Esbo, och i Österbotten utökades antalet massblodgivningar. Ett helt nytt samarbete med företag såg dagens ljus när man utvecklade det nya BlodGrupp-konceptet. Till verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivningsgrupper från företag och samfund. Användningen av blodprodukter vid sjukhusen i Finland minskade betydligt under 2012. Till sjukhusen levererades 228 411 enheter röda blodkroppar (240 558 år 2011) och 40 342 (41 929) blodplättsprodukter. Blodprodukter såldes till ett värde av 44,6 milj. (-2,0 %). Ny teknologi togs i bruk vid utvecklingen av framställningsprocesserna för blodprodukter. Nya automatseparatorer ersatte de gamla separatorerna som hade varit i bruk i tio år, vilket förbättrade driftsäkerheten och drifthastigheten i processerna och möjliggjorde bättre datainsamling och spårbarhet. Kundbetjäningen förbättrades bland annat genom att ett nytt telefonsystem infördes. Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsfält. Omsättningen på de totala fakturerbara laboratorietjänsterna var 6,2 milj. (-4,3 %) år 2012. År 2012 ökade särskilt behovet av krävande identifiering av antikroppar mot röda blodkroppar. Blodtjänst fungerar som nationellt referenslaboratorium vid blodgruppsundersökningar. Laboratorieverksamheten utvecklades: verksamheten enligt 24/7-principen förstärktes, nya känsligare metoder för virusundersökningar av blodgivare togs i bruk och genotypundersökningar inleddes vid undersökningen av blodgivarnas blodgrupper. Blodtjänsts verksamhet som partihandel för läkemedel och som läkemedelsdistributör fortsatte inom ramen för plasmaleveransavtalen. Omsättningen på läkemedelsförsäljningen var 4,4 milj. (-8,1 %) år 2012. Intäkterna från försäljningen av plasmaråvara som används för plasmaläkemedel var 6,6 milj. (-18,7 %). År 2012 förberedde sig Blodtjänst för distribution i Finland av den första cellterapiprodukten som fått försäljningstillstånd i Europa, ChondroCelect som används för att behandla broskskador i knän. Läkemedlet börjar distribueras till finländska kliniker år 2013. Framställning av celler nyhet inom vävnadstjänsterna Vi rekryterade aktivt nya medlemmar till Benmärgsgivarregistret för att ersätta dem som lämnade registret på grund av ålder eller av andra skäl. Tack vare våra lyckade kampanjer fick vi över 1 333 nya medlemmar (775 år 2011) till registret som omfattar totalt 20 000 personer. Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat i Finland och utomlands. Våra egna kurirer levererade 54 stamcellstransplantat till transplantationscentralen för patienter i Finland. 275 000 270 000 265 000 260 000 255 000 250 000 245 000 240 000 235 000 230 000 Blodgivningarna 2010 2011 2012 Plasma- och trombafereser Helblodsdonationer 2500 Blodgivarnas ålders- och könsfördelning 2012 Luovuttajien ikä- ja sukupuolijakauma 2012 2000 1500 1000 500 0 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 8 Mies Man Nainen Kvinna
Kontti Målet för verksamheten i återanvändningskedjan Kontti är att skaffa medel till Finlands Röda Kors och bedriva ett högklassigt arbete för stödd sysselsättning. Målen nåddes under det gångna året på ett berömvärt sätt. Kontti-kedjan utvidgades i september 2012 till Vanda, och för Kontti i Åbo var 2012 det första hela verksamhetsåret. Försäljningen i Kontti-kedjan ökade med 22 % jämfört med föregående år. Kedjans omsättning var 7 071 348 och resultatet 2 078 773. Av detta gick 1 039 387 till distrikten, 519 693 till katastroffonden och 519 693 till centralbyrån för att utveckla Kontti-kedjan. Under det gångna året samlade Kontti-centralerna in 153 000 kg i klädhjälp till katastrofområden. Totalt arbetade 1 011 personer vid Kontti-kedjan (Kontti-återanvändningsvaruhusen och kedjans administrativa kontor) inom olika arbetskraftspolitiska åtgärder. Vid Kontti arbetade personer bland annat i lönesubventionerat arbete, på arbetspraktik, i arbetsförsök och arbetslivsträning. Av dem avlade 64 personer en yrkesinriktad examen eller examensdel. Kontti-kedjan använde 442 091 i självfinansiering på sysselsättning. Inom arbetsledning och administrationen av kedjan arbetade 51 personer vid årets slut. Vid Kontti-kedjan gjordes en social redovisning under året; resultaten ges ut i ett separat socialt bokslut våren 2013. Samarbetet med arbetskraftsmyndigheterna och NTM-centralerna fungerade väl och i slutet av året pågick 9 projekt i samarbete med NTM-centraler, 1 ESF-finansierat projekt och på många orter också ett samarbete med enskilda städer. Uppstarten av nya enheter och särskilt starten i huvudstadsregionen var en stor satsning för kedjan. Den lyckade öppningen i Vanda stärkte tron på konceptet Kontti och kedjans yrkesskicklighet. 700 000 600 000 500 000 Antalet kunder i Kontti-centralerna 476 943 504 076 662 516 Vanda fick ett nytt Kontti-återanvändningsvaruhus i augusti. Under 2012 gick man vidare med den strategiprocess som inleddes 2011 tillsammans med Accenture Oy. Det arbetet resulterade i att strategin vid Kontti tydliggjordes och principerna för ledning och chefsarbete preciserades. Vidare påbörjades en omprövning av organisationen, rollerna och ansvaret samt en kartläggning av de operativa resultatmätarna. Konttikedjan fick en ny chef i slutet av året; till ny chef utsågs i november Sari Nikkola som inledde sitt arbete 4.2.2013. Kontti-kedjan med sina återanvändningsvaruhus gör varje år upp en publikation med ett separat socialt bokslut över sin verksamhet. Kaisa Rautiainen 400 000 Personer 300 000 200 000 100 000 0 2010 2011 2012 1200 1000 902 Antalet stödsysselsatta 987 1099 8 000 000 7 000 000 6 000 000 Kontti-centralernas omsättning 7 071 348 5 774 207 800 5 000 000 4 907 348 Personer 600 400 Euro 4 000 000 3 000 000 2 000 000 200 1 000 000 0 0 2010 2011 2012 2010 2011 2012 9
De ungas skyddshus De ungas skyddshus erbjuder ungdomar och deras familjer lättillgängligt stöd i olika problemsituationer i livet, och avsikten är att svara snabbt och flexibelt mot ungdomarnas och familjernas behov. Målet är att genom förebyggande arbete stödja ungdomar och deras familjer i ett så tidigt skede som möjligt och att därmed förhindra utslagning bland unga. Det arbete som görs i skyddshusen bygger på samarbete mellan professionella och frivilliga. Under 2012 arbetade man på att förankra verksamhetsstrategin i skyddshusen. Aktiviteterna och frivilligarbetet blev allsidigare, och särskilt genom projektet gemensamt ansvar breddades samarbetet så att det nådde orter utan skyddshus. Utvidgningen av verksamheten till Satakunta distriktet lyckades dock inte enligt planerna. Att nå ensamma ungdomar och att förhindra ensamhet hör till utmaningarna i dagens samhälle. En annan utmaning är de ungdomar som varken har utbildning eller arbete efter att ha gått ut grundskolan. Den utmaningen har skyddshusen mött genom att utveckla frivilligarbetet och intensifiera samarbetet med andra instanser. En lätt- tillgänglig service som bygger på verksamhetsprincipen om låg tröskel, där man kan erbjuda hjälp åt behövande ungdomar då annan service inte är tillgänglig bäddar för effektiv hjälp. Under slutet av verksamhetsåret blev det klart att De ungas skyddshus, samtliga av dem, åter kan erbjuda krisjour och både mottagning och inkvartering sju dagar i veckan. Den respons vi fick av kunderna vid De ungas skyddshus var positiv. Man var tillfreds med hur servicen var ordnad, liksom med kvaliteten och snabbheten. Ungdomarna och familjerna har upplevt att servicen var nödvändig och att man lyssnat på dem. De har också bedömt att deras eget välmående har förbättrats genom kundrelationen. För många kunder var det viktigt att Röda Korsets princip om neutralitet förverkligas och att verksamheten inte bedrivs av myndigheter. De unga skyddshus startade under verksamhetsåret en process för utvärdering av verksamhetens effekter enligt ett socialt bokslut. Det första sociala bokslutet ges ut våren 2014 för perioden 1.8.2012 31.12.2013. Intäkter och kostnader sammanlagt Antalet ungdomar Euro 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2 000 000 1 900 000 2 428 117 2 027 115 2 030 181 2 320 088 2 187 183 2 387 133 Personer 820 800 780 760 740 720 700 680 660 807 775 705 1 800 000 2010 2011 2012 Intäkter Kostnader 640 2010 2011 2012 10
Utvecklingsverksamhet Utvecklingen av organisationens webbsidor och av de frivilligas RedNet-applikation fortsatte under året. Det nya och centrala projektet inom systemutvecklingen var uppdateringen av organisationsapplikationen, där vår nuvarande programversion uppdateras och genomförs i sin helhet som molntjänst. I samma veva förnyas systemimplementeringen av inkasseringen av medlemsavgifter och månadsbidrag. Ibruktagande av systemet sker på våren 2013. Tack vare systemreformen kan de övriga centrala utvecklingsprojekten startas under år 2013. De viktigaste av dem är förnyandet av operativsystemen på datorer och av kontorsapplikationerna samt utvecklingen av ekonomifunktionerna med lansering av ett nytt ekonomisystem. Under året vidtogs förberedelser för att utveckla ekonomifunktionerna genom att utvidga centralbyråns tjänster för bokföring och löneräkning till nya distrikt och koncentrera löneadministrationen för de stödsysselsatta till Kontti-kedjan. Likaså har användningen av systemen för reseadministration som förnyades året innan utvidgats inom distriktsorganisationen. Den av organisationsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen fullföljde sitt arbete för att utveckla ledarskapssystemet inom organisationen. Systemet i sin helhet utvecklas stegvis fram till följande ordinarie stämma. Riskhantering Riskhanteringen inom organisationen grundar sig på den strategi för riskhantering som styrelsen fastställt. Som en del av förberedelserna inför stämman år 2014 uppdaterar organisationen sina riskbedömningar och uppskattar utvecklingsbehoven inom riskhanteringsprocessen så att själva riskhanteringen allt bättre kan skötas som en del av ledarskapsprocessen inklusive bedömningen, planeringen och handledningen av verksamheten. I sin riskbedömning koncentrerade sig organisationen under året på de åtgärder som föranleddes av gamla oegentligheter. På styrelsens initiativ igångsattes under ledning av revisionsutskottet en systematisk bedömning av de interna kontrollerna inom centralförvaltningen och distrikten. För distriktens del fortsätter granskningarna av kontrollmiljön ännu en bit in på år 2013. Den interna övervakningen kräver att de åtgärder som framkommit vid kontrollgranskningarna och de verksamhetssätt som framför allt anknyter till ledarskap och intern övervakning utvecklas. Ändringsåtgärderna i de olika enheterna inom organisationen fastställs utifrån de observationer som gjordes under granskningen och verkställs med stöd av allmän utbildning i intern övervakning, där förtroendevalda från centralförvaltningen och distrikten, personer från organisationens operativa ledning samt enhetschefer och också personal i stor omfattning deltagit. Under ett längre tidsintervall utvecklas den interna övervakningen och verksamhetssätten speciellt med tanke på stödtjänster enligt en gemensam organisationsstrategi för stödtjänster, medan verksamhetssätten ska förenhetligas utifrån ett servicecentralstänkande. Med hjälp av enhetliga stödtjänster kan man inte bara eliminera risker i den interna övervakningen utan också utveckla innehållet i stödtjänsterna kvalitativt för att väga upp behoven i den ordinarie verksamheten och dess ledning. I placeringsstrategin som har godkänts av styrelsen slås fast den strategiska allokeringen, de taktiska fluktuationsintervallerna och riskhanteringsprinciperna för de olika förmögenhetsslagen i organisationens placeringstillgångar. Centralförvaltningens värdepappersegendom förvaltas av tre, genom en upphandlingsprocess valda förvaltare enligt avtal om diskretionär förvaltning. Placeringsfastighetsandelen som vid bokslutsögonblicket var drygt 40 % av de totala placeringstillgångarna sköts på egen hand. Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens ledning och består av organisationens eget folk och externa sakkunniga. Riskerna i placeringsverksamheten hanteras tillsammans med expertis från huvudförvaltaren och då kan man samtidigt utnyttja förvaltarens särskilda tillämpningar för att modellera och hantera placeringsriskerna. Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga skyddsåtgärder för valutakursrisker, eftersom besluten om hjälp fattas i bokföringsvaluta. För att hantera ränterisker ingår i organisationens långfristiga finansieringslån ett ränteskydd med avtal om ränteändring, där 10 miljoner euro av lånekapitalet ändrats från ett lån med rörlig ränta till ett lån med fast ränta. Ränteändringsavtalets marknadsvärde vid bokslutsögonblicket var -485 tusen euro på grund av den exceptionellt låga marknadsräntan. Inom centralförvaltningen har likviditetsplaneringen utvecklats för att tillsammans med koncernbokslutslösningen effektivera hanteringen av driftskapitalet, i synnerhet efter det då skötseln av värdepappersplaceringar har lagts ut. Det ekonomiska stabiliseringsprogram som fastställts av stämman har utvecklats enligt uppgjord plan. Målet är att under åren 2012 2014 åstadkomma en resultatförbättring på 1,5 miljoner euro i centralbyråns ekonomi. I januari februari fördes samarbetsförhandlingar enligt lagen om samarbete på centralbyrån, där parterna enades om att spara 1,1 miljoner euro per år. För materialproduktionens del uppfylls sparmålet under år 2013. För att centralbyråns ekonomi ska kunna balanseras krävs förutom ytterligare sparåtgärder åren 2013 och 2014 också att man lyckas skapa nya interna finansieringslösningar. Organisationens anseende och det allmänna förtroendet för dess verksamhet är grundvalen för Finlands Röda Kors. Centrala element i riskhanteringen är dessutom fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna och antalet frivilliga. 11
Ekonomi Centralförvaltningens bokföringsmässiga underskott var 0,5 miljoner euro. Resultatet förklaras främst av den i samband med pensionsarrangemangen året innan överenskomna inkomstföringen av de bokförda kostnaderna för tilläggspensionsförhöjningarna åren 2012 2014. Kostnaden på 0,9 miljoner euro baserade sig på pensionsbolagets noggrannare uppskattning av förhöjningens verkan. Organisationens medelsanskaffning utvecklades planenligt. I fråga om placeringsverksamheten överträffades de tidigare ställda förväntningarna för året. Organisationens placeringstillgångar som var 124 miljoner euro gav en genomsnittlig årlig avkastning på 9,36 %. Den förhållandevis stora fastighetsegendomen drog ned något på avkastningen. På det hela taget har centralförvaltningen en solid ekonomi. Uppskattningen av centralförvaltningens resultat påverkas av att centralbyrån stöder distrikten årligen ekonomiskt och genom tjänster utan vederlag. Skulle det ekonomiska läget i distrikten kräva stöd från centralförvaltningen, skulle centralbyråns överskott för året därigenom minska. Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars verksamhet är baserad på lag och förordning om densamma. I förordningen har distrikten och avdelningarna särskilt fastställts som egna juridiska personer. Sålunda upprättar de egna bokslut över sin verksamhet och distriktens bokslut sammanförs inte med centralförvaltningens bokslut. Rödakorsinstitutionerna däremot Blodtjänst, återanvändningsvaruhuset Kontti och De ungas skyddshus är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet ingår i centralförvaltningens bokslut. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 SPR:n kokonaisjäsenmäärä Medlemsantalet 91934 88870 87244 2010 2011 2012 80000 70000 60000 50000 40000 70122 67062 66615 Intäkter (1 000 euro) 30000 20000 10000 0 23274 21045 19709 16665 16624 8439 11833 12678 10177 9830 8811 8162 3254 3163 6000 3163 2244 2558 2768 2964 3305 1484 1455 1447 2620 2882 3449 Blodtjänst Veripalvelu UM- UM:n avustukset Placeringar Sijoitukset RAY:n RAY- avustukset Katastrof- Katastrofirahasto Övriga Muut tuotot Övriga Muut avustukset Produkt- Tuotemarkkinointi Korvaukset Ersättningar valtiolta Jäsenmaksut Medlemsavgifter ja muut understöd understöd fonden intäkter understöd marknadsföring ja kunnilta från stat lahjoitukset och övriga bidrag 2010 2011 2012 och kommun 2010 2011 2012 12
Personal Utifrån personalenkäten från år 2011 lades upp en utvecklingsplan som fortfarande var aktuell under verksamhetsåret. Den största satsningen var centralbyråns förberedande chefsträning som omfattade 14 samlingar under året. Utbildningen genomfördes i eget regi kostnadseffektivt som coahcing. Det gav en ny syn på ledarskap, nya färdigheter och verktyg samt ett kamratstödsnätverk som alla ger ett bra underlag för fortsatt ledarskapsutveckling. Även ledarskapsrollerna omskapades, likväl som processen med handledning och uppföljning av verksamheten inklusive verktygen som tas i bruk år 2013. Fem före färdig är också programmet för arbetshälsa, endast finslipningen återstår. På våren fördes samarbetsförhandlingar på centralbyrån för att ro i hamn det sparprogram som slagits fast av stämman. Vid förhandlingarna bantades personalresurserna ned med motsvarande 16 årsverken. Större uppsägningar behövde inte vidtas eftersom sparkraven uppfylldes genom att lämna de lediga uppgifterna obesatta och omplacera personal till de tidigare utlagda tjänsterna inom ekonomiförvaltningen och telefonväxeln. I samma veva flyttades också lagret vid Havsgatan till Kalkku logistikcentral. Betydande framgång nåddes i ansatserna att centralisera och utveckla organisationens löneadministration. Processerna inom löneadministrationen vid centralbyråns personalenhet effektiverades och förenhetligades och tack vare det kunde distriktens löneadministration flyttas till centralbyrån. Under året anslöt sig Uleåborg, Satakunta, Sydöstra Finland, Tavastland och Egentliga Finland till den centraliserade modellen. Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande projektet. Projektet utvecklade förtjänstfullt Röda Korset som sysselsättare under årens lopp dels genom att Personer Tusen euro Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden Löner och arvoden Bikostnader 2012 2011 2010 Centralbyrån 154 156 172 Blodtjänst 631 590 603 Kontti 51 42 31 De ungas skyddshus 41 42 44 Centralbyrån sammantaget Anställda inom centralförvaltningen 877 830 850 2012 2011 2010 34 955 054 34 621 627 35 001 534 10 305 414 16 582 758 11 496 371 utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte sin rapport om utveckling av sysselsättningsåtgärder till arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. Stödet till sysselsättningen fortsätter som en del av personalenhetens verksamhet men utan något särskilt projekt finns inga liknande utvecklingsmöjligheter. 13
Framtidsutsikter I Finland är tilliten till Röda Korsets verksamhet stor det framgick tydligt av erfarenheterna av Midvinterövningen. Organisationen lyckades mobilisera över 10 000 frivilliga, samtidigt som samarbetet med olika myndigheter löpte friktionsfritt. Röda Korset upplevs som en pålitlig organisation som både nationellt och internationellt kan reagera på olyckor och kriser då när hjälp behövs. Som en del av internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen är organisationens beredskap en viktig länk med tanke på finländarnas trygghet. De frivilliga i över 500 lokalavdelningar är ett viktigt inslag i medborgarsamhället och i att stärka gemenskapen. Att organisationen i allt högre grad satsar på programmen för beredskap, hälsa och välmåga ökar dess genomslagskraft och betydelse. Betydelsen av FRK som en finsk hjälporganisation syns bland annat i att organisationen årligen får tusentals nya medlemmar. Människorna har en fast övertygelse om att Röda Korset är en effektiv kanal för hjälpinsatser. Tillskottet av medlemmar betyder dock inte att medlemsantalet skulle öka. De nuvarande medlemmarnas medelålder överstiger snart 60 år. Den ökande medelåldern bland medlemmarna och de frivilliga återspeglas på många sätt i organisationens verksamhetsresurser och innebär också ett betydande medlemsbortfall årligen. Ett hinder för en större medlemskår är också att organisationen tillsvidare inte hittat några effektiva sätt för hur de medlemmar eller frivilliga som vill gå med verkligen kan börja med just den verksamhet de är intresserade av. Därför bör organisationen på alla plan speciellt ge akt på att de nya aktörerna välkomnas vid de gamlas sida. Det gäller att se till att organisationen är öppen för alla intresserade. I samband med förberedelserna för Åbostämman år 2014 är det skäl att diskutera hur man kan förenkla den traditionella organisationsbyråkratin så att de frivilliga allt oftare upplever att deras insatser höjer livskvaliteten hos människor. Röda Korset har intensifierat sitt samarbete med andra organisationer och framdeles blir det allt viktigare att samarbetet utvidgas ytterligare. På det sättet kan de tillgängliga resurserna tas i effektiv användning i det praktiska hjälparbetet och i påverkansarbetet bakom kulisserna. Ändringen i bankernas betalningssystem som tas i bruk i början av år 2014 och övergången till den s.k. e- faktureringen påverkar i hög grad organisationernas verksamhet främst med tanke på regelbundna givare och bidrag. På ett europeiskt plan håller Finland som en av de första på att gå in för ett nytt system, och i dess utveckling har behoven inom tredje sektorn nästan helt försummats eller rannsakats sent omsider. Ett liknande projekt som återverkar på organisationernas verksamhetsmöjligheter har varit den pågående reformen av lagen om penninginsamlingar. Penninginsamlingarnas pålitlighet kan vara i vågskålen. Att säkerställa tillräckliga resurser exempelvis för Röda Korsets verksamhet här hemma är viktigt eftersom allt fler människor i Finland behöver stöd och hjälp utifrån för att klara sig i livet. Problemen som kommer i ensamhetens, fattigdomens och marginaliseringens spår ser ut att öka. Röda Korset och miljön Röda Korsets verksamhet kan jämföras med typiska riksomfattande organisationer som främst sysslar med kontorsarbete. Därför belastar inte organisationen miljön nämnvärt genom sin verksamhet och inte utgör frivilligverksamheten heller någon risk för miljön. Dock ingår i centralbyråns, i de tolv distriktens och 500 avdelningarnas verksamhet en mängd gemensamma möten och mycket resande. Sålunda måste man beakta bilismens miljöpåverkan, användningen av kontorspapper i onödan och det uppkomna avfallet. Röda Korset har som mål att i allt större utsträckning gå över till digital byrå och informationsförmedling med hjälp av tekniska lösningar och praktiska initiativ. Det här gäller såväl dokument som video- och skypemöten. Organisationen har ett digitalt system för fakturering och godkännande av fakturor och redan nu får mötesdeltagarna nästan allt material elektroniskt. Organisationen har inget särskilt miljöprogram men Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial. Kontti-kedjan är en betydande aktör när det gäller återanvändning av varor, såsom kläder, möbler, kärl och andra hemtillbehör, sportartiklar, och även återvinning av begagnade kläder. Den så kallade extranättjänsten RedNet, som under de två senaste åren utvecklats till en intern kommunikationstjänst, har utvidgats. Även lokalavdelningarna har tagit i bruk systemet för att samordna sina egna aktiviteter. 14
Hjälp till dem som hade det svårt här hemma Glädje och stöd genom utsatthetsprojekten På olika håll i landet togs fram utsatthetsförebyggande projekt av olika slag. Projekten genomfördes av Röda Korsets lokalavdelningar och de baserade sig på de lokala behoven. Det kunde till exempel handla om socialt och informativt stöd för invandrare, äldre i glesbygder, mentalvårdskonvalescenter eller ungdomar. Projekten finansierades med bidrag ur katastroffonden. Vänverksamhet i alla åldersgrupper Efterfrågan på vänverksamhet ökade. Ensamhet och behov av gemenskap och stöd från vänner förekom i alla åldersgrupper, vilket de väl fyllda vänkurserna runt om i landet visade. Styrkan i vänverksamheten låg på mångfalden av aktiviteter som man kunde välja mellan. Vänverksamheten syntes speciellt på alla hjärtans dag, då 156 evenemang på temat Vänskap ger glädje ordnades i olika delar av landet. Evenemangen gav synlighet åt verksamheten både på riks- och lokal nivå. Också ensamheten och vänverksamheten bland ungdomar lyftes fram vid de ungas egna tillställningar. Stöd till närståendevårdare för att orka Stödverksamheten för närståendevårdare erbjöd hjälp, glädje och utbildning till äldres, handikappades eller långtidssjukas anhöriga. Verksamheten var öppen för alla som vårdar sin anhörig eller närstående. Målet för verksamhetsåret var dels att öka växelverkan mellan olika generationer, dels att motivera närståendevårdarna att sköta även sin egen hälsa. Verksamheten nådde tusentals närståendevårdare. För dem erbjöds frivilligledd gruppverksamhet med aktiviteter och kamratstöd, rekreationsevenemang samt utbildning om välmående, fysisk funktionsförmåga och hälsa. Kamratstödet och kamratgrupperna var allt mer uppskattade. Grupperna blev tio fler och antalet medlemmar i dem fördubblades jämfört med året innan. Närståendevårdarnas stödverksamhet samordnas av professionella och genomförs huvudsakligen av frivilliga. År 2012 omfattade stödverksamheten åtta distrikt, i sju av dem fanns en egen regional medarbetare. Verksamheten engagerade sammantaget 42 avdelningar och inemot 300 frivilliga. 180 160 Frivilliga inom stödverksamheten Frivilliga inom stödverksamheten för närståendevårdare för närståendevårdare 163 157 140 126 129 127 120 100 107 80 Paula Myöhänen I Pieksämäki samlas en vängrupp. På bilden Kaarina Riipinen, Teuvo Rouvinen och Marja Liisa Jäppinen. 60 40 20 0 2010 2011 2012 Deltar regelbundet Oregelbundet Frivilliga i vänverksamheten Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilka avdelningarna bidragit med hjälp Personer 8 000 7 800 7 600 7 400 7 200 7 000 6 800 7 744 6 866 (* 7 332 personer 600 500 400 300 200 500 401 377 6 600 100 6 400 2010 2011 2012 *) Talet har varit felaktigt i den föregående statistiken. Här har det rättats till. 0 2010 2011 2012 15
Kotimaan apu 2010-2012 / 300000 250000 200000 150000 Hjälpen inom landet / euro 0 80000 15500 16000 136780 95707 16200 skolvägen. Polisen larmade Vapepa i ett tidigt skede för att leta efter pojken. Den försvunna hittades till slut död under en rasad snögrotta vid vägrenen. Händelsen fick stor publicitet och i Vapepas efterspaningar deltog många vanliga medborgare som ville ge en handräckning till den försvunnas familj. Frivilliga räddningstjänstens främsta samarbetspartner, polisen, har i flera sammanhang uttryckt sin uppskattning över den hjälp den fått. För att backa upp samarbetet färdigställdes under året ett riksomfattande polisavtal och direktiv. 100000 50000 0 65204 I Övriga stora olyckor ingår: 2010 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Kauhajoki 2011 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Myyrmanni 2012 Hjälpfonden för Myyrmanni 5 000 Finlands Röda Kors delade år 2012 ut 9 000 presentkort à 70 euro som Jul i sinnet-understöd. Intresset för första omsorgen och psykiskt stöd ökade Inom första omsorgen och mentalt stöd fanns en efterfrågan på frivilliga. Under året behövdes frivilliga vid flera eldsvådor, efterspaningar och olyckor. Efter skottdramat i Hyvinge i maj bidrog de rödakorsfrivilliga med att sköta provianteringen, ta emot krissamtal och patrullera på gatan tillsammans med lokala aktörer. Psykologernas beredskapsgrupp stödde skolorna. De ungas kris- och chattsajt, Tukinet, var tillgänglig under tre kvällar. Efter knivmordet på den unga kvinnan i Varkaus i april hade de frivilliga jour och patruller på gatan samt på kvällen vid ungdomsgården, där också en medlem från psykologernas beredskapsgrupp fanns på plats för att stödja de unga. Ledaren i frivilliggruppen för mentalt stöd beviljades Frivilliga räddningstjänstens utmärkelse Årets räddare för sina insatser som samordnare av samarbetet mellan myndigheterna och församlingen. Frivilliga räddningstjänsten uppmärksammades Frivilliga räddningstjänsten fick stort utrymme i riksmedierna. I december försvann en liten pojke i Ylöjärvi på 250 214 219 134000 25940 115700 5000 2010 2011 2012 Av avdelningens egna medel Akut hjälp inom landet Utsatthetsförebyggande projekt Övriga stora olyckor Klädhjälp i hemlandet Röda Korset levererade klädhjälp till behövande i Finland. Människor som förlorat sitt hem till exempel i en eldsvåda eller på grund av mögelproblem fick kläder och andra förnödenheter. Ny Gummiskola Röda Korsets hivarbete döptes om till hiv- och sexualhälsoarbete. Målet var att främja människors hälsa och välfärd genom att förebygga hivsmitta och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Att stödja de hivsmittade och minska på diskrimineringen till följd av infektionen var en viktig del av verksamheten. De frivilliga inom hiv- och sexualhälsoarbetet riktade sina kampanjinslag till ungdomar och resenärer för att främja en trygg och ansvarsfull sexualitet. Tillsammans med Hiv-stödcentralen organiserades patruller för säker sex som gick runt i hamnarna i Helsingfors och Åbo samt på gränsövergångsstationerna i Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa. Studiematerialet i sexualhälsa, Gummiskolan, som ska komplettera undervisningen i hälsokunskap för grundskolans nionde årskurs blev färdigt. Gummiskolan är ett projekt för Röda Korsets ungdomsfrivilliga. De frivilliga jourade på Pluspunkterna och i den riksomfattande telefonrådgivningen. I Pluspunkterna gick man över till snabbtest. Missbruksarbete en del av avdelningens verksamhet Rekordantalet tio grundkurser i missbruksarbete ordnades. Avdelningarna anvisade aktivt sina frivilliga till grundkurserna och arrangerade även informationsmöten om rusmedel. För att stödja verksamheten i avdelningarna uppdaterades materialet för rusmedelsinfo och gavs ut nytt stödmaterial för kurserna. Röda Korset svarade för den riksomfattande samordningen av Drogförebyggande veckan i november tillsammans med Ehyt ry. Veckans temaaffischer fanns för distribution i distriktsbyråerna och avdelningarna ordnade kring lycklighetstemat s.k. lyckonarinker. Skolsamarbetet och rusmedelstemakvällarna med Röda Korsets verksamhetsgrupper fortsatte. Larmuppdrag 200 184 150 St. 100 80 72 77 56 50 37 37 16 0 Efterspaning Första omsorgen (mental första hjälpen, eldsvådor etc.) 1 12 10 2 1 0 Trafikolycka Markbrand Annan hjälpsituation Beredskapslarm. Ingen aktion 2010 2011 2012 2 16 16 2 Miljöolycka 2
Över femtio hälsorådgivningar De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna utnyttjades flitigt i synnerhet av den åldrande befolkningen. Röda Korset hade i slutet av året 51 hälsorådgivningar. De kompletterade kommunernas hälsovårdstjänster genom sin avgiftsfria och lättillgängliga hälsorådgivning och gruppverksamhet. Besöken i hälsorådgivningar 9 000 8 000 7 464 7 706 7 000 6 000 6 130 5 000 St. 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 Blodgivaren räddar liv. Jari Härkönen Blodgivningarna gav hjälp till 50 000 patienter Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa en medmänniska konkret. År 2012 gav 143 563 människor blod i Finland och antalet blodgivningar var 246 434. Det var en nedgång på cirka 17 000 blodgivningar jämfört med föregående år, vilket berodde på den minskade efterfrågan på blodpreparat och på Blodtjänsts reaktion att samla in mindre blod. Blodgivarna räckte till för att trygga patienternas behov under året. Nätverket av blodgivare utvecklades genom bättre möjligheter att ge blod i områden där det finns mer människor som uppnått blodgivningsåldern och där andelen unga väntas öka. En ny blodtjänstbyrå öppnades i Esbo och i Österbotten ökade blodgivningsfrekvensen. Företagssamarbetet fick en helt ny framtoning och en puff framåt i och med den nya handlingsmodellen Blod- Grupp (VeriRyhmä). Till verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivargrupper från olika företag och sammanslutningar. Blodtjänst levererade till sjukhusen i Finland nästan 230 enheter röda blodkroppar och över 40 000 enheter blodplättar. Omkring 50 000 personer i Finland får årligen hjälp av blodprodukter. I framställningen av preparaten togs fram nya tekniker som förbättrade driftsäkerheten och snabbheten. Till benmärgsgivarregistret söktes aktivt nya medlemmar för att ersätta dem som på grund av ålder eller av andra orsaker lämnat registret. Med hjälp av olika kampanjer lyckades man utöka registret på 20 000 medlemmar med över 1 333 nya (775 år 2011). Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat inomoch utomlands. Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsområde. Framför allt i fråga om krävande mätningar av blodgruppsantikroppar var behovet av tjänster stort under året. Vid blodgruppsundersökningar fungerade Blodtjänst som nationellt referenslaboratorium. Blodtjänsts nya Cellproduktionscentral togs i drift och myndigheterna gav tillstånd till att producera mesenkymala stromaceller för behandling av graft-versus-host-reaktioner hos enskilda patienter. Vid Blodtjänst arbetade år 2012 i medeltal 631 personer. Drygt ettusen sysselsattes Röda Korset var en av de betydelsefullaste sysselsättarna bland organisationerna i Finland. Organisationen erbjöd sysselsättningstillfällen i sina Kontti-centraler och lokalavdelningar. Flest sysselsatta fanns i Kontti-centralerna där inalles 1 011 personer fick arbete med hjälp av olika stödformer. Av dem avlade 64 personer yrkesexamen eller delexamen. Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande projektet. Projektet utvecklade med framgång Röda Korset som sysselsättare under årens lopp dels genom att utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte sin rapport om utveckling av sysselsättningen till arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. Kontti-kedjan öppnade sin tionde butik i Vanda I augusti öppnade Kontti-kedjan sitt tionde återanvändningsvaruhus i Vanda Dickursby. Kontti-centralen i Vanda var dittills kedjans största second hand shop som sysselsätter runt 50 personer åt gången. Kontti-kedjan utvecklade sina varuprocesser i Vanda butiken genom att öppna en varumottagning där kunderna själva kan sortera det material de vill skänka bort. Målet var att försnabba cirkulationen av varor och informera kunderna om kvalitetskriterierna. Liknande mottagningar inrättas också i de övriga Kontti-centralerna. 17
Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga Den mångkulturella frivilligverksamheten fortsatte att växa. Fler frivilliga gick med för att de ville utveckla den kulturella närmiljön. De tjänstgjorde inte bara som vänner till inflyttade utan arrangerade också boendehjälp, klubbar och kurser samt drev internationella klubbar. Samarbetet med läroanstalter ökade på olika håll i landet. Man arrangerade lättbegripliga grundkurser i vänverksamhet för elever med invandrarbakgrund och hänvisade dem sedan till avdelningarnas aktiviteter. Erfarenheterna av detta var goda. Kampanj mot rasism Ökningen av hatretoriken och de rasistiska attityderna var märkbar i det finländska samhället och vardagsverklighet för människor med annorlunda bakgrund. Röda Korset agerade intensivt mot rasism och diskriminering genom sin antirasistiska marskampanj. Både avdelningarna och distrikten arrangerade evenemang; somliga organiserades i samverkan med andra aktörer. Evenemangen var cirka hundra till antalet. Distrikten gav utmärkelsen Fördomsfri föregångare till personer och instanser som brutit lans för likabehandling. Man utförde också attitydarbete som ett inslag i den mångkulturella frivilligverksamheten. SPIRIT-projektet, som finansieras av Europeiska flyktingfonden, har i tre års tid haft som särskilt mål att påverka attitydklimatet och öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar. Under projekttiden, som upphörde i slutet av året, stöttades också utvecklingen av den integrationsfrämjande verksamheten inom avdelningarna. Utifrån sitt avtal med Migrationsverket arrangerade Röda Korset också resor till Finland för familjemedlemmar till flyktingarna. Totalt anlände tio familjemedlemmar som omfattades av statsbidrag. Röda Korset informerade och vägledde aktivt de lokala aktörerna om de ändringar i lagstiftning och förvaltning som trätt i kraft år 2011. En viktig omställning var att staten från och med 2011 bekostade inresan enbart för kvotflyktingarnas familjemedlemmar. Antalet efterforskningar fortsatte att växa under året. Ökningen förklaras främst av efterforskningen av familjemedlemmar som försvunnit under sin flykt till Europa. Sammanlagt behandlades 433 fall där man letade efter 1 174 familjemedlemmar, och 51 rödakorsmeddelanden förmedlades. Påverkansarbete för familjeåterförening Inom påverkansarbetet var det viktigaste målet att trygga familjeåterföreningen för flyktingar. I familjeåterföreningspolitiken och dess förvaltning har under de senaste åren gjorts en rad ändringar som påverkar ställningen och rättigheterna för flyktingars familjemedlemmar. På grund av detta arrangerade FRK i november ett möte mellan organisationerna och myndigheterna kring familjeåterförening. På mötet utväxlades kunskap om de olika skedena i den praktiska familjeåterföreningen och behandlades förslagen om att tillgodose flyktingarnas rätt till familjeåterförening och förenkla processerna inom förvaltningen. Till diskussionsmötet hade bjudits in representanter för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och MIGRI samt företrädare för kommuner och organisationer. Av huvudpunkterna i diskussionen gjordes ett sammandrag för inrikesministeriet med målet att påverka den politik och de riktlinjer som reglerar familjeåterföreningsprocessen. Asylansökningar 4 500 4 000 4 018 3 500 3 000 3 088 3 129 Niklas Meltio Aktören Eppu Salminen utmanade alla att avstå från sina fördomar under veckan mot rasism. Personer 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 Mottagningen av flyktingar och asylsökande fortsatte Antalet asylsökande höll sig på 2011 års nivå. Organisationen drev nio förläggningsenheter för vuxna och några enheter för minderåriga. På grund av myndigheternas beslut om nedskärningar minskades antalet platser på förläggningarna, och i slutet av året lades enheten i Kontioniemi ned. Centralbyrån samordnade på Helsingfors-Vanda flygplats mottagningen av anländande kvotflyktingar och hade en grupp frivilliga som sitt stöd. Röda Korset tog emot 730 kvotflyktingar som kommit till Finland. Personer 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors tagit emot 540 584 731 2010 2011 2012 18
Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar Niklas Meltio Antalet första hjälpen-grupper och medlemmar har minskat drastiskt under de senaste åren. Det här syns också i hjälpverksamheten. Röda Korsets larmgrupper av vilka lejonparten är första hjälpen-grupper hade år 2012 90 uppdrag, medan motsvarande siffra året innan var 154. Under året försökte grupperna locka med framför allt ungdomar. På Rödakorsveckan ordnades kunskapsbanor som gav allmänheten framgångsupplevelser genom övningar i första hjälpen. Målet med kampanjen var att rekrytera nya medlemmar till grupperna. Under våren anmälde omkring 700 personer sitt intresse för gruppverksamheten i första hjälpen. I Uleåborgs och Lapplands distrikt togs fram ett tvåårigt projekt kallat HUIPPU med målet att utveckla modeller för rekrytering av nya aktörer och grupper för första hjälpen i de två distrikten. I projektet där 13 avdelningar deltog ordnades tre temaseminarier och utvecklades nya tekniker som stöd för rekryteringen. Projektet resulterade i en ny första hjälpen-grupp i Sodankylä. De deltagande avdelningarnas insatser under Rödakorsveckan och på Hungerdagen var märkbart bättre än under tidigare år. Allt material om projektet lades ut på första hjälpen-gruppernas sidor på RedNet. Den nya riksomfattande databasen för första hjälpenjourer introducerades på hösten. Databasen utvecklades av en grupp IT-experter, frivilliga rödakorsare, enligt pro bono principen. Med hjälp av den kan avdelningarna enkelt rekrytera första hjälpen-jourhavande från avdelningen samt vid behov från det egna distriktet eller över hela landet. Databasen som ger jourhavandena basuppgifter om de olika första hjälpen-jourerna testades och utvecklades i Helsingfors och Nylands distrikt innan den togs i bruk på riksnivå. Databasen lanserades i samband med första hjälpen-grupppernas seminarium Ideoita ja iloa (idéer och glädje) som samlade nästan 180 deltagare från nio distrikt. Första hjälpen var temat för Rödakorsveckan. Tom Granqvist och Otto Kari som är medlemmar i första hjälpen-gruppen demonstrerar i Viks Prisma hur en medvetslös placeras i stabilt sidoläge. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Första hjälpen-grupper och frivilliga i i dem 3968 3170 3334 206 204 195 2010 2011 2012 Första hjälpen-grupper Frivilliga i dem Första hjälpen-jourer och hjälptagare 15524 2836 2892 16731 2316 2010 2011 2012 Jourer Hjälptagare 14522 Pistjourhavandena hjälpte i skidanläggningar De frivilliga pistjourhavandena hjälpte vid 28 skidanläggningar. En stor del av dem som fick hjälp var 10 15-åringar. Vanligaste var skador i knä, handled och huvud. Pistjourverksamheten presenterades på mässam Skiexpo där ett hundratal anmälde sitt intresse för verksamheten. Defibrillatorregistret öppnades Samprojektet med Finlands Hjärtförbund och Resuskitationsrådet i Finland som gick ut på att registrera alla defibrillatorer i landet fullbordades. Registret öppnades på våren och dess innehåll utvecklades under året utifrån mottagen respons. Målet är att öka allmänhetens, hälsovårdsproffsens och myndigheternas kunskaper dels om basal hjärt-lungräddning, dels om teknikens utbredning i landet. Samarbetet inom organisationen utvecklades genom att helt flytta över skötseln av kundrelationerna från centralbyrån till Helsingfors och Nylands distrikt. Centralbyrån svarar för utbildningens kvalitet och innehåll samt för materialproduktionen. 19
Nytt material som stöd för utbildningen Den nya boken Första hjälpen utkom på svenska och finska. Verket är avsett att användas på kurser i första hjälpen, vid självstudier och för att bevara kunskaperna i första hjälpen. I slutet av året utkom läroboken Ensihoidon perusteet (akutvårdens grunder) på Räddningsinstitutets och Röda Korsets gemensamma förlag. Också denna var en reviderad upplaga. I samverkan med yrkesläroanstalten WinNovan utgavs som stöd för undervisningen i första hjälpen Elvytystilanne kyky auttaa (HLR att kunna hjälpa). Denna undervisnings-dvd med en daramatiserad berättelse och fyra undervisningssituationer gjordes som lärdomsprov. För de minsta i familjen utkom sagoboken Tammenterhometsän pikkuväen haaverit (trassel för småfolket i ekollonskogen instruktioner för verkliga tillbud). Boken som hade omarbetats i samarbete med Centralförbundet för Räddningsbranschen i Finland baserade sig likaså på lärdomsprov. Nio kurser inom utbildarutbildningen Under året arrangerades utbildarutbildning på nio kurser i första hjälpen och hälsokunskap och på en kurs i livräddande första hjälpen. UFH-fortbildningarna var 20 till antalet, av vilka en gick på svenska. Alla deltagare fick i samband med kursen PPE-D-utbildarbehörighet. 20