Lyckas med lammens bete

Relevanta dokument
Robot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Tränarguide del 1. Mattelek.

på Gotland Några goda råd

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Repetitivt arbete ska minska

Ungdjurs tillväxt på Bete

Systematiskt kvalitetsarbete

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk

När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Att köpa HUND. Goda råd inför ditt hundköp SVENSKA KENNELKLUBBEN

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Syftet med en personlig handlingsplan

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Vi skall skriva uppsats

BETESGUIDEN ett hjälpmedel för tillämpning av KRAVs betesregler för mjölkkor

Bemanningsindikatorn Q1 2015

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Utvärdering APL frågor till praktikant

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Idag. Hur vet vi att vår databas är tillräckligt bra?

Skriva B gammalt nationellt prov

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Lönsam och efterfrågad kalv för nötköttsproduktion. ett mervärde för mjölk- och nötköttsproducenten

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Svensk författningssamling

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Lathund, procent med bråk, åk 8

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Systematiskt kvalitetsarbete

Särskilt stöd i grundskolan

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Antalet människor som lever i extrem

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Rapport uppdrag. Advisory board

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

85 % produkterna som annonseras. har köpt något de läst om i tidningen. ANNONSFAKTA & PRISLISTA 2016

Vet du vilka rättigheter du har?

Beslut för gymnasieskola

Vill du bli en ännu bättre chef i höst? Ta del av allt från seminarier och chefsevent till ledarskapsutbildningar.

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Betsa och klarlacka trä

Scoot Boot - frågor & svar

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Projektet har liksom Wången många år på nacken. Redan på 1950-talet bedrevs här forskning på brukshästarnas hovar.

Investera i förskolan

En gemensam bild av verkligheten

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

Vildsvin Några sanningar

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

Likabehandlingsplan för läsåret

Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

FINLAND I EUROPA 2008

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Kvalitetsrapport Så här går det

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Vad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort?

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

EKERÖ-VÄSBY. Upprustning av lekplatser - Sammanställning. Samfällighetsförening 1 / 6

P-02/03 säsongen 2016

Lågt socialt deltagande Ålder

Avgifter i skolan. Informationsblad

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Bra vallfoder till mjölkkor

SE Bruksanvisning. VIKTIGT: Både kanten på torkarbladet och Mr. Ti s uppsamlingsdel ska komma i direkt kontakt med glasrutan.

En förskola med barnen i centrum

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Skolplan för Svedala kommun

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Transkript:

Lyckas med lammens bete Foto: Anna Gry Erlandsson Jordbruksinformation 8-2014

Lyckas med lammens bete! Text: Sten Sundås Bra bete i tillräcklig mängd och med en god beteshygien är grunderna för att få lamm att växa bra. Det låter inte så svårt och behöver inte vara svårt ändå lyckas det inte alltid. Varje gård har sina förutsättningar med klimat, jordmån och årsmån. För dig som är lammproducent gäller det att göra de anpassningar som krävs för att få lammen klara. Här kan du få inspiration till bättre betesdrift. Lamm kan växa bra på bete På bra beten och med högmjölkande tackor kan lammen växa drygt 3 kg per vecka under försommaren. Betet håller hög kvalitet och lammen får 1,5 2 liter mjölk per dag från tackan. Om du kan upprätthålla detta kan lammen nå slaktmognad på knappt 4 månader. Lamm har en snabb utveckling till idisslare och utnyttjar bete bra redan efter ett par månader. Tackorna måste prestera bra mjölkproduktion. Energibehovet är cirka 3 gånger högre för tackor som mjölkar än för tackor utan lamm. Jämfört med mjölkkor så motsvarar prestationen 20 25 kg mjölk per dag. I kullar med mer än 2 lamm hänger det på hur bra tackan klarar att få alla lamm att hänga med. Väg lammen så kan du tidigt indentifiera vilka lamm som växer sämre och göra en särskild insats för dessa. På sensommaren kan det vara svårt att få lammen att växa mer än 1 kg per vecka. Då har lammen inget eller litet stöd av tackan, betet har lägre energiinnehåll och högre vatteninnehåll. Om fåren har utnyttjat betet tidigare under säsongen så kan även parasiter inverka. CHECKLISTA Finns parasitfria beten i tillräcklig mängd? Finns möjlighet till tidig slakt av snabbvuxna lamm? Kan fållindelningen av betesmarken förbättras? Finns beredskap för betesbrist? Finns vatten, mineraler och salt lättillgängligt för alla tackor? Är betet lämpligt för lamm? Ger de betesmarker som är tillgängliga tillräckligt bra foder för tackor med lamm? Om det varje år är svårt att få lammen slaktfärdiga bör du fundera över om markerna är lämpliga. En del besättningar exempel vis på Öland har inte längre tackor med lamm på alvarbeten. Lammuppfödningen sker då på stall och markerna betas endast av tackor utan lamm. Rätt tid för lamning? Idealiskt är att fårbesättningens behov av foder av hög kvalitet och i stor kvantitet sammanfaller med när betet är som bäst. Om det är svårt att få lammen färdiga på hösten kan det vara värt att prova med att tidigarelägga lamningen några veckor. En något längre period med tackor och lamm på stall medför att lammen är större vid betessläpp och utnyttjar betet bättre. Så planerar många i norra Sverige där betesperioden är kort, men planen kan kanske användas exempelvis även i sydöstra Sverige där torkan kan ge likartade problem. Tidigare slakt innebär att perioden med många lamm på bete blir kortare vilket har god inverkan på beteshygienen senare under säsongen. Höstbete på fuktiga betesmarker är inget för lamm. Foto: Sten Sundås Ölands alvar är bättre för nöt än för får. Foto: Sten Sundås

Beteshygien mot parasiter Får och andra betesdjur är värdar för parasiter som lever i magtarmkanal eller andra organ. Djur som har mycket parasiter har i regel sämre hälsa och tillväxt. Bästa motmedlet är att ha system för betesdrift som förhindrar parasiterna att påverka djuren. Vuxna djur blir immuna och kan stå emot bra, lammen får immunitet först efter cirka 6 månader och större delen av uppfödningen är under en period då lammen är känsliga. Vid nötköttsproduktion på bete sker denna till stor del med äldre djur som har egen immunitet. Grundregeln för ekologisk lammproduktion är att lammen inte ska nyttja beten som det varit får på under föregående år. Betesbrist på Gotland juli 2009. Tur att lammen är slaktfärdiga! Foto: Sten Sundås Inför betessläpp Tackor i god kondition, med lagom hull, och som haft bra utfodring under stallperioden har förutsättningar att mjölka bra på betet. Hullet är reservenergi som tackan utnyttjar under de första månaderna efter lamning. Lamm som haft lammkammare med eget vatten, grovfoder och smakprov av kraftfoder blir bättre på att konsumera annat än mjölk vilket ger ett plus på betet. Ta träckprov på tackorna för kontroll av parasitbörda före betessläppning! Skicka provet till laboratorium. Där tolkas resultatet av veterinär med expertkompetens. En avmaskning som görs på rekommendation efter träckanalys är förenligt med reg lerna för ekologisk produktion. Om möjligt, gör övergången från stallutfodring till bete stegvis genom att tillskottsutfodra med ensilage under 2 3 veckor. Då utnyttjas det första näringsrika betet bäst. Styr betestrycket! Ett sätt att förbättra betesutnyttjandet är att ha en fållindelning som tvingar fåren att beta över hela ytan. På en del beten och då särskilt naturliga betesmarker finns som regel delar som är särskilt uppskattade och som betas hårt samtidigt som andra ytor betas mindre. Ojämn avbetning ger sämre betestillgång sett över hela säsongen. I sådana fall kan du tvinga fram ett bättre utnyttjande av hela ytan genom att hindra bete av favoritytorna under de första veckorna på betet. Placeringen av Foto : Sten Sundås

vatten, salt och mineralfoder kan i viss mån styra hur fåren betar. Svagt betestryck på naturbetesmarker ger med åren sämre bete och leder till igenväxning. Något enstaka år kan lågt betestryck fungera men inte över längre tid. På naturbetesmarker med miljöersättningar ska betestrycket vanligtvis vara högt. För att lammen ska växa bra på naturbete krävs vallåterväxt eller andra åkermarksbeten i betesrotationen. Växla betesdjur! Ett sätt att skapa bättre bete och beteshygien för fåren är att beta med nötkreatur eller häst vart annat år. På många naturbetesmarker är bete med andra djurslag den enda möjliga åtgärden för att förbättra beteshygienen. Nötkreatur och häst betar på annat sätt vilket förbättrar betet. Att hålla nöt och får tillsammans är bra för beteskvaliteten men motverkar inte parasiterna på samma sätt som när djuren betar årsvis var för sig. Ett annat skäl till att hålla djurslagen var för sig är att anordningar för vatten och mineralfoder bör vara anpassat till respektive djurslag. Nötkreatur och får har olika behov vad gäller samman sättning av mineralfoder. Samverka med andra djurhållare om det inte går att hålla flera djurslag på den egna gården. Ekologiska får kan beta samma marker som konventionella nötkreatur utan att bryta mot regler för ekologisk produk tion om marken är ekologiskt certifierad. Uppfödning av mjölkras stutar är en bra kombination med får. Stutar betar bra och är lätthanterliga. Hästar kan hjälpa till med att beta naturbetesmarker. Ett problem är att hästägare mycket gärna vill ha sina hästar nära till hands för hantering och ridning vilket ofta blir styrande vid val av fålla. Växla slåtter och bete! Mark som kan användas växelvis till slåtter och bete ger stora fördelar. Bete vart annat år och slåtter däremellan ger god beteshygien. Normalt brukar det gå åt något mer areal till bete än till skörd av vintergrovfoder. Räkna med cirka 60 procent bete och 40 procent slåtterareal. Vallar med växling mellan slåtter och bete blir med åren lite annorlunda jämfört med rena slåttervallar, tätare och mer finbladiga. Skörden blir lite lägre än med rena slåttervallar men den finare strukturen uppskattas av tackorna. Om vallarna ska gödslas gör du det på våren under slåtteråret eller på hösten efter avslutad betessäsong. Putsa beten En perfekt balans mellan betande djur och gräsets tillväxt uppnås sällan. Om fåren inte hinner beta av i den takt det växer behöver du putsa. Gräs som går i ax har ett lågt näringsvärde och bildar färre nya skott. Det skuggar sig självt vilket ger dålig återväxt. Putsa gärna fållan någon dag innan djuren flyttas och om det är bra väder blir putset uppskattat foder. Fåren äter gärna nässlor något dygn efter avslagning. Om du kan skörda delar av de marker som är tänkt till bete under försommaren minskar det behovet av putsning under resten av säsongen. Tillskottsutfodra Om betestillväxten inte räcker gäller det att tillskottsutfodra, gärna Växelbete med nötkreatur ger bra beteshygien och fina kalvar. Foto : Sten Sundås Ensilaget till vänster är från vall som även används till bete. Får föredrar den finare strukturen och du får mindre spill på foderbordet. Foto: Sten Sundås

med hö. Vanligaste orsaken till betesbrist under juni och juli är torka. Börja stödfodra i tid så räcker betet som finns kvar längre och lammen kan fortsätta växa bra. Flytta utfodringsplatsen på betet för att undvika punktbelastning med gödsel samt problem med trampskador och dålig hygien på grund av foderspill. Men ska jag verkligen tillskottsutfodra? Då går vinterfodret åt och vad ska tackorna få senare? Problemet är att utan extra foder kommer antalet lamm som inte blir slaktfärdiga att bli fler och behovet av vintergrovfoder ännu större än om en del foder sätts in i rätt tid. Kortare uppfödningstid ger lägre total foderförbrukning. I sydöstra Sverige infaller nästan varje år en torr period för betet under försommaren. Här finns det anledning att anpassa arealen som avsätts till bete och dessutom räkna med att skörda extra foder för tillskott på bete. Nederbördsrika perioder ökar vattenhalten i betet vilket kan minska foderintaget. Att tillskottsutfodra med torrt foder som hö eller hårt för torkat ensilage är då bra. OBS! På naturliga betesmarker med miljöersättningar kan det finnas villkor som begränsar tillskottsutfodring med mera. Se efter vad som står i din aktuella åtgärdsplan för marken. Grönfoder och vallåterväxt Nya vallar kan du så in i grönfoder som fåren betar på sensommaren. En äldre vall kan du låta fåren beta tidigt på säsongen och sedan bryta och så in med grönfoder. Då får du rent och näringsrikt bete på sensommar och höst. Ett förslag på utsädesmängd och blandning är 5 kg grönfoderraps och 20 25 kg vallfrö per hektar. I södra Sverige kan du bryta en vall sent i augusti, så med råg och vallfrö senast i mitten på september och utnyttja till bete i maj följande år. Omkring 70 kg råg per hektar och cirka 20 kg vallfrö per hektar är lämpliga utsädesmängder. Rågen växer tidigt och ger bra bete under maj. Metoden fungerar i områden med försommartorka där insådd på våren ger osäkert resultat. En tidig putsning som tvingar rågen att bestocka sig är nödvändig annars går den i ax som ratas av fåren. Tidig vallskörd ger återväxt under juli och augusti. Även mark Naturbete är inte alltid bästa betet men ofta det vackraste. Foto: Sten Sundås

som fåren betat föregående år kan utnyttjas efter grovfoderskörd. Uppehållet från får blir kortare men tillräckligt för att erbjuda bra beteshygien. Grönfoderodling enligt ovan är ett alternativ för att få betet att räcka till i slutet av säsongen. Om du flyttar fåren från hårt nedbetat bete till en frodig återväxt eller grönfoder finns risk för magstörning, ibland även gasbrand. Utfodra fåren med hö eller förtorkat ensilage så att de är så mätta som möjligt innan de flyttas. Om möjligt, stripbeta. Vaccination mot gasbrand kan i vissa lägen vara nödvändigt, hör med din veterinär om du tror att det kan finnas problem i besättningen. Skilja ifrån eller inte? Om betestillgången är god och lammen snabbt når slaktvikt separer ar du lammen från tackan då lammet går till slakt. Att skilja ifrån blir då onödig stress för både tacka och lamm och merarbete för dig. Vid begränsad betestillgång är det däremot ofta effektivt att sätta lammen på det bästa betet eventuellt med tillskottsfoder. Tackorna kan då beta fållor med sämre beteshygien och betes kvalitet. Väg lamm! Börja väga lamm i god tid! Lamm, särskilt bagglamm, som växer bra på försommaren skickas till slakt tidigt. Slakterierna tar ofta mindre grupper av slaktlamm under sommaren. Kombinera alltid vägningen med att bedöma hullet. Då visar det sig vilka lamm som inte växer bra och som kan kräva extra omsorg. Lamm som är efter i tillväxt har ofta mödrar med juverproblem eller liknande. Dessa lamm kan vinna på att avvänjas, ges tillgång till återväxtbete och en mindre giva av kraftfoder. Följ upp tackorna! En del lamm har sämre förutsättningar då tackans mjölkproduktion inte räcker till. Följ upp tackornas juver i samband med klippning eller när tackan är sinlagd. Gallra tackor med knölar eller tydliga ojämnheter i juvret behåll inte tveksamma fall! Granska särskilt tackor med ojämna kullar där skillnaden mellan störst och minst är stor.

Läs mer om lamm och bete Starta eko lamm. Jordbruksinformation 22, Jordbruksverket 2011. Birgit Fag, HS i Jönköping. Friska får. Jordbruksinformation 12, Jordbruksverket 2011. Av Åsa Lindqvist, Karin Granström och Kalle Hammarberg. Får på bete. Jordbruksinformation 12, Jordbruksverket 2006. Lisbeth Rudby-Martin. Svenska Djurhälsovården, www.svdhv.org Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-8025 JO14:8