STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER UNDER PROGRAMPERIODEN 2007 2013

1 Bilaga A.1 STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER UNDER PROGRAMPERIODEN 2007 2013 UTGIFTERS STÖDBERÄTTIGANDE I 3 i statsrådets förordning om stödberättigande utgifter som medfinansieras av strukturfonderna (1079/2007) (nedan förordningen om stödberättigande) stadgas om de allmänna villkoren för stödberättigande: 1. Utgifterna ska ha föranletts av genomförandet av ett projekt enligt ett program och stödbeslut. 2. Utgifterna ska ha uppstått under den tid för genomförande som godkänts för projektet. 3. Utgifterna ska faktiskt ha betalats av stödmottagaren. 4. Projektet kan inte avslutas innan stödberättigandet inleds. 5. I programmen kan som stödberättigande godkännas utgifter, som har uppstått efter att projektansökan har aktualiserats, d.v.s. efter registrering i diariet. Således kan kostnader som uppstått före inlämnandet av ansökan inte ersättas som stödberättigande från en strukturfond. Enligt huvudregeln är följande utgifter stödberättigande: de är godkända i Österbottens förbunds verkställighetsbeslut och de ska ingå i projektplanen, de gäller den av Österbottens förbund godkända genomförandetiden för projektet. Utgifterna har inte kunnat uppstå före den inledningstidpunkt för projektet som nämns i projektbeslutet och inte heller efter att projektet avslutats, med undantag av revisionskostnader, om detta har förutsatts,

2 de har faktiskt betalats av stödmottagaren, vilket i regel ska kunna verifieras ur huvudbokföringen, de har utbetalats vid utbetalningen under utbetalningsperioden, med undantag av sådana avgifter som har uppstått eller som inriktas på en tidsperiod för en ansökan som täcker en tidigare utbetalningsperiod, men som inbegrips i en ansökan som gäller en senare utbetalningsperiod, de är nödvändiga för att genomföra projektet, de är till beloppet rimliga, de föranleds av verksamhet som är av projektkaraktär och avviker från organisationens normala, löpande verksamhet i 3 2 momentet i förordningen om stödberättigande stadgas särskilt att forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som genomförs i form av ett separat projekt inte anses vara normal verksamhet, utgifterna ska ha föranletts av projektet. Naturaprestationer, avskrivningar och omkostnader kan vara stödberättigande totalutgifter för projektet. Mot naturaprestationer utbetalas inte stöd, fastän de upptagits som godkända kostnader i kostnadskalkylen. Om utgifter som inte berättigar till stöd: Då man bedömer avsaknaden av stödberättigande för en utgift, bör man beakta att ett stöd som beviljas ur strukturfondsmedel till sin karaktär är ett specialunderstöd för projektverksamhet i enlighet med 5 3 momentet i statsunderstödslagen (688/2001) och inte ett allmänt understöd till en organisation enligt 2 momentet. Icke stödberättigande är utgifter som föranleds av genomförarens normala verksamhet. Samma organisation kan inte med hjälp av projektfinansiering förverkliga samma (utvecklings)verksamhet upprepade gånger eller under längre tider. Då bör verksamheten anses ha övergått till normal verksamhet inom organisationen. I den punkt som behandlar omkostnader har utretts vad som är stödberättigande. Som icke stödberättigande bör anses t.ex. kostnader som ett projekt som verkar i en utbildningsanstalts lokaler åsamkas av ett laboratorium eller en festsal, som projektet inte alls använder för sin verksamhet. Löneutgifter Lönerna ska vara nödvändiga för genomförandet av projektet och till beloppet rimliga. Rimligheten bestäms enligt det tjänste- eller arbetskollektivavtal som tillämpas på arbetet, och om något sådant inte finns, görs bedömningen utgående från den lön som i allmänhet betalas för motsvarande arbete. Som utgifter godkänns sådana direkta och indirekta lagstadgade kostnader som föranleds av arbete som utförts för projektet och som projektet kräver. Den egentliga lönen

3 som personen erhåller kan enkelt anvisas direkt till projektet som direkt kostnad. Därtill anslutna lagstadgade utgifter, såsom sociala kostnader och kostnader för pensionsskydd, kan med stöd av upphovsprincipen i proportion till lönerna hänföras till projektet från lönen för den använda arbetstiden. En annan direkt bikostnadsgrupp inom personalkostnaderna är semesterlöne- och semesterpenningsreserveringen, som är stödberättigande. Dessa behandlas vid utbetalningen på samma sätt som omkostnaderna (8 ), eftersom de inte har realiserats i samband med löneutbetalningen. Med semesterlönereservering avses här lön för den semestertid som införtjänats under projekttiden. Semesterersättningen är en direkt kostnad. Alla lönekostnader ska uppges i personalkostnaderna i projektplanen och utbetalningsansökan. Om bara en del av personens arbetsinsats ansluter sig till projektet, är villkoret för att lönen ska vara stödberättigande en korrekt arbetstidsbokföring. Av denna bör den totala arbetstiden framgå för säkerställande av att arbetsinsatsen inte blir ersatt flera gånger. Personalkostnaderna grundar sig i regel på normal arbetstid (tjänste- och arbetskollektivavtal, arbetstidslagen). Övertid kan vara stödberättigande endast i undantagsfall och den ska basera sig på ett övertidsförordnande som getts i enlighet med organisationens praxis. Vid bedömning av stödberättigandet grundar finansiären sitt beslut på att övertidsförordnandet har gjorts på ett korrekt och noggrant sätt. Upphandling Lagen om offentlig upphandling (348/2007) iakttas i fråga om upphandling som faller inom ramen för lagens tillämpningsområde. I och med den nya lagen togs nationella tröskelvärden i bruk. Då upphandlingen understiger det nationella tröskelvärdet (30 000 ), iakttas upphandlingslagen inte. I projekt som Österbottens förbund finansierar iakttas dessutom förbundets egna upphandlingsanvisningar, vilka tillämpas på upphandling som understiger det nationella tröskelvärdet. Vid små anskaffningar för projekt finansierade av Österbottens förbund och EU och staten gäller följande gränsvärden: 1) Om värdet på upphandlingen understiger 1 000 är det tillräckligt att man säkerställer att kostnaderna är skäliga. 2) Om värdet på upphandlingen är 1 000 9 999, begärs anbud av 3 5 leverantörer per e- post eller brev för att säkerställa tillförlitligheten. I prisjämförelser kan man även till exempel använda sig av dagspriser på nätet. Upphandlingen kan avgöras och dokumenteras till exempel i anbudshandlingar eller i en separat promemoria eller så kan man enligt prövning fatta ett officiellt beslut. Till avgörandet eller beslutet fogas upphandlingsförfarandet, grunderna, priset och beslutet. Avgörandet eller beslutet sänds för kännedom till anbudsgivarna.

4 3) Om värdet på upphandlingen är 10 000 29 999, konkurrensutsätts upphandlingen (öppet, selektivt eller förhandlat förfarande). Skriftliga anbud inbegärs av 3 5 leverantörer. Kriterierna nämns i anbudshandlingarna. Om upphandlingen fattas ett officiellt beslut, ur vilket framgår upphandlingsförfarandet, grunderna, priset och beslutet. Beslutet sänds för kännedom till anbudsgivarna Upphandlingsförfarandets olika skeden ska dokumenteras korrekt även då små anskaffningar görs. KALKYLERADE KOSTNADER Då det gäller kalkylerade kostnader bör beaktas att de inte behöver vara faktiskt utbetalda av stödmottagaren på grund av deras kalkylmässighet. Dessa kostnader ska vara verifierbara i projektbokföringen, som innehåller både kalkylerade kostnader och kostnader enligt genomförarens officiella bokföring. Naturaprestationer Naturaprestationer kan vara arbete eller produktionsinsats som överlämnats till projektet. Över en naturaprestation ska föras bokföring, ur vilken penningvärdet för naturaprestationen kan utredas. I finansieringsbeslutet ska naturaprestationens värde i pengar eller beräkningsgrunder godkännas. Såsom värde på en naturaprestation beaktas högst de kostnader som orsakats eller motsvarande betald lön. I fråga om produktionsinsatser kan beaktas det gängse värdet eller de föranledda kostnaderna för en tjänst eller en produkt. Den arbetsmängd som utförts för projektet, för vilken tid till arbetstagaren har utbetalats normal lön för det egna arbetet, ska kunna verifieras. I projektets bokföring kan inte antecknas en arbetsmängd som avviker från den faktiska bokföringen över den totala arbetstiden och kostnaden kan inte överstiga den lön som faktiskt har utbetalats till den person som förordnats till projektet. Med projektets självfinansieringsandel avses finansieringsposter som av stödmottagarna kommer in i projektbokföringen. Genom stadgandet i 6 3 momentet i förordningen om stödberättigande begränsas av naturaprestationens maximivärde enbart värdet för naturaprestation som ingår i projektets självfinansieringsandel. Beloppet för den självfinansieringsandel som krävs av stödmottagaren avgörs av den finansierande myndigheten inom ramen för det stödsystem som tillämpas på ärendet. Därtill ska den finansierande myndigheten överväga de kalkylerade kostnadernas belopp, då den godkänner deras inverkan på projektets mål och genomförandemöjligheter. Den medfinansiering som betalas av strukturfonderna får dock aldrig överstiga det totala beloppet av de stödberättigande utgifterna minskat med värdet på naturaprestationerna. Typiska naturaprestationer är t.ex. talkoarbete enligt projektplanen och verksamhetslokaler som ställts till förfogande av kommunen.

5 Avskrivningar En avskrivning är ett undantag från huvudregeln om att utgiften ska betalas av stödmottagaren. En förutsättning för en avskrivning är att dess belopp kan konstateras i bokföringen och att avskrivningarna beräknas enligt bokföringslagen (1336/1997) eller motsvarande andra bestämmelser som gäller stödmottagaren. Ett annat krav är att offentligt stöd inte har erhållits för anskaffning av den egendom som är föremål för avskrivningen. Avsikten är alltså att förhindra att stödet fördubblas. Med anläggningstillgångar avses t.ex. maskiner, anordningar, inventarier och fordon. I allmänhet är det i fråga om stöd som medfinansierats från strukturfonderna möjligt att välja om det är anskaffningen av ett anläggningstillgångsföremål eller avskrivningarna som gjorts på det som finansieras. Omkostnader Om omkostnaders stödberättigande stadgas i 8 i förordningen om stödberättigande. Omkostnaderna eller de indirekta kostnaderna är kostnader, som är svåra att anknyta till en enskild insats vid vederbörande enhet, eftersom de samtidigt gagnar andra resultatenheter inom inrättningen. Dylika kan vara t.ex. utgifter för användning av telefon, el och vatten, bokförings-, hyresoch städkostnader, kontorsutgifter samt vissa förvaltnings- och personalutgifter såsom ekonomi- och sekreterartjänster. Organisationens ledning ansvarar för hela organisationens verksamhet utan någon separat satsning på ett enskilt projekt. Således kan den satsning ledningen gör för projektet bara i undantagsfall medtas i omkostnaderna. Om lönekostnader som ska behandlas som omkostnader finns nämnt i den del av anvisningen som gäller löneutgifter. Avvikande från föregående programperiod beaktas även företagshälsovården som stödberättigande omkostnad, om kostnaderna är rimliga. Huvudprincipen för godkännande av omkostnader är upphovsprincipen, d.v.s. kostnader som inte har föranletts av projektets verksamhet är inte godtagbara. Gemensamma kostnader som gagnar projektet är godtagbara (t.ex. vaktmästartjänster och användning av sociala utrymmen och mötesutrymmen är godtagbara till den del de är till nytta för projektet). Omkostnadernas stödberättigande ska avgöras redan i projektets finansieringsbeslut. Före det ska man försäkra sig om att genomförarens kostnadskalkyleringssystem är i enlighet med strukturfondernas regler om stödberättigande.

6 Direkta kostnader är kostnader, som ansluter sig direkt till en enskild insats av genomföraren och vilkas direkta koppling till insatsen kan verifieras. Tillfälliga, för ett visst ändamål hyrda lokaler anvisas som direkta kostnader direkt till projektet. Lokalhyran ska vara rimlig och verksamhetslokalen ska till sin storlek och standard motsvara den verksamhet som bedrivs inom projektet. Ett flertal kostnader kan i teorin behandlas som både direkta och indirekta (omkostnader). Dylika kostnader är bland annat telefon-, post- och kopieringskostnader samt ofta också hyreskostnader. Dessa kostnader kan naturligtvis bli beaktade bara en gång. Då bör man vid fastställandet av kostnaderna tillämpa ändamålsenlighetsprincipen med beaktande av upphovsprincipen. Viktigt är att samma utgifter inte kan godkännas som direkta kostnader och omkostnader för projektet. INKOMSTER Om de inkomster som projekten eventuellt erhåller stadgas i 10 i förordningen om stödberättigande. Grund för stadgandet är 55 artikeln i den allmänna förordningen (1083/2006), vilken tillämpas på projekt, som genererar nettoinkomster genom avgifter som användarna betalar direkt. Den tillämpas inte i följande fall: icke inkomstgenererande projekt (t.ex. tjänster, för vars användning avgifter inte uppbärs) projekt, som genererar inkomster som inte helt täcker driftsutgifterna (t.ex. en del av infrastrukturinvesteringarna) projekt, i fråga om vilka stadganden gällande statsstöd tillämpas. Regleringen i 55 artikeln i allmänna förordningen gällande inkomstgenererande projekt gäller inte sådana projekt på vilka de i 87 artikeln i EG-fördraget avsedda reglerna gällande statsstöd tillämpas. Sålunda tillämpas allmänna förordningens inkomstregel endast på stöd som inte uppfyller kriterierna för statsstöd (stödet kommer från staten, det gagnar företaget ekonomiskt, på ett selektivt sätt och påverkar handeln mellan medlemsländerna). Då man överväger tillämpande av inkomstregeln, kan man utgå ifrån att den ska tilllämpas bland annat på stöd som gäller andra naturliga personer än näringsidkare (t.ex. arbetslösa arbetssökande) samt i första hand verksamhet inom organisationer som utför allmännyttiga uppgifter och inte eftersträvar vinst, då det är fråga om deras bedrivande av icke affärsekonomisk verksamhet. Prövningen ska dock alltid ske från fall till fall och ovan har enbart beskrivits de grundprinciper som tillämpas. Syftet med regleringen gällande projektets inkomster är att hindra överfinansiering av projektet i synnerhet för att säkerställa att en privat investerare inte får oförtjänt vinst. Ett inkomstgenererande projekts stödberättigande kan på basis av detta tänkande indelas i juridiskt stödberättigande (uppfyllande av förutsättningarna enligt nationella normer och EU:s normer) och i ekonomiskt stödberättigande (utgift, mot vilken nettoinkomst uppstår, är inte stödberättigande).

7 Ett projekt kan generera inkomster, om de som deltar i projektet t.ex. tillverkar eller producerar förnödenheter som säljs eller hyrs ut eller uppbär användningsavgift för en infrastrukturinvestering. Så kallade deltagaravgifter som projektet uppbär av privata företag är dock inte inkomster utan privat finansieringsandel. I begreppet inkomst ingår vilket som helst tjänsteutförande mot betalning. Dessa avgifter ska dras av från projektets stödberättigande kostnader antingen på förhand utgående från en objektiv bedömning eller i efterhand i enlighet med de förverkligade nettoinkomsterna. Bedömningen på förhand sker genom att man drar av de i projektplanens kostnadskalkyl framförda inkomsterna från hela projektets stödberättigande totala kostnader. Först därefter vet man vilka de stödberättigande totalkostnaderna är, för vilkas täckande EU:s finansieringsandel och den nationella offentliga finansieringsandelen beviljas. I projektbokföringen för varje utbetalningsansökan ska de förverkligade stödberättigande kostnaderna under respektive tidsperiod framläggas, d.v.s. kostnaderna minskade med både i projektplanen ingående och icke ingående inkomster. Granskningsperioden för projekt som förverkligats med stöd från EU:s strukturfonder och bedömningen av projektutgifternas stödberättigande sträcker sig över en fem års tidsperiod efter att den understödda verksamheten upphört. Däremot beaktar den nationella stödlagstiftningen vanligen endast de projekttida inkomsterna som en faktor som påverkar stödbeloppet. T.ex. enligt 25 i regionutvecklingslagen beviljas stöd för godtagbara kostnader, så att från projektets utgifter dras av sådana intäkter som direkt härrör från eller har samband med projektet. Om en objektiv förhandsuppskattning av inkomster som direkt härrör från eller har samband med projektet inte har varit möjlig att göra i projektets finansieringsplan så att projektinkomsterna i samband med behandlingen av utbetalningsansökan kan konstateras blivit avdragna från de stödberättigande kostnaderna, ska genomföraren under en fem års tidsperiod från att insatsen avslutats redovisa de erhållna nettoinkomsterna för den finansierande myndigheten vid äventyr av återkrav av stödet. Den sökande ska i samband med ansökan visa upp en uppskattning av inkomsterna och i samband med varje utbetalningsansökan uppge inkomsterna av projektet. Anmälningsplikten gäller både förutspådda inkomster och inkomster som inte ingår i kostnadskalkylen i projektplanen. I stödbeslutet ska det dessutom tas in ett villkor om stödmottagarens skyldighet att underrätta den myndighet som har beviljat stödet om sådana inkomster som inte kan uppskattas objektivt i förväg. Maskiner och anordningar som anskaffats i begagnat skick Anskaffningsutgift för en maskin eller anordning som har anskaffats i begagnat skick är inte stödberättigande om offentligt stöd har erhållits för anskaffningen under de senaste fem åren. Med offentligt stöd avses understödselement för anskaffning av anläggningstillgångar (finansieringskällan är stöd som beviljats ur offentliga medel), inte i sig utgiftsposter som ingår i statens budget. Kravet sträcker sig också till anordningens tidigare ägare.

8 Bevisbördan i fråga om det offentliga stödet vilar hos den som ansöker om stöd. Om sökanden inte klarar av att utreda saken, ska en anskaffning av dylika anläggningstillgångar inte godkännas som stödberättigande utgift. I praktiken förutsätter en utredning från de föregående fem åren en utredning gällande de tidigare ägarna och till dem beviljade stöd. Om dessa inte kan utredas, kan stöd inte beviljas. Femårstiden är kopplad till bestämmelsen om projektens varaktighet. Om anordningen säljs innan fem år har förflutit från att projektet avslutades, ska det erhållna offentliga stödet i regel återbetalas i sin helhet. Anskaffningspriset för maskiner eller anordningar som anskaffats i begagnat skick ska vara rimligt. En anordnings anskaffningspris kan inte anses vara rimligt, om det överstiger maskinens eller anordningens gängse värde. En utgift för anskaffning av anläggningstillgångar ska vara nödvändig för genomförandet av projektet. Detta innebär bland annat att det anskaffade objektet till sina tekniska egenskaper ska vara lämpligt och ha en tillräcklig livslängd för projektets behov. Stödberättigande av vissa skatter och avgifter Mervärdesskatten är stödberättigande, om stödmottagaren har betalat skatten och för honom blivit en slutlig kostnad. Med stöd av 10 kapitlet i mervärdesskattelagen kan en avdragsgill mervärdesskatt inte vara en godtagbar kostnad, fastän stödmottagaren inte i verkligheten skulle ha dragit av skatten. Om kommunernas ställning kan konstateras att då de bedriver skattepliktig affärsverksamhet, iakttas mervärdesskattelagens avdragsrätt. Härvid är mervärdesskatten inte stödberättigande. Däremot är mervärdesskatt med anledning av kommunens övriga verksamhet då den kvarstår som slutlig kostnad för kommunen en stödberättigande utgift för projekten. Icke stödberättigande är alla utgifter som ansluter sig till finansiering. Utgifterna har inte uppstått på grund av genomförandet av projektet på det sätt som avses i 3 i förordningen om stödberättigande. Förutom de i förordningen nämnda utgifterna är inte heller bruksavgifterna för kreditkort stödberättigande.

9 EXEMPELFÖRTECKNING ÖVER STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER Vid uttolkning av kostnadernas stödberättigande är utgångspunkten alltid upphovsprincipen och kostnadernas nödvändighet för projektet samt deras rimlighet. Alla kostnader som ersätts är prövningsbaserade och finansiären bedömer deras stödberättigande i förhållande till projektplanen och beslutet. Personalkostnader (löner, arvoden, semesterlöner, social- och pensionsskyddsförsäkring och andra obligatoriska personförsäkringspremier m.m.) Stödberättigande är de lönekostnader som projektet direkt ger upphov till samt olika lagstadgade lönebikostnader med anledning av löneutbetalningen. Projektpersonalen ska ha skriftliga uppgiftsbeskrivningar, av vilka det arbete som ska utföras framgår. I uppgiftsbeskrivningen för personer som på heltid arbetar för projektet kan inte ingå andra uppgifter än sådana som ansluter sig till projektet. Om arbetstidsanvändningen för personer som arbetar för projektet på deltid ska en totalarbetstidsuppföljning göras och en dagsvis uppföljning av den totala arbetstiden som fogas till utbetalningsansökan. 1. Rimliga löner/arvoden/ersättningar till projektpersonalen; 2. Arvoden/ersättningar som utbetalas till undervisnings-, utbildnings- och stödpersonal, som inte hör till projektets ordinarie personal; 3. Eventuella arvoden och ersättningar för förlorad arbetsförtjänst som utbetalas till styrgruppens medlemmar. Arvoden utbetalas inte till personer, till vilkas tjänsteuppgifter det hör att delta i styrgruppen. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan utbetalas t.ex. till en i arbetsavtalsförhållande anställd företagare eller företagsanställd. I motiverade fall kan arvode utbetalas till en specialsakkunnig utanför styrgruppen. Köp av tjänster (tjänster som köps av utomstående tjänsteproducenter) 1. Anskaffningsutgifter för expert- och utbildningstjänster som ansluter sig till projektgenomförandet samt kostnader för andra åtgärder köpta av en producent som valts i enlighet med lagen och anvisningarna om offentlig upphandling. 2. Kostnader som ansluter sig till utvärdering och uppföljning av projektets verkningsfullhet. 3. Övriga avgifter för köpta tjänster som direkt ansluter sig till projektets genomförande. Resekostnader (rese- och inkvarteringskostnader i Finland och utomlands) 1. Projektpersonalens rimliga rese- och inkvarteringskostnader samt dagtraktamenten enligt resebilagan i det statliga allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet. Resorna ska på ett väsentligt sätt ansluta sig till genomförandet av projektet; 2. Styrgruppens kostnader för inrikesresor (obs! styrgruppens kostnader för utlandsresor är stödberättigande bara i specialfall). Om en styrgruppsmedlems resa ansluter

10 sig till hans tjänsteuppgifter och arbetsgivaren är skyldig att svara för den, är kostnaderna inte stödberättigande. Anskaffning av maskiner och anordningar 1. Anskaffningskostnader för anläggningstillgångar (maskiner, anordningar m.m.) som med tanke på projektets genomförande är nödvändiga (jämförda på det sätt som anskaffningens storlek kräver). 2. Anskaffningskostnader för maskiner och anordningar som köps begagnade, om det kan bevisas att man för anskaffningen av dem inte har fått offentligt stöd under de senaste fem åren. Hyresutgifter (lokal- och anordningshyror) 1. Med tanke på genomförandet av projektet nödvändiga hyres- eller leasingkostnader för verksamhetslokaler, maskiner och anordningar (inklusive motorfordon) ska specificeras och nödvändiga beräkningsgrunder företes (t.ex. kvadratmeterhyra för lokaler). Kontorskostnader 1. T.ex. telefon-, post- och kopieringskostnader, om de har uppstått på grund av projektet och de inte har framlagts som indirekta kostnader. Övriga kostnader (avskrivningar och andra kostnader, som inte bokförs i andra kostnadskategorier) 1. Till anläggningstillgångar anslutna avskrivningar i enlighet med bokföringslagen, om man för anskaffningen av den egendom som är föremål för avskrivningen inte har erhållit offentligt stöd. 2. Omkostnader (indirekta kostnader), t.ex. kostnader för användning av telefon, el och vatten samt bokförings-, hyres- och städkostnader, kontorsutgifter m.m., då de kan anvisas till projektet, men de inte har angetts i de föregående punkterna som direkta kostnader. 3. Projektpersonalens företagshälsovårdsavgifter. Naturaprestationer 1. Oavlönat frivilligarbete, vars värde fastställs enligt använd tid och utfört arbete i enlighet med tim- eller dagslön som allmänt brukar utbetalas (t.ex. enligt kollektivavtal). 2. Produktionsinsatser, som bildas av att en arbetsinsats, mark eller fastighet, maskiner, anordningar eller råvaror överlåts för projektets bruk. I fråga om mark eller fas-

11 tighet bestäms värdet av en oberoende och behörig värderingsman eller en myndighet som befullmäktigats på vederbörligt sätt. Inkomster (avdras från ovan nämnda kostnadsposter) Inkomster som projektet ger upphov till (t.ex. inkomster av försäljng av produkter, inträdesbiljetter m.m.), både förutspådda och oförutspådda. EXEMPELFÖRTECKNING ÖVER ICKE STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER Förteckningen nedan är inte uttömmande. Bland annat dessa kostnader kan inte medtas i de totala kostnaderna för ett ERUF-projekt: 1. kostnader som inte baserar sig på den godkända projektplanen eller på de om projektet fattade projekt- och finansieringsbesluten, eller om de inte har överenskommits med den finansierande myndigheten vid projektförhandlingarna (obs! styrgruppen kan inte fatta beslut om vilka kostnader som hör till projektet); 2. utöver normal lön (grundlön, personligt tillägg, semesterpenning och semesterlön, semesterersättning) utbetalda resultatarvoden, bonus, naturaförmåner och motsvarande lönetillägg; 3. allmän personalutbildning; 4. böter, straffavgifter och rättegångskostnader; 5. finansiella kostnader: ränta på skuld (övriga än till företag i samband med godkänt statsstödsarrangemang beviljat räntestöd för lån, avgifter i anslutning till finansieringstransaktioner, valutaväxlingsavgifter och kursförluster samt andra rent finansiella kostnader (t.ex. ränta på leasinghyra). Avgifter för öppnande och skötsel av konto, om inte beviljandet av stödet skilt förutsätter det. 6. Mervärdesskatt som kan avdras eller som berättigar till återbäring eller som ersätts på något annat sätt. 7. Icke lagstadgade eller icke på avtal baserade extra arvoden eller provisioner.