GE Money Bank. Årsredovisning 2011. GE Money Bank

GE Money Bank Årsredovisning 2011 GE Money Bank

Innehåll VD-ord 3 Förvaltningsberättelse 6 Förslag till vinstdisposition 8 Resultaträkning 9 Balansräkning 10 Rapport över förändring i Eget Kapital 12 Kassaflödesanalys 14 Bokslutskommentarer och noter 15 Styrelsens underskrifter 65 Revisionsberättelse 66 Adresser 67

En stabil och lönsam nordisk bank med fortsatt god tillväxtpotential GE Money Bank etablerade sig som bank i Sverige för femton år sedan. På en relativt koncentrerad nordisk bankmarknad har vi därefter kontinuerligt vuxit och tagit marknadsandelar. Vi är idag en stabil och lönsam nischbank ett alternativ till traditionella storbanker och andra finansiella aktörer. Vi har en bred kundbas, prisbelönad kundservice, ett konkurrenskraftigt erbjudande samt en effektiv nordisk organisation. Samtidigt har vi en unik styrka finansiellt och kunskapsmässigt genom att vara en del av den globala GE-koncernen. Vi fortsätter att investera i vår nordiska bankverksamhet vilket ger goda utsikter för en stabil och lönsam tillväxt även framöver. 3

Ett turbulent år för världsekonomin Även 2011 kom att bli ett turbulent år för världsekonomin. Året inleddes med en ökad tilltro till ekonomisk återhämtning för att därefter väsentligt påverkas av den europeiska skuldkrisen. En skuldkris som även inleder 2012 och har inneburit en oroande polarisering av Europa. Den danska marknaden har haft ett mer turbulent år än övriga nordiska länder men som helhet är de nordiska marknaderna relativt stabila. Fortsatt stabilt finansiellt resultat När vi summerar året kan vi återigen visa upp ett starkt finansiellt resultat. De strategiska beslut som togs under 2008/2009 att avveckla bolån och säkrade fordonslån har som förväntat minskat den totala utlåningen och som en följd av detta har även våra intäkter minskat. Samtidigt har de satsningar som vi gjort under de senaste åren med förbättrat erbjudande, ökad kundservice och marknadsföring samt utveckling av digitala tjänster bidragit till att intäkterna från vår övriga produktportfölj visar på en positiv trend. Tack vare en ansvarsfull riskpolicy och kreditgivning samt en intern inkassoverksamhet med en aktiv kunddialog fortsätter vi att minska våra kreditförluster. Till de kunder som av en eller annan anledning hamnar i betalningssvårigheter prioriterar och jobbar vi aktivt för att på bästa sätt stödja dem genom dialog och kundspecifika lösningar. En dialog som våra kunder sätter stort värde på. Införandet av en mer nordisk organisation fortsätter att ge oss skalfördelar samtidigt som vi använder vårt humankapital på bästa sätt. Bankens operativa kostnader ökade med sex procent under året, vilket framförallt kan förklaras av ökade IT-och marknadsföringsinvesteringar, ett omfattande kvalitetsarbete för att säkra våra kärnprocesser samt processer för att följa nya finansiella regelverk och interna GE-policies. Detta sammantaget ger ett resultat efter skatt på 915 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning om åtta procent i jämförelse med föregående år. Kapitalkvoten, enligt Basel II, uppgår till 4,2, vilket gör oss till en av de mest kapitalstarka bankerna i regionen. Starkare position och ökad tillväxt på samtliga tre nordiska marknader Vår affärsmodell med en lokal närvaro och ett landsspecifikt erbjudande i kombination med vår globala styrka fortsätter ge oss god tillväxt. Under året har vår position som ett reellt alternativ till traditionella storbanker och andra finansiella aktörer etablerat sig allt starkare. Med 5 000 samarbetspartners fortsätter vi att vara marknadsledande i Norge och Sverige inom säljfinansiering. Idag har vi närmare 700 000 privatkunder och vi fortsätter att nå nya kundsegment. Samtidigt är det glädjande att våra befintliga kunder väljer en allt större andel av vårt produkterbjudande. Under året har samtliga verksamheter i de tre nordiska länderna vuxit i linje med våra förväntningar. Beslutet att avveckla säljfinansiering på den danska marknaden har visat sig vara rätt. De satsningar som vi har gjort inom lån genom ett stärkt erbjudande och förbättrad marknadsföring har givit önskat resultat. Förutom en ökad kännedom på marknaden har vår danska försäljningsvolym ökat med närmare 40 procent under året. Vi har en lång tradition på den norska marknaden och under året har vi lyckats att teckna fler strategiska partneravtal inom säljfinansiering. Den norska verksamheten har fortsatt att investera i utveckling av ett starkt digitalt kundmöte genom att bland annat lansera en ny mobilanpassad webbplats och förbättrad internetbank. Investeringar som har uppskattats av våra kunder och som även resulterat i en betydligt högre andel låneansökningar via våra digitala kanaler. Vår första kampanj någonsin i sociala medier klassekassen.no blev prisbelönad och mycket framgångsrik. Kampanjen engagerade många skolungdomar och mottogs väl både av våra kunder och av media. Även den svenska marknaden fortsätter att utvecklas väl och under året lanserade vi en ny sparprodukt, dels i egen regi men även via vår samarbetspartner Avanza Bank. Produkten har utvecklats över förväntan och våra kunder uppskattar möjligheten att både kunna spara och låna pengar hos oss. Våra betal- och kreditkort är populära på marknaden. Det var med glädje jag läste att det svenska betal- och kreditkortet rankades som det bästa svenska kreditkortet i en undersökning gjord av Dagens Industri i början av 2012. Under året har vi fortsatt att utveckla vår kortportfölj och nyligen lanserades ett nytt förmånligt kreditkort med extra försäkringsskydd på den svenska marknaden. Digitala betalningslösningar utvecklas i allt snabbare takt Möjligheten till digitala betalningslösningar gör att marknaden är under snabb förändring. Tekniken ger oss möjligheter till helt nya betalningsmodeller och konsumtionsbeteende. Samtidigt är det viktigt att värna om konsumentskyddet i samband med den digitala utvecklingen av nya, smidiga och kundvänliga lösningar. Det finns tydliga tecken på att mobila betalningssätt kommer slå igenom under det kommande året. Som internetbank fortsätter vi att investera inom området och här kommer vår samlade nordiska och globala kompetens samt erfarenhet till nytta. Starka värderingar och tydlig hållbar profil styr vårt arbetsgivarlöfte Förutom starka värderingar har vi som arbetsgivare också en tydlig profil för hälsa, mångfald och personlig utveckling. Under året har vi jobbat med att formulera vårt arbetsgivarlöfte till medarbetarna. Arbetet har involverat och engagerat många medarbetare och mottagits väl av organisationen. Under året flyttade den svenska verksamheten till nya lokaler i Danderyd. I samband med flytten fick vi tillfälle till att satsa ytterligare på bra träningsmöjligheter i våra lokaler. Träningsmöjligheter som merparten av våra medarbetare uppskattar och använder i stor omfattning. 4

GE Women s Network, som är ett världsomspännande nätverk inom GE har under året fortsatt med en rad intressanta föreläsare och andra aktiviteter för att främja mångfald inom banken. Under året har ett särskilt fokus lagts på balansen mellan arbets- och privatlivet. Personlig utveckling och möjlighet till en god karriärutveckling, kanske utöver vad som är standard på den nordiska arbetsmarknaden, är ett annat kännetecken för oss. Varje år i maj är det Growth Month inom banken där vi satsar extra på föreläsningar, aktiviteter för att stödja medarbetarens individuella utveckling på flera olika plan, så var fallet även under året där inspirerande föreläsningar om affärsmannaskap samt kulturella skillnader och likheter gavs. En stabil och lönsam bank med fortsatt god tillväxtpotential Innovation är ett av våra värdeord inom banken. Vilket faller sig naturligt med tanke på att GE-koncernens grundare just var Thomas A. Edison. Den innovations- och drivkraft som finns hos alla medarbetare är beundransvärd. Inget är omöjligt. Som ledare är det oerhört inspirerande att få delta i de diskussioner som kan handla om alltifrån utveckling av nästkommande generations betalningslösningar till människors förändrade konsumtionsbeteende. Det är med stolthet och glädje jag varje dag möter bankens medarbetare. Vi är en kundnära bank med motiverade medarbetare och starka finanser, vilket gör oss väl rustade för att möta en marknad i förändring idag och framöver. Stockholm den 23 maj 2012 Lennart Jacobsen Verkställande direktör och koncernchef GE Money Bank AB 5

Förvaltningsberättelse översikt Styrelsen och verkställande direktören för GE Money Bank AB (Banken) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamheten för tiden 1 januari 31 december 2011 bolagets femtonde verksamhetsår som Bank. Ägare GE Money Bank AB är ett helägt dotterföretag till GE Money Nordic Holding AB, org nr 556646-7576 med säte i Stockholm som i sin tur ingår i en koncern med det övergripande moderbolaget General Electric Company (GEC). Organisation och verksamhet Under 2011 har Banken bedrivit verksamhet med filialer i Skandinavien. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Filialen i Norge driver sin verksamhet med kontor i Stavanger samt ett säljkontor i Oslo och filialen i Danmark har sitt säte i Brøndby (Köpenhamn). Banken erbjuder finansiella tjänster direkt till konsument samt via samarbetspartners. Produktutbudet omfattar säljfinansiering, blancolån, revolverande kontokrediter och inlåningsprodukter med eller utan kort samt försäkringar via samarbetspartners. Väsentliga händelser under verksamhetsåret 2011 Huvudkontoret i Stockholm flyttade under hösten 2011 till nya lokaler i Danderyd. De nya lokalerna ägs av GE Real Estate AB. Under april 2011 lanserades, på den svenska marknaden, Bankens sparkonto Mitt sparkonto samtidigt som ett samarbete med Avanza Bank inleddes i syfte att lansera inlåningsprodukter. GE Money Bank AB förvärvade under 2011 dotterbolaget GE Capital Lending AB som ett led i arbetet med att skapa en förbättrad kapitalstruktur inom GE-koncernen. Ingen verksamhet bedrivs i bolaget. Det norska dotterbolaget GE Money Bilfinans AS likviderades den 22 november 2011. Wayne Davies lämnade sitt uppdrag som styrelseledamot den 30 juni 2011. Vid samma tidpunkt tillträdde Sarah Hedger som styrelseledamot. Banken har beslutat att lämna ett koncernbidrag till Bankens systerbolag, GE Stockholm AB, om 450 000 000 kr. Banken har mottagit ett aktieägartillskott från moderbolaget GE Money Nordic Holding AB om 450 000 000 kr. Väsentliga händelser efter verksamhetsårets slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. Belopp nedan avser koncernen om inget annat anges. I förklaringarna har hänsyn ej tagits till valutaeffekter under året. Utlåning Vid utgången av 2011 uppgick koncernens bruttoutlåning till 28 770 Mkr (f år 30 785 Mkr). I jämförelse med föregående år innebär detta en minskning med 7% (f år 16%). Förändringen beror till största delen på avvecklingen av finansiering med fordon som säkerhet som beslutades om under 2008 och 2009 samt avvecklingen av bostadsfinansieringen som beslutades under 2008. Intäkter Rörelseintäkterna har minskat med 3,6% till 3 036 Mkr (f år minskade intäkterna med 3,6% till 3 149 Mkr), vilket motsvarar 10,2% av medelutlåningen (f år 10,4%). De väsentligaste posterna i rörelseintäkterna är ränteintäkter och räntekostnader. Ränteintäkter har minskat med 5,3% jämfört med föregående år vilket kan förklaras av den minskade utlåningen på 7%. Denna minskning av intäkterna motverkas av minskade räntekostnader. Räntekostnaderna har minskat med 6,7% jämfört med föregående år vilket till största delen förklaras av en väsentligt minskad upplåning. Kostnader ens rörelsekostnader ökade med 6% till 1 283 Mkr (f år 1 210 Mkr), vilket motsvarar 4,3% (f år 4,0%) av medelutlåningen. Ökningen är främst en effekt av dels den satsning på tillväxt som gjorts under året och dels arbete med utveckling av processer med anledning av nya regelverk för Banken. Resultat före kreditförluster ens resultat före kreditförluster minskade med 9,6% till 1 753 Mkr (f år 1 939 Mkr), vilket motsvarar 5,9% (f år 6,4%) av medelutlåningen. Resultatet har minskat som en följd av de minskade rörelse intäkterna samt de ökade rörelsekostnaderna. Kreditförluster Årets kreditförluster, netto, i resultaträkningen uppgick till 512 Mkr (f år 829 Mkr), vilket motsvarar 1,7% (f år 2,7%) av medelutlåningen. Minskningen är en dels följd av den minskade utlåningen samt bättre marknadsförutsättningar. Skatter Rörelseresultatet har belastats med skatter på sammanlagt 325 Mkr (f år 264 Mkr). Ökningen är huvudsakligen en följd av det ökade rörelseresultatet. Resultat Årets resultat för koncernen uppgick till 915 Mkr (f år 847 Mkr), vilket motsvarar 7,1% (f år 7,0%) avkastning på det genomsnittliga egna kapitalet. Resultatet har ökat huvudsakligen som en följd av de minskade kreditförlusterna. Eget kapital ens egna kapital ökade under året till 13 406 Mkr (f år 12 314 Mkr) vilket motsvarar 52,7% (f år 45,5%) av balansomslutningen. Till största delen består förändringen av årets resultat 915 Mkr, se rapport över förändringar i eget kapital. Personal Medelantalet anställda uppgick i Sverige till 305 (f år 289) Norge till 220 (f år 227) och Danmark till 165 (f år 165) vilket ger totalt 690 (f år 681) anställda varav 397 (f år 403) kvinnor. 6

Ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas i samråd med ägaren och styrelsen. Detaljerade upplysningar angående ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 9. Förväntad framtida utveckling Banken kommer att fortsätta fokusera på att snabbt, enkelt och ansvarsfullt betjäna sina kunder och därmed åstadkomma en ökad försäljning och större marknadsandel. Finansiella och andra risker I Banken uppstår olika typer av risker såsom kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, likviditetsrisk, koncentrationsrisk och strategisk risk. I syfte att begränsa och kontrollera risktagande i verksamheten har Bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i bolaget, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Med kreditrisk avses risk för utebliven betalning. Här inbegrips dels risken för att kredittagaren inte kan eller vill fullgöra sina förpliktelser gentemot Banken avseende sin kredit, dels risken att, vid bristande betalningsförmåga, ställd säkerhet eller borgen ej täcker Bankens fordran. Den bakomliggande transaktionen kan avse leasing- eller lånefordringar. Kreditrisk kan existera både inom och utom Bankens balansräkning. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: ränterisk, valutarisk, och andra prisrisker. Ränterisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde (prisrisk), dels förändringar i kassaflöde (kassaflödesrisk). Bankens ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på Bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. Majoriteten av upp- och utlåning inom GE Money Bank sker till rörlig ränta vilket begränsar ränterisken. Valutarisk är risken för att verkligt värde på, eller framtida kassaflöden från, ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Banken innehar terminskontrakt för att säkra upptagna lån i utländsk valuta i den norska och danska filialen. Operativ risk definieras såsom risk för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Banken har dessutom valt att inkludera ryktesrisk och legal risk i sin definition av operativ risk. Operativ risk motverkas av intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i företaget. Likviditetsrisk är risken för att Banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. GE har en centraliserad Treasuryavdelning som utför likviditetshantering på en konsoliderad nivå. Banken använder sig av GE Corporate Treasury och GE Capital Corporations koncerngemensamma finansieringsstrategi för att finansiera sin verksamhet vilket begränsar den lokala likviditetsrisken. Med koncentrationsrisk avser GE Money Bank kreditrisk som uppstår till följd av exponering mot motparter med inbördes anknytning, inom samma ekonomiska sektor, geografiska region, eller exponeringar som avser samma verksamhet. I enlighet med GE Money Banks kreditinstruktion har Banken en väl diversifierad kreditportfölj med ett stort antal små lån till framförallt privatpersoner i Sverige, Norge och Danmark. De största kreditengagemangen analyseras löpande av Bankens kreditkommitté. I dagsläget har inte Banken någon betydande koncentrationsrisk. Strategisk risk är nuvarande och framtida intjänings- och kapitalrisker som uppstår till följd av omvärldsförändringar, felaktiga affärsbeslut, felaktigt genomförande av affärsbeslut eller oförmåga att anpassa Banken till ändrade marknadsförhållanden. De strategiska riskerna analyseras och hanteras löpande av Bankens ledande befattningshavare. Kapitalbehovet för strategiska risker analyseras av Bankens Asset and Liability Committee som är en underkommitté till Bankens styrelse. Styrelsen fattar beslut om eventuellt kapitalbehov för dessa risker. För en mer utförlig beskrivning av Bankens finansiella risker, se not 3. Information om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Banken har en mycket stark kapitalbas med en kapitalkvot uppgående till 4,22. Banken har inga stora exponeringar. Den typ av verksamhet som Banken bedriver, med en mycket stor kundbas med relativt små individuella kundexponeringar, bidrar till att risken bedöms vara relativt låg. Banken bedömer därmed att framtida risker förknippade med såväl upplåning som utlåning är acceptabla. et Den information och de förklaringar av förändringar jämfört med föregående år som beskrivs ovan avseende koncernen gäller även som förklaring avseende förändringar jämfört med föregående år för moderbolaget. Information om icke-finansiella resultatindikationer Medarbetare Under 2011 fokuserade Banken på sitt åtagande som arbetsgivare genom att formulera ett arbetsgivarlöfte (Employee Value Proposition), dvs vad Banken står för som arbetsgivare och hur det är att arbeta på Banken. Som en följd av detta har ett antal aktiviteter initierats för att stärka varumärket som arbetsgivare. En del i detta är att fortsatt investera i personalutvecklande insatser i alla tre länder. Generellt sett har Banken välutbildade medarbetare som varje dag bygger sin kompetens, vilket gör dem mycket attraktiva hos andra bolag i samtliga länder. Företaget genomför regelbundet medarbetarundersökningar (GE Opinion Survey), och dessa visar överlag en hög trivsel och att Banken uppfattas som en bra arbetsgivare. Denna undersökning lägger också grunden för det systematiska förbättringsarbete som pågår i verksamheterna. 7

Banken strävar efter att ha en arbetsstyrka som utmärks av jämn fördelning i fråga om mångfald i organisationen när det gäller kön, ålder och kulturell/etnisk bakgrund samt internationalisering. Företaget arbetar kontinuerligt för lika behandling och möjligheter för män och kvinnor. Mångfaldsfrågor och jämlikhet prioriteras vid rekrytering och efterträdarplanering samt främjas genom nätverk som GE Womens Network och genom att erbjuda flexibla arbetstider och bra villkor för föräldraledighet. Andelen kvinnor i Bankens ledning är 45% och ca 43,6% i övriga chefsbefattningar. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att öka andelen kvinnor i ledningsgrupper och chefsbefattningar. Banken har ett stort fokus på hälsa och miljö och friskvård är prioriterat i alla tre länder. Det pågår ett aktivt arbete med hälsofrämjande åtgärder och 2011 hälsocertifieras samtliga arbetsställen enligt GE s standard HealthAhead. Ersättningsstrategi I enlighet med gällande regelverk för ersättningar inom den finansiella sektorn har Banken utsett en styrelseledamot som ansvarig för ersättningsfrågor och styrelsen har utfärdat en ersättningspolicy som bland annat reglerar styrelseledamotens arbete i samband med detta. För upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem (FFFS 2011:1 samt 2011:3) hänvisas till not 9 i årsredovisningen. Banken har en tydlig ersättningsfilosofi som grundar sig på långsiktig hållbarhet för såväl kunder som ägare. Genom sin ersättningsfilosofi vill Banken även bygga en kultur som främjar utveckling och prestation samt tar vara på medarbetarnas kompetens. Styrelsens ambition är ett ersättningssystem som attraherar, motiverar och behåller duktiga medarbetare. Den ersättning som utgår ska ligga i linje med den marknad och det segment där Banken verkar. Bankens konkurrenter utgörs av såväl andra svenska och nordiska banker som stora globala aktörer. Som en del av GE verkar Banken även enligt en internationell ersättningsstandard vilket återspeglas i den ersättningsmodell som Banken tillämpar. Det innebär att ersättningsmodellen är anpassad till medarbetarens kompetens, prestation gentemot mål och värderingar, verksamheten och landet personen arbetar i samt de generella riktlinjer som tillämpas inom GE globalt. Utmärkta affärsresultat ska bygga på en kombination av goda individuella prestationer och ett balanserat risktagande. Ersättningarna ska uppmuntra beteenden som främjar en sund riskhantering och goda prestationer. De ska även belöna såväl kortfristiga resultat som långsiktiga strategiska resultat, nödvändiga för att upprätthålla en hållbar affärsutveckling över tid. Utöver detta ska ersättningarna återspegla ett sunt risktagande med hänsyn till sysselsatt kapital och finansieringsbehov. Banken har en ersättningsstruktur som består av tre huvudkomponenter: Fast lön Rörlig lön (kontant och aktiebaserad) Pension och andra förmåner De rörliga ersättningarna för 2011 motsvarade 4,8% av Bankens totala personalkostnader, vilket kan jämföras med en andel på 4,1% för 2010. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel i moderbolaget disponeras sålunda i kr: Fond för verkligt värde 96 131 287 Balanserade vinstmedel 10 754 169 986 Årets resultat 865 517 341 Totalt 11 715 818 615 Till nästa år balanseras: 11 715 818 615 Förslaget till vinstdisposition har gjorts med beaktande av reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Det är styrelsens bedömning att Bankens egna kapital är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk, varför Bankens motståndskraft mot förluster får anses vara betryggande. Under förutsättning att ovanstående förslag godkännes kommer moderbolagets egna kapital att utgöra: Aktiekapital 71 429 000 Reservfond 1 488 531 000 Fond för verkligt värde 96 131 287 Balanserade vinstmedel 11 619 687 327 Totalt 13 275 778 615 Beträffande GE Money Bank AB:s och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till följande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys, noter och kommentarer. För femårsöversikt och nyckeltal hänvisas till not 36 i årsredovisningen. 8

Resultaträkning 1 januari 31 december, Belopp i Tkr Noter 2011 2010 Ränteintäkter 5 2 965 178 3 123 972 Leasingintäkter 5, 15 18 119 26 990 Räntekostnader 5-497 569-533 754 Räntenetto 2 485 728 2 617 208 Provisionsintäkter 6 317 788 382 026 Provisionskostnader 6-37 320-43 096 Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 67 488-13 443 Övriga rörelseintäkter 8 197 610 201 895 Summa rörelseintäkter 3 031 294 3 144 590 Allmänna administrationskostnader 9, 10-1 051 575-1 007 353 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 18, 19, 20-80 347-101 919 Övriga rörelsekostnader 11-202 185-171 574 Summa kostnader före kreditförluster -1 334 106-1 280 846 Resultat före kreditförluster 1 697 188 1 863 744 Kreditförluster, netto 12-521 229-823 819 Rörelseresultat 1 175 959 1 039 926 Skatt på årets resultat 13-310 442-244 502 ÅRETS RESULTAT 865 517 795 425 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari 31 december, Belopp i Tkr 2011 2010 ÅRETS RESULTAT 865 517 795 425 Årets omräkningsdifferenser i utländsk filial 53 523-396 689 Summa övrigt totalresultat 53 523-396 689 ÅRETS TOTALRESULTAT 919 040 398 736 KONCERN 1 januari 31 december, Belopp i Tkr Noter 2011 2010 Ränteintäkter 5 2 983 528 3 151 010 Räntekostnader 5-493 471-528 904 Räntenetto 2 490 057 2 622 106 Provisionsintäkter 6 317 788 382 026 Provisionskostnader 6-37 320-43 096 Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 67 490-13 442 Övriga rörelseintäkter 8 197 610 201 895 Summa rörelseintäkter 3 035 625 3 149 489 Allmänna administrationskostnader 9, 10-1 051 986-1 007 787 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 18, 19, 20-28 663-35 521 Övriga rörelsekostnader 11-202 027-166 550 Summa kostnader före kreditförluster -1 282 676-1 209 857 Resultat före kreditförluster 1 752 949 1 939 631 Kreditförluster, netto 12-512 366-828 843 Rörelseresultat 1 240 584 1 110 788 Skatt på årets resultat 13-325 117-263 550 ÅRETS RESULTAT 915 467 847 238 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari 31 december, Belopp i Tkr 2011 2010 ÅRETS RESULTAT 915 467 847 238 Årets omräkningsdifferenser i utländsk filial och dotterbolag 56 331-415 099 Summa övrigt totalresultat 56 331-415 099 ÅRETS TOTALRESULTAT 971 798 432 139 9

Balansräkning MODERBOLAG Belopp i Tkr Noter 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Kassa 86 100 Utlåning till kreditinstitut 14 604 364 411 818 Utlåning till allmänheten 15 23 556 657 25 146 716 Aktier och andelar 16 1 110 1 110 Aktier och andelar i koncernföretag 16 676 109 229 Derivat 17 83 977 38 526 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 18 49 599 101 442 Andra immateriella anläggningstillgångar 19 25 956 47 613 Materiella tillgångar 20 Inventarier 11 410 10 104 Leasingobjekt 214 963 567 136 Aktuella skattefordringar 39 234 41 401 Uppskjutna skattefordringar 13 67 421 47 999 Övriga tillgångar 21 574 351 411 806 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 51 376 72 264 SUMMA TILLGÅNGAR 25 281 179 27 007 264 SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR Skulder till kreditinstitut 23 51 547 47 920 Inlåning från allmänheten 24 833 523 52 388 Upplåning från allmänheten 25 9 899 005 13 667 272 Derivat 17 0 3 517 Aktuell skatteskuld 172 804 222 324 Övriga skulder 26 760 223 463 044 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 227 614 250 083 Övriga avsättningar 28 0 0 Avsättningar för pensioner 29 31 862 29 073 Uppskjutna skatteskulder 13 28 822 35 144 Summa skulder och avsättningar 12 005 400 14 770 765 EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital* 71 429 71 429 Reservfond 1 488 531 1 488 531 Summa bundet eget kapital 1 559 960 1 559 960 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 96 131 42 608 Balanserad vinst 10 754 170 9 838 506 Årets resultat 865 517 795 425 Summa fritt eget kapital 11 715 819 10 676 539 Summa eget kapital 13 275 779 12 236 499 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 25 281 179 27 007 264 Ställda säkerheter 30 Inga Inga Ansvarsförbindelser 30 42 301 54 189 Åtaganden 30 7 863 355 15 367 735 * Aktiekapital och kvotvärde Antal 35 714 aktier och kvotvärde 2 000 kr 10

Balansräkning KONCERN Belopp i Tkr Noter 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Kassa 86 100 Utlåning till kreditinstitut 14 604 414 418 246 Utlåning till allmänheten 15 23 771 620 25 713 851 Aktier och andelar 16 1 110 1 110 Derivat 17 83 977 38 526 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill 18 226 078 225 836 Andra immateriella anläggningstillgångar 19 25 956 47 613 Materiella tillgångar 20 Inventarier 11 410 10 104 Leasingobjekt 0 0 Aktuella skattefordringar 39 234 41 401 Uppskjutna skattefordringar 13 67 421 61 301 Övriga tillgångar 21 574 351 411 806 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 51 376 72 264 SUMMA TILLGÅNGAR 25 457 032 27 042 158 SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR Skulder till kreditinstitut 23 51 547 47 920 Inlåning från allmänheten 24 833 523 52 388 Upplåning från allmänheten 25 9 898 356 13 579 588 Derivat 17 0 3 517 Aktuell skatteskuld 172 806 222 326 Övriga skulder 26 760 223 463 246 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 227 629 250 098 Övriga avsättningar 28 0 0 Avsättningar för pensioner 29 31 862 29 073 Uppskjutna skatteskulder 13 75 236 80 191 Summa skulder och avsättningar 12 051 183 14 728 347 EGET KAPITAL Aktiekapital* 71 429 71 429 Övrigt tillskjutet kapital 1 488 531 1 488 531 Omräkningsreserv 89 978 33 647 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 11 755 911 10 720 204 Summa eget kapital 32 13 405 850 12 313 812 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 25 457 032 27 042 158 Information om koncenens ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden, se not 30. * Aktiekapital och kvotvärde Antal 35 714 aktier och kvotvärde 2 000 kr 11

Rapport över förändring i Eget Kapital MODERBOLAG 2010 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst/förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2010-01-01 71 429 1 488 531 439 297 9 259 817 484 704 11 743 778 Omföring av föregående års resultat 484 704-484 704 Årets resultat 795 425 795 425 Övrigt totalresultat -396 689-396 689 Summa totalresultat 0 0-396 689 0 795 425 398 736 Lämnade koncernbidrag -350 000-350 000 Skatt, lämnade koncernbidrag 92 050 92 050 Erhållna aktieägartillskott 350 000 350 000 Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument, IFRS 2 Beräknad kostnad utställda optioner 2 309 2 309 Avvikelse mellan beräknad kostnad och verklig kostnad inlösta optioner -374-374 Utgående eget kapital 2010-12-31 71 429 1 488 531 42 608 9 838 506 795 425 12 236 499 2011 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Aktiekapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst/förlust Årets resultat Ingående eget kapital 2011-01-01 71 429 1 488 531 42 608 9 838 506 795 425 12 236 499 Omföring av föregående års resultat 795 425-795 425 Årets resultat 865 517 865 517 Övrigt totalresultat 53 523 53 523 Summa totalresultat 0 0 53 523 0 865 517 919 040 Lämnade koncernbidrag -450 000-450 000 Skatt, lämnade koncernbidrag 118 350 118 350 Erhållna aktieägartillskott 450 000 450 000 Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument, IFRS 2 Beräknad kostnad utställda optioner 2 266 2 266 Avvikelse mellan beräknad kostnad och verklig kostnad inlösta optioner -376-376 Utgående eget kapital 2011-12-31 71 429 1 488 531 96 131 10 754 170 865 517 13 275 779 12

Rapport över förändring i Eget Kapital KONCERN 2010 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Ingående eget kapital 2010-01-01 71 429 1 488 531 448 746 9 778 981 11 787 687 Årets resultat 847 238 847 238 Övrigt totalresultat -415 099-415 099 Summa totalresultat 0 0-415 099 847 238 432 139 Lämnade koncernbidrag -350 000-350 000 Skatt, lämnade koncernbidrag 92 050 92 050 Erhållna aktieägartillskott 350 000 350 000 Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument, IFRS 2 Beräknad kostnad utställda optioner 2 309 2 309 Avvikelse mellan beräknad kostnad och verklig kostnad inlösta optioner -374-374 Utgående eget kapital 2010-12-31 71 429 1 488 531 33 647 10 720 204 12 313 812 Totalt eget kapital 2011 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Ingående eget kapital 2011-01-01 71 429 1 488 531 33 647 10 720 204 12 313 811 Årets resultat 915 467 915 467 Omräkningsdifferens hänförlig till avyttrad verksamhet 4 405 4 405 Omräkningsdifferens årets förändring 51 926 51 926 Summa totalresultat 0 0 56 331 915 467 971 798 Totalt eget kapital Lämnade koncernbidrag -450 000-450 000 Skatt, lämnade koncernbidrag 118 350 118 350 Erhållna aktieägartillskott 450 000 450 000 Aktierelaterade ersättningar, reglerade med egetkapitalinstrument, IFRS 2 Beräknad kostnad utställda optioner 2 266 2 266 Avvikelse mellan beräknad kostnad och verklig kostnad inlösta optioner -376-376 Utgående eget kapital 2011-12-31 71 429 1 488 531 89 978 11 755 911 13 405 850 Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta koncernens finansiella rapporter presenteras i. 13

Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, Belopp i Tkr 2011 2010 2011 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 1 175 959 1 039 925 1 240 584 1 110 788 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar & nedskrivningar under perioden 217 879 366 052 28 663 35 521 Kreditförluster 582 924 881 838 574 061 886 862 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 72 717-296 136 67 381-315 042 Betald inkomstskatt -276 882-117 412-276 882-117 412 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 1 772 597 1 874 266 1 633 807 1 600 717 Ökning/minskning av den löpande verksamhetens tillgångar Ökning/minskning av utlåning till allmänheten 925 429 4 490 931 1 286 464 5 038 637 Ökning/minskning av övriga tillgångar -103 131 54 887-103 134 54 885 Ökning/minskning av den löpande verksamhetens skulder Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten -2 987 133-5 986 883-2 900 098-5 980 406 Ökning/minskning av övriga skulder 273 983-591 361 273 781-591 302 Kassaflöde från den löpande verksamheten -118 254-158 160 190 820 122 530 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -1 912-3 243-1 912-3 243 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -7 417-1 890-7 417-1 890 Sålda materiella anläggningstillgångar 216 007 276 650 0 244 Investeringar i/sålda aktier och andelar 99 532-0 - Kassaflöde från investeringsverksamheten 306 210 271 517-9 329-4 889 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Avvikelse mellan beräknad kostnad och verklig kostnad inlösta optioner -376-374 -376-374 Erhållna/lämnade koncernbidrag -350 000-300 000-350 000-300 000 Erhållna/lämnade aktieägartillskott 350 000 300 000 350 000 300 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -376-374 -376-374 ÅRETS KASSAFLÖDE 187 580 112 983 181 115 117 267 Likvida medel från årets början 363 998 259 222 370 426 261 528 Valutakursdifferens i likvida medel 1 326-8 209 1 414-8 369 Likvida medel vid årets slut 552 904 363 998 552 954 370 426 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 604 450 411 918 604 500 418 346 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel - - - - Summa enligt balansräkningen 604 450 411 918 604 500 418 346 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara -51 547-47 920-51 547-47 920 Summa enligt kassaflödesanalysen 552 904 363 998 552 954 370 426 De likvida medel som redovisas i kassaflödesanalysen redovisas i balansräkningen under posterna Kassa, Utlåning till kreditinstitut och Skulder till kreditinstitut. Betalda och erhållna räntor som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten: Betalda räntor -396 763-7 761-396 763-7 761 Erhållna räntor 2 965 178 3 049 581 2 965 409 3 049 629 14

Bokslutskommentar och noter Angivna belopp i noter är i Tkr där ej annat anges. Not 1 ALLMÄN INFORMATION årsredovisning och årsredovisning för GE Money Bank AB för räkenskapsåret 2011 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 23 maj 2012 för beslut av stämman under 2012. en har under 2011 bestått av den svenska verksamheten i GE Money Bank AB, den danska och den norska filialen samt dotterbolagen GE Money Bilfinans AS (Norge) och GEMB A/S (Danmark). Under 2011 har GE Money Bank förvärvat dotterbolaget GE Capital Lending AB. Dotterbolaget GE Money Bilfinans AS likviderades den 22 november 2011. GE Money Bank AB är ett helägt dotterföretag till GE Money Nordic Holding AB, org nr 556646-7576 med säte i Stockholm som i sin tur ingår i en koncern med det övergripande moderbolaget General Electric Company (GEC). redovisning för GEC finns att hämta på www.ge.com. Not 2 REDOVISNINGSPRINCIPER GE Money Bank AB har tillstånd från Finansinspektionen såsom bank och lyder därmed under Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). redovisningen är upprättad i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). I koncernen tillämpas även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt uttalanden från rådet för finansiell rapportering. Skillnader mellan Moderföretagets och ens redovisningsprinciper anges nedan under avsnitt 21 Moderföretagets redovisningsprinciper. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. 1. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. 2. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderföretaget har tre funktionella valutor; NOK för verksamheten i Norge, DKK för verksamheten i Danmark samt SEK för verksamheten i Sverige. Rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen är SEK, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Vid omräkning av de danska och norska filialernas och dotterbolagens resultat- och balansräkningar används dagskursmetoden, vilket innebär att balansräkningen är omräknad till balansdagskurs och resultaträkningen är omräknad till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven i eget kapital. 3. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna enligt FFFS 2008:25 kräver att företagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder vars värde inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. För ytterligare information om viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna se not 34. 4. Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2011. Inga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har haft någon effekt på företagets redovisning. ens redovisningprinciper i övrigt är desamma som tillämpades under 2010. 5. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella Instrument IFRS 9 behandlar klassificering och värdering av finansiella instrument, upplupet anskaffningsvärde och nedskrivningar samt säkringsredovisning och kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering. Delarna om klassificering och värdering av finansiella tillgångar och finansiella skulder har fastställts av IASB. Övriga delar är fortfarande under utveckling. I december 2011 beslutade IASB att flytta fram ikraftträdande tidpunkten för standarden till den 1 januari 2015 och den planeras därmed gälla för räkenskapsår som påbörjas fr.o.m detta datum. IFRS 9 har ännu inte godkänts av EU. GE Money Bank AB och koncernen har ännu inte utvärderat hur denna standard kommer att påverka utformningen av de finansiella rapporterna. IAS 19 Ersättningar till anställda Ändringen innebär att den s k korridormetoden försvinner. Aktuariella vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar ska basera sig på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Skillnad mellan verklig och beräknad avkastning avseende förvaltningstillgångar ska redovisas i övrigt totalresultat. Ändringarna ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. GE Money Bank AB och koncernen har ännu inte utvärderat hur denna standard kommer att påverka utformningen av de finansiella rapporterna. Utöver ovanstående bedöms inte de nya och ändrade standarder och tolkningsuttalanden som har publicerats av IASB eller IFRIC och 15

som träder ikraft 2012 eller senare ha någon effekt på de finansiella rapporterna. 6. redovisning Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från GE Money Bank AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och ansvarsförbindelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och ansvarsförbindelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Samtliga dotterföretag ägs till 100 %. Samtliga aktier i dotterföretag är onoterade. Transaktioner som elimineras vid konsolidering interna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. 7. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan i filialen till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs medan icke-monetära tillgångar och skulder omräknas till anskaffningskurs. Valutakursdifferenser som uppstår redovisas i resultaträkningen. Merparten av koncernens balansposter har lokal valuta som transaktionsvaluta. 8. Intäkter Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i den löpande verksamheten. en redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget. Räntenetto, provisionsintäkter och övriga rörelseintäkter redovisas per geografiskt område, även utlåningen till kreditinstitut och allmänheten är segmenterad på geografiska områden. 8.1. Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla de uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Uppläggningsavgifter avseende lån samt övriga avgifter, transaktionskostnader och eventuella rabatter och premier integreras i anskaffningsvärdet för lånet vid uppbokning i balansräkningen och periodiseras som ränta över kreditens förväntade löptid. 8.2. Klassifcering av leasingavtal och redovisning av leasingintäkter Klassificering av leasingavtal som operationella och finansiella görs på kontraktsnivå och utgår ifrån en bedöming av avtalsvillkorens ekonomiska innebörd. Om avtalsvillkorens ekonomiska innebörd är att avtalet innebär en finansiering av köp av en tillgång klassificeras avtalet som en finansiell lease. Om avtalsvillkorens ekonomiska innebörd är ett hyresavtal klassificeras leasingavtalet som en operationell lease. Huvudfaktorn vid bedömningen av avtalens ekonomiska innebörd är en bedömning av om väsentligen alla risker och fördelar som förknippas med den materiella tillgången övergått från leasegivaren till leasetagaren. De två viktigaste bedömningskriterierna är om leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd även om äganderätten inte övergår nuvärdet av minimileaseavgifterna vid leasingavtalets början uppgick till, i allt väsentligt, tillgångens verkliga värde. Utleasade tillgångar där företaget är leasegivare Alla koncernens leasingavtal har bedömts vara finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i koncernen initialt som finansiella fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingavtalet. Erhållna betalningar allokeras och redovisas som amortering på fordran respektive som ränteintäkt. Ränteintäkten fördelas så att en jämn förräntning erhålls under varje period redovisad nettoinvestering. Osäkra fordringar på leasingobjekt redovisas separat under not 20. Leasade tillgångar där företaget är leasetagare Samtliga leasingavtal där koncernen är leasetagare är operationella leasingavtal. Kostnader för operationell leasing redovisas så att leasingavgiften kostnadsförs jämt över leasingperioden. 9. Provisionsintäkter En provisionsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet, av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden för succesiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. 16

ens olika provisionsintäkter redovisas enligt följande; (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas, för finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde, som en del av anskaffningsvärdet på den relaterade tillgången som periodiseras med tillämpning av effektivräntemetoden. Dessa provisioner och avgifter redovisas därmed som ränteintäkt och inte som provisionsintäkt och utgörs främst av uppläggningsavgift för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Provisioner och avgifter som avser finansiella tjänster som utförs löpande och där tjänsternas färdigställandegrad uppnås gradvis redovisas och periodiseras som intäkt över den period under vilken tjänsten tillhandahålls. Dessa tjänster och avgifter avser främst av gifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiella garantier. 9.1 Provisionskostnader Som provisionskostnad redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta till exempel kostnader för clearing och bankgiro samt provisioner till återförsäljare. Provisionskostnader som periodiseras över lånets löptid till exempel provision till säljare för låneförmedling redovisas inte som provisionskostnad utan beaktas vid beräkningen av den effektiva räntan. 10. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner består av de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått genom valutakursförändringar samt de realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument men där säkringsredovisning inte tillämpas. 11. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader inklusive löner, bonus, provisioner, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter, aktieoptioner och andra sociala avgifter. Här redovisas också kontorsomkostnader, datakostnader, arvoden och övriga administrationskostnader. 12. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hänförs även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader betraktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under posten skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 13. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångsidan lånefordringar, andelar och derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder och derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalas ut eller när utlåningsräntan inte täcker företagets upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Klassificeringen av finansiella tillgångar och skulder är beroende av för vilket syfte tillgångarna respektive skulderna förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av tillgångarna vid den första redovisningen. Banken har klassificerat sina tillgångar och skulder i någon av kategorierna (se not 33): Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga finansiella skulder. Finansiella instrument värderas initialt till det finansiella instrumentets verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader förutom derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiella instrument 17

som värderas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgångar/skulder värderade till verkligt värde via resultatet En finansiell tillgång/skuld värderad till verkligt värde via resultatet kan delas in i någon av två undergrupper: finansiella tillgångar/skulder som utgör innehav för handelsändamål eller andra finansiella tillgångar/skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet. I kategorin innehav för handelsändamål ingår derivat, som inte används i säkringsredovisning, med ett positivt verkligt värde. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Låne- och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, har fastställda betalningar och inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna av till exempel utlåning till kreditinstitut, utlåning till allmänheten samt kundfordringar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta dvs efter avdrag för nedskrivning av osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas en använder kategorin finansiella tillgångar som kan säljas för sådana tillgångar som inte kan hänföras till någon annan kategori. Såsom finansiella tillgångar som kan säljas har koncernen kategoriserat sina innehav i andelar i bostadsrättsföreningar. Då dessa andelar inte är noterade på någon marknad har koncernen och moderbolaget gjort bedömningen att något tillförlitligt marknadsvärde inte kan fastställas för dessa andelar varför de värderas till anskaffningskostnad med löpande prövning av om ett nedskrivningsbehov föreligger. Det har inte skett några förändringar i innehavet under året. Övriga finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 13.1 Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring betraktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkligt värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och omprövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningstillfället uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas löpande utifrån de förändring som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Derivat Derivaten redovisas till verkligt värde vilket beräknas som nuvärdet av skillnaden mellan aktuell terminskurs på balansdagen och valutakontraktens terminskurs. Aktuell terminskurs erhålls från Reuters via GE s centrala Treasuryavdelning. Aktier och andelar Innnehav i andelar i bostadsrättsföreningar redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företag har ingen avsikt att avyttra andelarna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på andelar vars verkliga värden inte kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 110 Tkr (1 110 Tkr) i koncernen och till 1 110 Tkr (1 110 Tkr) i moderbolaget. Lånefordringar Verkligt värde på utlåning till allmänheten beräknas till framtida kassaflöden av kapitalbelopp och räntan diskonteras till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömingen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. 13.2 Kreditförluster och nedskrivningar Nedskrivningsprövning Vid varje rapporttillfälle utvärderar koncernen om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos gäldenären, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, 18

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångar i gruppen, inklusive i) negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelop), eller ii) inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område) Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Ett lån klassificeras som osäkert om en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffar efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Som objektiva bevis på att lånet är osäkert räknar koncernen i allmänhet betalningar som är mer än 90 dagar försenade. De framtida kassaflödena justeras baserat på aktuella observerbara uppgifter för att återspegla effekterna av aktuella förutsättningar som inte påverkade den period för vilken förlusthistoriken är baserad och för att eliminera effekterna av förutsättningar som inte längre föreligger. ens produkter utgörs av lån som inom varje produkt bedöms vara homogena ur ett riskperspektiv och som inte bedömts vara individuellt väsentliga och för dessa lån tillämpar koncernen gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. ens metod för dessa gruppvisa nedskrivningar är att utifrån historiskt utfall av kreditförluster och återvinningar samt förväntad utveckling av förlustnivån bedöma nuvärdet av framtida kassaflöden. Värdering görs på gruppvis nivå utifrån historiska erfarenheter som justerats för att avspegla aktuella omständigheter. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorin lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant) diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. För lånefordringar med rörlig ränta används aktuell ränta per balansdagen för diskontering. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. I samband med beräkningen av nuvärdet av framtida kassaflöden har ändrade bedömningar gjorts under 2011. Som objektiva bevis på att lånet är osäkert räknar koncernen från och med 2011 i allmänhet betalningar som är mer än 90 dagar försenade jämfört med 30 dagar föregående år. Samtidigt reserverar koncernen även för lån som är mindre än 90 dagar försenade med sina betalningar. Den sammantagna effekten av dessa ändrade bedömningar på 2011 års resultat var 196 257 Tkr. Finansiella tillgångar som kan säljas En finansiell tillgång som kan säljas anses ha ett nedskrivningsbehov när det föreligger en indikation på en betydande eller varaktig nedgång i det verkliga värdet till en nivå som ligger under tillgångens anskaffningsvärde. 14. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip dvs det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. 15. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Likvida medel avser till posten kassa, utlåning till kreditinstitut och skulder till kreditinstitut. 16. Immateriella tillgångar Utveckling Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, t ex för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser, låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Andra immateriella tillgångar Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: balanserade utvecklingsutgifter 5 år andra immateriella tillgångar 5 år Goodwill Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och/eller övertagna skulder samt ansvarsförbindelser. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. 19

De redovisade värdena för företagets goodwill prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. Beträffande goodwill avseende förvärv som ägt rum före den 1 januari 2009 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt. Det redovisade värdet per denna dag utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning. 17. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, justerat med eventuellt tillkommande utgifter, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. maskiner och inventarier 3 10 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid nedskrivning eller återföring av nedskrivning av en utleasad tillgång tillämpas reglerna för finansiella leasingavtal. En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. 18. Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Ersättningar efter avslutad anställning - pension en har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. en har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Pensionsplaner i Sverige (BTP) och Danmark redovisas som avgiftbestämda pensionplaner. BTP-planen (Sverige) är en förmånsbestämd plan, men redovisas som avgiftsbestämd. en saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. ens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period. Pensionsplaner i Norge är förmånsbestämda. För pensionsplaner tilllämpar koncernen bestämmelserna i IAS 19. Den nettoförpliktelse som redovisas i balansräkningen avseende den norska filialens pensionsplaner är nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Beräkningarna utförs årligen av oberoende aktuarier. Nuvärdet av de norska pensionsförpliktelserna fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i och med löptider jämförbara med pensionsförpliktelserna. Samtliga de komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i årets resultat. 20