FRÅN BERG TILL BERG en utställning om kärnbränsle hösten 2010 västmanlands läns museum karlsgatan 2, mimerkvarteret, västerås
UTSTÄLLNINGEN Från berg till berg är en utställning om kärnbränsle, vilket har en stark regional och global anknytning. Tillverkningen startade i Västerås 1966. Idag får alla svenska kärnkraftverk och de flesta i Europa sitt kärnbränsle från fabriken i Västerås. Syftet med denna utställning är att informera om processerna involverade kring kärnbränsle från utvinning av uran till slutförvaring. Utställningen är en av de första i Västmanlands läns museums nya lokaler. I museets uppdrag ingår att samla kunskap om samtidens kulturarv och att föra fram aktuella samhällsfrågor. Kärnkraftsfrågan har aktualitet just nu och debatten har varit intensiv inför de politiska beslut som nyligen fattades om kärnkraftens framtid i Sverige. Utställningen är också ett resultat av ett samarbete mellan Västmanlands läns museum och Akademin för innovation design och teknik vid Mälardalens högskola. Länsmuseet är en del i högskolans undervisning, där de nya publika museilokalerna även är ett labb för utveckling av nya former av berättande och gestaltning. Carl-Magnus Gagge Länsmuseichef, Västmanlands läns museum OM OSS Vi som har skapat utställningen läser Informationsdesign vid Mälardalens högskola. Våra inriktningar Informativ illustration, Rumslig gestaltning och Textdesign visar olika sätt att gestalta information. Informativ illustration innebär att man förmedlar information genom bild och anpassar utformningen för en specifik målgrupp och situation. Det kan röra sig om att illustrera funktionen i en pacemaker eller att visualisera hur regalskeppet Vasa sjönk. Rumslig gestaltning handlar om att anpassa rum och miljöer för kommunikation att skapa mötesplatser. Det kan innebära att få rumsligheterna på en arbetsplats att fungera bättre eller att göra det lättare att hitta i en stadsmiljö. Textdesign går ut på att gestalta såväl skriftlig som muntlig information på ett sätt som är både tilltalande och effektivt. Texter anpassas för olika målgrupper, ändamål och sammanhang. I utbildningen ingår grunderna i grafisk formgivning. 2 Informationsdesign gör din värld begripligare. 3
KÄRNKRAFTENS HISTORIA Generering, överföring och användning av elektricitet har varit kärnan i ASEA:s verksamhet sedan starten i slutet av 1800-talet. När kärnkraften började vinna mark och det efterfrågades reaktorer och tillhörande bränsle var detta självklart något ASEA ville satsa på. Kärnkraftens historia började i och med upptäckten av fissionsprocessen i Berlin 1938. Eftersom kärnenergin kunde användas i militära syften, mörklades emellertid mycket av forskningen under andra världskriget. Under sommaren 1954 startades världens första kärnkraftverk i ryska Obninsk. Anläggningen var till stor del ett experiment och den energi som producerades var inte tänkt till det allmänna elnätet. Sveriges första försöksreaktor, R1, stod klar i Stockholm 1954. Den användes främst till grundläggande forskning och utbildning. Denna kunskap låg sedan till grund när Sveriges första kärnkraftverk som producerade el till allmänheten, Ågestaverket, togs i drift 1963. Bränsle till kärnkraftverk har producerats i Västerås sedan 1966. Från Westinghouse lokaler på Finnslätten levereras kärnbränsle till jordens alla hörn, exempelvis till Frankrike, Tyskland, USA och Ryssland. Visste du att kärnkraftens historia började i Visste du att Sveriges första försöksreaktor 4 och med upptäckten av fissionsprocessen 1938? stod klar i Stockholm 1954? 5
KÄRNKRAFT ETT OMSTRITT ÄMNE Kärnkraft har alltid varit föremål för debatt. Många är de som protesterar mot kärnkraften, och lika många är de som tycker att kärnkraft är något positivt. Kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979 skapade stora rubriker och gav motståndarna till kärnkraft vind i seglen inför kärnkraftsomröstningen i Sverige 1980. Resultatet vid omröstningen innebar att kärnkraften skulle avvecklas långsiktigt till förmån för andra energiformer. Man skulle dessutom ta hänsyn till framtida behov av elkraft och till sysselsättning och välfärd. Efter omröstningen tog Riksdagen ett nytt beslut som innebar att alla reaktorer skulle avvecklas till år 2010. Det fanns emellertid inget datum för avveckling i själva beslutet. 1986 skedde en ny stor olycka, den här gången i Tjernobyl i Ryssland. Radioaktivt nedfall föll över Sverige och enligt braskande rubriker flydde turister landet. Debatten tog fart igen. Trots det tidigare beslutet om avveckling av kärnkraften, röstade Riksdagen i mitten av juni i år med knapp majoritet ja till att nya kärnkraftverk får byggas. Beslutet innebär inte att det får byggas fler reaktorer, utan att nya kärnkraftverk får byggas när gamla stängs. Antalet reaktorer får inte överstiga de tio som finns idag. 6 7
URAN TRANSPORT Uran finns nästan överallt i jordskorpan, i jordens inre och i världshaven. Det är ett av de vanligaste mineralerna, och är svagt radioaktivt. Radioaktiviteten ligger på ungefär samma nivå som för en av våra vanligaste bergarter: granit. Uran är ungefär lika vanligt som tenn och cirka 500 gånger vanligare än guld. De flesta berg och jordlager innehåller uran, men i låga koncentrationer. Under ett år sker runt 20 miljoner transporter av radioaktivt material över hela världen. Under de 45 år som man har fraktat kärnbränsle har det aldrig skett någon olycka där radioaktivitet har lett till skador på människor eller miljö. I Sverige fraktas använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall med m/s Sigyn. Sigyn färdas ungefär 21 000 sjömil per år, vilket motsvarar nästan 4 000 mil på land. År 2002 installerades en katalytisk avgasrening på m/s Sigyn. Detta har gjort att kväveoxidutsläppen har minskat med över 80 procent, från 65 ton per år till 7 ton per år. 8 Visste du att uran är ett av de vanligaste mineralerna? Visste du att kärnbränsleavfall fraktas till sjöss i Sverige? 9
FÖRÄDLING SLUTFÖRVARING Innan uran kan användas som bränsle måste det förädlas. Först konverteras uranet till uranhexafluorid för att därefter anrikas. Anrikning innebär att halten av en specifik isotop höjs. Det anrikade uranet levereras till en bränsletillverkare, som konverterar uranet till urandioxid i form av kutsar. En kuts väger 4,5 gram, är 10 mm hög och 8 mm bred. Tre till fyra kutsar kan förse ett hus med energi i ett helt år. En tändsticksask fylld med kutsar kan driva en elbil under hela dess livstid. Kutsarna placeras i stavar. En stav innehåller cirka 400 kutsar och väger 1,9 kg. Stavarna monteras ihop till bränsleelement som sedan används för att driva kärnkraftverkens reaktorer. Det finns två typer av reaktorer: tryckvattenreaktorer och kokvattenreaktorer. Dessa använder olika sorters bränsleelemet, det ena innehåller 96 stavar och det andra 264 stavar. Energin i ett element räcker i fem år. DJUP: 500 METER Sverige och Finland är världsledande inom planering av slutförvar för använt kärnbränsle. I Sverige är det Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som har hand om detta. Planeringen sträcker sig minst 100 000 år framåt i tiden, eftersom det är så länge som det använda kärnbränslet måste vara isolerat. Efter att bränslet har mellanlagrats i vattenbassänger ska det placeras i kopparkapslar och förvaras 500 meter ner i urberget, i det planerade Kärnbränsleförvaret. Där ska kapslarna bäddas in i bentonit, en sorts lera. Så länge kapslarna är täta kommer inga radioaktiva ämnen ut i omgivningen. Innanmätet i en kapsel är gjort av segjärn, som ska ge kapseln så hög hållfasthet att den bland annat klarar rörelser i berget och tyngden av en inlandsis. Kärnbränsleförvaret kommer att vara utformat på ett sådant sätt att framtida generationer kan ta upp det använda kärnbränslet igen. Visste du att en tändsticksask fylld med kutsar kan driva en elbil 10 under hela dess livstid? Visste du att kopparkapseln ska klara tyngden av en inlandsis? 11
Källor Kärnkraftsinformation.se SKB, Svensk Kärnbränslehantering Västmanlands länsmuseum Westinghouse Electric Sweden AB Bilder/illustrationer Mälardalens högskola Studenter vid Mälardalens högskola 12 Mälardalens högskola 2010