Råvarubas för vätgasproduktion En överblick av möjligheter och utmaningar för vätgas som bränsle i transportsektorn



Relevanta dokument
Hydrogen production EN overview of the alternatives for H2 production and reflections on H2 as fuel in the transport sector

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Dagens och framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika slags drivmedel

Framtidens drivmedel

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Fysisk Resursteori, Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers 2) IVL Svenska Miljöinstitutet

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Dagens och framtidens drivmedel

Klimatsmartare bilar och bränslen rsök k att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Nya drivmedel. Maria Grahn. 23 november 2017

Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Framtida energisystem i Jönköpings län

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Bör kinesernas bilar drivas med risblast? Vilken roll spelar biodrivmedel i en värld med 5 miljarder bilar?

processindustrin Thore Berntsson

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Finns det hållbara drivmedel?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

På väg mot världens renaste kollektivtrafik

THE ROLE OF ELECTROFUELS: A COST-EFFECTIVE SOLUTION FOR FUTURE TRANSPORT?

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Flexible Assembly of Environmental Cars

Om BIL Sweden n e d e w S IL B

Varför ett nytt energisystem?

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Why Steam Engine again??

Leading the way towards truly sustainable shipping. Carl Fagergren Project Manager Ship design & Newbuilding 1

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Omställning av busstrafiken till eldrift

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

DML/HBL rapporteringen

Biogas - en av framtidens energikällor

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Marknad och infrastruktur för alternativa drivmedel. Hur påverkar EU:s nya infrastrukturdirektiv?

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Projektets omfattning

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum:

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

På väg mot fossilfria el- och transportsystem Filip Johnsson, Lisa Göransson, Henrik Thunman Energy & Environment, Chalmers

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska

Hållbara biodrivmedel

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Bioenergi Sveriges största energislag!

Fordonsindustrins framtida utmaningar: Batterianvändning ur ett fordonsperspektiv. Göran Lindbergh, KTH och SHC Batterifondsprogrammet, 6 april 2016

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Country report: Sweden

Biogas som värdeskapare

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Lagring som del i morgondagens överföringsnät. Energilunch Stockholm febr 3, 2016 Bo Normark

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Hur lönsamma är laddhybrider i verklig svensk körning? Sten Karlsson

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

Olika uppfattningar om torv och

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

Tunga fordon fordonsgas

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

ZERO Vägen till visionen. Carl Fagergren

SUZUKI CNG MILJÖBILAR

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Lignin i pulverpannor

Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Power to gas Karin Byman, ÅF

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt

LNG I NYNÄSHAMN. Peter Jansson Försäljningschef LNG AGA Gas AB Region Europe North

Alternativa bränslen för järnvägsdrift

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Transkript:

Råvarubas för vätgasproduktion En överblick av möjligheter och utmaningar för vätgas som bränsle i transportsektorn Maria Grahn Fysisk Resursteori, Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers 2016-04-05

Olika drivmedelsalternativ från olika energikällor lämpar sig olika bra för olika transportslag Rollen för vätgas är gulmarkerad, där streckade linjer och ljusgula fält indikerar möjliga men mindre attraktiva val Fossila (olja, naturgas, kol) Flytande drivmedel (petro, metanol, etanol, biodiesel ) ICEV, HEV (internal combustion engine vehicles and hybrids) Flyg Sjöfart Biomassa Sol, vind etc Elektricitet Metan (biogas, syntetisk metan, naturgas) Vätgas FCV (fuel cell vehicles) BEV, PHEV (battery electric vehicles) Induktiv och konduktiv elektricitet Väg (kort) (bilar, bussar, distributionslastbil ar) Väg (lång) (långfärdsbussar och lastbilar) Spår (tåg, spårvagn) ENERGIKÄLLOR DRIVMEDEL FORDONSTEKNIKER TRANSPORTSLAG

Fördelar vätgas och bränsleceller Det finns många sätt att producera vätgas med låga CO 2 -utsläpp (tex från biomassa och sol). Ingen uppenbar konkurrens med matproduktion. Bränsleceller har Hög omvandlingseffektivitet. Låg ljudnivå Inga eller låga lokala utsläpp från fordonen (endast vattenånga vid användning av H 2 i bränslecell)

Utmaningar för storskalig användning av vätgas och bränsleceller Storskalig CO 2 -neutral vätgasframställning Kostsam H 2 -distribution Lagring av H 2 i fordon (utrymme, material) Bränsleceller fortfarande dyra Förbättringar önskas när det gäller produktionskostnader, livslängd och minskat behov av sällsynta metaller. Flytande H2-253 O C Risk för läckage i pipelines Komprimerad H2 300-700 bar

Some hydrogen production pathways Fossil sources Natural gas reforming. Coal gasification (with or without CCS). Biomass (resource is globally limited) Biomass gasification and pyrolysis. Biomass-derived liquid reforming. Microbial biomass conversion (dark fermentation). Solar (resource is abundant, but intermittent) Solar thermochemical hydrogen (STCH). Photoelectrochemical (PEC). Photobiological. Electrolysis (AEC, PEM, SOEC). Steam reforming of liquid biofuels+water gas shift into H2. Microorganisms break down organic matter without light. STCH: Water splitting in high temperatures, e.g. concentrated solar power. PEC: Semiconductor materials uses sunlight to split water. Microorganisms (green microalgae or cyanobacteria) use sunlight to split water. STCH http://energy.gov/eere/fuelcells/hydrogen-resources#biomass PEC Electrolysers Microbial electrolysis cells (MECs)

Timescale for hydrogen production pathways According to DOE technologies that can produce hydrogen at a target of less than $4/kg http://energy.gov/eere/fuelcells/hydrogen-production-pathways

Hydrogen production cost depends on electricity price, investment cost for the electrolyser and hours operation per year (note that scale on y-axis differ) From presentation by Annabelle Brisse, brisse@eifer.org Conference, Iceland, June 2013

Ongoing literature review (peer-reviewed publications 2011-2016): Comparison of cost and performance for different electrolyser technologies including median of the data found and range in parenthesis Alkaline (AEC) Proton Exchange Membrane (PEM) SOEC (steam) SOEC (coelectrolysis) Today 2030 Today 2030 2030 2030 Electricity-to-hydrogen 65% 66% 62% 69% ~77% ~81% LHV efficiency (%) (43-69%) (50-74%) (40-69%) (62-79%) Minimum part load 30 (20-40%) 10-20% 9% (5-10% 0-5% ~3% ~3% (% of capacity) System size (MW) 1.1-5.3 4.9-8.6 0.10-1.2 2.1-90 0.5-50 0.5-50 Stack lifetime (1000 h) 75 (60-90 95 (90-100) 62 (20-90 78 (60-90) <90 <90 System lifetime (years) 25 (20-30) 30 20 (10-30) 30 10-20 10-20 Investment cost ( 2015 /kw elec ) 1100 (600-2600) 700 (400-900) 2400 (1900-3700) 800 (300-1300) 700 (400-1000) 700 (400-1000) Operation and maintenance cost 2-5% 2-5% 2-5% 2-5% 2-3% 2-3% Stack replacement cost (share of investment cost) Comments 50% 60% Included in O&M cost Has been used for more than 100 years Currently more expensive than AEC. Very good short ramp times. Included in O&M cost May enter the market in near future. Can be utilised for coelectrolysis (CO 2 to CO and H 2 O to H 2 simultaneously). Source: Brynolf, S.; Taljegård, M.; Grahn, M.; Hansson, J. (2016). Electrofuels for the transport sector: a review of production costs. WORK IN PROGRESS.

Resultat och insikter från min forskning

Million cars Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Resultat från kostnadsminimering. Global energisystemmodell. Analys av bränsleval för världens Passenger bilflotta vehicle när ambitiösa fleet klimatmål ska nås till lägsta kostnad. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 C) CO2-krav: 450 ppm GTL/CTL.PHEV PETRO.PHEV PETRO.HEV PETRO.ICEV Battery cost: $300/kWh NG.ICEV H2.FCV H2.ICEV 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 PETRO = Bensin/Diesel BTL= Biodrivmedel CTL= Bränslen baserade på kol GTL= Bränslen baserade på naturgas NG = Naturgas H2 = Vätgas ICEV = Internal Combustion engine FCV = Fuel cell vehicle HEV = Hybrid electric vehicles PHEV = Plug-in electric vehicles (Elektrobränslen är inte inkluderat i modellen) Generella resultat: - Det är osannolikt att en enda bränsle- och tekniklösning kommer att ersätta dagens användning av bensin och diesel. Mer sannolikt att vi får se en mix av olika lösningar. - Hybrider och plug-in-hybrider är lösningar som har potential att spela störst roll i en nära framtid. - Vätgas är den dyraste tekniken men ändå den som kan dominera en framtida lösning när olja, naturgas och bioenergi är mycket knappa resurser. - Den begränsade mängden biodrivmedel kan minska utsläppen till lägre kostnad om den ersätter fossila bränslen i el, värme och kemikalieproduktion (istället för som transportbränsle). Source: Grahn M, Azar C, Williander MI, Anderson JE, Mueller SA and Wallington TJ (2009). Fuel and vehicle technology choices for passenger vehicles in achieving stringent CO 2 targets: connections between transportation and other energy sectors. Environmental Science and Technology 43(9): 3365 3371.

Produktion av elektro-bränslen El Vatten (H 2 O) Maria Grahn, Physical Resource Theory, dept. of Energy and Environment Vätgas (H 2 ) AEC <70% 400-1300 /kw el PEM <75% 400-2000 /kw el SOEC 70-90% (not yet on market) Min forskning just nu: När kan elektrobränslen konkurrera med andra drivmedel? H 2 CO 2 från luft eller havsvatten KOLDIOXID CO 2 från förbränning Värme Sabatier reactor eller Fischer-Tropsch reactor eller Methanol synthesis reactor Biodrivmedel Elektrobränslen 5-10 /tco 2 CO 2 Metan (CH 4 ) Metanol (CH 3 OH) DME (CH 3 OCH 3 ) Etanol (C 2 H 5 OH) Bensin (C 8 H 18 ) Biodrivmedels - produktion Elektrolys All produktion av biodrivmedel ger överskott på CO 2 Biomassa (C 6 H 10 O 5 )

Parameters assumed in the cost calculation (e-methanol) Interest rate 5% Economic lifetime 25 years Investment cost 1900 /kw fuel Median electricity price (at CF 70%, Swe 2014, 56 /MWh el incl. tax and net tariff) CO 2 capture 10 /tco 2 O&M 4% Water 0.7 /m³ Distribution of methanol 1.6 /MWh Heat (120 C) 0.04 /kwh heat The production cost of e-methanol for different reactor capacity factors Assumptions Engine power (kw) 2400 Tank capacity (GJ) 3500 Lifetime (years) 30 Interest rate 5% Methanol engines cost ( /kw) 540 Hydrogen fuel cell cost ( /kw) 3000 Methanol storage cost ( /GJ) 30 Hydrogen storage cost ( /GJ) 225 Investment cost for hydrogen liquefaction ( /kw) a 880 Distribution of hydrogen ( /MWh) 12 Methanol engine efficiency 40% Hydrogen fuel cell efficiency 45% E-methanol capacity factor 70% Source: Taljegård M, Brynolf S, Hansson J, Hackl R, Grahn M, Andersson K. (2015). Electrofuels: a possibility for shipping in a low carbon future. Conference proceedings to Shipping in changing climates, Glasgow, Nov 2015. Preliminary results comparison e-methanol vs hydrogen: (1) Hydrogen will be less costly, than e-methanol, if the ship is operated more than 100 days per year. (2) E-methanol is favoured from e.g. higher costs on H2 storage and fuel cells.

Sammanfattning Mycket flexibel råvarubas för produktion av vätgas. Även om biomassa är en globalt begränsad resurs så finns flertalet sätt att producera vätgas från fossila källor med CCS, från sol eller förnybar el. Prognos för både effektivare och billigare vätgasproduktion i framtiden. Produktion av vätgas kan förutom att bidra till lösningar för transportsektorn också bidra till lösningar för lagring av intermittent överskottsel. Vätgas i bränsleceller kan under olika förutsättningar kostnadsmässigt konkurrera med elektrobränslen i förbränningsmotorer.

Extra

Mina reflektioner kring framtidens drivmedel Tre huvudgrupper alternativa drivmedel har potential att komma ner i nästan nollutsläpp: bränslen som innehåller kolatomer (biodrivmedel/ elektrobränslen), el, vätgas Drivmedel som har en fördel är de som kan blandas i konventionella bränslen (alkoholer, biodiesel, elektrobränslen) kan produceras från flera olika slags råvaror (alla) redan har en utbyggd infrastruktur (E85, metan) satsas på inom EU (el, metan och vätgas). Det är högst sannolikt att det kommer att utvecklas flera parallella lösningar. Vänta inte på den enda rätta lösningen. CO 2 kan minskas med åtgärder för minskat transportbehov och mer energisnåla fordon/fartyg (oavsett drivmedel).

Research focuses to improve solar-h2 Solar thermochemical hydrogen (STCH). Efficiency and durability of reactant materials for thermochemical cycling. Robust reactor designs compatible with high temperatures. Reduced cost of the concentrating mirror systems. Photoelectrochemical (PEC) Efficiencies: enhanced sunlight absorption and better surface catalysis. Durability: protective surface coatings. Costs: reduced material need. Photobiological Early stage, a number of common challenges, e.g., Improving activity of enzymes. Developing strains that can efficiently use the sunlight. Developing reactor configurations. Electrolysers Reduced capital cost. Improve conversion efficiency.

Not many options for seasonal storage. Pumped hydro and compressed air may be geographically limited. Electricity storage options Hydrogen may be challenging to store over seasons but can be used as a transportation fuel. Source: www.chalmers.se/en/areas-of-advance/energy/cei/pages/systems-perspectives-on-renewable-power.aspx (Chapter 5)

Anod: 2H 2 4H + + 4e Katod: O 2 + 4H + + 4e 2H 2 O Total: 2H 2 + O 2 2H 2 O Hydrogen (H 2 ) - fuel Oxygen (O 2 ) from the air O 2 2H 2 Heat (85 O C) Non-utilized hydrogen (H 2 ) Emissions: Air and water vapor 2H 2 O Anode Proton conducting membrane Cathode Adapted from: Scientific American