Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, obligatorisk grundsärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare och lärvux, kulturskola samt kostverksamhet. Viktiga händelser under året Förskola och pedagogisk omsorg Under året har flera av förskolorna anslutit sig till Besched ett personalbemanningssystem som underlättar vikarieanskaffning. En utökad digitalisering har genomförts, resurser har satsats på lärplattor, Apple Tv, trådlösa nätverk och fortbildning kring användning. För andra året i rad har grupper, varje vecka samlats för att lära mer om Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) ett viktigt verktyg för att kunna stödja varje barns utveckling och lärande. Grund- och grundsärskola Under hösten färdigställdes den nyrenoverade Mariedalsskolan. Efter noggrann planering kunde flytten genomföras i december och delvis under juluppehållet, så att elever och personal kunde börja vårterminen 2015 i nya ändamålsenliga lokaler. Arenaskolans rektor och Ala skolas rektor slutade under våren, men rekryteringsprocessen lyckades väl och två nya personer fanns på plats inför det nya läsåret. En utökad digitalisering har också märkts. Stora resurser har satsats på surfplattor, trådlösa nätverk och fortbildning kring användningen. Matematiklyftet är en stor och högkvalitativ fortbildningssatsning som påbörjats. Många deltagare träffas varje vecka under minst ett läsår för att höja sin kompetens inom matematikundervisningen. Gymnasieskola Till vårterminen anställdes en ny gymnasiechef/rektor vid Timrå gymnasium. Hösten gick gymnasiet in i den regionala utvecklingsinsatsen Forskning lyfter norr En fråga inom insatsen är att ta reda på hur ett forskningsbaserat arbetssätt kan ligga till grund för skolutveckling? Det internationella arbete som bedrivs på Timrå gymnasium resulterade under hösten i ett besök av 30 lärare och elever från fyra Europeiska skolor. Onsdagen den 15 oktober samlades elever, lärare och politiker för en festlig invigning av den nya verksamheten Studiecentrum. Det ska vara en plats för lugn och ro och extra stöd i studier. Vuxenutbildning Under våren anställdes ny vuxenutbildningschef/rektor inom vuxenutbildningen. Vi har under sett ett ökat intresse för yrkesutbildningar t ex vårdutbildning. Vi ser också ett ökat behov av platser inom SFI (Svenska för invandrare). Vuxenutbildningen visar på en hög måluppfyllelse och utvärdering visar att de medborgare som studerar vid Tallnäs studiecentrum trivs på skolan. Våra studerande inom SFI har ofta ingen eller låg utbildning vilket innebär att många behöver fler veckors utbildning än jämförande kommuner. Vi fortsätter vår nära samverkan med Sundsvalls kommun. Kostverksamhet En omorganisation inom kostverksamheten genomfördes under. Kostchef är numera chef över alla mottagningskök och som förut även centralköket. Inom kostverksamheten sker via kostchefen och dennes medarbetare, ständiga förbättringar. Barn- och utbildningsnämnden har väldigt få avvikelser att rapportera och kan glädja sig åt en ökning gällande ekologiska livsmedel. Tillväxt Kommunen har ett uttalat tillväxtmål för 2015. Ökat antal invånare. Kreativa lärmiljöer med stimulans av entreprenörskap på alla skolnivåer samt det livslånga lärandet är en del av kommunens samhällsservice och viktiga motorer för kommunens tillväxt. Det genomsnittliga meritvärdet för Timrå grund- och grundsärskolor ökar fr o m 2013. Den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan ökar. Meritvärde år 9 (Skolverket) Betygsresultat gymnasieskolan (Skolverket).
Meritvärde år 9 205 200 195 190 185 180 175 VT-2002 VT-2003 VT-2004 VT-2005 VT-2006 VT-2007 VT-2008 VT-2009 VT-2010 VT-2011 VT-2012 VT-2013 VT- Timrå - Meritvärde kommunala grundskolor Det genomsnittliga meritvärdet för Timrå kommuns kommunala skolor har sjunkit, från 199 (läsår 2012/2013) till 187 (läsår 2013/). ej uppnådd. Betygsresultat gymnasieskolan 15 14,5 14 13,5 13 12,5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Tigy - genomsnittligt betygspoäng VT Gymnasieskolans genomsnittliga betygsresultat har ökat från 13,5 (läsåret 2012/2013) till 13,7 (läsåret 2013/). uppnådd. Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Läsåret 2013/ var det 93,5% och läsåret /2015 var det 92,3% av Timrå kommuns folkbokförda elever (förskoleklass, åk 1-9) som gick i Timrå kommuns grundskolor. Målet uppnåddes inte. (mätdag antal elever per 15/10) Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan, målen för ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen för kursen i vuxenutbildningen. Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland rikets kommuner. Gäller varje år och varje ämne som har nationella prov. I åk 3 rangordnas Timrå kommuns elever inom de främsta 150 kommuner. Engelska rank 56 (98) och svenska och svenska som andra språk rank 84 (151). Rankingen har förbättrats med jämförelseår. I åk 6 rankas Timrå kommuns elever engelska rank 260 (244), matematik rank 225 (200) och svenska och svenska som andra språk rank 258 (203). Rankingen har försämrats med jämförelseår. I åk 9 rangordnas Timrå kommuns elever engelska rank 265 (274), matematik rank 253 (263) och svenska 248 (267) samt svenska som andra språk 113 (162). Rankingen har förbättrats med jämförelseår. är uppnådd i åk 3, men inte i åk 6 och 9. (rangordningen gäller läsår 2013/ i jämförelse med läsår 2012/2013). Åk 3 ligger över rikets genomsnittliga andel (%) som klarat alla delprov i ämnesproven svenska och matematik. Åk 6 och åk 9 ligger något under rikets genomsnittliga andel (%) som lägst fått betyget E respektive uppnått målen för godkänt i ämnesproven svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska (läsåret 2013/). Elevers och föräldrars upplevelse av skolan och förskolan ska vara att verksamheterna har en trygg och lärorik miljö. Resultatet från enkäten SKL:s 7 frågor, som elever har besvarat. Enkät till föräldrar som har barn i förskola och grundskola. Grundskolan har under våren lämnat ut en enkät till åk 5 och åk 8. Enkäten är ny och den innehåller SKLs 7 frågor. Nedan finns resultatet på 2 frågor som svarar på trygg och lärorik miljö. (Svarsfrekvensen var på 82% resp 73% av de totala eleverna per årskurs). Service Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service, tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb återkoppling. Medborgarnas behov är i fokus.
Jag känner mig trygg i skolan. 60 50 40 30 20 10 0 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 60 50 40 30 20 10 0 helt och hållet helt och hållet bra bra dåligt inte alls inte alls dåligt Vet ej Vet ej åk åk 8 åk 5 åk 8 I jämförelse mellan 2013 och har antalet anmälningar/ärenden varit på samma nivå. Målet ej uppfyllt. Minst 10 % av centralt inköpta matvaror ska vara ekologiska. Statistik från livsmedelsleverantör. Under har 17,4% av centralkökets inköp av livsmedel varit ekologiska. Målet uppfyllt. Medarbetare Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Medarbetarenkät. För att ta reda på detta har förvaltningen gjort en medarbetarenkät och ställt dessa frågor till de anställda. Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet Grundskolans måluppfyllels bedöms delvis uppnådd. I förskolan mäts resultatet genom att ställa 7 utvalda frågor till föräldrar. Denna enkät är ny för. På frågan att rekommendera förskolan till andra föräldrar svarar 71 % att det stämmer helt och hållit och 23 % svarar att det stämmer bra. (enkätens svarsfrekvens ca 44 %). Förskolans måluppfyllelse bedöms som delvis uppnådd. Livsmiljö Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning, diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter. Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska minska. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras Utifrån svaren ovan bedöms det som att måluppfyllelsen delvis är uppfylld.
Ekonomi Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan lämna ett ekonomiskt överskott för att kunna göra de anpassningar som alltid behövs i ett föränderligt samhälle. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Positiv resultatavvikelse. Förvaltningen har en positiv resultatavvikelse. Målet är uppfyllt. Nyckeltal och volymuppgifter Mått 2012 2013 Prognos/mål i budget Antal barn i förskola * 865 871 890 841 Antal barn i familjedaghem * 6 5 5 4 Antal barn i förskoleklass * 238 198 220 207 Antal barn i fritidshem * 688 708 686 701 Antal elever i grundskola * 1 839 1 850 1 850 1 826 Antal elever i grundsärskola * 21 26 20 21 Antal elever i gymnasieskola * 452 414 410 396 varav antal elever i IM-program * 70 56 50 68 Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning 118 145 130 167 Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutbildning 52 51 55 46 Antal elever i SFI 196 249 145 242 Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola* 5,7 5,2 5,5 5,0 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskola * 12,7 12,9 ** 12,2 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundsärskola * 3,3 3,1 ** 2,5 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola * 11,1 10,5 ** 11,6 Andel elever behöriga till gymnasiet från grundskola *** 78,5 % 84,8% 89,0 % 80,5% *Mätdag: 15 oktober Årtal: det aktuella räkenskapsåret ** Det går inte att ta fram en korrekt siffra på nyckeltalet. Kommer att rapporteras i årsbokslutet ***Läsår 2011/2012 (räk.år 2012), 2012/2013 (räk.år 2013) och 2013/ (räk år ) Nyckeltal och volymuppgifter, kommentarer Antal elever i SFI har varit fortsatt högt och antalet studerande inom yrkesutbildning på gymnasial nivå har ökat markant. Framtiden Vårt utvecklingsarbete med välskötta skolor fortsätter som planerat. I november startade förskolorna och vuxenutbildningen sitt utvecklingsarbete, gymnasiet gjorde vid samma tillfälle en omstart eftersom vi har ny rektor där sedan förra årsskiftet. Kulturskolan är sist ut och kommer att starta sitt utvecklingsarbete i februari 2015. Vi går nu in i en ny fas av vårt utvecklingsarbete som kräver uthållighet och tydlighet av samtliga ledare. Konkurrensen är idag väldigt stor gällande behöriga lärare och förskollärare vilket innebär att nämnden har behov av särskilda satsningar på dessa yrkesgrupper. Konkurrensen fortsätter att vara stor när det gäller föräldrar/ vårdnadsha-
vares rätt att välja skola och förskola till sina barn. Vår möjlighet att behålla barn och elever i Timrå kommuns skolor och förskolor hänger tätt ihop med den kvalitet vi kan erbjuda målgruppen. Vårt utvecklingsarbete med välskötta skolor kommer på sikt att möjliggöra den kvaliteten. Bra samverkan med övriga aktörer i kommunen, så att alla värnar om och framhåller vikten av att barn och elever ska vistas i en trygg och lärorik miljö varje dag de befinner sig i våra verksamheter, är ett prioriterat område. Ytterligare prioritering under 2015 kommer att vara kompetensutvecklingsinsatser för vår personal, i syfte att höja måluppfyllelsen hos våra barn och elever. varit svårigheter att rekrytera behörig personal som t.ex. förskollärare, lärare och specialpedagoger. Detta har inneburit att obehörig och billigare arbetskraft har anställts under året. Prognosen gällande semesterlöneskulden var att den skulle innebära en ökning av kostnaderna med ca 700 tkr vid årets slut, nu blev det istället en minskning av kostnaderna med 770 tkr, vilket innebär att det totala resultatet ökade med 1 470 tkr jämfört med prognos. Interkommunala kostnader har ökat inom grundskola och gymnasieskola och främst till fristående skolor, samt inom vuxenutbildningen där fler väljer utbildning i andra kommuner. Men eftersom interkommunala intäkter inom förskola och grundskola har genererat ett visst överskott, så har vi fått täckning för en del av de ökade kostnaderna. Ekonomi Drift Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott för år med 7 280 tkr, vilket motsvarar +1,9 % av årets totala budgetram. Överskottet beror både på ökade intäkter och minskade kostnader. Redovisade intäkter genererar ett överskott på +2 668 tkr, vilket motsvarar +4% i förhållande till intäktsbudgeten. Redovisade kostnader har samtidigt varit lägre än budget, vilket genererar ett överskott på +4 540 tkr som motsvarar +1% av totala kostnadsbudgeten. Intäkter för barnomsorgsavgifter inom förskola och fritidshem visar på ett överskott med +600 tkr jämfört med budget som beror på hushållens högre betalningsförmåga samt fler inskrivna barn i fritidshem än prognos. Interkommunala intäkter inom förskola och grundskola visar på ett överskott med +1 500 tkr p.g.a. att fler barn och elever från andra kommuner väljer att gå i våra förskolor och skolor. Denna summa inkluderar också momsintäkter för elever i fristående skolor. Vi har också haft fler asylsökande barn och elever i våra verksamheter vilket inneburit att bidrag från Migrationsverket för asylsökande barn och elever genererar ett överskott på +500 tkr. Större delen av överskottet när det gäller kostnader beror på lägre personalkostnader än budgeterade inom verksamheterna för grundskola, förskola och gymnasieskola samt minskning av semesterlöneskulden jämfört med år 2013. Efter fullmäktiges beslut i november 2013 fick nämnden extra tilldelning som skulle användas till bl.a. personalförstärkningar inom förskola och skola. Eftersom rekryteringsprocessen tar några månader innebar det att det uppstod ett visst överskott redan från årets början. Det har dessutom Resultaträkning, Budget Redov Avvikelse Redov tkr 2013 intäkter 65 397 68 065 2 668 67 802 kostnader (-) -467 041-462 501 4 540-446 910 nettokostnad (-) -401 644-394 436 7 208-379 108 Investeringar Investeringskontot för IT, möbler och arbetsmiljöåtgärder visar ett underskott på -290 tkr. När det gäller investeringskontot för inventarier till Mariedalsskolan genererar det ett överskott på +354 tkr. Det innebär att den sammanlagda avvikelsen för investeringar blir +64 tkr. Netto Netto Avbudget redov vikelse Projnr Investeringar, tkr 2710 IT-utrustn, möbler, arbetsmiljöåtgärder 2750 Inventarier Mariedalsskolan 1 000 1 290-290 4 000 3 646 354 Summa 5 000 4 936 64