HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 21.12.2015 1.3.2016



Relevanta dokument
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

Rapportering - beskrivning av projektets resultat och stöd för genomförandet

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

FINANSIERINGSANSÖKAN

Sammanfattning på lättläst svenska

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Observera att privatpersoner inte kan söka det förberedande stödet inom lokalt ledd utveckling.

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Socialstyrelsens författningssamling

Europeiska socialfonden

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Beslut för gymnasieskola

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

ADMINISTRATIVA REGLER OCH VÄGLEDNING

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Avgifter i skolan. Informationsblad

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN PENSIONÄRSORGANISATIONER

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Riktlinjer för medborgardialog

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

ANSÖKNINGS- BLANKETT. för medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Integration och tillväxt

Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd

Ansökan om projektmedel för förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Särskilt stöd i grundskolan

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Beslut för grundsärskola

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Mål och budget för Tomelilla kommun

Konsortieavtal om utförande av sakkunnigtjänsten (projektnamn) inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7)

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Generell beskrivning av skolan och handelsutbildningens utformning I ansökan om certifiering beskriver skolan: Tolkning och kommentarer

Investera i förskolan

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Likabehandlingsplan för läsåret

Informationsmeddelande IM2013:

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Svensk författningssamling

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Skriva B gammalt nationellt prov

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Interreg Sverige-Norge Maud Nässén Västsvensk EU konferens Tylösand

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Granskningsrapport. Brukarrevision. August Barks gata Boendeverksamheten Social resursförvaltning

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Systematiskt kvalitetsarbete

VÄGLEDNING PRODUKTCERTIFIERING Ansökan enligt system 1b Version:

Normativ specifikation

Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58)

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010

Svensk författningssamling

Vad menas med delaktighet i forskning?

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Sivu Startstöd till unga jordbrukare

Europeiska utmärkelsen för goda exempel på arbetsmiljöåtgärder. En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Timeline dropbox för lärare och elever

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde Reviderad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Transkript:

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 21.12.2015 1.3.2016 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda prioriteringar för ESF-utlysningen i Västra Finland 3. Landskapens avgränsningar 4. Anvisningar för att göra ansökan

1. Allmänt om ESF-utlysningen NTM-centralen i Mellersta Finland öppnar en regional utlysning av ESF-finansiering för området Västra Finland. I ESF-utlysningen består området Västra Finland av landskapen Södra Österbotten, Mellersta Finland, Mellersta Österbotten, Birkaland, Österbotten, Satakunta och Egentliga Finland. Projekten kan genomföras i ett landskap eller på ett område som består av flera landskap (landskapsöverskridande). Hurdana projekt kan finansieras? De projekt som finansieras ska vara förenliga med Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020. Strukturfondsprogrammet finns på adressen www.strukturfonder.fi > Om strukturfonderna > Program för hållbar tillväxt och jobb 2014-2020. Utlysningens prioriteringar och de landskapsvisa särdrag som gäller utlysningen framgår nedan. Eftersom det är fråga om regional finansiering, måste projekten också vara förenliga med landskapsprogrammen och deras prioriteringar. Information om landskapsprogrammen finns på adressen www.strukturfonder.fi > Västra Finland (kartan till höger) > Utvecklingstyngdpunkterna, där det finns länkar till landskapens webbplatser. För strukturfondsprogrammets prioriterade områden och deras särskilda mål har det uppställts resultat- och output-indikatorer som finns presenterade i bilaga 2 och 3 till programdokumentet. De projekt som får finansiering förutsätts producera mätbara resultat och bidra till att de särskilda målens resultat- och outputindikatorer uppnås. Tiden för att genomföra ett projekt är högst tre år. Vem kan söka finansiering? Finansiering kan sökas av sammanslutningar, t.ex. kommuner, utbildnings- och utvecklingsorganisationer, företag, stiftelser och föreningar. Hur mycket finansiering kan sökas? NTM-centralens stöd kan vara 50-80 % av projektets kostnader, i regel högst 75 %. Högre stödnivåer än det kräver särskilda motiveringar. Den slutliga stödnivån fastställs i de förhandlingar som förs om finansieringen innan finansieringsbeslutet fattas. I alla projekt måste förutom den av NTM-centralen beviljade ESF-finansieringen och statens medfinansiering också ingå annan finansiering. Det kan vara kommunal finansiering eller någon annan offentlig och/eller privat finansiering. Sökanden (och delgenomförarna) måste också själv bidra till finansieringen av projektet (självfinansierad andel). ESF-finansieringen och den statliga finansieringen betalas till projektägaren i efterskott utgående från de faktiska kostnaderna. Under vissa förutsättningar kan projektägaren få en

del av finansieringen i förskott. Läs mer på www.strukturfonder.fi > För projektaktörerna > Anvisningar > Att ansöka om utbetalning. Hur ansöker man om finansiering? Finansiering söks genom att fylla i en elektronisk ansökningsblankett i EURA2014-systemet, som finns på adressen https://www.eura2014.fi/hakija. När sökanden fyller i ansökan, är det skäl att noga läsa de ifyllnadsanvisningar som finns i systemet. Ansökan riktas till NTM-centralen i Mellersta Finland och lämnas in i EURA2014-systemet för myndighetsbehandling senast 1.3.2016. Närmare anvisningar för hur man gör ansökan finns i denna anvisning under punkt 4 Anvisningar för att göra ansökan. På vilka grunder väljs de projekt som får finansiering? Vid bedömningen av projekt används bedömningskriterier som har godkänts av strukturfondsprogrammets uppföljningskommitté. De finns på www.strukturfonder.fi -> För sökanden -> Projektens allmänna och särskilda urvalskriterier. Projekten måste uppfylla programmets alla allmänna urvalskriterier för att bli valda. De särskilda urvalskriterierna lyfter i sin tur för varje särskilt mål fram de projekt som bäst motsvarar innehållet i programdokumentets särskilda mål samt de i programmet definierade horisontala principerna (jämställdhet, likabehandling, hållbar utveckling och främjande av EU:s strategi för Östersjöområdet). De särskilda urvalskriterierna poängsätts på skalan 1-5, utöver det har de också tilldelats en viss vikt. Hur de särskilda urvalskriterierna har viktats för Västra Finlands del framgår i slutet av denna ansökningsanvisning. Ytterligare information om de horisontala principerna finns här: www.strukturfonder.fi > Om strukturfonderna > Övergripande teman. Den finansierande myndigheten har också definierat två regionala kompletterande urvalskriterier. 1. Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 2. Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. De regionala urvalskriterierna poängsätts på skalan 1-5, utöver det har båda urvalskriterierna tilldelats vikten 50 %. För att bli valda måste ansökningarna när de bedöms få åtminstone hälften av såväl de särskilda som de regionala urvalskriteriernas viktade poäng.

2. Särskilda prioriteringar för ESF-utlysningen i Västra Finland Som andra kompletterande regionala urvalskriterium har den finansierande myndigheten definierat förenlighet med de särskilda prioriteringarna för ESF-utlysningen i Västra Finland. Vid valet av projekt prioriteras projekt som är förenliga med de särskilda prioriteringar som beskrivs här. Projektansökan ska grunda sig på målgruppens verkliga behov, som sökanden ska kunna visa finansiären. När det gäller t.ex. projekt som vänder sig till mikroföretag och små och medelstora företag måste sökanden redan i ansökningsskedet veta att det finns tillräckligt många engagerade företag. I denna ESF-utlysning för Västra Finland betonas särskilt: 1. Främjande av invandrares integration särskilt asylsökande som just fått uppehållstillstånd (prioriterat område 3 och 5) 2. Kompetenshöjning som avser kretslopps- och bioekonomi (prioriterat område 3 och 4) 3. Internationellt samarbete särskilt projekt som främjar Östersjöstrategin (prioriterat område 3, 4 och 5) Främjande av invandrares integration Invandrare kan i egenskap av deltagare och målgrupp omfattas av alla särskilda mål, även om de inte nämns särskilt som målgrupp i utlysningen. Det ska dock beaktas att personen bör stå till Finlands arbetsmarknads förfogande. I utlysningen betonas särskilt: Prioriterat område 3. Sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet 6.1 Främjande av sysselsättning av unga personer och andra personer med en svag ställning på arbetsmarknaden Målet är att pilottesta olika vägar till arbete och företagande för personer med väldigt varierande sysselsättningsfärdigheter och en svår ställning på arbetsmarknaden, särskilt invandrare. Utvecklingsarbetet borde inkludera alla centrala aktörer, såväl kommunerna, staten som den privata sektorn (arbetsgivare, de som erbjuder tjänster för skötsel av sysselsättningen, kommuner, läroinrättningar, fackföreningar). Avsikten är att de olika aktörerna ska ha ett ändamålsenligt samarbete så att resurserna kan sättas in på ett effektivt sätt. Man vill ha en stor grupp av aktörer, stor volym och därigenom god effekt. Genom att samordna fältet av aktörer eftersträvas effektiva och långsiktiga tjänster, som skapar ett fungerande system för olika vägar till sysselsättning.

Med beaktande av det efterlyses i denna utlysning särskilt projekt som: - siktar till att utveckla verksamhetsmodeller som ger särskilt invandrare bättre möjlighet att integreras i arbetslivet på ett så smidigt sätt som möjligt - främjar invandrares integration på ett hållbart sätt så att projektet skapar bestående modeller för vägar till sysselsättning - gynnar nätverkssamarbete med olika invandringsaktörer inklusive den regionala koordineringen (t.ex. det landsomfattande ESF-projektet Finland mitt hem ) - betonar att integrationen bör ske i två riktningar, dvs. beaktar både invandrarna och det mottagande samhällets inklusive arbetsgivarnas eller gemenskapens attityder gentemot invandrare - förbättrar arbets- och näringstjänsternas genomslagskraft och utvecklar läroinrättningarnas utbud av utbildning för invandrare 8.1 Minskning av segregeringen på grund av kön i arbets- och utbildningskarriärerna - Främjande av invandrarkvinnors företagande Prioriterat område 5. Social delaktighet och fattigdomsbekämpning 10.1 Att förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet Avsikten är att förbättra invandrarnas arbets- och funktionsförmåga genom att utveckla ett sektorsövergripande kundinriktat samarbete. Invandrarnas delaktighet förstärks bl.a. genom att öka dialogen mellan invandrare och infödda finländare. Med dialog kan man motverka diskriminering. För att integrationen i samhället ska kunna ske i bägge riktningar krävs det att man på alla plan engagerar sig i integrationen. Med beaktande av det betonas i denna utlysning särskilt projekt som: - främjar invandrarnas sociala delaktighet med effektiviserade integrationsåtgärder som sker i ett sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter och andra instanser inom olika sektorer - tar med tredje sektorn i utvecklingsarbetet under den för projektadministrationen ansvariga organisationens paraplyprojekt önskas mindre pilotprojekt, t.ex. olika försök i förorter - gynnar nätverkssamarbete med olika invandringsaktörer inklusive den regionala koordineringen (t.ex. Sokra-projektet) Kretslopps- och bioekonomi Som en del av tillväxt- och sysselsättningsstrategin Europa 2020 har Europeiska rådet godkänt ett resurseffektivitetsprogram som stakar ut att unionen ska bli ett resurseffektivt, koldioxidsnålt samt grönt och konkurrenskraftigt ekonomiskt område. Avsikten är att uppnå målet genom att överföra resurser från den nu ineffektiva lineära ekonomin till ett kretsloppsekonomiskt system som sparar naturresurser. I det kretsloppsekonomiska

systemet cirkulerar allt produktionsmaterial effektivt och såväl resurser som energitillgångar utnyttjas på ett sätt som sparar naturresurserna. Kretsloppsekonomins normer är återanvändning, reparation, återvinning samt minimering av det avfall som kommer ur kretsloppet. Unionen ser kretslopps- och bioekonomi framför allt som en källa till ny ekonomisk tillväxt och ett sätt att öka sysselsättningen, eftersom detta nya ekonomisystem gör det möjligt att skapa nya affärsmöjligheter och innovationer och dra nytta av digitaliseringen. Övergången till kretsloppsekonomi kan främjas med stöd från Europeiska socialfonden. I utlysningen betonas särskilt: Prioriterat område 3. Sysselsättningen och arbetskraftens rörlighet 7.1 Förbättring av produktivitet och arbetshälsa Kompetensen hos mikroföretag och små och medelstora företag, företagare och anställda förnyas för att det ska gå att dra nytta av de möjligheter som den nya kretslopps- och bioekonomin medför. Prioriterat område 4. Utbildning, yrkesskicklighet och livslångt lärande 9.2 Förbättring av utbudet och kvaliteten av utbildningen för tillväxt- och strukturomvandlingsbranscher I den projektutlysning som nu görs prioriteras projekt som: - skapar nya utbildningsinnehåll som främjar övergången till kretsloppsekonomi och undanröjer de kunskapsbrister som finns i fråga om kretsloppsekonomi - utnyttjar den kompetens som finns inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i kretsloppsekonomi för att utveckla utbildningen inom branschen - erbjuder små och medelstora företag utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationskompetens i kretsloppsekonomi för att kunna skapa nya affärsmöjligheter Internationellt samarbete Med ESF-finansiering från Finlands strukturfondsprogram stöds genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. I utlysningen kan finansiering sökas för projekt som innehåller samarbete mellan olika länder. I regel gäller det ESF-projekt som genomförs i en annan EUmedlemsstat på Östersjöområdet. EU-medlemsstater på området kring Östersjön är förutom Finland också Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Sverige. Transnationellt samarbete förutsätter att det finns åtminstone ett ESF-projekt, som fungerar som samarbetspartner, i en annan medlemsstat. Innehållet i ett finländskt projekt som söker transnationellt samarbete kan hänföra sig till förutom de särskilda prioriteringarna i ESF-utlysningen för Västra Finland (invandrare, bioekonomi och kretsloppsekonomi) också till annan verksamhet som finansieras inom

ramen för de särskilda målen för ESF i Finlands strukturfondsprogram. Att hitta en transnationell samarbetspartner ankommer på den organisation som ansöker om finansiering. När man söker samarbetspartner kan man utnyttja det sammandrag över planerade ESF-utlysningar i områdets medlemsstater som gjorts upp av ESF, bl. a. Östersjönätverket. Samarbetspartnerna ska ingå ett avtal om transnationellt samarbete. Av avtalet ska framgå det transnationella samarbetets mål och åtgärder samt arbetsfördelningen mellan samarbetspartnerna. I finansieringen av transnationellt samarbete följs den ömsesidighetsprincip enligt vilken de olika medlemsstaternas ESF-projekt själva betalar sina egna kostnader för det transnationella samarbetet. Projekten kan innehålla skäliga kostnader för verksamhet som ordnas i Finland, såsom arrangemang i anslutning till samarbetsmöten. Deltagare från andra medlemsstaters ESF-projekt betalar ändå sina rese- och inkvarteringskostnader själv. Projekten kan använda kostnadsmodellen flat rate 15 %, varmed betalning av även resekostnader söks enligt de faktiska kostnaderna. Ytterligare information om transnationellt samarbete i ESF-projekt ges av finansieringsexpert Mika Villa, mika.villa@ntm-centralen.fi, tfn 0295 022 776.

3. Landskapens avgränsningar Den regionala ESF-finansieringen för Västra Finland är indelad enligt indikativa landskapsvisa ramar. Vilken mängd ESF-finansiering som är tillgänglig varierar enligt landskap och prioriterat område. På basis av finansieringssituationen har det för utlysningen gjorts nedan angivna riktlinjer och avgränsningar per landskap. Södra Österbotten Alla prioriterade områden och särskilda mål är med i utlysningen. Mellersta Finland Alla prioriterade områden och särskilda mål är med i utlysningen. När projektets geografiska influensområde planeras, är det bra att notera att ca 36 % av finansieringsramen för landskapet Mellersta Finland går till området Saarijärvi-Viitasaari. Mellersta Österbotten Alla prioriterade områden och särskilda mål är med i utlysningen. I Mellersta Österbotten prioriteras förutom de ovannämnda betoningarna (främjande av invandrares integration, kretslopps- och bioekonomi, internationellt samarbete) - också förbättring av utbudet och kvaliteten av utbildningen för tillväxt- och strukturomvandlingsbranscher inom andra stadiet och i högskolor, då när projektens verksamhet syftar på att effektivera användningen av befintliga digitala läromiljöer och system i undervisningen. Förutsättningen för finansieringen av projekten är att den planerade verksamheten är sådan att det inte finns tillgängliga nationella medel för utvecklandet. Birkaland Alla prioriterade områden och särskilda mål är med i utlysningen. Österbotten Projekt söks inte för det särskilda målet 7.1. Under prioriterade områden 4 och 5 kan finansiering sökas för alla särskilda mål. Satakunta Alla prioriterade områden och särskilda mål är med i utlysningen.

Egentliga Finland Under prioriterat område 3 är det särskilda målet 8.1 inte med i utlysningen. Under prioriterade områden 4 och 5 kan finansiering sökas för alla särskilda mål.

4. Anvisningar för att göra ansökan Kostnadsmodeller I projekten används i regel kostnadsmodellen med en flat rate på 17 %. Av grundad anledning kan man också tillämpa kostnadsmodellen Flat rate 15 kostnadsmodellen Flat rate 40 kostnadsmodellen Lump sum Mer information om de kostnadsmodeller som används finns på www.strukturfonder.fi > För projektaktörerna > Anvisningar > Förenklade kostnadsmodeller samt i EURA2014-systemet. Deltagare i ESF-projekt Om verksamheten i ett utvecklingsprojekt riktar sig till arbetslösa, ska sökanden komma överens med arbets- och näringsbyrån om åtgärderna och samarbetet innan finansieringen söks. Projektets kundsamarbete och kundrekrytering görs i nära samarbete med arbets- och näringsbyrån. Samarbetets innehåll ska beskrivas i ansökningsblanketten eller på en separat bilaga. Arbetskraftstjänster som berättigar till stöd från ESF är arbetskraftsutbildning, träning och lönesubvention. Dessa tjänster kan genomföras inom de prioriterade områdena 3, 4 och 5. För genomförandet av arbetskraftstjänster grundas ett parallellprojekt för NTM-centralen i EURA2014-systemet. För de deltagaruppgifter som EU-lagstiftningen kräver har arbets- och näringsministeriet upprättat ett ESF-personregister. En enskild kund i ett ESF-projekt kan inte börja delta i en ESF-delfinansierad arbetskraftstjänst förrän utvecklingsprojektet och dess parallellprojekt har godkänts och utvecklingsprojektet har registrerat deltagaren i ESF-personregistret. Utvecklingsprojektets projektägare svarar för att registeruppgifterna samlas in, bevaras och överlämnas på rätt sätt i överensstämmelse med dataskyddslagstiftningen. Om projektets målgrupp består av företag eller företagsnätverk, ska dessa förbinda sig vid projektet redan när ansökan bereds. Vad ska göras före projektet och vad efter? I ansökan ska sökanden redogöra för hur man i planeringen har beaktat sådana resultat av tidigare projekt som är av betydelse för projektet eller annat utvecklingsarbete i branschen. Sökanden ska också redogöra för hur verksamheten ska fortsätta eller resultaten utnyttjas efter att projektet har avslutats. Stödet får inte utnyttjas som allmänt verksamhetsbidrag. Stödtagaren måste ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar för att genomföra projektet. Stödtagaren måste också

ha förutsättningar att svara för att verksamheten fortsätter efter att projektet har avslutats eller så måste verksamheten kunna överföras på någon annan namngiven instans. Resultaten av ett utvecklingsprojekt måste kunna utnyttjas allmänt. Sökanden bör noga läsa de anvisningar som finns för ansökningsblanketten och i datasystemet. När projektet planeras, bör man på förhand tänka genom till vilket prioriterat område och vilket särskilt mål projektet ska höra. Det är viktigt att välja rätt prioriterat område, för det avgör hur det övriga innehållet i ansökan utformas. Ansökan kan ändras ända fram till att den har lämnats in för myndighetsbehandling. I ett gemensamt projekt är det bara projektägaren som använder EURA2014-systemet. Mellan de olika genomförarna ska det ingås ett avtal, som ger projektägaren fullmakt att representera delgenomförarna. Inlämning av ansökan Man loggar in EURA 2014-systemets e-tjänst via den avgiftsfria Katso-autentiseringen som Skatteförvaltningen tillhandahåller. Det finns två olika roller för arbets- och näringsministeriets tjänster: 1. ANM EURA 2014-ärendehantering/namntecknare kan fylla i och spara ansökningar samt lämna dem till myndighetsbehandling (motsvarar den person som skulle underteckna ansökan, om den lämnades in till pappers) 2. ANM EURA 2014-ärendehantering/beredare kan fylla i och spara ansökningar, men inte lämna dem till myndighetsbehandling. Katso-huvudanvändaren har dessutom alltid möjlighet att fylla i ansökningar och lämna dem till myndighetsbehandling utan att ha separat ärendehanteringsroll för EURA 2014. Mer information om Katso-koderna finns på adressen https://yritys.tunnistus.fi/sv.jsp samt på Skatteförvaltningens webbplats: http://www.skatt.fi. Bilagor till ansökan Beslut eller avtal om annan extern finansiering (inte huvudsökandens/delgenomförarnas självfinansierade andel) I gemensamma projekt huvudsökandens och delgenomförarnas avsiktsförklaringar om projektsamarbetet Skattemyndighetens eller någon annan motsvarande utredning av huvudsökandens och delgenomförarnas mervärdesskattebehandling i projektet i fråga, om mervärdesskatteutgifterna inkluderas i projektets kostnader

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR OCH KONTAKTUPPGIFTER Ytterligare upplysningar ges av NTM-centralens finansieringsexperter (ESF). Kontaktuppgifter finns på webbplatsen strukturfonder.fi: http://www.rakennerahastot.fi/sv/web/lansi-suomen-suuralue/ely

ESF / Västra Finland (21.12.2015 1.3.2016) De särskilda urvalskriterierna och regionala kompletterande urvalskriterier. Särskilt mål 6.1 Främja sysselsättningen bland ungdomar och andra personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden Betoning % - Med projektets åtgärder främjas sysselsättningen direkt eller indirekt. 15 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar eller produceras särskilt mervärde för existerande tjänster och/eller verksamhetsmodeller för att främja sysselsättningen bland personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. 20 - Projektet möter för sin del identifierade lokala/regionala behov av arbetskraft. 15 - Projektet främjar aktörernas samarbete och/eller utnyttjande av sektorsövergripande tjänster på ett koordinerat sätt. 20 - Projektet riktar sig särskilt till unga eller äldre personer. 10 - Projektet främjar jämställdheten mellan könen. 5 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50 Yhteensä

Särskilt mål 7.1 Förbättra produktiviteten och arbetshälsan Betoning % - Med projektets åtgärder främjas arbetshälsan och/eller arbetets produktivitet direkt eller indirekt. 25 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar eller produceras särskilt mervärde för existerande åtgärder för att främja företags och organisationers förnyelse och konkurrenskraft. 25 - Projektet främjar aktörernas nätverksbildning och/eller olika samarbetsformer. 15 - Projektet främjar förlängning av yrkeskarriärer och sysselsättning särskilt bland äldre personer. 10 - Projektets åtgärder främjar en koldioxidsnål ekonomi. 5 - Projektet främjar jämställdheten mellan könen. 5 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50

Särskilt mål 8.1 Lindra differentieringen mellan de olika könens arbets- och studiekarriärer Betoning % - Med projektets åtgärder främjas kvinnors och mäns sysselsättning direkt eller indirekt i branscher eller uppgifter där de representerar minoritetskönet. 15 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar eller produceras särskilt mervärde för existerande åtgärder för att främja jämställdheten mellan könen. 20 - Inom projektet uppkommer konkreta resultat som främjar jämställdheten. 15 - Projektet främjar samarbete mellan aktörerna. 10 - Projektet riktar sig särskilt till målgrupper som har fastställda mål för produktionsindikatorer: företagarkvinnor eller män som riskerar att marginaliseras. 15 - Projektet möter för sin del lokala/regionala behov av arbetskraft. 10 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50

Särskilt mål 9.1 Förbättra tjänster som stöder övergångsfaser och utbildningsmässig jämlikhet Betoning % - Med projektet främjas direkt eller indirekt övergången från utbildning till utbildning eller till arbetslivet eller övriga övergångsfaser i arbetslivet. 20 - Med projektets åtgärder främjas kompetenser hos grupper som är underrepresenterade i utbildningen, och därmed även deras möjligheter till sysselsättning. 10 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar, främjas en föregripande approach sig eller produceras särskilt mervärde för existerande åtgärder. 20 - Projektet främjar samarbete mellan aktörerna. 20 - Projektet riktar sig särskilt till unga personer. 10 - Projektet främjar jämställdheten mellan könen. 5 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50

Särskilt mål 9.2 Förbättra utbudet och kvaliteten hos utbildningen i tillväxt- och omstrukturerade branscher Betoning % - Med projektets åtgärder ökas utbudet, kvaliteten och träffsäkerheten hos den utbildning som lokala, regionala eller nationella tillväxt- och omstrukturerade branscher behöver. 25 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar eller produceras särskilt mervärde för existerande åtgärder. 20 - Projektet möter för sin del lokala/regionala eller nationella kompetensbehov för arbetskraften och främjar därmed sysselsättningen. 10 - Projektet främjar samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. 25 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling och särskilt främjandet av koldioxidsnål ekonomi. 5 - Projektet främjar jämställdheten mellan könen. 5 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet Betoning % - Med projektets åtgärder främjas deltagarnas framsteg mot arbetslivet. 20 - Inom projektet utvecklas nya typer av lösningar eller produceras särskilt mervärde för existerande tjänster och/eller verksamhetsmodeller som ökar arbets- och funktionsförmågan. 20 - Projektet främjar aktörernas samarbete och/eller utnyttjande av sektorsövergripande tjänster på ett koordinerat sätt. 15 - Projektet riktar sig särskilt till grupper var sociala deltagande hotas mest. 15 - Projektet förstärker verksamhetssätt med fokus på medborgaraktörer. 10 - Projektet främjar jämställdheten mellan könen. 5 - Projektet stöder likabehandling. 5 - Projektet stöder principerna för hållbar utveckling. 5 - Projektet stöder EU:s strategi för Östersjöregionen. 5 Regionala kompletterande urvalskriterier: Betoning % Projektet lämpar sig för de i denna utlysningshandling nämnda särskilda prioriteringar som gäller ESF-utlysningen i Västra Finland. 50 Projektet stöder målen i de landskapsprogram som gäller på projektets område. 50