RFSUs remissyttrande över Ds 2015:42, Ett särskilt tortyrbrott?



Relevanta dokument
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Idrotten och FN s barnkonvention

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Likabehandlingsplan för läsåret

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Immunitet för stater och deras egendom

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Kränkande särbehandling

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

!!!! LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KOMVUX I KALMAR. (Axel Weüdelskolan) !!!!

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Likabehandlingsplan - för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Vuxenutbildningen Laholms Kommun. Likabehandlingsplan

Svensk författningssamling

Kommittédirektiv. Utvärdering av fridskränkningsbrotten m.m. Dir. 2010:56. Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Svensk författningssamling

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering.

Omtanke, inlevelse och respekt

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Beslut för grundsärskola

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Likabehandlingsplan Komvux i Huddinge Läsåret

Remiss avseende förslag till revidering av Stockholms stads handlingsprogram för arbetet med barnkonventionen

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM40. Direktiv om åtgärder avseende tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Dokumentbeteckning

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling

En skola fri från mobbning och kränkningar

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan LM Engströms gymnasium i Göteborg. Skolinspektionen

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR BARN OCH UNGDOMAR

RFSU:s remissvar på regeringens skrivelse om ett Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Människan i EU. fri rörlighet. - om förvaltning, medborgarskap och. vt

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

REGERINGSRÄTTENS DOM

Motion till riksdagen: 2014/15:257 av Ali Esbati m.fl. (V) Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Sammanfattning. Utgångspunkter

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialstyrelsens författningssamling

Likabehandlingsplan för Ljusne Förskola i Sydöstra området, Söderhamns Kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Socialstyrelsens författningssamling. Läkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Löftadalens likabehandlingsplan

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

Skolbeslut för vuxenutbildning

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lövkojans förskola

Vittra Lambohov Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för den Frivilliga Verksamheten Läsåret 2011 / 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Beslut från Borgerlig Framtids stämma våren 2016 Innehåll

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering - svar på remiss från kommunstyrelsen

Beslut för gymnasieskola

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Handlingsplan vid hot och våld i arbetsmiljön Lerums vuxenutbildning. Läsåret 2016/2017

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Vet du vilka rättigheter du har?

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Gallring ur belastningsregistret av. av uppgifter om unga lagöverträdare.

Transkript:

Stockholm, 2016-01-13 RFSUs remissyttrande över Ds 2015:42, Ett särskilt tortyrbrott? Inledning RFSU välkomnar Ds 2015:42 och tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på den samma. RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse med uppgift att sprida en positiv, bejakande och öppen syn på samlevnads- och sexualfrågor. Vi arbetar med utgångspunkt i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) för ett jämlikt och jämställt samhälle där sexualitet är en källa till glädje och njutning i människors liv. Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är nödvändig för utövandet av alla mänskliga rättigheter. Sexuell och reproduktiv hälsa är viktiga och nödvändiga delar i rätten till fysisk och mental hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa kan varken uppnås eller skyddas utan sexuella eller reproduktiva rättigheter. Reproduktiva rättigheter innebär rätten att fritt bestämma om en vill bli förälder och därmed antalet barn och tidrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång till upplysning och utbildning, liksom till de medel som behövs för att kunna utöva denna rätt. Sexuella rättigheter omfattar mer en bara hälsofrågor. Sexuella rättigheter garanterar var och ens åtnjutande och uttryck för sin sexualitet fritt från tvång, diskriminering och våld. De sexuella rättigheterna bidrar till att förverkliga principer om frihet, jämlikhet, jämställdhet, självbestämmande och värdighet Sammanfattning RFSU delar utredningens ståndpunkt att tortyr utgör en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna samt skrivningen att tortyr är ett av de mest motbjudande och straffvärda brott som finns. RFSU anser att det behövs konkreta åtgärder för att säkerställa att alla slags tortyrgärningar är kriminaliserade enligt svensk rätt samt i enlighet med Sveriges internationella skyldigheter och standarder. RFSU är av uppfattningen att det är problematiskt att olika tortyrgärningar bedöms enligt olika brott enligt gällande svensk rätt och därmed mycket olika straff och preskriptionsregler. Det nuvarande systemet försämrar både samhällets möjligheter att döma ut adekvata straff för tortyrhandlingarna så som brottsoffrens möjligheter till upprättelse och rättvisa. RFSU delar utredningens bakgrundsbeskrivning om att förbud mot tortyr är en folkrättslig princip som kan anses ha uppnått ställning av s.k. jus cogens. RFSU välkomnar utredningens djupa analys av relevanta folkrättsliga standarder om hur tortyr ska begripas, utredas, bestraffas och upprättas. RFSU är positivt inställt till RFSU PO Box 4331 SE-Stockholm Telefon +46 8 692 07 00 Fax +46 8 653 08 22 Org.nr 802002-8133 www.rfsu.se info@rfsu.se Medborgarplatsen 3, plan 10

de föreslagna åtgärder som syftar till att Sverige ska ha tillräckliga rättsliga instrument för att förebygga och bekämpa all slags tortyr, bl.a., att tortyrbrottet ska omfattas av universell jurisdiktion, att brottet ska undantas från preskription, att lagregleringen inte ska innehålla undantag för smärta eller lidande som uppkommer genom handlingar som är lagligt sanktionerade -något som idag är undantaget i bl.a. tortyrkonventionen samt införandet av adekvata fängelsestraff. RFSU välkomnar utredningens förslag om att angripa tortyrgärningar så brett som möjligt med internationella standarder som utgångspunkt. Särskilt positivt inställt är RFSU avseende förslaget att införa en icke uttömmande uppräkning av de olika syften som ska kunna betraktas vid bedömning av tortyr, förslaget att införa skrivning av det särskilda syftet att diskriminera med avsikten att alla former av diskriminering ska kunna beaktas, utredningens bedömning att man skall väga in omständigheter som hör samman med offrets personliga förutsättningar vid bedömning av huruvida offret tillfogats allvarlig smärta och svårt lidande samt förslaget att man ska utgå från gärningsmannens avsiktsuppsåt. Detta kan enligt RFSU underlätta progressiva konventionskonforma tolkningar vid tillämpandet av den föreslagna lagregleringen. RFSU anser dock att utredningen saknar en djupare analys om genderspecifika tortyrgärningar, dvs. den typ av tortyr har ofta särskilda uttryck och grundar sig i offrets könstillhörighet, könsidentitet eller uttryck och sexuell läggning. Detta perspektiv är redan idag uppmärksammat och erkänt internationellt av relevanta organ och har lett till en särskild medvetenhet vid bedömningar. Regeringen uppmuntras med anledning av det härmed att lägga till en analys om könsspecifikt våld och tortyr, samt våld och tortyr som drabbar andra särskilt sårbara grupper, så som HBTQ-personer, i utredningen i syfte att stärka skyddet till vissa samhällsgrupper som har visat sig särskilt utsatta för tortyr. RFSU anser även att utredningen bör bredda tortyrbrottet till att omfatta fler diskrimineringsgrunder vid uppräkningen av diskrimineringsgrunder i 1. Genderspecifika tortyrgärningar RFSU välkomnar utrednings ståndpunkt att kriminalisera tortyr som ett särskilt brott i svensk rätt, och RFSU delar utredningens analys att detta skulle bidra till en harmonisering med internationella standarder. Utredningen har i sin analys och i framarbetandet av sitt lagförslag använt sig och analyserat internationella standarder, rapporter, auktoriserade tolkningar av internationella organ. Dessa referenser och jämförelser har varit avgörande för att utredningen ska kunna slå fast att ett särskilt tortyrbrott bör införas i svensk rätt. Utredningens analys av internationella standarder måste generellt bedömas som relevanta och omfattande. Dock kan RFSU konstatera att trots att utredningens analys är baserad på internationella standarder för folkrätten, som i sig är utvecklade för även genderspecifika tortyrgärningar, saknas det i utredningen en djupare analys av hur detta område kring de genderspecifika tortyrgärningarna kan inkluderas i den

svenska lagstiftningen. Det finns korta kommentarer om brottslighetskonkurrens samt om gällande rätt vid våldtäkt, men det saknas referenser kring hur tortyrgärningar där gender (d.v.s. kön, könsidentitet eller uttryck och sexuell läggning) är relevant till tortyrens syfte, om dess och hur handlingarna bör bedömas. RFSU saknar i utredningen en analys av genusspecifika tortyrgärningar och önskar ett tillägg i utredningen i vilket ämnet inkluderas i syfte att förstärka skyddet mot tortyr för särskilda utsatta grupper samt avseende särskilda sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter som brukas kränkas genom tortyrgärningar. Detta skydd är ännu viktigare vid tillämpning av universell jurisdiktion för att utreda och bedöma tortyrgärningar enligt svensk rätt. RFSU bedömer att det skulle vara användbart i en sådan analys inkludera relevanta delar av Tortyrkommitténs och Människorättskommitténs allmänna kommentarer och granskningar samt rapporter av FN:s specialrapportör mot tortyr där genderspecifika tortyrgärningars omfattning beskrivs och preciseras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de förklaringar som finns om hur tortyr kan kopplas ihop med sexuellt våld och diskriminering mot utsatta grupper (exempelvis kvinnor och HBTQ-personer) mm. Detta fokus och medvetenhet kring genderspecifikt våld är enligt RFSU mycket viktig eftersom kvinnor och sexuella minoriteter ofta är överrepresenterade bland tortyroffer, vilket även stöds av uttalanden från FN:s specialrapportör mot tortyr. RFSUs uppfattning är att en djupare analys av denna särskilda utsatthet skulle kunna bidra till att förstärka det föreslagna tortyrbrottet genom att belysa hur och under vilka omständigheter särskilda handlingar relaterade till sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter bör bedömas som tortyr, alternativt grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och inte bara som misshandel eller ofredande enligt gällande svensk rätt. Exempelvis har internationella organ och domstolar fastställt att våldtäkt av kvinnor och även av HBTQ-personer med syfte att korrigera dem under vissa omständigheter bör bedömas som tortyr eller grym behandling. Vidare har andra handlingar inom SRHR-området av samma organ bedömts som tortyr alternativt som annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, så som avsiktlig överföring av HIV, undanhållande av information om HIV, testning och vård, förnekelse av tillgång till preventivmedel och familjeplanering samt av information om ens hälsotillstånd, oskuldsundersökningar, tvångsabort och sterilisering, tvångsäktenskap, tvång nakenhet, könsstympning, mm. RFSU anser det vara nödvändigt att åter särskilt utreda detta område för att få en djupare analys av hur nämnda handlingar kan vara relevanta vid tortyrbedömningar och hur det skulle kunna bidra till att öka tortyroffers möjligheter för att få upprättelse enligt svensk rätt, särskilt i de fall där kränkningen har en psykisk natur som orsakar svårt lidande utan att det leder till en medicinskt påvisbar sjukdom hos offret (se utredningens analys, s. 143).

Med anledning av fört resonemang vill RFSU uppmuntra Regeringen att behandla denna del på nytt och att det läggs till ett kapitel om genderspecifikt tortyr som innehåller hänvisningar till relevanta internationella standarder, och att Regeringen överväger hur detta skall beaktas vid införande och tillämpande av den nya lagen om tortyrbrott i svensk lagstiftning för att ytterligare förstärka skydd mot tortyr. Särskilt syfte att diskriminera Utredningen listar i sitt förslag följande grunder för diskriminering som ska beakta som tortyrsyfte; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, politisk eller annan åskådning eller annan liknande förhållande. RFSU är positivt inställt till utredningens förslag om att utgå från de diskrimineringsgrunder som återfinns i diskrimineringslagstiftningens eftersom den innefattar fler diskrimineringsgrunder än brottsbalkens brott olaga diskriminering samt att tillägga politisk eller annan åskådning som diskrimineringsgrund i det föreslagna tortyrbrottet. RFSU saknar emellertid ett antal diskrimineringsgrunder som RFSU anser är relevanta vid en bedömning av tortyrgärningar. Däremot saknar RFSU i utredningen en djupare analys av varför ytterligare internationellt erkända diskrimineringsgrunder inte inkluderats i utredningens förslag om tortyrbrott. Det hade varit önskvärt att i linje med utredningens resonemang för att tillägga politisk eller annan åskådning till diskrimineringslagens grunder även föra ett grundat resonemang kring anledningar för att lägga till ytterligare diskrimineringsgrunder som kan räknas som tillhörande svensk rätt, emedan de utlistas i Europakonventionen. Exempelvis inkluderas språk, nationellt eller social ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i Europakonventionen. De senast uppräknade diskrimineringsgrunder kan visa sig vara avgörande vid bedömning av vissa tortyrgärningar, särskilt vid tortyrgärningar där olika diskrimineringsgrunder påverkar varandra eller döljer varandra. RFSU anser med anledning av detta att utredningen behöver överväga om det vore gångbart att inkludera fler diskrimineringsgrunder inom det föreslagna tortyrbrottet. RFSU är medvetna om att den föreslagna listan inte är uttömmande samtidigt som utredningen tydligt klargör att det i huvudsak är de diskrimineringsgrunder som listas som ska kunna beaktas. RFSU anser att en tydligare och mer inkluderande lista av diskrimineringsgrunder i lagen är viktig av flera skäl. Ett är att det processekonomiskt skulle underlätta genom att belysa hur vissa gärningar och diskrimineringsgrunder redan har bedömts internationellt av folkrättsliga organ. Ett annat viktigt skäl är att de som utsatts för de gärningar lagen tar sikte på, de som fallit offer för tortyr, ska ges möjlighet till rimlig upprättelse, som enligt RFSU bör följa internationella standarder något som även påtalas av utredningen. Med anledning av fört resonemang vill RFSU uppmuntra Regeringen att särskilt behandla frågan avseende vilka diskrimineringsgrunder som bör och ska beaktas som tortyrssyfte och att Regeringen därmed får en djupare analys för att överväga

om de listade diskrimineringsgrunderna i utredningens förslag bör kompletteras enligt ovan. Datum som ovan Kristina Ljungros Förbundsordförande RFSU