Verksamhets berättelse MED ÅRSREDOVISNING

Verksamhets berättelse 2003 MED ÅRSREDOVISNING

Medlemsorganisationer Specialidrottsförbund (SF) Sveriges Akademiska Idrottsförbund Sveriges Amerikanska Fotbollförbund Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Bangolfförbundet Svenska Baseboll- och Softbollförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Biljardförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bob- och Rodelförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bouleförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Budoförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Danssportförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Draghundsportförbundet Sveriges Dövas Idrottsförbund Svenska Flygsportförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Friidrottsförbundet Svenska Frisbeeförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Handbollförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Isseglarförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Klätterförbundet Svenska Konståkningsförbundet Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet Svenska Landhockeyförbundet Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skidskytteförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Sportdykarförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Squashförbundet Svenska Styrkelyftförbundet Svenska Taekwondoförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Triathlonförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Övriga medlemsorganisationer (MO) Sveriges Bridgeförbund Frivilliga Skytterörelsen Skytterörelsens ungdomsorganisation Svenska Livräddningssällskapet/Simfrämjandet Svenska Pistolskytteförbundet

Innehåll Förord Förbundsordförande 2 T f Förbundsrektor 3 Verksamhetsområden Studieförbund 4 Uppdrag 10 Bosön Idrottsfolkhögskola 16 Utvärdering och uppföljning 18 SISU Idrottsböcker AB 20 Förvaltningsberättelse 22 Revisionsberättelse 29 Utdrag ur förvaltningsberättelse SISU Idrottsböcker AB 30 Statistik 31 Ledning och personal 36 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation är idrottens utbildningsorganisation och ska utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt. SISU Idrottsutbildarna Produktion: Sista Ordet AB Tryck: Växjö Offset AB, 2004 Foto: Bildbyrån, Hässleholm och John Foxx Images 1

FÖRORD FÖRBUNDSORDFÖRANDE, Växa med ROLF CARLSSON växtvärk TF En FÖRBUNDSREKTOR, efterfrågad HÅKAN DANIELSSON resurs! År 2003 var SISU Idrottsutbildarnas artonde år, och organisationen kan anses ha nått en ålder då man kan betraktas som fullvuxen. I jämförelse med de andra nio studieförbunden är vi ändå en pojkspoling. Etableringen av idrottens egen utbildningsorganisation har tagit tid, och ibland har jag som förbundsordförande känt mig missnöjd med att SISU Idrottsutbildarna inte är mer känt bland människor i allmänhet och idrottsfolk i synnerhet. Emellertid upplever jag 2003 som det år då det vände. Arbetet med bildning/utbildning av idrottsledare och idrottare har nu nått ut till så många, att knappast någon längre frågar vad SISU står för. Riksidrottsmötet med RFstämma och SISU-stämma gick i RF 100-firandets tecken, och efterbearbetningen kom att handla om hur en förbundsstämma ska utformas. Under SISU Idrottsutbildarnas första år avhölls stämmorna separerade från RF-stämman. Medlemsorganisationerna, som ju i princip är desamma, hade såväl ekonomiska som tidsmässiga synpunkter på att sända delegater till två stämmor. Resultatet blev att Riksidrottsmöte ska hållas udda år och innehålla RF-stämma och SISU-stämma. Jämna år ska dessutom de två organisationerna genomföra Riksidrottsforum; ett arrangemang öppet för hela idrottsrörelsen. Stämmoåren ska inrymma strikta beslutsärenden, medan riksidrottsfora ska verka för fri debatt i alla de former. Allt sedan mars 2000, då Folkbildningsrådet fattade beslut om nya statsbidragsregler till studieförbunden, har det funnits anledning att kommentera SISU Idrottsutbildarnas utsatta situation med ett statsbidrag som är det klart lägsta räknat per redovisad aktivitet. Statens ensamutredare Gerd Engman har i dialog med berörda bildat sig en uppfattning om situationen och överlämnat (mars 2004) betänkandet Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30) Myndighetsåldern i Sverige är numera 18 år. När jag blev myndig var den 21, men i dag förutsätts 18-åringar ha vissa rättigheter och skyldigheter som tillerkänns vuxna dock som alla vet med vissa undantag. till folkbildningsminister Lena Hallengren. Betänkandet visar dels med statistik på sakernas tillstånd, dels på bristande relationer mellan statens avsikt med statsbidraget och det regelsystem som fastställts av Folkbildningsrådet. Utredningen skriver: Beträffande studieförbunden visar vår genomgång att bidragstilldelningen inte kan sägas ha följt verksamhetsutvecklingen. Bidragsmodellen har en inbyggd seghet som gör att studieförbund med växtkraft och en verksamhet som ligger väl i linje med målen för statsbidraget (prop. 1990/91) fått stå tillbaka till förmån för verksamhet som planat ut eller gått tillbaka. Det känns inte heller tillfredsställande att en ny bidragsmodell ska börja gälla först 2007. Vi menar att Folkbildningsrådet borde pröva möjligheten att påskynda arbetet med nya bidragskriterier. Det vore uppseendeväckande om inte Folkbildningsrådet utan dröjsmål tar itu med frågan så att en justering kan ske redan 2005. Gerd Engman konstaterar att SISU Idrottsutbildarna mellan 1991 och 2003 ökat verksamheten med 331 procent! Det studieförbund som ligger närmast har ökat med 76 procent. Det är mycket jag skulle vilja kommentera på dessa inledande rader, men som vanligt har statsbidragsspöket dominerat och det är min förhoppning att i kommande årsberättelser kunna flytta fokus från statsbidrag till verksamhet! Rolf Carlsson Verksamhetsresultatet för 2003 blev mycket bra! Vi kan redovisa en utveckling, såväl kvantitativt som kvalitativt, inom alla verksamhetsområden. Detta ställer stora krav på personalen, som på ett enastående sätt tagit sig an och genomfört såväl etablerade som nya arbetsuppgifter. Idrotten befinner sig i en ständig förändringsprocess. Hela denna process utgår från det gemensamma idéprogrammet Idrotten Vill, där idrottens långsiktiga färdriktning anges. Här tar också vår verksamhet sin utgångspunkt. Folkbildningsverksamheten är stommen Folkbildningsverksamheten bedrivs lokalt, i huvudsak idrottens föreningar, under begreppet föreningsutveckling. De flesta studiecirklar genomförs med ideella cirkelledare, vilket tillför idrotten en finansiering av folkbildningsverksamheten med 250 300 miljoner kronor. Dessa insatser är ovärderliga och visar vilket engagemang och vilken kraft som finns inom idrotten. Folkbildningen satsar genom Folkbildningsrådet resurser för att nå prioriterade målgrupper arbetslösa, funktionshindrade och invandrare. För SISU Idrottsutbildarna är utmaningen att erbjuda verksamhet för dessa grupper inom ramen för vår värdegrund. Under våren genomfördes 16 rådslag med både förtroendevalda och anställda som gav underlag för vårt Framsynsdokument till Folkbildningsrådet. Vårt förlag har en avgörande betydelse För SISU Idrottsutbildarna spelar studiematerialen en kvalitetssäkrande roll i föreningens arbete. Materialen ger handledning åt cirkeldeltagarna och leder dem i föreningsutvecklingsarbetet. För specialförbunden ger litteraturproduktionen identitet och utvecklingsmöjligheter. Ofta finns det ett samband mellan material och kvalitet på utbildningen. SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé är att vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet. För att leva upp till detta krävs omvärldsbevakning, organiserad spaning och nyfikenhet. Kursverksamhet och konferenser I en undersökning bland svenska idrottsföreningar anges ledarbrist vara det största hotet inför framtiden. Samtidigt placeras utbildning högst på listan över hur man kan stimulera ledarna att fortsätta sin verksamhet något vi kan möta med vårt omfattande kurs- och konferensutbud. Vi har under året också påbörjat en utveckling av vårt kursutbud i syfte att stärka kvaliteten i verksamheten. Bosön Idrottsfolkhögskola Folkhögskolan har två utbildningar en 1-årig Idrottslinje, för den som vill kombinera idrott och studier, medan Idrottskonsulentlinjen är en 2-årig yrkesutbildning. Här hålls också ett stort antal korta kurser i samverkan med specialidrottsförbunden. Projekt och projektledning är givna delar Allt fler utvecklingsområden genomförs i projektform, tydligt avgränsade både vad gäller resurser och tid. Genom projekten når vi samordning mellan projekt, support till och ledning av projektledare, kompetensutveckling av projektledare samt möjlighet att ta tillvara projektens resultat som naturliga delar i den totala verksamheten. En efterfrågad resurs SISU Idrottsutbildarnas framgångsrika verksamhet illustrerar tydligt den vitalitet och förändringskraft som finns inom idrotten. Inga tecken visar heller på någon avmattning i studieintresse/utvecklingsarbete utan ökade förväntningar på nya insatser ställs löpande på SISU Idrottsutbildarna. Håkan Danielsson 2 3

STUDIEFÖRBUND Folkbildningen ökar! Folkbildning är en mångdimensionell verksamhet som ger människor möjligheten att växa under flexibla former. Under verksamhetsåret har vi fortsatt att öka totalt redovisar SISU Idrottsutbildarna 1 485 306 studietimmar i 69 755 arrangemang. Detta är en ökning av arrangemang med över 6 procent jämfört med 2002. Antalet kvinnliga deltagare 2003 uppgick till 232 134 vilket är 40 procent av det totala antalet deltagare och innebär en viss ökning från 2002. Lokalt folkbildningsarbete genomfördes under 2003 i över 6 800 lokala föreningar inom idrotten. Folkbildningens framsyn Under 2003 sattes fokus på framtidsfrågorna inom folkbildningen. Samtliga studieförbund och folkhögskolor fick av regering/fbr möjlighet att bidra till bilden av hur man själv som folkbildare ser på sin framtid. Detta framsynsarbete inom SISU Idrottsutbildarna engagerade såväl förbundsstyrelse, distrikt, förtroendevalda och personal. Dessutom genomfördes en dialog med medlemsorganisationerna. Verksamhetsökning i de stora medlemsorganisationerna Våra stora medlemsorganisationer fortsätter att öka. Fotbollen visar en ökning av studietimmarna 2003 med närmare 11 procent och de fem största idrotterna fotboll, ridsport, ishockey, golf och handboll står för en gemensam ökning av 8 procent. Cirkelledaren i fokus Pedagogiskt kunniga, lyhörda och folkbildningsmedvetna cirkelledare är en förutsättning för bra cirkelstudier. Våra cirkelledare har ofta en gedigen ledarutbildning och stor erfarenhet av andra ledaruppdrag. Vår uppgift blir därför att ständigt rusta dem inför uppgiften att leda studier. Under året påbörjades ett utvecklingsarbete med att ta fram pedagogiska verktyg samt former för attraktiva cirkelledarutbildningar. Distansutbildning Med den nya informations- och kommunikationstekniken kan studiecirkeln även genomföras som ett flexibelt och IT-buret lärande på distans. SISU Idrottsutbildarna har målmedvetet arbetat med att lära oss mer och utveckla möjligheten för idrotten. I dag finns metoden i den pedagogiska verktygslådan. Svenska Golfförbundets utbildningssatsning kring införandet av ett nytt administrativt datasystem har i sammanhanget verkat inspirerande. Utbildningar har genomförts över hela landet och närmare 900 deltagare har erbjudits ett virtuellt studierum för att komplettera den fysiska utbildningen. Distanspedagogiken är en viktig del i utvecklingen av det flexibla lärandet. Baskurs i flexibelt lärande har genomförts under året och ytterligare 16 deltagare har genomgått utbildning i fördjupad kunskap om distanspedagogik. Detta är en del i utbildningsstegen runt distanspedagogik som SISU Idrottsutbildarna genomför i samarbete med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Att utbilda administratörer till folkbildningsnätet har haft hög prioritet. Målet har varit att samtliga distrikt ska ha minst en lokaladministratör för att sköta registrering och användning av konferensstrukturen på First Class. SF/MO har erbjudits information och utbildningstillfällen om hur de kan öka flexibiliteten i sina utbildningar genom distansinslag. Bland annat har SISU Idrottsutbildarna tillsammans med Svenska Bouleförbundet genomfört ett försök att samordna tävlingsstrukturen genom möten i det virtuella klassrummet. STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1999 2003 År 2003 2002 2001 2000 1999 Cirklar 69 755 65 581 59 942 57 264 50 273 Deltagare 581 873 539 432 484 760 455 147 395 209 Studietimmar 1 485 306 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238 STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll 20 668 174 777 441 701 Ridsport 9 780 81 595 148 943 Ishockey 5 960 47 576 115 523 Golf 5 295 43 355 101 110 Handboll 2 551 21 332 54 470 4 5

STUDIEFÖRBUND KULTURPROGRAM Under året har vi även arbetat med ett projekt som har finansierats av Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i syfte att hitta organisatoriska former för distrikten att genomföra distansutbildningar. Under 2003 genomfördes totalt 15 distanscirklar med 265 studietimmar. Detta motsvarar knappt 8 procent av det totala antalet distansstudiecirklar som redovisats inom studieförbunden. Kulturprogram Kulturprogram är föreläsningar, utställningar, sång och musik eller teater. Kulturella verksamhetsformer i syfte att kunna visa och uttrycka sig på annat sätt har tagit större utrymme i den idrottsliga verksamheten. Det handlar om att idrotten ska kunna erbjuda annat än bara idrottsaktiviteter, att utveckla andra uttrycksformer för att öka gemenskapen i föreningen. Kulturarrangemangen har under året ökat med 11 procent till 14 985 program. Närmare 2 miljoner deltagare (1 955 937) har deltagit i denna verksamhet. Fortfarande är den vanligaste formen av kulturprogram föreläsningen som uppgår till 36 procent av det totala antalet kulturprogram. Utställningar har ökat kraftigt under 2003 och uppgår till drygt 13 procent av totala antalet kulturprogram. SISU Idrottsutbildarna i Hälsingland är det distrikt i landet som under året redovisat flest antal kulturarrangemang och distriktet har ökat denna verksamhet från föregående verksamhetsår med 32 procent. Även SISU Idrottsutbildarna i Västergötland har satsat stort på kulturarrangemang och har under 2003 ökat kulturprogrammen med drygt 36 procent. Annan gruppverksamhet Under 2003 har SISU Idrottsutbildarna ökat sin marknadsandel inom verksamhetsformen annan År 2003 2002 2001 2000 1999 Antal program 14 985 13 491 11 542 12 196 10 591 Deltagare 1 955 937 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559 gruppverksamhet jämfört med övriga studieförbund. Med annan gruppverksamhet menar vi bland annat barnkulturgrupper, där olika kulturformer är metoden. Det kan också vara framtidskvällar, seminarier och kurser med framtidsblickande aktiviteter. SISU Idrottsutbildarna har under 2003 rapporterat 317 051 studietimmar, en ökning motsvarande 14 procent. Vi har drygt 24 procent av annan gruppverksamhet i samtliga studieförbund. Målgruppsverksamhet/ prioriterade målgrupper Studieförbunden har uppgiften att ge människor möjligheten att påverka sin livssituation och delta i samhällslivet. Speciellt uppmärsammas de som lever med funktionshinder, personer som är arbetslösa eller som har invandrat till Sverige. Under 2003 har vi genomfört 106 902 studietimmar totalt. Det är en minskning från föregående år med 14 procent då man redovisade 124 078 studietimmar. >> Funktionshindrade Alla distrikt utom ett har arbetat med folkbildande insatser för funktionshindrade och under 2003 genomfördes 36 610 studietimmar en marginell minskning från 2002 med 3 procent då vi redovisade totalt 37 768 studietimmar. >> Arbetslösa Den stora minskningen av SISU Idrottsutbildarnas målgruppsverksamhet avser arbetslösa, där antal studietimmar minskat med 63 procent från 2002 års 25 300 studietimmar till 2003 års cirka 9 300 studietimmar. Endast 8 distrikt har arbetat med speciella insatser och endast 4 distrikt som har haft en mer omfattande verksamhet. En viktig orsak till detta är den relativt positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, en annan att många kommuner har ändrat förutsättningarna för kommunalt stöd. >> Invandrare SISU Idrottsutbildarnas studieverksamhet är ett erbjudande och en möjlighet både för invandrargrupper med idrottsintresse och för individer med utländsk bakgrund som önskar delta i vår integrerade verksamhet. Genom att vara öppen och tillgänglig ska idrotten och SISU Idrottsutbildarna visa gemenskapen inom idrottsrörelsen. Totalt redovisades 60 998 studietimmar 2003, vilket är en bibehållen nivå jämfört med 2002. 15 av våra 21 distrikt redovisar verksamhet i denna prioriterade målgrupp och 8 av dessa har mer än 1 000 studietimmar. Utvecklingsbidraget 2001 2003 Utvecklingsbidraget, som under en treårsperiod utgjort 12 procent av det fördelade statsbidraget, har tydligt fokuserat på betydelsen av ett målmedvetet utvecklingsarbete. Det har stimulerat det interna planeringsarbetet och samtidigt bidragit till att markera folkbildningens särart. Genom att ett antal breda utvecklingsområden har formulerats så har SISU Idrottsutbildarna kunnat konkretisera utvecklingsuppgifterna utifrån idrottsrörelsens, föreningslivets samt de enskilda deltagarnas faktiska och aktuella behov. Uppgifter som sammanfattas inom begreppet föreningsutveckling, det vill säga att stimulera och bredda utvecklingen av den lokala föreningsverksamheten genom folkbildningens alla verksamhetsformer. Samtidigt finns i praktiken ingen tydlig gräns mellan användandet av de olika delarna av statsbidraget eller kombinationen med andra insatser, till exempel FoU- och/eller projektmedel. Under perioden 2001 2003 kan vi emellertid se en mycket tydlig och positiv utveckling inom de fyra utvecklingsområden som Folkbildningsrådet lyft fram: >> IKT folkbildning på distans Under perioden har SISU Idrottsutbildarna intensifierat satsningen kring att utveckla möjligheten för SF/MO att bedriva en flexibel utbildning med hjälp av distansinslag. Med hjälp av projekt IT-stödd cirkelledarutbildning, har vi hittat en struktur för hur arbetet bör organiseras på central och regional nivå. Under perioden har vi i egen regi genomfört intern basutbildning i distanspedagogik och ett material för cirkelledare som arbetar med distansinslag har producerats som stöd och vägledning. Ett pilotprojekt har genomförts med fyra distrikt som ska försöka hitta organisatoriska former för utbildning med distansinslag inom distriktet. I dag är vi väl rustade för att möta idrottens behov av distansstudier. >> Det mångkulturella samhället/integration Idrottsrörelsen har goda möjligheter att arbeta med integration och det har varit ett högt prioriterat område under flera år. Vi arbetar med integration genom att människor med olika bakgrund erbjuds mötesplatser inom idrotten. Vårt arbete syns inte i statistiken då de flesta individer med invandrarbakgrund deltar i integrerade studiegrupper. De erfarenheter vi fick genom treårsprojektet Idrott Utbildning Delaktighet Integration tas fortfarande tillvara i flera distrikt. Dessa har fortsatt detta utvecklingsarbete. >> Nya föreningar Arbetet med föreningsutveckling är en av huvuduppgifterna inom SISU Idrottsutbildarna och vi möter dagligen föreningar som önskar stöd och hjälp i förenings- och ledarutveckling. Under perioden har vi fortsatt att utbilda processledare som är väl förberedda att möta idrottens och föreningens behov. För att öka demokratin och inflytandet i föreningen är samtalet och dialogen viktig i föreningens arbete. Vi arbetar ständigt med att pröva, utveckla och förnya metoder och former som ökar demokratin. >> Pedagogiskt utvecklingsarbete Ett stort arbete läggs ner på att etablera men också att ständigt utveckla och förbättra metoder, tekniker och modeller för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Det kan vara att utveckla och lansera utbildningsmaterial och pröva nya mötesformer. Vi genomför ett aktivt spaningsarbete framför allt kring lärande, pedagogik och didaktik. Utbildningsmaterial produceras i bokform, som pdf-filer, som videofilmer och i samtalshäften. Dialogen, mötet och samtalet är centrala moment i vårt utvecklingsarbete. 6 7

STUDIEFÖRBUND Intern kompetensutveckling Lärande Verkstad Under året har en Lärande Verkstad genomförts, med tema Kultur och lärande i föreningen. Deltagarna fick pröva olika kulturella metoder som berättande, musik och bild, metoder som är lämpliga att använda i olika utvecklings- och utbildningsuppdrag inom idrotten. Lärande Verkstad är en intern mötesplats för SISU Idrottsutbildarna som syftar till att lyfta fram aktuella frågor eller verksamheter och där möjlighet finns till reflektion, fördjupade samtal och utbyte av erfarenheter. Lärande Verkstad genomförs på olika sätt och med olika metoder, vilket gör det till kompetensutvecklande dagar för våra anställda. Lär en, lär fler Under två härliga höstdagar i slutet av augusti samlades 260 av medarbetarna inom SISU Idrottsutbildarna på Idre fjäll för att gemensamt diskutera framtidsfrågor för organisationen. För första gången fanns även medarbetarna från Bosön Idrottsfolkhögskola med. Mötesplatsens syfte var att under några dagar umgås och kompetensutveckla medarbetarna. Erfarenheter och goda exempel växlades med dialog om SISU Idrottsutbildarnas värdegrund. Programmet erbjöd ett växlande innehåll mellan traditionell konferensmiljö och möjligheten att njuta av omgivningarna. Ett inslag var utflykten i närheten av fjället, en blandning av gruppsammanhållande tävlingsövningar och konkreta verksamhetsdiskussioner med utgångspunkt i värdegrunden. En annan programpunkt var seminarium som lyfte fram olika utvecklingsområden, exempelvis föreningskunskap, internationellt ungdomsutbyte, barns möjlighet att göra sig hörd inom idrotten, prioriterade grupper inom folkbildningen med mera. Dagarna gav även möjlighet till socialt utbyte där deltagarna erbjöds aktiviteter i naturen eller på anläggningen. Det visade sig vara av stor betydelse att samla alla medarbetare inom SISU Idrottsutbildarna. Den energi, kraft och framtidsvilja som avspeglade sig under dessa dagar ger alla en förhoppning om många fantastiska effekter som väntar för SISU Idrottsutbildarna framöver. 8 9

UPPDRAG Vi rustar för idrottens framtid! Utveckling och förändringar sker regelbundet och snabbt, både inom idrotten och vårt samhälle. Det ställer krav på ny kunskap och kompetens. Att lärandet är en ständigt pågående process är tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla olika processer ökar. Processledare en efterfrågad resurs Att leda processer innebär att skapa en arbetsform och en atmosfär som ger optimala möjligheter till idéutbyte, samtal och dialog i såväl stora som små grupper. En skicklig processledare bör ha kunskap om organisationslära, förståelse för olika personlighetstyper och gruppdynamik, ett stort urval av metoder, verktyg och arbetsmodeller att använda i processledarrollen. För att möta idrottens behov har SISU Idrottsutbildarna utbildat närmare 75 processledare. Merparten av dessa är utbildningskonsulenter från olika delar av landet. Utbildningen har omfattat 8 internatdagar utspridda över knappt ett år. Mellan sammankomsterna har deltagarna enskilt läst den kurslitteratur vars innehåll bildat utgångspunkt för bearbetning och diskussioner under utbildningstillfällena. Efter utbildningen gör deltagarna ett val om man vill ingå i SISU Idrottsutbildarnas processledarteam. Man förbinder sig då att stå till förfogande för olika centrala uppdrag. Teamet består i dag av 23 personer som kontinuerligt utbyter erfarenheter och genomgår kompetensutveckling. Utan spaning, ingen aning Ett aktivt spaningsarbete bedrivs framför allt kring företeelser under rubrikerna lärande, pedagogik och didaktik. Det material och den information som insamlas bearbetas, analyseras och värderas. Under året har vi läst ny litteratur, bevakat utställningar, kongresser och konferenser, sökt på internet, hållit kontakt med olika utbildningssamordnare samt funnits med i olika nätverk. Någon har sagt att slutar man att bli bättre slutar man att vara bra. Den utmaningen eller uppmaningen omfattar många inom idrotten; aktiva, tränare, ledare och förbund. Naturligtvis gäller detta också för en lärande organisation som SISU Idrottsutbildarna. Det är viktigt att utveckla och levandehållla en anda, en ambition och en nyfikenhet att lära nytt, att pröva nya saker och att förbättra det vedertagna. Möten med idrotten SISU Idrottsutbildarna har i uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation och vårt arbete ska utgå från de behov som finns hos SF/MO. Under året har vi samarbetat med 45 SF/MO i olika utvecklingsarbeten. Uppdragen varierar både vad gäller innehåll och omfattning. Ibland handlar det om att leda diskussioner vid en konferens, att leda analysarbetet inför kompetensutveckling, att bistå ledningsteam eller arbetsgrupper vid omorganisationer eller samtal om framtida inriktning. Svensk elittennis i framtiden Under året genomförde SISU Idrottsutbildarna en utvecklingsdag med Svenska Tennisförbundet. Syftet var att identifiera utvecklingsområden och formulera riktlinjer som leder till att svensk elittennis återigen finns i den absoluta världstoppen. Arbetet var upplagt i tre steg: fokus på nuet, omvärlden och framtiden. På plats fanns olika intressenter: förbundsstyrelse, tränare, spelare, marknad, medicinsk service, klubb och distrikt, landslagsledning, RIG, elitråd och kansli. 10 11

UPPDRAG Föreningsutveckling Svenska Innebandyförbundet Svenska Innebandyförbundets satsning på föreningsutvecklare är ett led i deras verksamhetsutveckling. Utbildningen av de 21 föreningsutvecklarna har skett i samverkan med SISU Idrottsutbildarna och har innehållit områden som organisationsutveckling, presentationsteknik, folkbildningskunskap, utvecklingsarbete i föreningen samt pedagogiska metoder och verktyg. Syftet har varit att stärka föreningsutvecklaren i sin roll att genomföra föreningsbesök. Unga inom Svenska Ridsportförbundet Under ett dygn i juni fanns SISU Idrottsutbildarna med som en resurs då den Centrala Ungdomssektionen (CUS) samlades för första gången efter 2003 års förbundsmöte. Den nya sektionen arbetade med teambildning, verksamhetsplanering och ett gemensamt förhållningssätt till uppdraget. Skytterörelsens ungdomsorganisation och Frivilliga skytterörelsen De två skytterörelserna har under året haft ambitionen att arbeta fram en gemensam verksamhetsidé och värdegrund för ett Nationellt skytte. En referensgrupp arbetade fram ett förslag, som därefter bearbetades av en redaktionskommitté. 150 deltagare från hela skytterörelsen gav sedan under höstkonferensen sina synpunkter på förslaget. Det justerade förslaget ska under 2004 läggas fram till årsstämman. SISU Idrottsutbildarna har funnits med som resurs i planering, genomförande och dokumentationer. Utbildning av utbildare Svenska Simförbundet Inom ramen för projekt Ledarfokus har Svenska Simförbundet utvecklat ett ramprogram för en utbildarutbildning en utbildning som är anpassad för och ska erbjudas utbildare inom förbundet oavsett inriktning. Under året har två utbildarutbildningar genomförts. SISU Idrottsutbildarnas uppgift har varit att hålla i de delar som berör pedagogiska metoder, verktyg och inlärning. Utbildarverkstad Under året har en utbildarverkstad genomförts på temat distansutbildning. Intresset kring distansutbildning inom idrotten växer snabbt och det är många SF/MO som vill lära mer om och pröva att genomföra delar av sin utbildningsverksamhet på distans. Sju SF/MO deltog i Utbildarverkstaden. Syftet med Utbildarverkstad är att samla SF/MO till en mötesplats där information kan ges, dialog kan stimuleras och erfarenhetsutbyte kan göras. Utbildarverkstad är upplagd så att deltagarna i stor utsträckning deltar i diskussionen, i utvecklingen och resultatet av en viss fråga och visst område. Tematräffar Att bjuda in till tematräffar är ett nytt initiativ för året. Syftet med tematräffarna är att skapa ytterligare en mötesplats för SF/MO. Under enkla former tas ämnen som är angelägna och aktuella för idrotten upp. Tre träffar genomfördes, en med tema elittränarutbildning där 12 SF/MO deltog, en med tema föreningsutveckling där 12 SF/MO deltog samt en med tema distansutbildning där 8 SF/MO deltog. Projekthotell en samlingsplats för projekt SISU Idrottsutbildarnas projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Projekten är tydligt avgränsade vad gäller resurser, verksamhet och tid. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomförts under 2003. Projekt Elittränarutbildning Projektet genomförs under tiden 2003 2005.SISU Idrottsutbildarna har fått uppdraget att leda projektet i samverkan med Riksidrottsförbundet (RF). Verksamhetsidén är att Svensk elittränarutbildning ska utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar. Projektet omfattar tre delområden: >> SF:s tränarutbildning Att ge förslag till utveckling av SF:s grundläggande tränarutbildning, att tillsammans med SF skapa en utbildningsmall samt vara behjälplig vid införandet av densamma. >> Idrottens Högre tränarutbildning Utveckla ett utbildningsprogram för högre tränarutbildning där idrottsrörelsen är huvudman och där elittränarens situation och olika kompetensbehov ska vara styrande för uppläggning och innehåll. >> Eftergymnasiala idrottsutbildningar I kontakter med universitet, högskolor och andra institutioner kommunicera att de är viktiga för elitidrottens utveckling samt att idrottsrörelsen vill samverka för att påverka men också erbjuda kompetens inom utbildningsutbudet. Under året har det startat en pilotutbildning för elittränare med 31 deltagare från 20 olika SF. Deltagarna har rekommenderats av SF, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och RF. Utbildningen omfattar 500 timmar ledarskap och träningslära och består av obligatoriska, valbara och SF-specifika delar. Projekt Ledarfokus SISU Idrottsutbildarna genomför på uppdrag av RF ett nationellt utvecklingsprogram för ledare inom barn- och ungdomsidrotten under 2002 2004. Projektet bedrivs både på central och lokal nivå. Målet för projekt Ledarfokus är: att engagera minst 30 SF att erbjuda projektets målgrupper i samtliga föreningar med barn- och ungdomsverksamhet möjlighet att utbilda/vidareutbilda sig tydligt ha höjt kompetensen och kvaliteten på idrottens barn- och ungdomsledare att samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar. Under året har det inletts ett samarbete med 14 SF. Det är SF:s behov av utveckling av barn- och ungdomsledare som har varit styrande för inriktningen av detta samarbete. Det har handlat om att ta fram en gemensam värdegrund och verksamhetsidé för barn- och ungdomsidrott samt att utveckla barnoch ungdomsledarutbildning och ramprogram för en utbildarutbildning. Inom ramen för projekt Ledarfokus har under året 207 999 studietimmar genomförts med 128 407 deltagare. I den landstingsfinansierade delen deltog 3 797 personer och inom ramen för idrottens regionala utbildningsuppdrag deltog 16 925. Convention Ledarfokus Över 200 deltagare från hela landet deltog på Convention Ledarfokus, den 25 26 mars, på Bosön. Mötesplatsen som arrangerades i samarbete med Riksidrottsförbundet blev en nationell start för projekt Ledarfokus. Under två dagar erbjöds allt från spännande seminarier till diskussionsforum. Målsättningen var att presentera det senaste inom forskningen när det gäller ledarskap och metoder samt visa exempel från satsningar inom barn- och ungdomsidrott. Martina Aronsson, tränare till Emma Igelström, och Carolina Klüft med tränaren Håkan Widlund, var några av de föreläsare som gav både inspiration och eftertanke. Mötesplats Sociala Ledarskapet Hur förberedd är idrottsrörelsen att hantera frågor som handlar om mobbing, nollning och sexuella trakasserier? Det var några av de ämnen som diskuterades vid höstens nationella mötesplats. Målet var att skapa en kännedom bland idrottens anställda och ideella om hur man kan arbeta med sociala frågor och utveckla lokala nätverk, i olika svårhanterliga situationer. AIK Fotboll och BRIS var några av de föreläsare som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Mötesplatsen arrangerades i samverkan med RF, BRIS och Skandia, Idéer för livet. Projekt Barn i förening SISU Idrottsutbildarna har med stöd från Skandia, Idéer för livet, genomfört ett treårigt (2001 2003) projekt med syfte att stimulera och utveckla barnidrotten i den lokala idrottsföreningen. Samtliga SISU Idrottsutbildarnas distrikt har deltagit i projektet och cirka 70 föreningar har varit engagerade i satsningen. Arbete med integration, idrottsskola, forumteater om etik och moral, utbildning av föräldrar och ledare inom barnidrotten är några av många områden som har utvecklats inom projektet. I flera fall har utvecklingen av verksamheten föregåtts av ett värdegrundsarbete med syftet att utveckla en policy för hur barnverksamheten ska utformas. 12 13

UPPDRAG Projekt Unga ledare Projekt Unga ledare är ett treårigt projekt som genomförts 2001 2003. Syfte med projektet har varit att få unga inom idrotten att vilja bli ledare. Det handlar både om ledaruppdrag som aktivitetsledare och förtroendevald. Projekt Unga ledare är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. 40 SF, samtliga distriktsförbund och SISU Idrottsutbildarnas distrikt har medverkat i projektet. I samverkan med SISU Idrottsböcker har utbildningsmaterial producerats; Ung med rätt att påverka, en video och ett samtalshäfte som syftar till samtal om ungdomars möjlighet att påverka inom idrotten, samt Ledare om att vilja bli idrottsledare, ett material för unga som funderar på att bli idrottsledare. LedarCamp SISU Idrottsutbildarna hade under året uppdrag av och i samverkan med Riksidrottsförbundet att genomföra LedarCamp på sex platser i landet, från Lycksele i norr till Ronneby i söder. Syfte med LedarCamp var att inspirera unga ledare till fortsatt engagemang inom idrotten. Sammanlagt gavs 600 unga idrottsledare i åldern 15 25 år tillfälle till att få fördjupade kunskaper inom ledarskap, erfarenhetsutbyte, personlig utveckling och möjlighet att ge sina synpunkter på svensk idrotts framtid. LedarCamp arrangerades som ett led i RF:s 100-årsjubileum. Projekt Lokal Idrottsutveckling PLI RF beslutade under 2003 att avsätta 15 miljoner kronor för fortsatt stöd till utveckling och förnyelse av lokal idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Satsningen startade 2002 och planeras fortsätta 2004. PLI är ett samverkansprojekt mellan RF och SISU Idrottsutbildarna. Målgrupp för projektet är i första hand lokala idrottsföreningar som kan söka stöd till lokala utvecklingsprojekt för barn- och ungdomsidrott. Stöd har också beviljats till distrikts- och specialidrottsförbund som avser att driva samverkansprojekt, där verksamheten genomförs på lokal nivå. Det har varit möjligt att söka medel för kortare insatser och förstudier, ett- till fleråriga projekt samt för särskilda ungdomsinitiativ. Fem områden har prioriterats inom ramen för satsningen; integration, jämställdhet, verksamhet och metodutveckling, ökad delaktighet och inflytande samt samverkan mellan idrottsföreningar och skolan. Hittills i satsningen har stöd beviljats till 100 ungdomsinitiativ, 36 kortare insatser och 165 projekt som är ett- eller fleråriga. Projekt Artros Projekt Artros startade under året och planeras att genomföras under tre år. Projektet genomförs i samverkan mellan Riksidrottsförbundet, Idrottshögskolan, Reumatikerförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Syftet med projektet är att förebygga artros och dess effekter som en följd av idrottsskador. Målet är att öka kunskapen om sambandet mellan knäskador och artros inom idrotten samt att utveckla träningsprogram som minskar dessa skador. Tre SF är involverade i projektet, Svenska Innebandyförbundet, Svenska Handbollförbundet och Svenska Fotbollförbundet. U-landsinformation inom idrotten Under året har SISU Idrottsutbildarna med stöd från Sida arbetat för att sprida kunskap om förhållanden i utvecklingsländer men också för att nyansera bilden kring dessa länder. Åtta av SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar på ett mycket engagerat sätt i de 15 projekt som finns spridda från Norrbotten i norr till Halland i söder. Projekten visar inte bara på eländesbilden, utan tar också fasta på det som är positivt och utvecklande. En miljon människor i Sverige har under 2003 via massmedia, i tävlingssammanhang, utställningar, föredrag och utbildningsinsatser, exponerats för de budskap som våra femtontal projekt har haft. Det övergripande i alla budskapen har varit den av Kofi Annan anslagna Millenniedeklarationen och delar av de åtta mål som finns i denna. Det övergripande målet i Millenniedeklarationen som mer än 160 regeringschefer undertecknat, däribland statsminister Göran Persson, är att det är möjligt att halvera fattigdomen i världen till 2015. 14 15

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN Bosön Idrottsfolkhögskola En av de starkaste upplevelserna på Idrottsfolkhögskolan under året var den idrottsdag som anordnades för samtliga anställda vid Täby skolor i augusti. Över 800 deltagare inledde sitt skolår med temat Sätt skolan i rörelse. Syftet med dagen var att inspirera kommunens personal till egen rörelse, med målet att öka rörelsen på skolan i sin helhet! Efter en dag fylld med allehanda aktiviteter stavgång, drakbåtsrodd, golf, bågskytte, föreläsningar och mer än tjugo andra aktiviteter avslutade deltagarna med qi gong för alla och picknick ute i det gröna. Ett manifest för idrotten och folkhälsan, under ledning av representanter för flera SF, skolans elever, lärare och övrig personal på Idrottsfolkhögskolan. Deltagarnas översvallande positiva utvärderingar tyder på att dagen var en fullträff och vår egen summering bekräftar inte bara en god organisationsförmåga utan också ett gott, ekonomiskt resultat. Långkurserna Sommaren 2003 var inte mindre än 65 idrottskonsulenter redo att möta idrottens arbetsmarknad efter två års utbildning. Nästan lika många elever lämnade vår allmänna kurs, Idrottslinjen, med nyförvärvade behörigheter för att studera vidare. Inför antagningen till läsåret 2003/2004 sökte sedan totalt 335 personer de 110 platser som skulle fylla våra båda linjer. Hösten inleddes med ett projekt benämnt Flexibelt lärande, där skolans personal har fått möjlighet att med externa projektmedel testa webbaserad undervisning på distans. Föräldra- och andra tjänstledigheter har inneburit att en vikarie har anställts och att flera timlärare har hyrts in under året. Korta kurser En projektledare tillsattes under våren med uppdraget att under en tvåårsperiod bygga upp ett kursoch konferenshotell inom SISU Idrottsutbildarna. Projektstarten försenades något vilket bidrog till att budgetmålet för vår (icke bidragsberättigande) kursverksamhet inte nåddes. Inte heller vår återkommande kurs, Idrottsmassage, lockade tillräckligt med deltagare i förhållande till budget. Vår Högre Friskvårdsutbildning lyckades i gengäld överträffa budget tack vare många anmälningar till kursen som startade hösten 2003 och avslutas våren 2004. Vi fick i år möjlighet att utbilda idrottsanläggningspersonal från Stockholms kranskommuner i ämnen som kommunikation, grupprocesser och ledarskap. Under hösten 2003 lades därefter grunden för en ny utbildningsomgång riktad till samma yrkesgrupp och parallellt formulerades en ansökan till EU för finansiering av utbildningen. Organisation Ett utbildningsråd finns knutet till skolan, med uppdraget att vara skolledningens bollplank och förbundsstyrelsens beredande organ. Under året avhölls sex möten. Personalen har under året utgjorts av tjugo fast anställda lärare, en vikarie på heltid, sex timlärare, en projektledare på heltid, tre administratörer samt rektor. Ekonomi Ekonomin har av olika skäl varit generellt ansträngd. Ökade personalkostnader (pensionspremier och reglering av semesterlöneskuld) och färre anmälningar till våra öppna kurser är de främsta orsakerna till det kraftiga minusresultatet för året. RESULTATRAPPORT 2003 2001 (Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 Intäkter: Statsbidrag, Folkbildningsrådet 9 203 9 437 9 690 Landstingsbidrag 2 780 2 458 2 863 Uppdragsutbildning 1 182 1 258 1 822 RF-ersättning 900* 0 0 Övriga intäkter 2 557 1 345 2 370 Summa 16 622 14 498 16 745 Kostnader: Personal 12 599 10 804 11 190 Lokalhyra 2 204 1 329 1 780 Övriga rörelsekostnader 3 265 2 655 3 775 Summa 18 068 14 788 16 745 Årets resultat 1 446 290 0 * Till och med år 2002 utgick en hyressubvention från Bosöstiftelsen. Från och med år 2003 utgår i stället en årsersättning från RF. Övrigt Den ständiga strömmen av studiebesök på anläggningen Bosön fortsatte under året. Idrottsfolkhögskolan har stått som värd för cirka 45 besök från skolor, kommuner och andra organisationer. 16 17

UTVÄRDERING Utvärdering och uppföljning Utveckling och utvärdering hand i hand Utvärdering och uppföljning ger underlag och inspiration i det utvecklingsarbete som ska erbjuda idrottsrörelsen studiemöjligheter av högsta kvalitet. Att vara där när idrotten lär innebär också att ta vara på erfarenheter och fånga upp nya utmaningar. Verksamhetsuppföljning Förbundskansliet har genomfört uppföljningsbesök i sju distrikt. Erfarenheterna sammanställs, återkopplas till berört distrikt, redovisas till förbundsstyrelsen samt följs upp inom förbundskansliet. Frågor som särskilt aktualiserats har varit utvärdering av studiestora föreningar (det vill säga föreningar som har mer än 1 000 studietimmar per år), utveckling av strategier/former för mötet med föreningar/specialdistriktsförbund, målgruppsverksamheten samt hur idrottens övriga utbildningsuppdrag kan utvecklas. Från distrikten har signaler kommit om behovet av nya studiematerial, satsning på folkhälsa, gemensamma presentationsmaterial samt problematiken kring de förändringar som idrottens distriktsorganisation genomgår. Nyckeltal och statistik spelar en viktig roll i det interna analysarbetet, såväl centralt som i distrikten. En fokuserad fråga är studiestora föreningar. Den kraftiga verksamhetsökningen under de senaste åren har inte inneburit studier i nämnvärt fler föreningar utan en ökad studieaktivitet inom befintliga föreningar. Det kan tolkas som att studiesamarbetet har fördjupats, men ökad uppföljning och kvalitetssäkring blir samtidigt viktiga insatser. Ett intensivt arbete har påbörjats för att utveckla och bredda användandet av vårt redovisningssystem GUSTAV. Utbildning av utbildare har genomförts inför introduktionen av version 2004 samt för att stärka supporterorganisationen. Formerna för kollegiala utvärderingar är flexibla och avgörs mellan berörda distrikt. Ett distrikt har också deltagit i kollegial utvärdering med andra studieförbund. Utfallet uppfattas positivt men det kan närmast karaktäriseras som erfarenhetsutbyte. Granskning och samråd Under året har antalet kommunala granskningar ökat. Ett ökat engagemang för folkbildning är positivt, men samtidigt har vi ställts inför problemet att folkbildningssynen kan avsevärt variera mellan kommuner, Folkbildningsrådet och staten. Frågor som aktualiserats i granskningar avseende SISU Idrottsutbildarna gäller exempelvis gränsdragningen idrottsutövande ordinarie föreningsverksamhet studier, administrativa ofullkomligheter samt svårigheten att ibland förstå vilken folkbildning som döljer sig bakom titeln på ett studiematerial. I det nybildade Nationellt etikforum spelar SISU Idrottsutbildarna en aktiv roll i diskussionen om studieförbundsgemensamma policy- och gränsdragningsfrågor. Detta gäller även distriktens engagemang i länsbildningsförbund och kommunala samråd. Utvärderingsprogram 2002 2003 Av distriktens verksamhetsberättelser framgår att den så kallade Portalen, det vill säga SISU Idrottsutbildarnas mångfacetterade utbildningsuppgift, präglar verksamheten. Frågan om att identifiera och klarlägga effekter av SISU Idrottsutbildarnas insatser aktualiseras löpande och i olika sammanhang exempelvis vid genomgången av studiestora föreningar, analys av statistik samt i diskussioner om samhällsnyttan. Det fokuserade området Föreningsutveckling i samhällsförändringen har följts upp med en kart- läggning av insatser som genomförts i distrikten. Materialet har sedan utmynnat i skriften Idrottsrörelsen & social ekonomi, som tagits fram i samverkan med RF. Det är ett idé- och diskussionsunderlag inför fortsatta utvecklingsinsatser. FoU-projektet om studiematerial i studiecirklar har slutförts. En datainsamling via intervjuer, presenterad i en lägesrapport, har gett underlag för seminarier och samtal. Slutrapporten utmanar till eftertanke och diskussion inför kommande vägval. Hur utnyttjar vi våra resurser (personella och ekonomiska) i SISU Idrottsutbildarna? En kartläggning av centralt anordnad mötesverksamhet har påbörjats. Resultatet visar möten och kompetensutveckling av imponerande omfattning SISU Idrottsutbildarna är i högsta grad en lärande organisation. Ytterligare FoU Satsningen på att utveckla kompetensområdet IKT/ distansutbildning att utnyttja datorstöd i lärandet har fortsatt. Initiativ har tagits när det gäller såväl verksamhetsformer som medarbetarutbildning. Det omfattande MIDA-projektet med inriktning på föreningsdemokrati/-kunskap har avslutats. Projektet har bland annat resulterat i ett antal olika inspirations-/diskussionsmaterial samt en omfattande erfarenhetsbank. 18 19

SISU IDROTTSBÖCKER Liten blir större Svenska Golfförbundet Golfskoj CD/DVD Golfträning för barn Grönt kort på väg mot Hcp 36 Förlaget växer! 20 000 golfböcker, 13 000 friskböcker, 10 000 hockeyböcker och 9 000 matböcker är ett axplock av de idrottsböcker som under året nått ut till tränare och aktiva. Antalet utgivna titlar blir allt fler, förlagskatalogen tjockare och kunderna kommer både från idrotten och många andra områden. SISU Idrottsböcker har i dag 10 anställda och gav ut 35 nya titlar år 2003. Förlaget tryckte totalt 275 000 böcker. 13 SF* samarbetar med SISU Idrottsböcker och 16 av de nya titlarna är SF-anknutna. Omsättningen ökade med 10 procent och av den totala omsättningen säljs 10 procent via vår nätbokhandel (www.idrottsbokhandeln.se). Idrottens Bokklubb passerade 15 000 medlemmar under året. När man går från det lilla till det stora ökar också kraven på professionalism och produktkvalitet och vi är väl medvetna om vikten av att införa nya system och att skapa och underhålla olika nätverk såväl digitala som mänskliga. Utvecklingstankar SISU Idrottsböcker kommer i framtiden att fortsätta satsa på: Utveckling av nätbokhandeln med visionen att försöka öppna möjligheter för alla inom idrotten att medverka under samma tak Utveckling av idrottslitteratur i de specialförbund som nu slutit samarbetsavtal Ytterligare tillväxt av antalet medlemmar i bokklubben Utveckling av material inom friskvård och hälsa Utveckling av högskolelitteratur Utveckling av vår digitala kommunikation CD/DVD i stället för bok Diskussionen kring bokens vara eller icke vara har nästan dött ut med bokförlagens nedläggning av e- boksutveckling. Trots bokens suveräna ställning och förmånliga prisbild har den ibland sina begränsningar. Ett sådant område är teknik- och övningsförråd. Under 2003 har förlaget stått bakom tre produktioner, där CD/DVD har gett ett mervärde som inte boken kan förmedla: >> Svenska Ishockeyförbundets interaktiva hockeyskola presenterar hockeyns fyra grundmoment hur man åker, passar, dribblar och skjuter, med tillhörande videosekvenser och övningsförråd. >> Innebandyns teknik/övningar är en övningsbank och filmad teknikskola. Lämpliga övningar kan lätt ställas samman och skrivas ut till ett träningspass. >> Golfskoj! Golfövningar för barn och ungdom. Samtliga CD/DVD-produktioner har väckt stort intresse inom respektive idrott. Nyproduktioner under året: Svenska Ishockeyförbundet Interaktiva hockeyskolan Svenska Skidförbundet Skidlek CD/DVD Skidor för barn Korpen Pausgympa 03 Svenska Gymnastikförbundet Musikbanken Jag vägrar sitta still Svenska Innebandyförbundet Innebandyn kan I Innebandyn kan II Svenska Friidrottsförbundet Friidrott för ungdom Svenska Ridsportförbundet Ridsporten mot framtiden Svenska Handikappidrottsförbundet Våga, utmana, pröva! Svenska skolidrottsförbundet Ung ledare Skolidrottsföreningen Fackböcker friskvård/hälsa eller prestationsutveckling Bålstabilitet Inspirationsbok Motivation för motion Idrottarens matbok Träningsdagbok Fysisk träning för ungdom Fysisk träning för ungdom CD/DVD Idrottspsykologi NLP Föreningsutveckling Föreningsguiden 1 Föreningsguiden 2 Mål med mening Åsiktskort Övrig utgivning Fysisk avslappning Ledare Ung med rätt att påverka video Evenemangsstrategi Idrott till 2 000 Sanning och konsekvens Nya lekar *SF som samarbetar med SISU Idrottsböcker Korpen Svenska Friidrottsförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Handbollsförbundet Svenska Handikappidrottsförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Innebandyförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Ridsportförbundet Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skolidrottsförbundet 20 21

ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning SISU-gruppen omfattar SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation (802012-2845), som är moderförening och innehåller Bosön Idrottsfolkhögskola, samt dotterföretaget SISU Idrottsböcker AB (556452-2273). SISU Idrottsutbildarna är den benämning som används i årsredovisningen för moderföreningen. SISU Idrottsutbildarna är den svenska idrottsrörelsens utbildningsorganisation med SISU-stämman som dess högsta beslutande organ. SISU Idrottsutbildarna har för sin regionala och lokala verksamhet 21 distriktsförbund med lokala enheter (lokalkontor). SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag samt stödjer den folkbildningsverksamhet som bedrivs i distriktsförbunden i form av bidragsberättigade studiecirklar, kulturprogram och annan verksamhet. Även inom Bosön Idrottsfolkhögskola bedrivs i huvudsak bidragsberättigad folkbildningsverksamhet. SISU Idrottsutbildarna bedriver också projektverksamhet och utvecklingsinriktade aktiviteter i form av processledning samt kurs- och konferensverksamhet på uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF), de olika medlemsorganisationerna och i egen regi. Väsentliga händelser under året Under året har olika regerings- och riksdagsledamöter kontaktats i statsbidragsfrågan. Ett möte har genomförts med statsrådet Lena Hallengren. Överläggningar med andra studieförbund och ett fortsatt internt arbete har lett till att den sedan tidigare beslutade strategin att få till stånd ett nytt och mer rättvist statsbidragssystem ligger fast. Under året har frågan om en ökad kanslisamverkan mellan RF och SISU Idrottsutbildarna och en eventuell gemensam chef aktualiserats. En utredning om fördjupad samverkan mellan organisationerna har tillsatts och ska enligt utredningens direktiv vara klar till den 31 maj 2004. SISU-stämman genomfördes den 29 31 maj 2003 i Folkets Hus, Stockholm, också denna gång som ett gemensamt arrangemang med RF. Förbundsstyrelsen har under året initierat ett par offensiva satsningar. Den ena satsningen gäller området marknadsföring och kommunikation och det andra området kurs- och konferensutveckling. Sedan tidigare bedrivs också ett arbete inom området alternativ finansiering. Under året har en fyraårig satsning, Ett handslag för Sveriges barn och ungdomar, som tillför idrottsrörelsen totalt 1 miljard kronor påbörjats. Syftet med satsningen är att bereda plats för flera barn och ungdomar, hålla tillbaka avgifterna, intensifiera samarbetet med skolan, deltaga i kampen mot droger och satsa mer på flickors idrottande. SISU Idrottsutbildarna har uppdraget av RF att tillsätta projektledare för satsningen. Projektet Ledarfokus, vars huvudsakliga syfte är att SISU Idrottsutbildarna ska genomföra en satsning på utveckling och utbildning av barn- och ungdomsledare inom idrotten, har under året fortsatt med nya projektmedel från RF. Förbundskansliet flyttade strax före julen 2003 från de tidigare lokalerna i Farsta till nya lokaler och ett nytt Idrottens Hus på Fiskartorpsvägen nära Stockholms Stadion. Förbundsstyrelsen har under året beviljat förbundsrektor/vd Mikael Santoft tjänstledighet för att den 1 november 2003 tillträda en tjänst som tillförordnad generalsekreterare på RF till och med den 30 juni 2004. För samma tid har förbundsstyrelsen förordnat Håkan Danielsson, tidigare kanslichef, som vikarierande förbundsrektor. Medlemmar Medlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 67 till RF anslutna specialidrottsförbund med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet, samt övriga riksorganisationer som vunnit inträde i SISU Idrottsutbildarna. Resultat och ställning Den ekonomiska utvecklingen för moderföreningen SISU Idrottsutbildarna i sammandrag: (Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000 Förbundsintäkter 111 335 108 322 97 194 100 447 Verksamhetens resultat 2 616 703 1 220 141 Balansomslutning 16 788 17 726 16 397 17 588 Antal anställda 60 53 56 58 (Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000 Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden: Distriktsverksamhet 73 903 72 723 64 099 67 840 Gemensam verksamhet 13 895 11 669 9 876 10 719 Utvecklingsavdelningen 8 085 9 845 7 804 8 185 Bosön Idrottsfolkhögskola 18 068 14 788 16 745 13 562 Summa 113 951 109 025 98 524 100 306 I kostnaderna för Bosön Idrottsfolkhögskola ingår en lokalhyra till Bosöstiftelsen med 2 000 (1 900) KSEK. Huvudman för Bosöstiftelsen är RF. Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet vid RF:s Utvecklingscentrum på Bosön. Statsbidraget från Folkbildningsrådet har inom SISU Idrottsutbildarna fördelats på följande områden: (Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 2000 Fördelat till SISU-distrikten 50 080 49 716 49 559 51 600 Gemensam verksamhet 9 384 9 241 8 069 8 540 Utbildningschefer 2 500 2 500 3 500 3 540 Utvecklingsavdelningen 2 100 2 100 2 000 2 036 Summa 64 064 63 557 63 128 65 716 Framtida utveckling Den framtidstro som präglat utvecklingen av SISU Idrottsutbildarna har inneburit en stark ekonomisk tillväxt under en följd av år. Som en följd av ett minskat samhällsstöd har emellertid denna tillväxt minskat under senare år och beräknas inte under de närmaste åren kunna fortsätta i samma takt som tidigare. Statsbidraget har inför perioden 2004 2006 utvärderats och den nuvarande fördelningsmodellen ligger fast. Det innebär att statsbidraget kommer att vara fryst även under denna period och ett nytt system för fördelningen av statsbidraget kan bli aktuellt först till år 2007. Till detta kommer en generell minskning av kommunernas bidrag, vilket försvårar distriktens möjligheter till ytterligare tillväxt och expansion under de närmaste åren. I SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning för 2004 2005 ligger tyngdpunkten på en rad gemensamma fokuseringar mellan RF och SISU Idrottsutbildarna som breddidrott för barn, ungdom och vuxna samt de ideella ledarna. I samarbetet mellan SISU Idrottsutbildarna och medlemmarna ligger arbetet med förbunds- och föreningsutveckling i framkant även för de närmaste åren. Resultat och ställning framgår i övrigt av resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp i KSEK). 22 23

ÅRSREDOVISNING KONCERNRESULTATRÄKNINGAR SISU-gruppen KONCERNBALANSRÄKNINGAR SISU-gruppen RESULTATRÄKNINGAR SISU Idrottsutbildarna (moderförening) BALANSRÄKNINGAR SISU Idrottsutbildarna (moderförening) (Belopp i KSEK) Not 2003 2002 1 INTÄKTER Nettoomsättning 2 54 326 50 044 Offentligrättsliga bidrag 3 78 727 78 237 Summa intäkter 133 053 128 281 KOSTNADER Lämnade bidrag 4 62 329 61 347 Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) 7 431 7 825 Övriga externa kostnader 26 425 24 790 Personalkostnader 5 38 302 33 602 Avskrivningar 809 883 Summa kostnader 135 296 128 447 Verksamhetens resultat 2 243 166 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster 644 785 Räntekostnader och liknande poster 9 1 635 784 Resultat före skatt 1 608 618 Skatt 6 113 168 113 168 Årets resultat 1 721 450 Fördelning av årets resultat: Årets resultat enligt resultaträkningen 1 721 Använda ändamålsbetämda medel 1 495 Reservering av ändamålsbestämda medel 900 Kvarstående belopp för året 1 126 (Belopp i KSEK) Not 2003-12-31 2002-12-31 1 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 7 918 1 448 918 1 448 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 60 59 Reversfordringar 600 600 660 659 Summa anläggningstillgångar 1 578 2 107 Omsättningstillgångar Varulager Varulager 5 590 3 840 5 590 3 840 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 4 903 5 090 Övriga fordringar 2 002 955 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 772 1 524 7 677 7 569 Kassa och bank Kassa och bank 10 164 11 329 10 164 11 329 Summa omsättningstillgångar 23 431 22 738 SUMMA TILLGÅNGAR 25 009 24 845 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel 2 107 0 Balanserat kapital 10 043 11 764 Summa eget kapital 12 150 11 764 Avsättningar för skatt Uppskjuten skatt 86 68 Summa avsättningar för skatt 86 68 (Belopp i KSEK) Not 2003 2002 1 INTÄKTER Nettoomsättning 2 32 608 30 085 Offentligrättsliga bidrag 3 78 727 78 237 Summa intäkter 111 335 108 322 KOSTNADER Lämnade bidrag 4 62 329 61 347 Övriga externa kostnader 17 664 17 341 Personalkostnader 5 33 287 29 592 Avskrivningar 671 745 Summa kostnader 113 951 109 025 Verksamhetens resultat 2 616 703 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster 616 745 Räntekostnader och liknande poster 3 0 613 745 Resultat efter finansiella poster 2 003 42 Årets resultat 2 003 42 Fördelning av årets resultat: Årets resultat enligt resultaträkningen 2 003 Använda ändamålsbetämda medel 1 495 Reservering av ändamålsbestämda medel 10 900 Kvarstående belopp för året 1 408 (Belopp i KSEK) Not 2003-12-31 2002-12-31 1 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 7 812 1 195 812 1 195 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag 8 200 200 Fordringar hos koncernföretag 2 069 2 069 Andra långfristiga värdepappersinnehav 60 59 Reversfordringar 600 600 2 929 2 928 Summa anläggningstillgångar 3 741 4 123 Omsättningstillgångar Varulager Varulager 94 96 94 96 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 530 2 000 Fordringar hos koncernföretag 0 131 Övriga fordringar 1 709 559 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 575 1 445 4 814 4 135 Kassa och bank Kassa och bank 8 139 9 372 8 139 9 372 Summa omsättningstillgångar 13 047 13 603 SUMMA TILLGÅNGAR 16 788 17 726 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Ändamålsbestämda medel 2 107 0 Balanserat kapital 6 616 8 619 Summa eget kapital 8 723 8 619 Långfristiga skulder Övriga skulder 11 60 59 Summa långfristiga skulder 60 59 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 353 3 142 Skatteskulder 95 164 Övriga skulder 1 060 875 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 6 205 8 773 Summa kortfristiga skulder 12 713 12 954 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 25 009 24 845 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Långfristiga skulder Övriga skulder 11 60 59 60 59 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 610 1 587 Övriga skulder 1 024 718 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 5 371 6 743 Summa kortfristiga skulder 8 005 9 048 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 16 788 17 726 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 24 25

ÅRSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR (Belopp i KSEK) Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Koncernredovisningen och årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar SISU Idrottsutbildarna och det helägda dotterbolaget SISU Idrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Verksamhetens intäkter Statsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i den period utbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragsersättningar och utförda tjänster utifrån bokföringsmässiga grunder. Medelantalet anställda Från och med 2003 har metod för beräkning av medelantalet anställda justerats så att semester inte längre ingår i den totala arbetstiden. Till följd av detta uppstår en skillnad i årsarbetstid, som innebär 7,7 fler tjänster under 2003 jämfört med 2002, vilket i huvudsak förklarar förändringen i medelantalet anställda mellan åren. Lämnade bidrag Fördelningen av statsbidraget till SISU-distrikten sker efter principer som förbundsstyrelsen fastställt och sker på det totala statsbidrag som SISU Idrottsutbildarna får från Folkbildningsrådet. Vid fördelningen görs avdrag med ett belopp som motsvarar 21,46 procent av det totala statsbidraget för centrala kostnader. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier och bilar 5 år Datorer 3 år Byggnadsinventarier 10 år Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper som är anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar. Varulager Varulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet tillämpas först-in-först-ut-principen. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Eget kapital Eget kapital utgörs av posterna Ändamålsbestämda medel och Balanserat kapital. I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. När SISU Idrottsutbildarna belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Ändamålsbestämda medel utgörs dels av projektmedel från RF och CFL (Centrum för flexibelt lärande) som skuldförts som oförbrukade ersättningar i bokslutet för 2002 och dels av projektmedel från RF, informationsmedel från Sida, medel för av förbundsstyrelsen beslutad särskild satsning inom marknadsföring och kommunikation samt medel för pågående utbildningar. Kostnadsindelning i förvaltningsberättelsen I förvaltningsberättelsen finns under rubriken Resultat och ställning en fördelning av kostnaderna i SISU Idrottsutbildarna på olika verksamhetsområden. Distriktsverksamheten omfattar fördelningen av statsbidrag och andra medel till distrikten samt kostnader för de regionalt placerade tjänsterna i distrikten. Gemensam verksamhet omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, stämma, centrala konferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utveckling med mera. Utvecklingsavdelningen omfattar kostnader för centralt placerad personal, ledning, projekt, uppdrag, folkbildning med mera. Bosön Idrottsfolkhögskola omfattar anställd personal, lokalhyra samt övriga rörelsekostnader inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Not 2 Nettoomsättning (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen: Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker 21 718 19 959 Projektmedel, RF 12 000 12 000 Grundersättning, RF 10 500 9 600 Försäljning, SISU Idrottsutbildarna 5 434 5 948 Riksidrottsforum, deltagarintäkter m m 0 1 219 Övriga intäkter 4 674 1 318 Summa 54 326 50 044 SISU Idrottsutbildarna: Projektmedel, RF 12 000 12 000 Grundersättning, RF 10 500 9 600 Försäljningsintäkter 5 434 5 948 Riksidrottsforum, deltagarintäkter m m 0 1 219 Övriga intäkter 4 674 1 318 Summa 32 608 30 085 Not 3 Offentligrättsliga bidrag (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna 64 064 63 557 Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna, EMU-medel 530 0 Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 9 203 9 437 Landstingsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 2 780 2 458 Informationsmedel, Sida 2 150 2 100 Projektmedel, Allmänna arvsfonden 0 685 Summa 78 727 78 237 Not 4 Lämnade bidrag m m (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Fördelade statsbidrag, SISU-distrikten 50 080 49 716 Fördelade statsbidrag, EMU-medel 530 0 Fördelade projektmedel, RF 9 600 9 600 Fördelade informationsmedel, Sida 1 755 1 675 Övriga lämnade bidrag 364 356 Summa 62 329 61 347 Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar, sociala kostnader (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen: Medelantal anställda 69 60 Kvinnor 23 23 Män 46 37 Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor/vd 1 149 1 050 Övriga anställda 22 834 19 686 Sociala avgifter enligt lag och avtal 12 000 10 462 (varav pensionskostnader): (3 206) (2 890) Summa 35 983 31 198 SISU Idrottsutbildarna: Medelantal anställda 60 53 Kvinnor 16 17 Män 44 36 Löner och andra ersättningar: Styrelse och förbundsrektor/vd 1 121 959 Övriga anställda 19 715 17 151 Sociala avgifter enligt lag och avtal 10 539 9 239 (varav pensionskostnader) (2 912) (2 609) Summa 31 375 27 349 Pensionskostnader för förbundsrektor/vd 184 206 Avtal om avgångsvederlag har träffats med förbundsrektor/ VD med 24 månadslöner. Styrelseledamöter och förbundsrektor/vd 2003 2002 Styrelseledamöter 13 14 Förbundsrektor/VD 1 1 Kvinnor 6 6 Män 8 9 Sjukfrånvaro i procent för perioden 2003-07-01 2003-12-31 Total sjukfrånvaro 3,81 % varav långtidssjukfrånvaro 71,04 % sjukfrånvaro kvinnor 5,55 % sjukfrånvaro män 3,21 % anställda < 29 år (färre än 11 anställda) anställda 30 49 år 0,35 % anställda > 50 år 5,45 % Not 6 Skatt (Belopp i KSEK) 2003 2002 Aktuell skatt 95 127 Uppskjuten skatt 18 41 113 168 Not 7 Inventarier (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen: Ingående anskaffningsvärden 7 207 6 752 Årets investeringar 592 769 Försäljningar och utrangeringar 4 560 314 Utgående anskaffningsvärden 3 239 7 207 Ingående avskrivningar enligt plan 5 759 4 980 Försäljningar och utrangeringar 4 247 104 Årets avskrivningar enligt plan 809 883 Utgående avskrivningar enligt plan 2 321 5 759 Bokfört värde 918 1 448 SISU Idrottsutbildarna: Ingående anskaffningsvärde 5 995 5 649 Årets investeringar 493 660 Försäljningar och utrangeringar 3 630 314 Utgående anskaffningsvärden 2 858 5 995 Ingående avskrivningar enligt plan 4 800 4 159 Försäljningar och utrangeringar 3 425 104 Årets avskrivningar enligt plan 671 745 Utgående avskrivningar enligt plan 2 046 4 800 Bokfört värde 812 1 195 26 27

ÅRSREDOVISNING Not 8 Aktier i koncernföretag Företagets namn Org nr Säte SISU Idrottsböcker AB 556452-2273 Stockholm Antal aktier Kapitalandel Bokfört värde 2 000 100 % 200 000 kr Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU Idrottsutbildarna: Idrottens Hus/hyra 259 169 Övriga interimsfordringar 317 1 276 575 1 445 Not 11 Övriga skulder (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna: Askegrens Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) 60 40 IFHS Minnesfond (Bosön Idrottsfolkhögskola) 0 19 60 59 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Belopp i KSEK) 2003 2002 SISU-gruppen: Semesterlöner 2 333 1 130 Sociala avgifter 1 388 1 860 Övriga interimsskulder 2 484 5 783 6 205 8 773 SISU Idrottsutbildarna: Semesterlöner 2 126 1 021 Sociala avgifter 1 295 1 602 Övriga interimsskulder 1 950 4 120 5 371 6 743 Stockholm den 31 mars 2004 Rolf Carlsson Håkan Danielsson Ordförande T f förbundsrektor Jane Andersson Kerstin Rosén Olle Kristenson Leif Bolin Börje Sandgren Personalens ledamot Lars Edwinson Annika Sylvén Solveig Lundström Lars Tigerberg Karin Mattsson Jan Olofsson Pia Zätterström RS-ledamot Not 10 Förändring av eget kapital (Belopp i KSEK) SISU-gruppen: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital Ingående balans 11 764 11 764 Omklassificering 2 702 2 702 Justerad ingående balans 11 764 2 702 14 466 Använda ändamålsbestämda medel 1 495 1 495 Reservering av ändamålsbestämda medel 900 900 Årets resultat 1 721 1 721 Utgående balans 10 043 2 107 12 150 SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämda medel Totalt kapital Ingående balans 8 619 8 619 Omklassificering 2 702 2 702 Justerad ingående balans 8 619 2 702 11 321 Använda ändamålsbestämda medel 1 495 1 495 Reservering av ändamålsbestämda medel 900 900 Årets resultat 2 003 2 003 Utgående balans 6 616 2 107 8 723 Förändring av ändamålsbestämda medel Ingående balans Använda medel Tillförda medel Utgående balans Projektmedel, RF 2 006 1 015 600 1 591 Projektmedel, Skandia 329 329 0 0 Projektmedel, CFL 216 0 0 216 Projektmedel, Arvsfonden 76 76 0 0 Särskilda satsningar 0 0 170 170 Pågående utbildningar 0 0 90 90 Pågående utvärdering, Sida 0 0 40 40 Övriga anslag/ersättningar 75 75 0 0 2 702 1 495 900 2 107 Revisionsberättelse Till förbundsstämman i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation Org nr 802012-2845 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation för år 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 2 april 2004 Jonas Grahn Auktoriserad revisor Ola Spinnars Auktoriserad revisor 28 29

SISU IDROTTSBÖCKER AB STATISTIK Utdrag ur förvaltningsberättelsen SISU Idrottsböcker AB Studietimmar i distrikten ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Distrikt 2003 2002 2003 2002 2003 2002 SISU Idrottsböcker AB bedriver förlags- och bokklubbsverksamhet. Bolaget är helägt dotterföretag till SISU Idrottsutbildarna. Bolaget har sedan flera år ett etablerat samarbete med ett flertal specialidrottsförbund totalt 13 SF varav de största är Svenska Golfförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Motionsidrottsförbundet (Korpen). Förlaget gav under året ut 35 nya boktitlar och 3 CD/DVD-produktioner. Av boktitlarna är 15 SF-anknutna. Förlaget tryckte under året cirka 275 000 böcker. Tillströmningen av medlemmar till Idrottens Bokklubb har varit stabil och bokklubben har cirka 16 000 medlemmar. Nettoomsättningen har ökat med nästan 9 procent jämfört med 2002. Bolagets vinst efter finansiella poster är 395 KSEK. Vinsten efter skatt är 235 KSEK. RESULTATRAPPORT (Belopp i KSEK) 2003 2002 Rörelsens intäkter 21 718 19 959 Rörelsens kostnader 20 891 18 603 Rörelsens resultat 827 1 356 Finansnetto 22 38 Resultat före nedskrivning 849 1 394 Nedskrivning av varulager 454 819 Upplösning av överavskrivningar 48 6 Avsättning till periodiseringsfond 113 151 Skatt på årets resultat 95 127 ÅRETS RESULTAT 235 303 BALANSRAPPORT (Belopp i KSEK) 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 106 253 Omsättningstillgångar 10 384 9 266 SUMMA TILLGÅNGAR 10 490 9 519 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 3 404 3 169 Obeskattade reserver 309 244 Långfristiga skulder 2 069 2 069 Kortfristiga skulder 4 708 4 037 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 490 9 519 Ställda säkerheter 0 0 Ansvarförbindelser: Villkorat aktieägartillskott 650 650 NYCKELTAL (Belopp i KSEK) 2003 2002 2001 Nettoomsättning 21 718 19 959 15 661 Resultat före finansnetto 373 537 208 Resultat från finansiella investeringar 22 38 15 Resultat efter finansiella poster 395 575 223 Balansomslutning 10 490 9 519 8 177 Eget kapital 3 404 3 169 2 866 Soliditet 32 % 35 % 36 % Avkastning på eget kapital 12 % 12 % 6 % Avkastning på totalt kapital 4 % 6 % 3 % Vinstmarginal 2 % 3 % 1 % Medelantal anställda 9 7 7 Blekinge 1 949 1 655 15 519 11 747 54 791 47 296 Dalarna 2 206 2 162 16 742 16 638 42 658 42 031 Gotland 604 480 5 661 4 118 10 701 9 316 Gästrikland 1 200 1 070 11 924 9 888 19 753 19 671 Halland 2 840 2 652 22 534 19 823 68 389 66 605 Hälsingland 1 396 1 129 9 844 8 085 30 657 28 158 Jämtland/Härjedalen 1 818 1 803 15 891 16 167 37 263 38 324 Norrbotten 1 007 891 9 976 8 641 21 870 22 496 Skåne 2 612 2 536 18 479 18 609 60 796 66 593 Småland 8 052 7 108 76 473 65 427 204 090 192 456 Stockholm 6 405 5 324 53 261 45 832 95 149 75 859 Södermanland 3 059 3 662 26 625 28 091 52 856 60 656 Uppland 1 675 1 710 14 614 14 325 28 965 29 206 Värmland 3 204 3 419 28 392 30 692 70 698 69 312 Väst 7 032 6 337 52 092 46 427 145 829 128 706 Västerbotten 2 956 2 560 26 370 22 837 66 316 58 751 Västergötland 9 023 8 701 68 524 67 651 245 190 241 640 Västernorrland 1 791 1 687 14 606 13 915 43 455 37 235 Västmanland 1 295 1 292 10 597 10 372 27 758 28 740 Örebro län 5 119 4 706 38 539 36 282 96 736 88 507 Östergötland 4 512 4 704 45 210 43 865 61 386 63 422 SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980 Procentuell förändring 6,4 % 9,4 % 7,9 % 11,3 % 5,0 % 7,8 % Ämnesprofil Ämnen/ studieverksamhet ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Beteendevetenskap 13 125 10 354 111 810 86 245 263 807 218 003 Estetiska ämnen 1 307 1 369 13 436 14 154 43 714 45 233 Företagsekonomi 8 10 42 77 117 223 Naturvetenskap 4 533 4 114 36 333 33 229 80 700 78 156 Hälso- och sjukvård 3 197 3 275 28 887 28 639 76 061 68 250 Samhällsvetenskap 44 124 43 188 363 765 349 903 932 730 915 486 Språk 6 22 42 153 423 1 884 Teknik 1 256 1 199 10 018 9 253 40 640 42 155 Övriga ämnen 2 199 2 057 17 540 17 779 47 114 45 590 SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980 30 31

STATISTIK Kulturprogram i distrikten ARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE Distrikt 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Blekinge 456 338 17 136 12 416 1 327 830 Dalarna 1 025 1 336 82 763 113 165 3 132 3 962 Gotland 110 106 45 909 28 812 314 370 Gästrikland 289 192 15 371 13 509 1 064 1 219 Halland 599 333 130 129 23 024 3 381 1 827 Hälsingland 3 355 2 545 89 482 49 235 7 801 4 910 Jämtland/Härjedalen 419 481 94 852 79 523 1 953 1 891 Norrbotten 374 330 155 174 108 234 3 018 3 593 Skåne 420 476 27 236 25 693 1 392 1 299 Småland 1 448 1 442 347 930 433 334 10 311 9 552 Stockholm 824 893 76 009 30 034 1 311 1 131 Södermanland 215 268 36 512 37 956 994 1 867 Uppland 515 344 75 805 40 410 6 786 2 289 Värmland 455 378 174 419 150 520 2 549 2 634 Väst 616 602 86 712 45 797 1 383 1 335 Västerbotten 121 106 9 472 8 866 343 315 Västergötland 1 727 1 267 193 896 213 394 6 590 6 293 Västernorrland 292 259 73 092 65 096 1 506 892 Västmanland 272 262 73 699 33 064 1 297 950 Örebro län 877 889 98 744 103 292 8 681 8 499 Östergötland 576 644 51 595 92 450 2 264 3 173 SUMMA 14 985 13 491 1 955 937 1 707 824 67 397 58 831 Procentuell förändring 11,1 % 16,9 % 14,5 % 6,6 % 14,6 % 16,4 % Kulturformer Former för kulturprogram ARRANGEMANG DELTAGARE MEDVERKANDE 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Föreläsningar 5 427 5 310 230 686 223 389 8 258 7 070 Sång/musik 1 409 1 298 512 828 503 516 12 786 12 366 Dramatisk framställning 3 619 3 608 192 892 208 530 17 741 15 355 Film/foto/bild 649 660 89 121 83 173 1 135 1 249 Dans 770 504 333 177 218 491 10 423 8 395 Utställningar 1 988 762 325 450 243 780 5 929 3 400 Litteratur/konst 176 105 17 045 24 540 540 469 Tvärkulturell verksamhet 947 1 244 254 738 202 405 10 585 10 527 SUMMA 14 985 13 491 1 955 937 1 707 824 67 397 58 831 Idrottens regionala utbildning 2001 2003 SDF-UTBILDNING GEMENSAM SISU-UTBILDNING TOTALT REG UTBILDNING DISTRIKT 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Blekinge 1 773 1 175 1 929 110 441 694 384-89 2 267 1 616 2 712 Dalarna 5 183 4 987 4 677-139 75 1 016 2 337 1 286 6 199 7 463 6 038 Gotland 608 877 1 015 376 342 502 1 238 634 1 627 2 222 1 853 3 144 Gästrikland 1 574 1 404 2 015 34 30 69 492 79 56 2 100 1 513 2 140 Halland 3 612 4 388 4 957 621 1 073 1 267 676 613 479 4 909 6 074 6 703 Hälsingland 600 138 953-363 - - - - 600 501 953 Jämtland/H 2 287 831 1 780-148 - 363 187 575 2 650 1 166 2 355 Norrbotten 1 814 2 034 2 559 76 - - 56 106 252 1 946 2 140 2 811 Skåne 14 802 14 057 13 826 2 914 2 007 1 630 - - 249 17 716 16 064 15 705 Småland 11 764 12 687 13 908 1 447 2 756 2 304 5 547 3 764 6 257 18 758 19 207 22 469 Stockholm 20 206 19 724 17 024 280 283 598 2 466 2 671 1 975 22 952 22 678 19 597 Södermanland 3 672 3 727 3 194 - - - - - - 3 672 3 727 3 194 Uppland 1 764 2 199 1 980 327 163 146 102 271 299 2 193 2 633 2 425 Värmland 1 779 1 447 1 023 1 042 580 468 3 504 5 298 5 629 6 325 7 325 7 120 Väst 1 019 1 414 2 427 712 756 64 49 143 98 1 780 2 313 2 589 Västerbotten 2 279 2 827 2 336 27 24 151 239 65 117 2 545 2 916 2 604 Västergötland 16 429 11 538 13 680 1 219 1 256 6 180 248 466 1 978 17 896 13 260 21 838 Västernorrland 2 564 2 191 2 427 211 121 64 50 62 88 2 825 2 374 2 579 Västmanland 3 403 3 619 2 816 7 5 - - 73 45 3 410 3 697 2 861 Örebro 3 303 3 287 3 311 632 585 690 1 098 1 124 1 102 5 033 4 996 5 103 Östergötland 158 * 506 136 141 211 60 14 260 354 155* 977 SUMMA 100 593 94 551 98 343 10 171 11 213 15 113 17 588 17 907 22 461 128 352 123 671 135 917 * SDF:ens utbildningar redovisas ej 32 33

STATISTIK ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Medlemsorganisation 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Verksamhet i medlemsorganisationerna ARRANGEMANG DELTAGARE STUDIETIMMAR Medlemsorganisation 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Akademisk idrott 100 100 740 805 1 424 1 202 Amerikansk fotboll 118 153 754 1 372 5 823 4 333 Badminton 133 106 1 220 910 2 544 2 276 Bandy 536 557 4 383 4 599 14 485 15 661 Bangolf 117 113 1 022 1 188 1 487 1 521 Baseboll/softboll 11 7 64 54 140 64 Basket 1 568 1 381 17 535 13 395 35 078 29 913 Biljard 1 0 9 0 6 0 Bilsport 520 493 5 621 4 478 13 118 15 667 Bordtennis 350 250 2 340 1 601 8 539 6 918 Boule 48 39 374 357 904 952 Bowling 314 240 2 436 2 006 8 604 6 558 Boxning 95 110 615 748 1 710 1 456 Bridge 235 200 2 035 1 718 8 983 7 203 Brottning 132 123 998 734 3 313 3 016 Budo 333 305 2 125 2 128 7 527 6 548 Bågskytte 171 152 1 853 1 173 1 615 2 475 Casting 24 7 169 46 1 117 336 Curling 50 32 389 219 978 459 Cykel 157 166 1 065 1 136 5 693 5 402 Danssport 1 007 844 10 740 9 152 21 155 16 832 Draghund 39 35 357 297 973 926 Dragkamp 14 12 112 59 205 232 Dövidrott 0 17 0 96 0 429 Flygsport 792 875 5 229 5 528 40 874 43 669 Fotboll 20 668 18 808 174 777 159 312 441 701 398 588 Friidrott 906 883 7 231 6 796 17 850 17 869 Frisbee 6 16 27 62 93 110 Frivilligt skytte 106 100 815 788 2 513 2 255 Fäktning 13 7 113 90 172 55 Golf 5 295 5 308 43 355 41 510 101 110 98 581 Gymnastik 1 094 1 066 9 646 10 028 19 509 15 982 Gång/vandrare 24 18 165 113 687 451 Handboll 2 551 2 034 21 332 16 660 54 470 43 965 Handikappidrott 868 783 6 453 5 711 21 873 20 952 Innebandy 2 036 2 118 17 912 17 329 42 845 42 896 Ishockey 5 960 5 570 47 576 46 271 115 523 111 443 Judo 63 73 448 505 1 076 1 220 Kanot 105 125 801 1 008 1 881 2 468 Klättring 9 16 48 104 191 457 Konståkning 283 213 2 255 1 591 6 798 4 521 Korpen 487 437 4 067 3 726 7 186 6 056 Militär/mångkamp 6 13 73 109 56 57 Motorcykel 962 811 7 551 6 114 21 051 19 718 Orientering 2 125 2 079 16 241 15 788 43 167 41 139 Pistolskytte 40 42 274 305 1 019 773 Racerbåt 2 2 12 20 37 102 Ridsport 9 780 9 303 81 595 75 698 148 943 145 435 Rodd 23 35 222 287 742 1 013 Rugby 55 37 498 427 1 038 527 SLS/Livräddning 53 84 466 614 2 291 2 321 Segling 918 672 6 436 4 681 18 210 16 135 Simning 1 340 1 265 11 438 10 197 24 090 21 247 Skidor 654 590 5 106 4 678 13 181 10 751 Skidskytte 27 30 241 312 512 827 Skolidrott 292 283 2 040 1 843 8 661 8 214 Skridsko 22 47 165 338 297 1 012 Sportdykning 476 446 3 557 3 243 18 455 19 033 Sportskytte 342 268 2 503 2 062 7 392 7 659 Squash 17 11 89 53 769 596 Styrkelyft 17 15 140 109 281 214 Taekwondo 35 110 365 1 091 1 056 4 170 Tennis 480 647 3 026 4 369 12 816 13 892 Triathlon 7 5 38 47 138 108 Tyngdlyftning 37 41 331 364 450 475 Ungdomsskytte 89 58 692 421 1 369 1 366 Varpa 15 31 104 230 331 528 Vattenskidor 15 30 134 195 336 541 Volleyboll 254 186 1 722 1 399 6 541 5 289 Summa 65 422 61 033 544 265 500 397 1 355 002 1 265 059 Huvudsektionsföreningar 925 941 7 571 7 634 19 078 18 413 Summa 66 347 61 974 551 836 508 031 1 374 080 1 283 472 SISU, egna arrangemang 1 664 1 766 14 168 14 598 46 199 59 995 Summa 68 011 63 740 566 004 522 629 1 420 279 1 343 467 Ej medlemsorganisationer 1 744 1 848 15 869 16 803 65 027 71 513 SUMMA 69 755 65 588 581 873 539 432 1 485 306 1 414 980 Andel verksamhet i medlemsorg och SISU Idrottsutbildarna 97 % 97 % 97 % 97 % 96 % 95 % 34 35