Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2014-01-22, kl 08.30



Relevanta dokument
tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

År Förening Syfte 2005 Kulturföreningen Ösmo ungdom Kulturutövande för ungdom över 12 år på fritid

Förstudie kring folkhälsoprojektet och Alla kan i Nynäshamn

Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2014

Välfärds- och folkhälsoprogram

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsoplan.

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsopolitiskt program

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Ett socialt hållbart Vaxholm

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Kommunstyrelsen Minska andel överviktiga och minska andel lårbensbrott hos äldre 2006 Trädgårdsparken Trekanten Miljö och samhällsbyggnadsnämnden

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

SÅ BLEV VI ÅRETS FOLKHÄLSOKOMMUN

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Verksamhetsplan för år 2014

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Barn- och elevhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Drogpolitiskt program

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Folkhälsoplan

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Strategiska planen

ANDT-strategi för Värmdö kommun

Program för ett integrerat samhälle

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Sveriges elva folkhälsomål


Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Plan för Överenskommelsen i Borås

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Verksamhetsplan

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Alkohol och drogpolitiskt program

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

hälsofrämjande skolutveckling

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Verksamhetsinriktning

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Transkript:

UTSKRIFTSDATUM KOMMUNSTYRELSEN 2014-01-14 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2014-01-22, kl 08.30 Obs! t o m kl 16.30 Ärenden: Enligt föredragningslistan Översänder kallelse, tid och plats för kommunstyrelsens sammanträde 22 januari 2014. Dagordning/sammanträdeshandlingarna finns nu att läsa/hämta på Nynäshamns politikerportal. Frågor om innehållet i dagordning besvaras av Eva Ryman, e-post eva.ryman@nynashamn.se. Frågor om åtkomst till politikerportalen, åtkomst till dokument via politikerportalen, synkroniseringstjänsten mellan portalen och läsplattan besvaras av webbsamordnare via e-post kommunen@nynashamn.se Frågor om funktioner i läsplattan kontakta telefonisupport 08-520 683 33 telefonisupport@nynashamn.se

Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 1(23) Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 22 januari 2014 1.Näringslivsfrågor 2. Rapport från kommunstyrelsens ledamöter 3. Rapport om Södertörnssamarbetet 4. Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 5. Nedskrivning av fordran restaurang Kroken 6. Partistöd 7. Fastställande av punkt 9 i taxa för Södertörns brandförsvarsförbunds material, tjänster och service som ej kan hänföras till räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 8. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för brandskyddskontroll tillämpningsområde Nynäshamns kommun 9. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för sotning tillämpningsområde Nynäshamns kommun 10. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och Hälsoskyddsförbunds arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken 11. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom animaliska biprodukter 12. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa 13. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom livsmedelsområdet 14. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 15. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds tillsyn enligt strålskyddslagen 16. Fastställande av taxa för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingar inom Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 2(23) 17. Anmälan av delegationsbeslut 18. Skrivelser och beslut 19. Cirkulär 20. Kurser och konferenser 10.30-12.00 Information om kommunstyrelseförvaltningens arbete med valadministrationen, arbetet med ökat valdeltagande och Medborgardialog 12.00-13.00 Lunch 13:00 Sveriges Ungdomsråd presenterar Metodboken och resultaten från Medborgarprojektet 14:30 Paus 15: 00 Rundabordssamtal Frågor: Hur vill vi i Nynäshamn fortsätta arbeta med demokratifrågor och ungdomsinflytande? Kring vilka områden är det särskilt viktigt att arbeta med detta? Hur ser ni på er roll som politiker i arbetet kring demokratifrågor i kommunen? 16:00 Diskussion/ sammanfattning 16:30 Slut

Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 3(23) 1 Ks 1 Näringslivsfrågor

Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 4(23) 2 Ks 2 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter

Kommunstyrelsen Ks 3 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 5(23) 3 Rapport om Södertörnssamarbetet

Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2014-01-22 Sida 6(23) 4 Ks 4 Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Kommunen har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka 120 000 kronor till föreningsprojekt och lite mer än 700 000 kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för 2013.

KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Therese Ahl, vikarierande folkhälsosamordnare 2014-01-15 Kommunstyrelsen Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för 2013. Bakgrund Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Kommunens har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka 120 000 kronor till föreningsprojekt och lite mer än 700 000 kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Birgitta Elvås kommunchef Therese Ahl vikarierande folkhälsosamordnare Bilaga: Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 680 00 vx Receptionen 08-520 102 40 620-0216 63 45-3 www.nynashamn.se

KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FOLKHÄLSA Sid 1 (30) Beteckning Handläggare: Therese Ahl, Vikarierande folkhälsosamordnare 2014-01-15 Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro 149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6 08-520 680 00 vx Receptionen 08-520 102 40 620-0216 829-9158 63 45-3 www.nynashamn.se

2(30) Innehållsförteckning Inledning... 3 Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun... 3 Redovisning av folkhälsoprojekt... 6 Ekonomisk redovisning... 6 Nämndprojekt... 7 Visionsmål... 7 Övergripande mål... 7 Delmål... 7 Föreningsprojekt... 18 Övriga folkhälsosatsningar... 21 Arbetsgrupp Jokern... 27 Demokratiprojekt... 27 Effekter av folkhälsoarbetet... 28

3(30) Inledning Ett bra folkhälsoarbete bidrar till att fler får möjligheten att ha en god psykisk, fysisk och social hälsa. En god hälsa hos befolkningen är ett redskap för en god välfärd. Statens folkhälsoinstitut uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige till minst 120 miljarder kronor per år (2010 års penningvärde) 1. Den största andelen, 60 procent, utgörs av indirekta kostnader för vilka; tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor svarar för en stor andel. Dessa levnadsvanor är också de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige. Enligt FHI:s beräkningar kostar tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor samhället 55 miljarder kronor per år. Det finns därmed ett stort värde i att arbete med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete både när det gäller för individen men också i stor utsträckning utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006 med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Sex folkhälsomål har varit vägledande för arbetet. Kommunens kostnader för barn- och ungdomsplaceringar ska minska. Antalet aborter per 1 000 kvinnor som är högst 19 år ska minska. Antalet höftledsfrakturer hos äldre ska minska. Andel vuxna med övervikt respektive fetma ska minska. Andel barn med övervikt respektive fetma ska minska. Inga elever ska röka och inga elever ska bruka alkohol. Årligen har särskilda folkhälsomedel budgeterats och för 2013 tillsattes 7,6 miljoner. Av dessa medel har cirka; 6 miljoner kronor avsatts till nämndprojekt, 120 000 kronor till föreningsprojekt och 700 000 kronor till folkhälsosamordnare att förvalta för övriga satsningar som kulturveckorna, folkhälsodag, utvärderingar med mera. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och beslutar om de enskilda projektsatsningarna på förslag från nämnderna. Under 2013 har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Övriga större satsningar under året har varit; ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth) för att kartlägga ungas drogvanor samt kommunens beredskap att arbeta med drogförebyggande arbete, kulturveckorna anordnas med syfte att lyfta kulturens roll för människors hälsa, samt en utbildning i hjärt- och lungräddning har genomförts. En Världsdag för funktionsnedsatta har genomförts för att öka kunskaperna om hur det är att vara funktionsnedsatt samt lyfta de behov till förbättringar som behövs. 1 Statens Folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010.

4(30) Hälsoläget i kommunen De tre övergripande prioriteringarna för åren 2013-2016 i Mål och budget är; Barn och ungdomars livsvillkor Ett hållbart samhälle 2 Förutsättningar för jobb och sysselsättning Utifrån de satta folkhälsomålen kan en viss förbättring av hälsoläget urskiljas gällande såväl barn, unga som vuxna. Invånarna upplever en ökad trygghet och kriminaliteten har minskat. Vissa levnadsvanor har förbättrats vilket kan minska antalet sjukdomar som påverkas av dåliga levnadsvanor. På lång sikt kan detta påverka samhällsekonomin. Måluppfyllelsen i skolan har förbättrats vilket långsiktig kan påverka jämlikhet i hälsa. Med hjälp av de enkätundersökningar som återkommande genomförs i Stockholms län kan vi se tendenser om hur Nynäshamns invånare lever och vilken hälsosituation de har. Undersökningarna som främst använts för prioriteringar av folkhälsoarbetet 2013 var; Stockholmsenkäten 2012, öppna jämförelser 2009, folkhälsoenkäten 2010 och elevundersökningar. Vissa förbättringar kan vi se i jämförelse med tidigare undersökningar. Till exempel mindre bruk av alkohol, minskat antal fallskador, minskat tobaksbruk hos framför allt vuxna kvinnor. Minskat antal aborter, minskad kriminalitet och ökad trygghet bland befolkningen. Nynäshamn har fortfarande högt tobaks- och alkoholbruk i förhållande till andra stadsdelar och kommuner i Stockholms län, även om en minskning har skett jämfört med tidigare år. Många kvinnor brukar tobak i samband med graviditet. Alkoholrelaterad dödlighet är högt i förhållande till andra kommuner och stadsdelar i länet. Det sker även mer berusningsdrickande bland ungdomar i Nynäshamn än flertalet övriga kommuner i länet. Föräldrar har enligt ungdomarna själva en liberal syn på sina tonåringars bruk av alkohol och tobak. I likhet med rikets trend ökar övervikt och fetma hos vuxna även i Nynäshamn. Positivt är dock att övervikt och fetma minskar bland kommunens barn. Få i förhållande till andra delar av länet är delaktiga i sociala aktiviteter. Den psykiska hälsan har stabiliserats något men kan fortfarande förbättras. Trots att en minskning har skett har Nynäshamn fortfarande högre aborttal än resterande länet och riket. Enligt SCB: s prognos kommer Nynäshamns medellivslängd att minska i framtiden. 2 Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.

5(30) Kommunens folkhälsofond Folkhälsofondens syfte är att bidra till att kunskaper kring förebyggande och hälsofrämjande arbete förbättras samt att nya arbetssätt och metoder kan prövas. Men det viktigaste är att det sker en mobilisering och att samarbete sker för att nå resultat mellan våra olika nämnder men också med andra viktiga aktörer i samhället. Viktigt är också att en noggrann planering görs efter de uppsatta målen, att planeringen dokumenteras för att skapa tydlighet och att insatserna följs upp och utvärderas. För att skapa goda resultat utifrån de uppsatta målen krävs ett aktivt folkhälsoarbete som inte enbart har med kommunens folkhälsofond att göra. Det är viktigt att det finns en vilja till förändring i respektive nämnder och verksamheter. När behov är identifierat och metod finns är några viktiga faktorer som krävs för att lyckas: Att det finns nedskrivna genomförandeplaner som visar riktning, tidsplan, uppföljning/ utvärderingsmetoder. En kombination av insatser ökar möjligheterna att lyckas. Det kan handla om riktlinjer för nya rutiner, utbildning, praktisk träning, stöd eller coachning, riktade - och övergripande insatser, återkoppling. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Tidig involvering av berörda. Resurser Organisatoriskt och ekonomiskt stöd är grundläggande förutsättningar. En tydlig organisation med klar ansvarsfördelning och särskilt avsatta resurser, såväl personella som ekonomiska, bör vara adekvata och långsiktiga. Feedback-, insamling och sammanställning av relevant information som löpande återförs, är viktigt för att stödja och underhålla processer. Folkhälsofonden ska därmed ses som en möjlighet att pröva nya idéer och arbetsmetoder för att en utveckling ska kunna ske av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett krav är att projektet efter högst tre år ska övergå i ordinarie verksamhet om dess resultat är positivt. Därför är det viktigt att varje år följa upp och slutligen utvärdera projektet så att ett resultat kan värderas för framtida satsningar. Folkhälsofonden ska också ses som en möjlighet för föreningar att i större utsträckning arbeta med insatser som främjar folkhälsan.

6(30) Redovisning av folkhälsoprojekt Ekonomisk redovisning Kommunfullmäktige avsatte 7,6 miljoner kronor för kommunens folkhälsoarbete 2013. Medlen har fördelats utifrån nämndprojekt, föreningsprojekt samt övriga folkhälsosatsningar. Tabell 1. Nämndprojekt, enligt beslut i kommunstyrelsen 2012-12-12 Barn och utbildningsnämnden Hälsofrämjande skola i Sorunda 2 900 000 Projekt Oberoende 140 000 Kultur och fritidsnämnden Mångkampen 100 000 Tillgänglig fritid för alla 1 432 730 Socialnämnden Språngbrädan 530 000 Ungdomspedagog 854 000 Tabell 2. Föreningsprojekt, enligt delegation Föreningen Tifi (överfört från 2012) 24 000 Nynäshamns golfklubb 14 000 Polhem 25 000 RSMH Hamnen 13 000 Rädda Barnen Nynäshamn 24 000 Röda Korset Nynäshamn 22 000 Tabell 3. Övriga folkhälsosatsningar, beviljade medel ADPY 85 000 HLR utbildning 70 000 Kulturveckorna 110 000 Seniorsäkerhetsdagen 30 000 Tobaksavvänjning 50 000 En utveckling av sex- och 75 000 samlevnadsundervisningen Världsdagen för funktionshindrade 37 500 ANDT-arbete 60 000 Fortbildning 60 000 Informationsmaterial 50 000 Övrigt 75 000

7(30) Nämndprojekt Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda området Hösten 2011 sökte barn- och utbildningsförvaltningen medel från folkhälsofonden i syfte att arbeta med ett treårigt projekt i Sorunda. Bakgrunden till projektet var en försämrad måluppfyllelse rörande hälsa och demokrati i det geografiska området Sorundas för- och grundskolor. Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig process som dels verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande (fysisk, psykisk och social) miljö för hälsa och lärande, dels för att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. I fokus bör alltid det generella hälsoarbetet, själva skolstrukturen med fokus på att utveckla lärandemiljön till att bli en stödjande miljö finnas men de generella insatserna behöver kompletteras med riktade insatser. Dessa syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning genom att fokusera arbetet mot särskilt betydelsefulla frågor rörande genus och likvärdighet, socioekonomisk tillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättningar. Två synsätt är utmärkande för Hälsofrämjande skolutveckling. Det holistiska, som innebär att både hälsa och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter ses som sammanhängande delar som tillsammans utgör den helhet eller den miljön i vilken elevers lärande och utveckling ska äga rum. Det salutogena synsättet innebär en inriktning på friskfaktorer och möjligheter, framför riskfaktorer och hinder (patogena perspektivet), något som kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåller tre komponenter (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) vilka påverkar elevernas känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom också synen på skolan som en sammansatt enhet där alla strävar mot samma mål. Visionsmål Vi skapar en hälsofrämjande skola genom att lyfta fram elevernas resurser, styrkor och möjligheter med hjälp av att stärka relationer, trivsel och trygghet i skolan för samtliga barn och elever. Övergripande mål Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor. Delmål 1. Att förebygga barn- och elevers utanförskap. 2. Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. 3. Förbättra levnadsvanor bland barn och elever. 4. Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor. 5. Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever.

8(30) Resultat För att nå projektets uppsatta mål arbetar projektgruppen med att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och skola i Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Projektets arbetsområden rör; förebyggande barn- och elevhälsa, goda levnadsvanor samt delaktighet och demokrati. Under året har flera stora utbildningssatsningar genomförts med fokus; vad forskning visar påverkar hälsa och lärande, bemötande och förhållningssätt, elevhälsoarbete, insatser och arbetssätt för en inkluderande förskola och skola, samt levnadsvanor som underlättar hälsa och lärande. Exempelvis har elevhälsoteamet stöttats i sitt arbete med att utveckla en enhetlig organisation samt likartat arbetssätt. Processtöd har även getts till arbetsgrupper kring olika områden såsom förebyggande elevhälsa, rökfri skola och skolmåltidsmiljö. Pedagogerna har utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt (LIP) och metodik för att öka rörelseaktivitet i förskola och skola (Miniröris och Röris). Samtliga pedagoger i skolan och fritidspersonal har deltagit i pedagogisk grupphandledning vilket har bidragit till ökad samsyn och samarbete. Framtid Under 2014 kommer handledning i olika former till både förskola och skola att vara en röd tråd när det gäller insatser. Särskilt fokus kommer än mer vara på allas lika värde, likabehandling. Under året genomförs även den externa utvärderingen av Jönköpings högskola. Kommunen genomför även en hälsoekonomisk beräkning. Mångkampen Föreningslivet utgör en viktig del i många människors liv där det erbjuds många olika tillfällen till såväl sociala kontakter och berikande fritidsaktiviteter som möjligheter till reellt inflytande genom gemensamt uppbyggda organisationer med det långsiktiga målet inställt på bland annat demokrati och förbättrad folkhälsa. Under senare år har forskare kunnat notera att engagemanget och antalet aktiva medlemmar minskat märkbart såväl inom det idéburna föreningslivet som inom exempelvis idrottsrörelsen. En tendens som också är tydlig inom det lokala föreningslivet i Nynäshamn där exempelvis antalet redovisade aktivitetstillfällen gällande åldrarna 7-20 år sjunkit kontinuerligt under hela 2000-talet för att under 2011 minska med närmare 10 procent mot året innan. En minskning som samtidigt inneburit en ökad konkurrens de olika föreningarna och verksamhetsgrenarna emellan. Något som av främst föreningsaktiva ledare ses som ett problem och en negativ utveckling för det lokala föreningslivet generellt och den lokala idrottsrörelsen speciellt. Under de senaste åren har därför insikten om vikten av ett ökat samarbete de olika föreningarna emellan ökat och inom Kvarnängens idrottsområde till och med yttrat sig i ett förslag till samarbete som utgjort grunden för projektet Mångkampen.

9(30) Projekt Mångkamp består av samverkan mellan sju föreningar; Nynäshamns Bågskytteklubb, Nynäshamns Innebandyklubb, Nynäshamns Ridklubb, Nynäshamns IF Hockey, Ösmo Cykelklubb, Ösmo-Nynäs Friidrottsklubb och Nynäshams Tennisklubb. Det övergripande målet är förbättrad folkhälsa genom att locka fler barn, ungdomar och unga vuxna att ta del av och engagera sig inom den lokala idrottsrörelsen. Något som beräknas kunna uppnås genom ökat aktivitetsutbud, förbättrad kännedom om och tillgänglighet till det lokala aktivitetsutbudet, samt ökad samordning mellan i första hand de föreningar som bedriver huvuddelen av sin verksamhet inom Kvarnängens idrottsområde. Effektmål är: Att trenden med antalet minskade aktiva föreningsmedlemmar vänder. Att samarbetet mellan de olika föreningarna i Nynäshamns Kommun ökar. Att öka utbudet av aktiviteter och tillgängligheten till det aktivitetsutbud som det lokala föreningslivet erbjuder. Att genom organiserade prova på verksamheter under lekfullare former locka fler till att våga pröva fler typer av idrotter. Att genom ökad marknadsföring för idrotten som projektet innebär få allt fler att upptäcka glädjen och stimulansen i att utöva idrott och idka föreningsliv. En effekt av att ungdomarna hittar en passande aktivitet blir att föreningslivet tillförs nya medlemmar som engagerar sig i föreningen och deltar i den gemenskap som erbjuds. Förhoppningen är också att dessa nya medlemmar på sikt kommer att engagera sig i föreningens inre arbete och bidra till att föreningslivet i Nynäshamn utvecklas. Resultat Inför aktivitetsstart distribuerades en folder med information om projektet till samtliga skolor i kommunen. Annons infördes i Nynäshamns Posten vid två tillfällen. Affischer sattes vid olika tillfällen upp på kommunens anslagstavlor och grundskolor. Under hösten 2013 genomfördes 15 prova på tillfällen på Kvarnängens IP. Även ett tillfälle med särskilt fokus på barn och ungdom med funktionshinder genomfördes i samarbete med projektet Tillgänglig Fritid för Alla. I december genomfördes därefter en avslutning för Mångkampens deltagare i Kvarnängshallen. I projektet premierades inte resultat utan deltagande, därmed gavs samtliga ungdomar som under Mångkampen deltog på fem eller fler aktiviteter medalj. Till följd av Mångkampen har flera av de deltagande föreningarna fått nya medlemmar. Totalt deltog 77 barn och ungdomar i aktiviteterna. Av dessa har 13 sökt sig till en aktivitet hos någon av de ingående föreningarna.

10(30) Framtid Projektet är avslutat och det finns idag inga planer på en fortsättning av Mångkampen även nästa år. Projekt Oberoende Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan de tre frivilligorganisationerna; A Non Smoking Generation (NSG), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Riksförbundet narkotikafritt Samhälle (RNS) samt de fem kommunerna; Härryda, Lysekil, Nynäshamn, Orust och Trelleborg. Projektet syftar till att utveckla en gemensam verksamhetsform för de tre organisationerna UNF, RNS och NSG. En verksamhetsform där respektive organisation bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Projektet syftar också till att tillsammans med de fem samarbetskommunerna utveckla långsiktigt hållbara samverkansformer, mellan frivilligsektor och kommun, och verktyg till stöd för regionalt och lokalt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) riktat till ungdomar. Projekt Oberoende är finansierat av statens folkhälsoinstitut, men för att trygga bästa möjliga resultat och kvalitet anställde kommunen en koordinator under 10 månader (25 procent). Flerkomponentsstrategi De senaste årens forskning och erfarenheter visar att grunderna för ett lyckosamt förebyggande arbete är de samma oavsett om slutmålet är att minska rökning, alkohol- eller narkotikamissbruk. Med rätt arbetssätt och verktyg motverkas bruk av samtliga droger och andra negativa och destruktiva beteenden bland unga. Detta genom att begränsa riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Ett framgångsrikt preventionsarbete bygger på ett strukturerat och brett arbete utifrån en såkallad flerkomponentsstrategi som är kunskapsbaserad. Det innebär att metoder behöver utvecklas för att förstärka arbetet inom följande områden; Begränsning av tillgänglighet och efterfrågan. Opinionsbildning. Policyarbete/förhållningssätt. Information och utbildning. Målsättningen kan förenklat sägas vara att barn och unga ska mötas av ett gemensamt, aktivt, tydligt och restriktivt förhållningssätt från vuxenvärlden när det gäller ANDT-frågorna oavsett var, när eller hur. Ungdomarna ska involveras som medaktörer i det drogförebyggande arbetet. Resultat Flertalet insatser genomfördes av projekt Oberoende tillsammans med och riktat mot Fritidsgårdarna, Föreningslivet, Nynäshamns Gymnasium och Ungdomsfullmäktige. Samarbete skedde även med kommunens grundskolor.

11(30) Nynäshamns gymnasium arbetade aktivt med skapandet av en drogförebyggande kultur där elevers delaktighet tillvaratas och skolpersonalen känner motivation att arbeta med frågan och sitt förhållningssätt. Som stöd i arbetet tillsatte gymnasiet en arbetsgrupp bestående av personal och elever som ledde och ansvarade för arbetet. En första utbildningsinsats för utvecklande av elevambassadörer genomfördes med tillfrågade elever vilka var utvalda av gymnasiets rektor och skolsköterska. Dock var intresset inte tillräckligt stort och delvis på grund av detta togs beslut om att inte fortgå med insatsen. Vidare deltog sex av gymnasiets pedagoger i en heldagsutbildning i motiverande samtalsmetodik (MI) som hade särskilt fokus på samtal med unga om tobak, alkohol och droger för skolpersonal. Målsättningen var att ge dem ytterligare verktyg att föra goda och framgångsrika samtal med de unga som de möter i sitt dagliga arbete. Även en revidering av gymnasiets befintliga ANDT-policy skedde. Som en del i arbetet bjöds samtliga pedagoger in till en halvdagsutbildning där de först fick ta del av aktuell forskning och skolans möjligheter i det ANT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika och Tobak). Kommunens koordinator redovisade även den senaste statistiken gällande ungas ANT-vanor i Nynäshamn. Därefter genomfördes en workshop kring den reviderade ANDT-policyn vilket resulterade i en mängd bra förslag som gymnasiet nu har infört i ANDT-policyn och arbetar vidare med. Två utbildningsinsatser genomfördes för samtliga fritidsledare i kommunen med syftet att stärka deras kompetens som drogförebyggande aktörer och tillhandahålla effektiva verktyg. Den första fokuserade på preventionsarbete och vidareutvecklingen av deras befintliga ANDT-policy. Den andra uppdaterade deras kunskaper kring Cannabis och nätdroger. För att utveckla sitt drogförebyggande arbete utformade och genomförde Nynäshamns Ungdomsfullmäktige, med stöd av projekt Oberoende, en workshop i form av en framtidsverkstad om ungas inflytande över kommunens drogförebyggande arbete. Under hösten diskuterade elever, årskurs 6-9, ungas användning av alkohol, narkotika och tobak. Sammanställningarna från diskussionerna användes som underlag till den workshop där representanter från var skola deltog. Ungdomsfullmäktige höll i genomförandet och var diskussionsledare. Totalt deltog 16 elever från Gröndalsskolan, Viaskolan och Sunnerbyskolan i workshopen. Även tre lokala politiker medverkade under dagen. Resultatet av workshopen sammanställdes i en rapport som presenterades av Ungdomsfullmäktige vid en gemensam nämnd för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Workshopen var mycket uppskattad av samtliga inblandade parter och uppmärksammades stort i Nynäshamns Posten.

12(30) Projekt Oberoende genomförde även en workshop för de fyra föreningarna; Nynäshamns Ridklubb, Sorundas Ridklubb, Nynäshamns Segelsällskap Kanotkommitté och Nynäshamns Innebandyklubb. Syftet var att inspirera till att vidareutveckla föreningarnas befintliga ANDT-policys samt tillhandahålla dem verktyg att utveckla deras drogförebyggande arbete. Framtid Under 2013 har projektets samverkansformer och insatser löpande utvärderats av projekt Oberoendes externa utvärderare. Som en del i denna utvärdering kommer avslutande fokusgruppsintervjuer att genomföras i februari 2014 med representanter från de lokala deltagande aktörerna. Detta för att utvärdera insatsernas upplevda kvalitet och effektivitet hos målgrupperna, och om samverkansformerna samt insatserna har förbättrat kommunernas ANDTförebyggande arbete. Resultatet av detta presenteras under våren 2014. Under våren 2014 ska barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden återkoppla till Ungdomsfullmäktige om hur de ser på de givna förslagen från workshopen och hur de tänker gå vidare med kommunens drogförebyggande arbete. Rapporten inklusive återkopplingen kommer sedan spridas till de deltagande skolorna så att eleverna får ta del av arbetet och ges möjlighet till att genomföra eventuella efterföljande diskussioner. Fritidsgårdarna ser över möjligheterna att genomföra en workshop tillsammans med besökarna under våren 2014. Ursprungligen skulle även de ha deltagit samman med pedagogerna i MI-utbildningen. Då dessa inte kunde medverka på grund av ändrade förutsättningar ser barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med folkhälsosamordnaren över möjligheten att sätta samman ett tillfälle under 2014. Efterfrågan är stor även inom andra ungdomsverksamheter. Kommunens koordinator och föreningssamordnare ser även möjligheten att genomföra en utbildning under våren för föreningar om hur en ANDT-policy upprättas, utformas och implementeras för att övergå till en naturlig del i verksamheten. Språngbrädan KomAn-projektet (2009-2012) var ett treårigt arbetsmarknadsprojekt som medfinansieras av EU. KomAn var ett samarbetsprojekt mellan Värmdö, Tyresö, Haninge och Nynäshamns kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun var projektägare. Projektets övergripande målsättning var att ge personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador en möjlighet att komma ut i egen försörjning via studier eller arbete. Med hjälp av Nynäshamns folkhälsofond ville socialnämnden inför 2013 stötta det blivande sociala arbetskooperativet Språngbrädan. Detta för att på sikt kunna bilda en ekonomisk förening som bedrivs utan bidrag. Socialnämnden gjorde