PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE

PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE Upprättat den 4 september 2012 Godkänt i kommunstyrelsen den 2 oktober 2012 Reviderat inför andra upplagan den 14 augusti 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

INNEHÅLL SYFTE...3 GEOGRAFI...4 HISTORIA OCH BEBYGGELSE...6 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR... 12 TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER... 18 GÄLLANDE DETALJPLANER...22 NÄRINGSLIV OCH TURISM...24 VATTEN...28 RIKSINTRESSEN...30 ÖVERSIKTPLAN 2002...36 INFÖR FORTSATT PLANERING...40 ANGÅENDE RIKSINTRESSEN...40 ANGÅENDE KULTURMILJÖN...42 ANGÅENDE DETALJPLANERING...44 FÖRSLAGSDELEN HAMNEN...46 FÖRSLAGSDELEN STATIONSOMRÅDET... 48 FÖRSLAGSDELEN SCA:S STUGBY...50 BILAGA MED PROTOKOLL...52 NYTRYCK 2014 Upplagan av planprogram för Mölle som trycktes efter godkännandet i oktober 2012 är slut. Inför den andra upplagan under hösten 2014 har mindre språkliga redigeringar gjorts i planprogrammet.

SYFTE BAKGRUND Länsstyrelsen beslutade 2009 att ålägga kommunen att ta fram nya detaljplaner för Mölle och hotade med föreläggande enligt 12 kap PBL om inte kommunen påbörjat arbetet inom något år. UPPDRAGET Under ledning av planchef Mila Sladic, som ansvarar för planavdelningen, upprättades den 8 september 2009 ett plandirektiv som redovisar Höganäs kommuns ställningstagande för kommande detaljplanering i Mölle. Kommunsstyrelsen beslutade att anta plandirektivet för Mölle by den 13 oktober 2009. I plandirektivet står också att planavdelningen inledningsvis ska ta fram ett program för hela Mölle by som ska vara utgångspunkt och underlag för kommande detaljplaner. Aktuella planeringsförutsättningar redivisas i detta dokument. Det betonas att kommande detaljplaner ska säkerställa de riksintressanta natur- och kulturmiljövärden som finns och ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. PROGRAMMET För att kunna ta fram ett program för Mölle by har det skapats en arbetsgrupp den 22 september 2010 bestående av 6 tjänstemän inom kommunen. Arbetsgruppen består av Daniel Axelsson - handläggare, Henrik Ranby - stadsantikvarie, Joachim Runesson - vatten och avlopp, Rikard Åkesson - kommunekolog, Peter Nyström - näringsliv och turism och Christer Thorstensson - bygglov. I juli 2012 tog Gustav Johnsson över som handläggare för Daniel Axelsson. Programprocessen är ett tidsmässigt förlängt program med fokusering på dialog och bred förankring inom kommunen och med boende i Mölle. METOD Det har gjorts närmare ett tjugotal inventeringar i Mölle för att få in känslan av Mölle på plats. Inventeringarna har utförts vid olika årstider och i bildmaterialet finns alla årstider representerade. Det gjordes även en särskild inventering och utredning av parkeringssituationen i Mölle under sommaren 2011. Det har förts en dialog med Mölle byförening som anordnat diskussionsgrupper för olika frågeställningar och det skrivna resultatet från dessa möten har uppmärksammats i framtagandet av planprogrammet. LÄSHÄNVISNING De flesta kapitel avslutas med en sammanfattning av kommunens ställningstaganden inför fortsatt planering och exploatering. Dessa ställningstaganden utgör tillsammans riktlinjer och grund för fortsatt utveckling i Mölle. UNDERLAG Som underlag för programmet har följande skrifter använts: - Översiktplan 2002, aktualiserad 2005 och 2010. - Bebyggelse och miljö i Mölle, en kulturhistorisk byggnadsinventering från 1999 och beslutad av kommunstyrelsen 2003. - Ang: Visioner i Mölle, en sammanställning av de diskussioner som förts av olika arbetsgrupper i Mölle från 2009. - Värdefull natur i Höganäs kommun, Naturvårdsplan för Höganäs kommun. 1997. BESLUT Planprogrammet godkändes av kommunstyrelsen den 2 oktober 2012 178. Beslutet i sin helhet finns som bilaga i slutet av detta dokument. 3

GEOGRAFI MÖLLE Mölle är ett fiskeläge och hamnen ligger där sandkust möter klippkust, vid foten av Kullaberg där landsväg 111 har sitt slut. Samhället vätter åt sydväst och klättrar upp för berget, i lä från nordanvinden. Det är ett spännande, kuperat, vackert och dramatiskt landskap. Människor har bott i området sedan stenåldern och ortsnamnet Mölle har kunnat dokumenteras från 1491. Under senare delen av 1800-talet utvecklades Mölle till en badort med det uppseendeväckande och syndiga gemensamma badandet av män och kvinnor. För Mölle blev detta ett uppsving med etablering av hotellanläggningar och serveringar. Mölles läge i Höganäs kommun. MÖLLE Ängelholm Helsingborg I Mölle bor det idag ungefär 675 invånare (enligt SCB 1 januari 2014), invånarantalet har varit i det närmaste konstant sedan 1970-talet då Gylleröd byggdes. Det vackra läget och unika boendet gör Mölle attraktivt och priserna för en bostad är höga. Många av husen fungerar som sommarboenden och Mölle är att betrakta som en sommarort. Från Mölle till Höganäs är det lite drygt en mil, till Helsingborg 3,5 mil och till Ängelholm ungefär 3 mil. Mölles läge i Skåne län. 4

Barakullen Solviken Badplats Mölle mosse Karl XII:s skansar MÖLLE Småbåtshamn Badplats Fågelviken Fäladen Mölle by. 5

HISTORIA OCH BEBYGGELSE MÖLLES BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖKARAKTÄR Kulturmiljö är både form, innehåll och upplevelse. I Mölle är samspelet mellan dramatisk topografi och varierad bebyggelse från sekelskiftet 1900 en dominerande aspekt. Kulturmiljön innehåller visserligen äldre delar som fiskarlängor från1800-talet och en 1700-talspir, men det är kaptenshus, hotell och pensionat med frontespiser och glasverandor som dominerar. Det finns många vitputsade hus i Mölle men även gammal panelarkitektur i pärlgrått, grönt och ockrafärger och villor i tegel och tjärad träpanel. Mölles domineras av en arkitektur präglad av sommarnöje, lätthet, romantik och sekelskifte 1900. Det är denna karaktär, fäst på hovfotograf Peter P. Lundh hundraåriga glasplåtar, som utgör det starka turistvarumärket Mölle. ATT NÄRMA SIG MÖLLE Landvägen nås Mölle från söder. Den gamla vägen leder ner från Möllehässlebacken och ut i en vindpinad allé i ett öppet jordbrukslandskap med Kullaberg till höger och havet till vänster. Efter att ha rundat Ryhuset passeras Gylleröd. Mölle kapells vita fasader avtecknar sig mot bergets skogklädda sluttning. Här kan man välja riktning, antingen mot Mölle hamnallé och vidare mot hamnen eller följa Kullabergsvägen upp mot naturreservatet. Två andra sätt att närma sig Mölle är med båt från havet, vilket ger vyn av hur samhället klättar upp på bergsluttningen eller att återvända från Kullens fyr och från Italienska vägen se ut över Mölles taklandskap och en stor del av Kullabygden. Liknande vyer över Mölle bjuder stigen från Ransvik eller utsiktspunken på Barakullen. HISTORIA Med rötterna i 1400-talet var Mölleläge en gång ett renodlat fiskeläge vid Kullabergs fot. I närheten låg tre mindre byar: Mölle by, Gylleröd och uppe på bergssluttningen Bökebolet. Det är fiskeläget och dessa tre byar som är dagens Mölle. Fram till Mölle 1890. 1890 års stora brand dominerade den skånsk by- och fiskelägeskaraktären med halmtak och korsvirkeshus. Med branden och det sena 1800-talets turistinvasion lades grunden till den Mölle-karaktär vi känner idag. Återuppbyggnaden skedde med brandsäkerheten som ledstjärna och tegel från Höganäs. Avstånden mellan husen ökades och korsvirke ersattes med putsade tegelhus. Typiskt blev nya kaptenshusen med sockelvåning, frontespis och glasveranda, ofta med papp- eller eternittak. Med 1800-talets ökande sjöfart öppnades nya kulturella kontaktytor och samhället blev kosmopolitiskt med arkitekturinfluenser från Frankrike (Hotell Kullaberg), Nordamerika (Isaac Svens lanthandel) och Sydafrika (Villa Africa). Även europeisk jugend och alpina influenser kan iakttas 6

Mölle 1910. Mölle 1940. bland bebyggelsen. DE EXPANSIVA ÅREN Mölles storhetstid som badort satte sina tydliga spår i bebyggelseutvecklingen. På några få år byggdes flera stora etablissemang så som Hotell Kullaberg (1890), pensionat Mölle/turisthotellet (1903), Grand Hotell Ahlbäck (1909) m. fl. Tillsammans med gamla Hotell Mölleberg och Elversson sätter dessa mäktiga hotellbyggnader med sina stora glasverandor mot havet fortfarande sin prägel på Mölle. Deras stora byggnadsvolymer bryter mot villabebyggelsens mindre skala. Harastolens stenbrott skapade omkring år 1900 ett trappstegs-landskap med några tydliga hyllor, som för hundra år sedan fylldes med villor. Under 1900-talet lades ytterligare årsringar till, tidiga 1900-talsvillor, efterkrigstidsbebyggelse, 1970-talsområdet Gylleröd och slutligen Vita byn. Under en stor del av 1900-talet moderniserades många hus med mexisten och eternit, sällan med lyckat resultat. Många äldre byggnader, som Hotell Kullaberg, har sedan ett 15-tal år tillbaka återställts. Någon expansion lik den kring början av 1900-talet har aldrig återupprepats. Därför är det fortfarande den tidens Mölle som utgör samhällets dominerande grundton, eller om man så vill utgör myten om Mölle med tyska badgäster, randiga baddräkter och ett syndens näste där män och kvinnor badade ihop. 7

HISTORIA OCH BEBYGGELSE Mölle 1970. Mölle 2010. KARAKTÄR, ÅRSRINGAR OCH VÄRDESKAPANDE DELAR Mölles bebyggelse kan anses vara varierad, ibland på gränsen till kaotisk. Det finns emellertid en historisk logik i bebyggelsen med mycket tydliga årsringar: längorna i den gamla bykärnan, sekelskiftesbebyggelsen och hotellen på sluttningen och de stora villorna från sekelskiftet 1900 och det tidiga 1900-talet från Villa Italienborg upp mot Ransviksvägen. I bebyggelsen finns några tydliga kulturhistoriska pärlor som är väl värda att nämna. Stationshuset, missionshuset, Villa Italienborg, Villa Africa, Villa Marga, Isac Svens lanthandel och ruffen är några av dessa, liksom Hotell Kullaberg, Turisthotellet och Hotell Kullaberg. Det finns många fler pärlor som tillsammans skapar en varierad helhet. Typisk för Mölle är de låga murarna i lokal rödgrå sprängsten och att många villor är byggda på höga socklar för att kompensera sluttningarna. Typiskt är också att hus med volymuppdelning med frontespiser, avtrappningar genom verandor och sockelvåningar. Synliga sadeltak, täckta med rött tegel, svart papp och möllegrön plåt dominerar. Till Mölle hör också försvarshistoriska anläggningar som Karl XII:s skansar från tidigt 1700-tal och ett fort från 1940-talet ur Skånelinjen vid hamnen. Ovanför Karl XII:s skansar finns en årsring villor från tidigt 1900-tal. Här, liksom uppe på Bökebolet, ligger påkostade villor med drag av jugend, nationalromantik och 1920-talsklassicism. Det rör sig om arkitektoniskt 8

Foto från sekelskiftet. Foto från 2011. genomtänkta byggnader på stora tomter, vissa i puts, andra i brunt eller tjärat trä. På många tomter står stora träd och bidrar till en harmonisk övergång till Kullabergs naturreservat. Till detta bidrar också vissa byggnader med alp-karaktär, exempelvis Villa Marga. Mölle har ytterligare några yttre årsringar. Uppe i bergsluttningen, i anslutning till före detta Hotell Elversson, numera Bellavista, ligger villabebyggelse från 1950-talet och framåt samt Svenska cellulosa aktiebolagets semesteranläggning. 1950-tals hus ligger också i anslutning till Västra bangatan. En annnan årsring utgör Gylleröds 1970-talsområde, byggt enligt SCAFT-konceptets planering (stadsbyggnad, Chalmers, arbetsgruppen för trafiksäkerhet) och en välfunnen kombination av modernistisk stadsplanering med säckgator och traditionsanknuten villaarkitektur i form av lätt varierade typhus i form av skånelängor. Gylleröd uppmärksammades i sin samtid och illustrerade uppslagsordet arkitektur i Bra Böckers lexikon. 9

HISTORIA OCH BEBYGGELSE INFÖR FORTSATT PLANERING: Till kulturmiljövärdena hör några av Kullabygdens starkaste visuella ikoner, vyer som turister och besökare sett på bild och förväntar sig att se vid ett besök och som bör bevaras. Till de allra viktigaste hör: 1) Utblicken från hamnplan mot Kullabergs rundade silhuett. 2) Utblickarna från piren upp mot Mölles bebyggelse som klättrar upp på klippsluttningen och Harastolen som kröns av Grand Hotells glasverandor och torn. Grand Hotell och Möllegården skapar en tydlig profil. 3) Utblicken från Italienska vägens sväng ut över Mölle och Kullabygden. 4) Vyn mot den vita Mölle kapell som avtecknar sig mot Kullabergs trädbeklädda sluttning. Nyckeln till att tillvarata riksintresset är att utveckla Mölles anrika turistvarumärke, att bygga vidare på den befintliga karaktären och vårda det man har. Detta kan skapa nya arbetstillfällen inom besöks- och turistverksamheten. Nyckelordet bör vara kvalitetsturism, präglad av starka och positiva naturoch kulturupplevelser, av hav, bad, båtar, mat och rekreation. En viktig del av utvecklingen är att skapa nya detaljplaner som reglerar byggrätterna och ger tydliga juridiska spelregler om vad som går att göra i Mölle och inte och skapar rättssäkerhet för samhällets fastighetsägare. Nya byggnaders anpassning till den befintliga kulturmiljön är ett krav inom riksintressen. Exakt hur denna anpassning skall ske är avhängig vilken årsring av Mölle man befinner sig i. I den äldre bykärnan är exempelvis rektangulära hus med sadeltak lämpliga. Där så är lämpligt kan avstyckningar och nybyggen släppas fram förutsatt att detta inte står i konflikt med de kulturhistoriska värdena. Kulturskydden av enskilda byggnader skall utformas så att byggnaderna både behåller sin karaktär och kan användas på lämpligt sätt. Kulturskydden bör främst värna om framsidor och utseenden mot gatan men funktionellt motiverade förändringar mot baksidan skall kunna genomföras som en del av bebyggelseutvecklingen. Anpassning kan ligga i att ta upp volym-, färgoch materialkaraktär i den äldre bebyggelsen eller dess finlemmade, romantiska hållning. Nya byggnader skall vara positiva tillskott i helhetsmiljön men inte så dominanta att de bryter den befintliga helheten. Enklare hus kan lämpligen utföras med traditionen som förebild medan direkt pastischarkitektur (alltså nya hus som halvhjärtat härmar gamla byggnadsstilar) bör undvikas. Pastischer bör inte förväxlas med seriösa kopior eller rekonstruktioner av hus som gått förlorade, något som ibland kan vara motiverat. En viktig byggnadsaspekt är att hantera trafik och bilbestånd. Kravet på att biluppställning där det går skall ordnas på respektive tomt måste hävdas och ombyggnader av garage till gästhus minskas. Utvecklad kollektivtrafik till Kullens fyr och en diskret placerad infartsparkering kan gynna även kulturmiljöaspekten. 10

Häradsekonomisk karta 1917. Ett stängt Mölle utan hotell och kommersiellt liv vid hamnen kan i sig vara ett hot mot kulturmiljön. Av detta följer att Mölle måste planeras för entreprenörer och att kunna locka nya invånare i livets etableringasfas, exempelvis med service. Hamnområdet bör kunna utvecklas med att planlägga området för kommersiellt liv. Turist- och marint anknutna aktiviteter bör prioriteras, exempelvis badhus, fiskrestauranger med mera. 11

LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR MÖLLES LANDSKAPSBILD Mölle har en unik landskapsbild och likväl som man har många vackra vyer från Mölle mot hav och Kullaberg så är också Mölle vackert att skåda från havet med Kullaberg som fond. Från väg 111 möts man av Mölle fälad som en vacker vy mot Öresund och Mölle kapell som lyser vit mot Kullabergs mörka och mäktiga trädbeklädda sluttning strax bakom. Vyerna och landskapet besitter stora allmänna värden och är riksintressanta. Varje förändring i Mölle måste ta hänsyn till dessa värden. MÖLLES LÄGE Den rika naturen i Mölle med omgivning beror på mångfalden av naturtyper, se bilder på detta uppslag. Här finns berget som bland annat är sydexponerat med gnejs och grönsten, skog i varierande ålder och struktur samt det gamla fiskeläget med bakgrund i medeltiden. I den nyare delen av byn ligger stationshuset och mindre ytor ruderatmark efter banvallen. Tillsammans med bergets sydläge ger det omgivande havet ett varmt lokalklimat som gynnar sydliga arter. Till alla dessa förutsättningar kan även räknas byns läge vid Mölle betesfälad med anor från bronsåldern. Själva byn är starkt kulturbetingad och genom kombinationen av trädgårdar med berg- och skogsvegetation, närheten till Kullaberg, fälad i syd, åldern och havsläget, är byn unik som samhälle i västra Skåne. Allt detta märks bland växtarterna men även bland smådjuren (insekterna). Ett flertal rödlistade arter (arter som är klassificerade i en nationell lista och som kräver särskild hänsyn) finns i dessa gränsland mellan natur och kultur. 12

Redigerat foto från 2011. Vy från väg 111 mot Mölle kapell, som invigdes 1935. Foto från 2011. 13

LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR Karta från Länsstyrelsen i Skåne över Natura 2000 området närmast Mölle. OMGIVANDE LANDSKAP Mölle är omgärdat av vackert landskap som är skyddat och klassat som riksintresse. Ovanstående bild är hämtad från Länsstyrelsen i Skåne och beskriver naturvärdena på Kullaberg närmast Mölle. I en fortsättning av kartan beskrivs Kullaberg i sin helhet. Kullaberg är uppdelat i två naturreservat, Östra Kullaberg och Västra Kullaberg (som delvis syns på bilden ovan). Även söder om Mölle finns riksintresse för naturvård för Mölle fälad. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar som sträckte sig från Kullaberg ända in i Helsingborgs kommun. Betestraditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. 14

3 2 1 10 8 9 6 4 5 7 Orthofoto från 2010. Markerade områden behandlas på nästa sida. 15

LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR OMRÅDEN UTANFÖR TOMTMARK Reservaten Västra och Östra Kullaberg samt Mölle fälad behandlas inte här då de inte berörs av planarbetet. 1. Kusten från Solvik till hamnen utmed Norra Strandvägen Omfattas av strandskydd utom Tångviken norr om hamnen. Utgör en fortsättning av Kullaberg klippkust. Stort inslag av grönsten, en svart basisk bergart, har gett området namnet Svarta hallar. Grönsten är generellt positivt för floran och gynnar förekomsten av ovanligare arter. Här finns ex. flockarun, strandkalkmossa, broddnäbbmossa, glansbräken, skånskt oxbär (största förekomsten i Kullabygden, endem vilket innebär att den enbart finns här och på Bjärehalvön), brudbröd, ängshavre och hartmanstarr. Under 2010 har det första fyndet i Sverige gjorts här av dansk stensöta. I brynen mot Strandvägen finns även bland annat stenfrö och flikros. Tångviken, stranden närmast hamnen, är en klassisk och rik lokal för strandbeta där den är känd sedan 1907. Rikligt med tång gynnar arten. 2. Karl XII:s skansar Ett kulturskyddat försvarsverk byggt på 1700 - talets början och tjänar idag ett bättre syfte än så. Skansarna, som hävdas med slåtter, domineras av en örtrik torräng med arter som ex. ekorrsvingel, blodnäva, vittåtel, sandlök, vårtåtel, vårbrodd, väddklint, rödklint, brudbröd, backvial, käringtand, tjärblomster, blåmunkar, mandelblomma, backtimjan, rotfibbla, sommarvicker, backglim med flera. 3. Ras- och skogsmark mellan reservatet och Solviksvägen Omfattar fastigheterna Mölle 12:2, 12:11 och 12:17. Denna del omfattas inte av naturreservat men är ändå en naturlig del av det där skogsmarken, mestadels ek, fortsätter ned mot bebyggelsen och omfattas även rasoch klippmark. Ekskog på sydberg gynnar särskilt förekomsten av insekter, ett flertal rödlistade. 4. Kusten från hamnen österut utmed Södra Strandvägen (inklusive Fågelviken) Till större delen strandskyddad. Ohävdad strandäng med rik förekomst av strandkål i strandbrinken. Mot hamnen finns Kullabygdens enda förekomst av strandmalört. 5. Mölle station med spårområde Ett större sammanhängande grusområde med svag gräsmark. Omgiven av träd- och buskmark, en grön korridor med bland annat oxelplanteringar som fortsätter söderut utmed GC-vägen där denna ansluter till Mölle fälad. Utmed banvallen återfinns rödlistat lindbjörnbär (akut hotad) som har få förekomster i landet. Spårområdet har även ett kulturhistoriskt värde. Vid boulebanan och grusmarken finns rödlistad murlansmossa. Artkännedomen är annars begränsad. Denna typ av grusmark, om den störs måttligt, hyser annars oftast små, annuella växtarter och insekter som missgynnas generellt av igenväxning, sten- och asfaltsbeläggning med mera. 6. Området vid Mölle kapell, SCA-stugorna Innefattar allé med hästkastanj. Området norr om Mölle kapell mellan SCA s stugbyområde och fram till den gamla municipalgränsen för Mölle, innehåller bok och ek samt den rödlistade blomsterbjörnbär. Även om området inte är Natura 2000, eller naturreservat så är området att betrakta som en del av detta sammanhängande intresse. Nordöstra hörnan av fastigheten för SCA-stugor är skogsklädd med bok och upplevs som en del av naturreservatet Östra Kullaberg. En mängd mindre stigar korsar området. 7. Skog och buskmark vid sydöstra Gylleröd Fuktigare blandlövskog med tät undervegetation av björnbär. Mot banvallen dominerar buskmark med igenväxande beteshage. Hög grundvattennivå. 16

OMRÅDEN PÅ TOMTMARK 8. Sammanhängande berg bland bebyggelse Berg i gnejs, sydexponerad, med krattskog och buskage som löper genom bebyggelsen ger Mölle ett karaktärsdrag tillsammans med Grand Hotel. Inslaget av skog är större i dess östra del med större tomter. Artkunskapen om området är begränsad men samma arter kan förväntas som i omgivningarna. 9. Alkärr, nu reducerat genom bebyggelse, ligger mellan husen vid Högkulls- och Mossvägen Kraftigt sumpigt i dess centrala del. Tidigare mer öppet och nyttjat för rekreation. Två mindre bäckar rinner till kärret. 10. Tennisbanorna Större grönområde som är dåligt känt avseende naturvärden men som säkert också hyser intressanta arter vid närmare granskning. Grönområdet i sig är värdefullt att bevara som en grön allmän oas i Mölle. BLOMSTERBJÖRNBÄR Finns generellt på ett 30-tal olika platser inom byn, oftast i rest- och klippmark, i anslutning till enskild mark. Växten är rödlistad och bör uppmärksammas i samband med plan- och byggfrågor. Mölle är, med några undantag, den enda kända platsen för arten inom landet. Bild tagen från Karl XII:s skansar bort mot Fyren på Kullaberg. INFÖR FORTSATT PLANERING: Rubus polyanthemus eller Blomsterbjörnbär. Mölles landskapsbild med utblickar från Mölle och blickar mot Mölle är av riksintresse. Förändring som påverkar landskapsbilden måste noga avvägas mot detta intresse. De gröna ytor, gröna kilar och berg i dagen som finns i Mölle, ska så långt det är möjligt bevaras. Dessa utgör kopplingen mellan Mölle och naturreservatet och är viktiga i vyn från havet och är att betrakta som en del av kulturmiljön. I Mölle finns en unik fauna och ett flertal rödlistade arter. Hänsyn till dessa måste tas och hanteras vid fortsatt planering. Parkering på naturmark, framförallt mot havet längs Norra Strandvägen, behöver förhindras. Bättre är att naturligt förbinda hamnen med ett gångstråk utefter strandlinjen mot Solviken. 17

TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER H Utblick Landmärke Knutpunkt H Stråk Hållplats Karta över huvudstrukturer och trafikmönster i Mölle. HUVUDDRAG Mölle binds samman genom ett relativt finmaskigt och oregelbundet nät av vägar, stigar och trappor med Kullabergsvägen som den sammanlänkande ryggraden. Vägarna i Mölle är smala och saknar trottoar, med något enstaka undantag. De äldsta husen ligger oftast med långsidan och entrén mot vägen och då vätter oftast andra långsidan mot Öresund. För hus som är byggda i mer modernare tid har det varit utsikten mot havet varit det som orienterat bebyggelsen. Själva gatunätet som består av smala vindlande gator är att betrakta som en del av kulturmiljön och är i sig bevarandevärd. 18

Kullabergsvägen är smal och saknar trottoar. I bakgrunden ser vi Grand Hotel, som är ett framträdande landmärke i Mölle. Några stigar har skyltats......andra är mer svårupptäckta. Mölle består av tre ursprungliga byar: Gylleröd, Mölle by (fiskeläget) och Bökebolet (en bit upp på berget). Det finns två knutpunkter i Mölle där den ena är stationshuset vid busshållsplatsen och det andra är hamnen. Hela Mölle är som ett enda stort landmärke och det är framförallt hotelbygganderna som sticker ut lite extra. Vyn från 111:an mot Mölle kapell, byggt 1935 med Kullabergs trädfasad i bakgrunden är en vacker vy och ett landmärke som utgör entrén till den samlade bebyggelsen. UTBLICKAR Utblickarna från byn är många och det finns ett flertal vackra vyer ut över havet och mot fyren på Kullaberg. 19

TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER BUSS Slutstationen för bussen till Mölle är hållplatsen precis framför den gamla järnvägsstationen. För närvarande trafikeras sträckan mellan Mölle och Höganäs av linje 222 som avgår en gång i timmen med några fler avgångar på morgonen. Lördagar och söndagar går den varannan timme. För att ta sig vidare ut i naturreservatet måste man idag gå, cykla, köra bil eller rida. Det är idag inte möjligt att ta sig vidare med kollektivtrafik ut i naturreservatet. Det har diskuteras olika möjligheter för detta och en bussförbindelse ut till fyren och naturrummet på Kullaberg, från stationen i Mölle, är en möjlig lösning. GÅNG OCH CYKEL Cykling sker utmed vägarna och den gamla banvallen är idag cykelväg söderut mot Nyhamnsläge och vidare mot Höganäs. Promenader i Mölle sker utmed vägarna eller så kan man leta sig fram på någon av de många små gångar och stigar som går från havet, upp för berget, mellan husen och ut i Kullabergsnaturreservat. PARKERING Parkering i Mölle sker lite varstans: på naturmark, längs gatorna, inom den egna fastigheten och på anvisade platser. En tillfällig besökare till Mölle med bil parkerar helst i hamnen, eller i närheten av den och vidare längs Norra Strandvägen bort mot badet i Ransvik. Boende i Mölle parkerar inom den egna fastigheten eller längs allmän väg. I takt med det ökande intresset för att besöka Mölle har många fastighetsägare valt att inreda garage till boningsrum, eller på annat vis byggt bort sina möjligheter att anordna parkering inom den egna fastigheten. Detta leder till att allt fler parkerar längs allmän väg och sammantaget med det höga besökstrycket blir resultatet att parkering i Mölle under högsäsong stundtals upplevs som besvärlig. Det blir besvärligt med många parkerade bilar på allmän väg för de som ska köra på vägarna och särskilt för den tyngre trafiken. Många vill parkera så nära sin målpunkt det går, samtidigt som det finns andra lediga parkeringsplatser i Mölle, även när det är som mest bilar. Dessa parkeringsmöjligheter finns en bit från målpunkterna och är inte så väl anvisade. Kullabergsvägen är smal, brant och bebyggelsen ligger tätt inpå med många direkta utfarter mot vägen. 20

En välutnyttjad parkering vid hamnen. Parkering på natur- och grönytor Gröna ytor tas i anspråk som parkeringsplatser i Mölle och successivt övergår grönytorna till att felaktigt betraktas som parkeringsbara ytor, detta sker framförallt längs Norra Strandvägen. Längs Norra Strandvägen borde bilparkering regleras och hamnen kopplas samman med ett gångstråk längs Norra Strandvägen och havet till Solviken. Parkering till verksamheter De verksamheter som finns i Mölle har ibland svårt att tillgodose parkeringsmöjligheter för den egna verksamheten. Besökare får parkera utmed allmän väg eftersom verksamheten inte kan ordna egen parkering i tillräcklig utsträckning inom den egna fastigheten. Detta samtidigt som några verksamheter har relativt många lediga parkeringsplatser. Parkeringsproblematiken kan inte sägas vara ett generellt problem utan gäller endast för några och under en begränsad tid på året. Dialog är ett nyckelord för att förbättra parkeringssituationen. Infartsparkering I gällande ÖP 2002 framhålls att de kan anläggas en infartsparkering i anslutning till Kyrkan. Idag finns det två alternativ som ska beaktas i fortsatt planläggning och det är i närheten av kyrkan och vid stationen. Konsekvenserna och effekterna av en infartsparkering måste studeras vidare i fortsatt planläggning. INFÖR FORTSATT PLANERING: Det slingrande och finmaskiga gatunätet, samt de små stigar och gångar som leder från havet och upp genom Mölle och ut i naturreservatet, är att betrakta som en del av riksintresset för kulturmiljön och ska bevaras i kommande planering. Det finns begränsade möjligheter att anlägga nya parkeringsplatser i Mölle. I arbetet med nya detaljplaner kommer parkeringsfrågan att studeras ytterliggare. Mycket parkering sker utmed allmän väg som borde ske inom den egna fastigheten eller på särskilt aviserade platser. Parkering på naturmark ska förhindras och minskas på allmän väg i Mölle. Det behövs en bättre kollektivtrafikkoppling mellan Mölle och naturrummet på Kullaberg, främst under sommarmånaderna. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas i kommande planering. Gång- och cykelvägar ska prioriteras, göras säkrare samt märkas ut enhetligt och tydligt. Nya sträckningar av GC-vägar upp mot Kullaberg ska utredas i fortsatt planering. 21

GÄLLANDE DETALJPLANER 1970 1997 1962 2011 2005 1972 2007 1948 1963 1963/1990 2004 1990 2000 2000 1997 1970 1995 2001 1962 1965 1996 1973 1971 1974 2008 2003 2005 1973 1994 2010 Gällande detaljplaner i Mölle. Bilden visar ett spektra från mörkt till ljust, där den mörkaste är äldst och ljusast är yngst. 22

Den äldsta stadsplanen för Mölle från 1948. GÄLLANDE DETALJPLANER I Mölle finns det 30 stycken gällande detaljplaner. Utav dessa 30 detaljplaner är det några få planer som gäller för den största ytan i Mölle och dessa är också de äldsta. Dessa äldre detaljplaner är upprättade mellan 1948 och 1965 i en tid då planeringsidealet såg annorlunda ut. De intentioner som finns i de äldre detaljplanerna har inte genomförts och idag anses de otidsenliga, försvårar bygglovsprövning för befintliga byggnader och skyddar inte riksintresset för kulturmiljön i Mölle. I de tidiga detaljplanerna fanns ambitionen att räta ut vägar och riva mycket av de äldre husen något som idag är otänkbart och står i strid mot bevarandet av kulturmiljön. Eftersom bygglovsprövningen utifrån de äldre detaljplanerna varit svårhanterlig har det i många ärenden bedömts nödvändigt att hänvisa till en ändring av gällande detaljplan. Dessa ändringarna har resulterat i många och små detaljplaner, vilket är ett mycket tidskrävande arbete och inget effektivt sätt att ersätta de äldre och större detaljplanerna på. De i stora drag inaktuella äldre detaljplanerna skapar rättsosäkerhet för de enskilda fastighetsägarna och för de som vill köpa och bygga till på en fastighet i Mölle. Detaljplaner äldre än 1965 behöver förnyas. Planer gjorda mellan 1965 och 1995 bör ses över och vid behov förnyas eller ersättas i samband med omarbetningen av de äldre detaljplanerna. De planer som fortfarande har genomförandetid kvar kan inte, så länge de har genomförandetid kvar, ingå i ny planläggning. INFÖR FORTSATT PLANERING: Nya detaljplaner måste säkra riksintresset för kulturmiljön. De äldre och inaktuella detaljplanerna måste ersättas med nya detaljplaner som skapar en rättssäkerhet för fastighetsköpare och fastighetsägare i Mölle och som värnar kulturmiljövärdena i Mölle. Nya detaljplaner måste täcka större ytor i Mölle för att effektivt förnya de äldre detaljplanerna och beakta en helhetssyn. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 23