årsbok 2011
»Sjöräddningssällskapet Årsbok 2011» Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2010
Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, 426 05 Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: 077-579 00 90 Fax: 031-69 82 55 E-post: info@ssrs.se www.sjöräddning.se Plusgiro: 90 05 00-0
»Innehållsförteckning» Detta är Sjöräddningssällskapet 5 2010 i korthet 7 VD har ordet 9 Behov av sjöräddning 12 Så arbetar Sjöräddningssällskapet 18 Sjöräddningssällskapets verksamhet 22 Kommunikation och insamling 33 Hit går pengarna 41 Styrning och kontroll 50 Kvalitetskodrapport 2010 enligt FRII 59 Årsredovisning 2010 65 Styrelse, medarbetare, räddningsstationer 89
Sedan starten 1907 har Sjöräddningssällskapet haft tre Höge Beskyddare: Kung Carl XVI Gustaf (1973 ), kung Gustav VI Adolf (1936 1973)* och drottning Victoria (1917 1936) *(Mellan 1936 1950 som kronprins Gustav Adolf)
»Detta är Sjöräddningssällskapet» Sjöräddningssällskapet är den största aktören inom svensk sjöräddning Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars enda uppgift är att rädda liv till sjöss. Det gör vi genom att sprida kunskap, utveckla nya metoder och utrustning, driva räddningsstationer samt påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som inter nationellt. Tack vare över 2 000 frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp, dygnet runt längs hela vår kust och i de stora sjöarna. Idag står Sjöräddningssällskapet för 70 procent av all sjöräddning i Sverige, utan några statliga bidrag. Därför är vi helt beroende av medlemmar, donationer, gåvor och frivilliga insatser. Sjöräddningssällskapet är en medlemsorganisation med över 75 000 medlemmar. Det högsta beslutande organet är Årsmötet som äger rum en gång per år. Mötet väljer en styrelse som i sin tur utser en VD som leder föreningens arbete. 5
2 1 3 4 6 1: En sjöräddares vardag är aldrig densamma. Jim Gustavsson från RS Råå räddade ett utmattat rådjur, som simmat rakt ut i Öresund. 2: Den 10 september namngav gudmor Susanne Boman Rescue Handelsbanken Liv II i Stockholm. Räddningsbåten är den trettionde i Victoriaklassen och placerad på RS Möja. 3: Många av Sjöräddningssällskapets allvarligare uppdrag involverar sjukvård. Att hantera en människa på bår kan låta simpelt men kräver både övning och kunskap. 4: Den 3 7 maj medverkade Sjöräddningssällskapet i Danmarks årliga SAREX-övning; en internationell samarbetsövning för de operativa resurserna, såväl fartyg som flyg.
»2010 i korthet» Totalt 103 miljoner kronor samlades in av Sjöräddningssällskapet Intäkterna från 75 700 medlemsavgifter uppgick till 41 miljoner kronor. 23 miljoner av de insamlade medlen kom från Svenska PostkodLotteriet. Hela 40 miljoner kronor bidrog till att upprätthålla sjöräddning i Sverige och 31 miljoner för att förebygga den. 17 miljoner kronor investerades i olika sjösäkerhetsprojekt. Ny hemsida, mobilapplikation och widgets lanserades. 30 000 laddade ner väderappen till sin mobiltelefon. Antalet besökare till hemsidan var 450 000 sedan lanseringen den 1 april 2010. 310 widgets publicerades på andras hemsidor. 23 000 fans följde oss på Facebook. 320 000 Trossentidningar distribuerades. 995 sjöräddningslarm utfördes 2010. Totalt gjordes 6 644 uppdrag. Förutom sjöräddningslarmen var de frivilliga sjöräddarna ute på 433 sjöambulanstransporter, 1 846 förebyggande utryckningar och över 1 700 övningar. 3 svävare omplacerades tillfälligt till västkusten på grund av det svåra isläget. Av de totalt 15 isolyckor som inträffade stod Sjöräddningssällskapet för 11 räddningsinsatser. 2 nya räddningsstationer startades under året. Det 2 105 frivilliga sjöräddarnas arbetsinsats motsvarade cirka 630 heltidstjänster. En frivillig sjöräddare utbildade sig i 3 veckor och hade jour i 56 dagar. 7
1 2 8 1: De senaste årens isvintrar har satt hela sjöräddningen på prov. Helt andra förutsättningar gäller när isen får sitt fäste. Att hamna i vatten är alltid farligt. Att hamna i vatten vintertid är omgående direkt livshotande. Sjöräddning är absolut inte en sommarangelägenhet tvärtom! Och sjöräddning vintertid är alltid svårare och farligare. 2: Den 24 september tog Sjöräddningssällskapets Mats Ryde emot Christer Fuglesang, som återlämnade en flytväst, han valt att ta med sig i sitt»official Flight Kit» ombord på Discovery. Christer ville hylla frivilligheten i allmänhet och de frivilliga sjöräddarna i synnerhet.
»VD har ordet» Sverige behöver sjöräddning Sverige har en stor och levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla, vilket ger utmärkta förutsättningar för ett rikt båtliv. För varje år som går är det allt fler som vistas på, i eller vid vatten. Något som de frivilliga på våra stationer märker, inte minst under de kalla vintrarna när isen ligger. Vi ser också att allt fler paddlare, äventyrssportare och fritidsfiskare längs våra kuster och i de stora sjöarna. I tillägg till det reser över 65 miljoner människor varje år med färjor eller skärgårdsbåtar inom eller till och från vårt land. Det är lika många passagerare som tåget och flyget har tillsammans. Sverige är en ö Och svenskarna är ett folk som älskar båtar och vatten! Vi är dessutom beroende av sjöfarten eftersom i stort sett all Sveriges import och export; mat, energiprodukter, råvaror till industrin och konsumtionsvaror, transporteras på båt. Sverige och svenskarna är också ett folk som sätter stort värde i trygghet och säkerhet. Så att vi har en bra och effektiv sjöräddning är en i allra högsta grad angelägen fråga för alla svenskar. Sjöräddningssällskapet är den enda organisation som har sjöräddning som huvuduppgift. Vi är den största utövaren av sjöräddning längs vår kust och i de stora sjöarna. Vi arbetar aktivt med att höja sjösäkerheten för alla som färdas till sjöss; fritidsbåtsfolket, handelssjöfarten, oss själva och andra inom sjöräddningstjänsten. Kan vi, genom förebyggande arbete med bland annat hjälp till våra medlemmar även när det inte är nödläge, få allt fler barn och unga att bli vattenvana, information om väder i mobilen och tidningen Trossen, minimera antalet olyckor så desto bättre. Vår utmaning framöver är 9
1 10 2 1: Varje sjöräddare lägger tre veckor av sin fritid på sjöräddningsutbildning. Ovanpå det läggs otaliga övningstillfällen, allt för att slipa färdigheterna och trimma ihop besättningarna. När sökaren piper finns ingen tid att förlora. Då måste alla agera både korrekt och instinktivt, och det uppnås bara genom övning och åter övning. 2: Sjöräddning bygger många gånger på samspel mellan olika aktörer. Även här är övningarna nyckeln till framgång. 3: Förebyggande utryckning är Sjöräddningssällskapets tack till medlemmarna. Vi hjälper till innan läget blir akut. Där vi har många medlemmar ser vi att antalet skarpa larm blir färre. 3
hur vi skall hantera att drunkning är den mest förekommande olycksdödsorsaken vid olyckor bland barn och unga, att många omkommer i våra insjöar och att den statistiken går åt fel håll, och att problemen med hur nödställda hanteras vid större olyckor ute till havs fortfarande är en olöst fråga. Allt Sjöräddningssällskapet gör finansieras av medlemsavgifter och gåvor. Bland insamlingsorganisationerna i Sverige är Sjöräddningssällskapet med bland topp tjugo. En bransch som blir allt mer konkurrensutsatt och som kräver en fokuserad strategi och riktade insatser för att vi ska kunna fortsätta rädda liv till sjöss. Medlemmar, gåvogivare och frivilliga är de som gör det möjligt för oss att driva organisationen framåt. Tack alla för ert engagemang, tid och gåvor. Rolf Westerström VD Sjöräddningssällskapet 11
»Behov av sjöräddning» Sverige ett stort båtland Sverige har några av världens mest fantastiska och största skärgårdar med sammanlagt över 60 000 öar. Många är de som vill ta del av denna enastående natur och Sverige är, med närmare 900 000 båtar, ett av världens mest fritidsbåttäta land. Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största folkrörelserna. Drygt trettio procent av landets vuxna befolkning färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. Och nya fritidsintressen har lett till att nya målgrupper i större utsträckning vistas på våra vatten, och gör det under hela året. Kajakpaddling, fritidsfiske, skridskoåkning om vintern är några exempel. 95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Hela samhället är beroende av att fartygen når våra hamnar. Sjöfarten är också viktig för rörligheten och turismen. Varje dag lägger över 300 fartyg till i någon av Sveriges hamnar. Över 250 av de angöringarna är en färja eller passagerarfartyg. Och till och från Sverige åker ca 65 miljoner passagerare med fartyg varje år. Av dessa är ca 3 miljoner passagerare ombord på något av de allt fler kryssningsfartygen. Och Vägverket med sina reguljära färjor transporterade 12 miljoner fordon och över 1 miljon gångtrafikanter, cyklister och mopedister. Den passagerare som vill resa säkert i Sverige gör ett klokt val om han eller hon väljer att resa med båt. Det är förhållandevis få som kommer till skada till följd av en olycka till sjöss. Säkerheten för besättning och passagerare ombord på svenska fartyg är bra. Samtidigt är det förstås så att det alltid finns saker som ständigt behöver förändras och förbättras. Och om olyckan ändå skulle vara framme är det avgörande att det finns beprövade metoder, adekvat utrustning och en sjöräddning som står redo att snabbt rycka ut. 12
Sjöräddning i Sverige Varje år utförs cirka 1500 sjöräddningsinsatser på svenska vatten. Av dem sker cirka 400 på kommunalt område; hamnar, kanaler, vattendrag och insjöar. Resterande cirka 1100 tillbud sker på sjöräddningsområdet som innefattar hela kusten samt Vänern, Vättern och Mälaren. 75 procent av insatserna hänförs till fritidsbåtar. Och den vanligaste orsaken till insatsen är maskinhaveri eller grundstötning. Flest insatser sker på Västkusten trots att såväl Stockholm, Norrlandskusten och insjöarna är mer fritidsbåttäta områden. Många utländska fritidsbåtar och fritidsbåtar från andra områden i Sverige tar sig dock med sin båt till Västkusten så det kan vara en förklaring. Yrkessjöfarten; handels fartyg, fiskefartyg och tjänstefartyg står för 10 procent av sjöräddningsinsatserna. Merparten av dessa är sjuktransporter från fartyg till land. Flest drunknar från fritidsbåtar Totalt omkom 79 personer (82 personer, 2009) i drunkningsolyckor under 2010. Av dem var 12 barn under 19 år vilket är djupt beklagligt och dessvärre en ökning med 7 personer jämfört med 2009. Drunkningsolyckor i samband med fritidsbåtar är den största olycksgruppen; 29 personer. En minskning med fem personer jämfört med 2009. Därmed minskade antalet olyckor för andra året i rad. Det kan till del förklaras av det omfattande förebyggande arbete som genomförts under en lång tid bland såväl organisationer, allmänhet, skolor, kommuner, myndigheter med flera. Att olyckor från fritidsbåtar är den största olycks gruppen kan bero på dels det ökande antalet fritidsbåtar och dels på att många mindre båtvana personer har skaffat fritidsbåt. Majoriteten av dem som drunknar eller förolyckas inom båtlivet är över 50 år. Användningen av flytplagg i denna kategori är mycket sparsam och behovet att reglera krav på flytplagg i båt framstår tydligt. Föreskriftsarbete för detta pågår och kommer att presenteras under 2011. Mer än hälften av olyckorna sker i insjöar och andra inre vattendrag. För att kunna minska antalet olyckor krävs mer kunskap. 13
Sjöfartsverket har myndighetsansvaret för sjöräddning Sjöfartsnationer världen över har organiserat sig olika men Sverige har anammat FN:s rekommendation för en effektiv sjöräddningsorganisation: En myndighet har det juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet; Sjöfartsverket. En samordnare av räddningsinsatserna som tar emot larm via 112, eller kanal 16 på VHF:en, och larmar ut räddningsenheter; Sjöräddningscentralen, JRCC. Räddningsenheter som båtar, helikoptrar, svävare osv; Sjöräddningssällskapet, lotsar, Kustbevakning, Räddningstjänsten m. fl. Sjöräddningslarm som olika aktörer medverkat i 2010: 116 40 40 54 Sjöräddningssällskapet Sjöfartsverket Kustbevakningen Kommun Polis Försvaret Övriga 272 849 372 Källa: Sjöfartsverket Sjöfartsverkets målsättning är att efterforskning och räddning av människor i sjönöd ska kunna utföras dygnet runt. Om positionen för en nödställd till sjöss är känd, ska undsättning i de flesta fall kunna ske inom 60 minuter efter att besättningen larmats ut. Så länge den nödställde larmar blir han i de allra flesta fall räddad. Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obunden och genom att vi inte får några bidrag från staten har vi en särställning som ger oss utrymme att agera långsiktigt och oberoende. Vi har dock ett nära samarbete med Sjöfartsverket och Sjöräddningscentralen, JRCC. Tillsammans planlägger vi 14
placering av räddningsbåtar och räddningsstationer. Och ställer utan kostnad våra resurser till Sjöfartsverkets förfogande. Sjöräddningsarbetet bygger på samarbete mellan Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Norrlandsflyg, Räddningstjänsten, Kustbevakningen med flera. Och samordnas bland annat i Sjöfartsverkets Centrala Samrådsgrupp, CSS. I ett land som Sverige med en lång kust, många stora sjöar och tusentals öar, skulle det vara svårt för staten att hålla den höga beredskap som Sjöräddningssällskapet har idag, tack vare alla frivilliga sjöräddare. Sjöräddning är gränslös Havet och naturens krafter drabbar oss alla lika. Skulle olyckan vara framme ute till havs är det oftast närmaste fartyg som är din räddare. Men räddningsinsatsen kan ledas från ett land långt borta. Till havs finns inga gränser och när det gäller tillbud till havs eller sjöräddning är nationalitet, hudfärg eller religion oväsentligt. Till havs hjälper vi varandra det är vår skyldighet. Världens sjöräddningsorganisationer samarbetar och driver gemensamma frågor i ett internationellt forum, International Maritime Rescue Federation, IMRF. Tre frågor står på agendan: Sjöräddning i tredje världen. 140 000 människor förlorar livet varje år till sjöss. De flesta drunkningar sker i några av världens fattigaste länder där sjöräddning inte är fullt utvecklad. Massräddning. Kryssningsfartygen blir allt större och allt fler, när händer nästa stora olycka? Hur kan vi vara bättre förberedda? Kompetensutveckling av räddningsmanskapet. Internationellt samarbete kring gemensamma stora räddningsinsatser. En gemensam internationell standard för hur en räddningsbåt skall bemannas, vilken kompetens som krävs samt vilka krav man ska ställa på en räddningsbåt tas fram gemensamt av sjöräddningsorganisationer i världen. Sjöräddningssällskapet är en aktiv medlem både genom att driva debatten framåt inom IMRF och genom att implementera de stora frågorna i vår egen organisation. 15
1 16 1: Massräddning är en viktig och olöst fråga. En internationell angelägenhet, som måste tas på allvar. Den 7 8 juni genomförde IMRF (International Maritime Rescue Federation) en världskonferens i ämnet i Göteborg, då Sjöräddningssällskapet stod för värdskapet. Med världens intressenter samlade, kunde Sjöräddningssällskapet demonstrera FIRST (First Independent Responer Safe Transfer); ett samarbetsprojekt mellan Sjöräddningssällskapet, Stena Line och Chalmers, för utveckling av utrustning och metoder för säker och effektiv bärgning av ett stort antal personer i livflottar till säkerheten ombord i närmast lämpliga fartyg.
Framtida utmaningar Förebyggande arbete är ett område som behöver få större plats, gehör och resurser. I och med att många människor drunknar varje år, många av dem är dessutom barn, måste kunskapsnivå, vattenvana och riskmedvetenhet höjas. Insjöar är ett område som behöver prioriteras, och speciellt då fritidsbåtlivet, här finner vi de flesta omkomna. Men vi möter nya målgrupper som i allt större utsträckning vistas på vatten som också behöver kunskap och kännedom om riskerna. Attityder måste förändras, vissa krav och lagar skärpas. Massräddning är ett annat område som behöver prioritet. Att ombesörja hög säkerhet när olyckan är ett faktum är a och o. Branschen behöver bli varse verkligheten och inte gömma sig bakom minimikrav och vinstsyften. Utveckling av metoder och utrustning måste intensifieras, IMO-lagar förnyas och trögheten i systemet skrotas. 140 000 människor drunknar i tredje världen varje år, bara i Victorasjön omkommer 5 000 människor årligen. Infrastruktur, utbildning av ledande positioner, räddningsbåtar på plats och kunskap är ett måste för att börja bemästra problemen. Samarbete med etablerade hjälporganisationer för att få tillgång till deras kompetens och nätverk på plats. Naturkatastrofer med översvämning i områden med många människor blir allt vanligare. Vad kan vi göra för att ha en ökad beredskap när det händer nästa gång? Insamlingsbranschen har drabbats av förskingring och brott de senaste åren. Något som svärtar förtroendet för alla organisationer. Styrning och kontroll, uppföljning och transparens i alla led är tvunget för att givarna skall vilja fortsätta ge. Sverige befinner sig just nu mitt i den största myndighetsomdaningen inom transportsektorn i modern tid! Sjöfartsverkets verksamhetsområde har inte förändrats nämnvärt, men med ny organisation, nya positioner och personer ökar osäkerheten och frågorna blir fler. Transportstyrelsen har fått utstå större förändringar inom sin verksamhet och frågan är hur detta påverkar sjöräddning i Sverige framöver? 17
»Så arbetar Sjöräddningssällskapet» Verksamhetsidé Sjöräddningssällskapet räddar liv till sjöss och strävar hela tiden mot en noll vision. Med ett aktivt arbete för att förebygga sjöräddningsolyckor, ett sjösäkerhetsfokus på nya metoder och utrustning samt kunniga och kompetenta frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad för sjöräddning i våra farvatten kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att utföra sitt uppdrag. Ändamål Att vidmakthålla intresset för sjöräddning. Att föreslå åtgärder att utveckla och effektivisera sjöräddning. Att driva den enskilda verksamheten för räddning av skeppsbrutna kring rikets kuster samt i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, och Kronoberg. Sjöräddningssällskapet utför också i annan humanitär hjälpverksamhet i den mån vi kan och får, så länge huvudändamålen inte äventyras. Vision Noll omkomna till sjöss. Visionen är allmängiltig och präglas inte bara av vad Sjöräddningssällskapet kan göra. Den är en ledstjärna för alla som engagerar sig i sjöräddning, arbetar till sjöss eller vistas vid eller i vattnet på sin fritid och den sträcker sig även utanför vår nationsgräns. 18
Kärnvärden Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling och möte. Långsiktiga verksamhetsmål Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapets arbete bland politiker, myndigheter och allmänheten. Förebygga olyckor till sjöss genom att driva informationsoch samverkansprojekt med andra aktörer samt hjälpa våra medlemmar med förebyggande utryckning innan läget är akut. Att på ett objektivt sätt driva eller delta i forskningsoch utvecklingsprojekt inom sjösäkerhet. Utrusta samtliga räddningsstationer med moderna sjöräddningsbåtar, ingen enhet skall vara äldre än 25 år. Att nå en nödställd inom en timma efter larm under de flesta väderleksomständigheter överallt i svenskt sjöräddningsområde. Långsiktiga finansiella mål För att möta behovet av verksamhetsutvecklingen ska insamlingsarbetet intensifieras och intäkterna öka. Sjöräddningssällskapet ska säkerställa driften av verksamheten under 2 år genom sparkapital. Öka kostnadsmedvetenheten. 19
Verksamhetsmål 2011 Fortsätta med arbetet att anpassa organisationen efter verksamheten idag. Lansera ny insamlingsstrategi som syftar till att öka intäkterna. Implementera lokalt insamlingsarbete på stationerna. Arbeta med medlemsvärvning bland såväl gamla som nya medlemmar. Fortsätta vårt förebyggande arbete inom massräddning och barnens livräddningsskola. Lansera nästa generations räddningsbåt. Fortsätta arbetet med ett internt miljökoncept. Medlemmar Givare Medlemsavgifter Gåvor & donationer Sjöräddningstjänst Förebyggande verksamhet Sjösäkerhet Insamlade pengar Insamlade pengar Insamlade pengar 90-konto En gemensam ekonomi: Medlemsavgifter och gåvor utgör Sjöräddningssällskapets samlade intäkter. Medlen administreras, hanteras och fördelas för hela verksamheten, sjöräddningstjänst, förebyggande verksamhet och sjösäkerhet, på kontoret i Göteborg. Genom att vi utför 70 procent av all sjöräddning i Sverige, ett förebyggande informationsarbete samt pro-aktivt sjösäkerhetsarbete kan vi erbjuda alla svenskar, även de som inte är medlemmar och givare, ett tryggare och säkrare båtliv. 20
En gemensam ekonomi Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation och begär inga bidrag från staten, vilket betyder att insamlade medel är helt avgörande för verksamheten. Den största gåvan är all den tid och det engagemang frivilliga sjöräddare bidrar med. Men Sjöräddningssällskapet har tagit på sig ansvaret för en effektiv sjöräddningstjänst och det kostar mycket pengar varje år att driva och underhålla flottan, utbilda sjöräddarna och förse dem med rätt utrustning. Resurser behövs också till informationsarbete och sjösäkerhetsprojekt. Sällskapet har en gemensam ekonomi. Det betyder att alla pengar samlas in till 90-kontot. En gåvogivare som stödjer Sjöräddningssällskapet ska känna sig säker på att pengarna används där de bäst behövs, inom ramarna för Sjöräddningssällskapets ändamål. Det är viktigt att givarna får en konkret bild av vad pengarna används till. Vi har många bra exempel: För att vi skall kunna lämna kaj och gå på larm behövs bunker. Båtarna behöver reservdelar och färg. Frivilliga sjöräddare behöver utbildning och utrustning. Vi arbetar också med förebyggande arbete i form av information till barn och ungdomar samt med forskning och utveckling av bättre sjöräddningsmetoder. Att såväl intäkter som utgifter hanteras korrekt, enligt de regler och lagar som finns är avgörande för Sjöräddningssällskapets fortsatta existens. Organisation Sjöräddningssällskapet är en insamlingsorganisation. Det betyder att vi finansierar hela vår verksamhet på insamlade medel. Sjöräddningssällskapet är också en frivilligorganisation, vilket innebär att vi tagit på oss att utföra ett uppdrag helt frivilligt. Vi är även en organisation inom räddningstjänsten, en av aktörerna i Sverige som arbetar med räddningstjänst, och den enda som har sjöräddning som sin huvuduppgift. Och sist men inte minst så är Sjöräddningssällskapet en medlemorganisation, en föreningsform som bygger på demokrati och insyn. Högsta beslutande organ är Årsmötet som äger rum en gång per år. Varje medlem har en rösträtt, och genom årsmötet kan man påverka föreningens framtid. Årsmötet väljer en styrelse som i sin tur utser en VD som leder föreningens arbete. 21
»Sjöräddningssällskapets verksamhet» Fokus på sjöräddning Sjöräddningssällskapet är den enda aktör som har sjöräddning som huvuduppgift. 2010 bidrog Sjöräddningssällskapet med 103 miljoner. Sjöräddningssällskapet står för 70 procent av all svensk sjöräddning. Vår uppgift är att informera om, organisera och samordna sjöräddning. En lika viktig uppgift är att stimulera utveckling av nya metoder och utrustning för sjöräddning och sjösäkerhet. Förebyggande arbete minskar olyckor till sjöss Sjöräddningssällskapet har ett viktigt folkbildande uppdrag när det gäller sjösäkerhet och sjöräddning. En ökad kunskap bland våra medlemmar och hos allmänheten förbättrar inte bara förutsättningarna att undvika en olycka, eller hur väl man klarar sig när olyckan är ett faktum, den påverkar även insamlingsresultatet i en positiv riktning. Sjöräddningssällskapet arbetar förebyggande bland annat genom att erbjuda medlemmarna möjlighet att kontakta oss innan läget blivit akut. Ju fler vi kan hjälpa i ett tidigt skede, desto färre skarpa sjöräddningslarm. 75 700 medlemmar stödjer svensk sjöräddning och genom att medlemmar ges möjlighet att kalla på hjälp innan läget blir livsfarligt undviks många sjöräddningslarm. 1846 gånger ryckte besättningarna ut för att hjälpa medlemmar ur en knivig situation men dock inte en nödsituation. 9 enheter omplacerades sommartid för att vi ännu snabbare skulle vara på plats om en olycka skulle ske. 11 svävare patrullerade under vinterdagarna då många 22
människor befann sig på isarna, 3 svävare omplacerades tillfälligt till västkusten där vi saknade räddningskapacitet i och med det allvarliga isläget. I tidningen Trossen förmedlas kunskap och medvetenhet om säker hetsfrågor, 4 nummer av tidningen skickades till medlemmarna. En ny hemsida med fokus på just sjösäkerhet och en användarvänlig vädertjänst lanserades. Widgets, utvalda delar av hemsidan erbjöds andra företag och organisationer att publicera på deras hemsida. Mobilapplikation med kustväderprognos lanserades och laddades ner 30 000 gånger. Trossen Junior distribuerades i 60 000 ex till barn 7 12 år via sjöräddningsstationerna, seglarskolor, sjöscouterna och på Stena Line. Genom vår medverkan i Barnens Livräddningsskola, BLS, har 300 000 skolbarn i klass 1 3 fått ta del av information om badvett, båtvett och isvett. Träffat beslutsfattare och myndigheter på nationell och lokal nivå. Sjösäkerhetsarbete lägger grunden för en bättre sjöräddning Sjöräddningssällskapets sjösäkerhetsarbete syftar till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda och rusta organisationen för framtidens utmaningar. Nya metoder och ny utrustning för att rädda liv i såväl svenska som internationella farvatten är ett arbetsområde med kontinuerlig förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö för att utveckla och testa nya metoder och utrustning. FIRST, projektet som syftar till att utveckla och testa nya metoder och utrustning vid en olycka för att säkert kunna bärga ett stort antal människor i flottar till säkerheten ombord 23
i närmast lämpliga fartyg. 8 tester har genomförts tillsammans med Stena Line under verkliga förhållanden. Sjöräddningssällskapet arrangerade en internationell konferens om massräddning 7 8 juni. Sjöräddningssällskapet deltog i ett möte med International Maritime Organization, IMO för att presentera FIRST i syfte att få igenom ett nytt regelkrav i IMO som anammar denna eller likande metoder och utrustning. Sjöräddningssällskapet deltog i 7 möten om en ny internationell Rescue Boat Code. Löpande utvärdering av att vi sedan några år tillbaka har sjöräddningsstationer i Hjälmaren och Kronoberg som ligger på kommunalt räddningsområde och utanför Sjöfartsverkets ansvarsområde. Arbete för att minimera miljöstörande effekter från våra räddningsstationer samt att utforma den nya generationen räddningsbåt med miljön i fokus. Utvärdering av svävare för vidareutveckling av en modell som är anpassad till sjöräddning. Utvecklingsprojekt av en ny och mer ändamålsenlig räddningsdräkt för sjöräddning. 8 studenter skrev sina C- och D-uppsatser med fokus på Sjöräddningssällskapets verksamhet. Sjöräddningstjänst Med specialutvecklade räddningsbåtar, tätt mellan räddningsstationerna och 15 minuters beredskap har vi som mål att nå en nödställd inom en timma på svenskt sjöräddningsområde. Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt för att de frivilliga ska ha rätt kompetens och utbildning, ändamålsenliga räddningsbåtar samt att upprätthålla ett nätverk av räddningsstationer runt om i landet. 24
995 sjöräddningsfall. 11 personer räddades ur vattnet med svävare. 433 sjukambulans och övrig räddning. 1 703 övningar. Totalt 6 644 uppdrag varav 3 274 är skarpa uppdrag såsom sjöräddningslarm, annan räddningstjänst, sjöambulans och förebyggande utryckning. Med ett snitt på 11 minuters inställelsetid har det långsiktiga målet om att ha 15 minuters beredskap uppnåtts. En ny räddningsmannautbildning, RM-SAR, lanserades som baseras på praktiska övningar i hemmavatten. IVPA-avtal med Västra Götalandsregionen. IVPA, i väntan på ambulans, är ett komplement till ambulansen för att de behövande snabbt skall få hjälp. Ny maritim ledare, Andreas Arvidsson, rekryterades och är på plats sedan den 1 september. Miljölänsor testades och miljöräddning övades tillsammans med andra aktörer i den svensk-danska Köpenhamnsövningen. Tekniken förenklar men ställer också krav Eftersom tiden är avgörande för att rädda liv har vi under de senaste åren satsat på vår nya räddningsflotta genom att själva utveckla och bygga nya moderna räddningsbåtar som kan gå i hög fart, även i grov sjö. Dessa räddningsbåtar utgör idag, i händerna på en kompetent besättning ett kraftigt verktyg, helt utformat och konstruerat för att undsätta och rädda människor i nöd. Skrov, maskiner, navigations- och kommunikationsutrustning har bara ett syfte: att underlätta för de frivilliga sjöräddarnas uppdrag till sjöss. En ny räddningsbåt i Victoriaklassen, Rescue Handelsbanken Liv II har tagits i drift på RS Möja. Tre rescuerunner har kunnat byggas och sättas i drift på RS Möja, RS Råå och RS Stenungsund. Samt två svävare Rescue Virginia Wijk till RS Stockholm och Rescue Odd Fellow Kronoberg till RS Kronoberg. 25
Stationsuppdraget och de frivilliga Ofta är personsökaren hos den jourande besättningen helt tyst. Kanske är det just dessa dagar som deras insats är som störst. Att trots att ingenting händer vara tillgänglig dygnet runt och dessutom befinna sig max 15 minuter från båten. Större delen av den tid de frivilliga lägger på sin roll som sjöräddare handlar om att förbereda sig själv, sin familj, och stationens båt för en utryckning. De övar, utbildar sig, underhåller och mekar med båten. Det gäller att kunna hantera båten, utrustningen och uppdraget när det väl gäller. 116 nya frivilliga sjöräddare, totalt 2105. En frivillig hade i snitt jour 56 dygn. De frivilliga sjöräddarnas arbetsinsats motsvarar cirka 630 heltidstjänster. 1 000 frivilliga sjöräddare har gått en utbildning i Sjöräddningssällskapets regi, vilket gör oss till den största utbildningsaktören inom sjösäkerhet i Sverige. En frivillig la 3 veckor på utbildning inom Sjöräddningssällskapet. Räddningsstationen och de frivilliga sjöräddarna är väl aktade på sin respektive hemort. På öar utan landförbindelse utgör de en extra trygghet bara genom att finnas på plats och med sjukvårdskunniga frivilliga utgör alla räddningsstationer en extra vårdinstans när olyckan är framme även när det inte gäller sjöräddning. Den humanitära andan och en enorm vilja att hjälpa till har gett Sjöräddningssällskapet en speciell plats i många svenska hjärtan. Två nya räddningsstationer startades, i Örnsköldsvik och Mariestad, i syfte att täcka upp dessa kuststräckor i en strävan att uppfylla vårt mål att nå en nödställd inom en timma. 25 miljöräddningssläp på plats med utbildade frivilliga. 26