»Sjöräddningssällskapet Årsbok 2010» Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2009

Transkript

1 årsbok 2010

2 »Sjöräddningssällskapet Årsbok 2010» Verksamhetsberättelse Årsredovisning 2009

3 Sjöräddningssällskapet Postadress: Box 5025, Västra Frölunda Besöksadress: Talattagatan 24 Växel: Fax: E-post: Gåvogiro:

4 »Innehållsförteckning» Detta är Sjöräddningssällskapet 5 Året som gick 7 VD har ordet 9 Ändamål, vision och mål 12 Så arbetar Sjöräddningssällskapet 15 Sjöräddningssällskapets verksamhet 19 Vår omvärld 32 Insamling 35 Årsredovisning Styrelse, medarbetare, räddningsstationer 65

5 Sedan starten 1907 har Sjöräddningssällskapet haft tre Höge Beskyddare: Kung Carl XVI Gustaf (1973 ), kung Gustav VI Adolf ( )* och drottning Victoria ( ) *(Mellan som kronprins Gustav Adolf)

6 »Detta är Sjöräddningssällskapet» Sjöräddningssällskapet är den största aktören inom svensk sjöräddning Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars enda uppgift är att rädda liv till sjöss. Det gör vi genom att sprida kunskap, utveckla nya metoder och utrustning, driva räddningsstationer samt påverka politiker och myndigheter såväl nationellt som inter nationellt. Tack vare nästan frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp, dygnet runt längs hela vår kust och i de stora sjöarna. Idag står Sjöräddningssällskapet för 70 procent av all sjöräddning i Sverige, utan några statliga bidrag. Därför är vi helt beroende av medlemmar, donationer, gåvor och frivilliga insatser. Sjöräddningssällskapet är en medlemsorganisation med över medlemmar. Det högsta beslutande organet är Årsmötet som äger rum en gång per år, mötet väljer en styrelse som i sin tur utser en VD som leder föreningens arbete. 5

7 : Gudmor Gunilla Ergel överlämnar Rescue Märtha. Sjöräddningssällskapets tjugosjätte 8-metersbåt är donerad av Stiftelsen Gunnar och Märtha Bergendahl genom Livbojen Göteborg. 2: Blåljusdagen arrangerades i Kungsträdgården i Stockholm i september, där ca besökare kunde se hur Sjöräddningssällskapet på några sekunder plockar upp en nödställd ur vattnet med hjälp av en rescuerunner. 3: Det är inte bara människor som råkar illa ut.»bambi» räddades ur en isvak i Stockholms skärgård tack vare en patrullerande svävare. 4: Fart och fläkt på Båtmässan i Göteborg. Hela 11% av alla mässbesökare gick ombord på Sjöräddningssällskapets Rescue Hans Larurin!

8 »Året som gick» Värsta isvintern i mannaminne Ingen kunde väl ana att vi i år skulle ha den värsta isvintern sedan 1987 efter decennier utan is i de södra farvattnen. Och vi är då särskilt glada att vi tidigare haft möjlighet att satsa på svävare som visat sig vara ovärderliga i räddningsarbetet under sådana här förhållanden. Tre svävare omlokaliserades till västkusten och bemannades med utbildad besättning från räddningsstationer som redan har en svävare. Ett engagemang som är beundransvärt, då denna»utpostering» för de berörda inneburit många timmars jourande, mekande och råddande. Gemensamt för de frivilliga är att de brinner för att rädda liv till sjöss och då spelar det inte någon roll var man gör det. Två nya täckta svävare har generöst donerats under 2009 och Sjöräddningssällskapet vill, om vi får möjlighet, förse ytterligare fem räddningsstationer med svävare till nästa vinter. Vi har dessutom tack vare generösa donationer kunnat färdigställa totalt sex moderna räddningsbåtar och fyra Rescuerunners. Hela medlemmar stödjer nu vår verksamhet och medlemsintäkterna utgör en väsentlig del av Sjöräddningssällskapets totala intäkter. Som förmånstagare i PostkodsLotteriet fick Sjöräddningssällskapet 21,5 Mkr och den enskilt största privata gåvan, 6,4 Mkr fick vi av Eve Rosenberg i Glemmingebro. Vi samlade totalt in 96 Mkr under gånger. Så ofta ryckte de frivilliga sjöräddarna ut på sjöräddningslarm förra året. Totalt utfördes uppdrag Förutom sjöräddningslarmen var de frivilliga sjöräddarna ute på 482 sjöambulanstransporter, 1791 förebyggande utryckningar och över övningar. Det råder ingen brist på frivilliga sjöräddare som vill engagera sig i Sjöräddningssällskapet. Nästan frivilliga bemannar nu våra räddningsstationer runt om i landet. För att få kvalificera sig som besättning måste de genomgå vissa utbildningar. Beroende på sin roll ombord krävs det olika behörigheter. De frivilliga sjöräddarna lägger ca 3 veckor per år på utbildning. 7

9 : Volvo Ocean Race är ett välbevakat och välbesökt evenemang. Sjöräddningssällskapet tog tillfället i akt och samlade tillgängliga stora räddningsenheter och givare för en dag tillsammans. 2: Sjöräddningssällskapets verksamhet är inte möjlig utan donatorer. Anton Kock, från RS Kalmar, ler stort när han tar emot stationens Rescuerunner Nils-Oskar, Sjöräddningssällskapets trettiosjunde. 3: När du ringer 112 och begär sjöräddning är oftast en frivillig sjöräddare som rycker ut. Den insatsen går inte att värdera högt nog. 4: Efter att vi sjösatt vårt nya medlemsregister, lät vi leverantören Pressdata prova valda delar ur kursen Räddningsman egensäkerhet. 4

10 »VD har ordet» Eftertanke och reflektion Vad är Sjöräddningssällskapets själ? Vem finns vi till för? Vad är det allra viktigaste vi gör? Hur skulle du beskriva det? Vi har alla olika bilder. För någon är det räddningsbåtarna, för någon annan är det de frivilliga sjöräddarna medlemmar som älskar sitt Sjöräddningssällskap är ett annat sätt att beskriva det. Vårt gäng på stationen tänker säkert någon annan. Jag tänker att det som sammanfattar allt vi är och gör är larmet. Den nödställda som är helt beroende av vår hjälp är viktigast för vår organisation. Vårt förebyggande arbete som bidrar till att en olycka inte inträffar görs för att ytterligare öka sjösäkerheten för alla som färdas till sjöss. Den nödställde berättigar vårt uppdrag att rädda liv till sjöss, såväl innan som när olyckan är framme. Mötet med den nödställda och möjligheten att få hjälpa till är det som förenar våra frivilliga. När larmet går är förutsättningarna desamma oavsett om man bor i Piteå eller i Ystad. Då gäller det att så fort som möjligt hinna fram för att hjälpa till. Drivkraften att vilja hjälpa till är den enskilt viktigaste egenskapen de frivilliga sjöräddarna har. Erfarenheten av att ha hjälpt till, kanske tom räddat livet på en medmänniska är också den enskilt största anledningen till att de frivilliga sjöräddarna fortsätter med sitt viktiga ideella arbete. En unik historisk situation I över hundra år har Sjöräddningssällskapet räddat liv till sjöss. Vi har drivit på utvecklingen i sjöräddningsfrågor både i Sverige och internationellt. Ny utrustning, båtar och metoder har lett fram till en allt mer effektiv sjöräddning, och utvecklingen fortsätter. Allt detta, och lite till, ingår i våra ändamål. 9

11 Men genom den unika rollen räddningsstationerna har på sin lokala ort har vi även kommit att göra sådant som ligger utanför våra ändamål. Sjöräddningssällskapet har växt mycket de senaste åren. De frivilliga har blivit fem gånger så många, antalet stationer har fördubblats, medlemmarna har blivit tre gånger så många och flottan har utvecklats både i antal och prestanda. Vi står inför en unik historisk situation med nya krav. Vilka utmaningar har vi framöver? Gör vi rätt saker? Sjöräddningssällskapet gör väldigt många saker. Från båtutveckling till att utveckla människan, säkerställa att de frivilliga är utbildade och väl förberedda för de uppdrag de ska göra. Arbeta förebyggande, driva sjösäkerhetsprojekt och mycket annat. Ett omfattande åtagande. Men så länge fokus ligger på sjöräddning och inte grumlas av andra sysslor är vi på rätt spår. Vår huvuduppgift är att rädda liv till sjöss! Fokus på sjöräddning. Vi får mer uppmärksamhet och allt fler som väljer att stödja oss. Hela insamlingsarbetet bygger på att människor känner förtroende för oss. Under 2009 har vi åter kunnat se hur lätt det förtroendet kan raseras genom medierapportering om tveksamheter och oegentligheter inom insamlingsorganisationer. Det kan raseras av bristande transparens, bristande rutiner, bristande policys. Särskilt när det gäller ekonomiska frågor. Något som tyvärr drabbar alla insamlingsorganisationer och inte bara dem det gäller. Det är bra att insamlingsorganisationer granskas. Men det ställer krav på oss. Fokus på sjöräddning och ren insamling. De frivilliga upplever oftast en starkare samhörighet och tillhörighet till den lokala stationen eller möjligen regionen än till Sjöräddningssällskapet i stort. Man kan ge uttryck för att man inte får sin röst hörd, att kontoret inte förstår eller tänker fel och känner sig frustrerad över situationen. Alla organisationer med lokal verksamhet har motsvarande problem i varierande grad, oavsett organisationsform. 10

12 Hur kan vi bli bättre? Under genomförs ett antal åtgärder för att öka tydligheten och transparensen i organisationen. Tre nya distriktssamordnare skall förbättra kommunikationen mellan lokal och gemensam nivå i sällskapet. Resurser avsätts för att skapa och dokumentera rutiner samt formulera policys och riktlinjer där de fattas idag. En pedagogisk process inleds för att skapa kunskap om och förståelse för helheten i Sjöräddningssällskapet hos alla medarbetare (anställda och frivilliga): riksinformationsmöte, distriktsmöten, en tydligare struktur för intern information och beslutsfattande. Fokus på sjöräddning, ren insamling och interninformation. Det behövs mycket engagemang och att vi alla har en gemensam bild av utmaningarna vi står inför. Det krävs också att vi har högt i tak och gemensamt jobbar för att nå våra mål. Framförallt att vi alla har fokus på rätt sak att rädda liv till sjöss. Rolf Westerström VD Sjöräddningssällskapet 11

13 »Ändamål, vision och mål» Sjöräddningssällskapets verksamhetsidé Sjöräddningssällskapet räddar liv till sjöss och strävar hela tiden mot en nollvision. Med ett aktivt arbete för att förebygga sjöräddningsolyckor, ett forsknings- och utvecklingsfokus på nya metoder och utrustning samt kunniga och välutbildade frivilliga, båtar och utrustning som är anpassad för sjöräddning i våra farvatten kan Sjöräddningssällskapet framgångsrikt fortsätta att utföra sitt uppdrag. Sjöräddningssällskapets ändamål Att vidmakthålla intresset för sjöräddning. Att föreslå åtgärder att utveckla och effektivisera sjöräddning. Att driva den enskilda verksamheten för räddning av skeppsbrutna kring rikets kuster samt i Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöräddningssällskapet utför också annan humanitär hjälpverksamhet i den mån vi kan och får, så länge huvudändamålen inte äventyras. Sjöräddningssällskapets vision Noll omkomna till sjöss. Visionen är en bild av framtiden, som blir både mål och drivkraft. Att ha en tydlig vision är att vilja bestämma sin egen framtid. Vår ambition är att ingen omkommer till sjöss, antingen genom att vi lyckas rädda den nödställde på plats eller genom förebyggande arbete. 12

14 Långsiktiga verksamhetsmål Öka kännedomen om Sjöräddningssällskapets arbete bland politiker, myndigheter och allmänheten. Förebygga olyckor till sjöss genom att driva informations och samverkansprojekt med andra aktörer samt hjälpa våra medlemmar med förebyggande utryckning innan läget är akut. Att på ett objektivt sätt driva eller delta i forsknings och utvecklingsprojekt inom sjöräddning. Att med 15 minuters beredskap nå en nödställd inom en timma efter larm under de flesta väderleksomständig - heter överallt i svenskt sjöräddningsområde. Långsiktiga finansiella mål För att möta behovet av verksamhetsutvecklingen ska insamlingsarbetet intensifieras och intäkterna öka. Sjöräddningssällskapet ska säkerställa driften av verksamheten under två år genom sparkapital. Öka kostnadsmedvetenheten. Verksamhetsmål 2010 Fortsätta med arbetet att anpassa organisationen efter verksamheten idag. Fokus på intern information. Implementera en ny insamlingspolicy. Fortsätta vårt förebyggande arbete inom massevakuering och barnens livräddningsskola. Fortsätta vårt engagemang för sjöräddning i världen. Lansera nästa generations räddningsbåt. Lansera ett internt miljökoncept. 13

15 Värderingar Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling och möte. Sjöräddningssällskapet har en stark historia. Den ger trygghet och stabilitet och bäddar för en fortsatt god utveckling. Vår drygt 100-åriga historia har format våra värderingar, den har byggt upp bilden av oss och den förpliktigar till att bära vårt namn och våra värderingar vidare. Sjöräddningssällskapet är den hjälpande handen för alla till sjöss. Vi är frivilliga men kvalificerade sjöräddare som till vardags har en annan yrkesroll. Vi gör vårt yttersta för att hjälpa en medmänniska i nöd. Sjöräddningssällskapet brinner för att skapa trygghet till sjöss. Vi värnar om individen och strävar efter att så få som möjligt ska råka illa ut, och de som ändå gör det snabbt ska få hjälp. Sjöräddningssällskapet har alltid haft lojala medlemmar och givare. Vi strävar efter att förvalta förtroendet och att använda pengarna på ett ändamålsenligt sätt. Varje krona gör skillnad. Ju fler som stöder oss desto större skara ambassadörer har vi och desto mer kan vi göra för att rädda liv till sjöss. 14

16 »Så arbetar Sjöräddningssällskapet» Vi har sjöräddning som huvuduppgift Tid räddar liv! Med den övertygelsen har Sjöräddningssällskapet utvecklats under de senaste tio-femton åren. Prioriteten är att snabbt nå fram till den nödställde. Detta har medfört ett intensivt utvecklingsarbete, många nystartade räddningsstationer och en växande skara frivilliga sjöräddare. Högsta beslutande organet är Årsmötet som äger rum en gång per år, mötet väljer en styrelse som i sin tur utser en VD som leder föreningens arbete. Till sin hjälp har VD ca 25 anställda som arbetar med ekonomi, kommunikation, insamling, administration, räddningstjänst, utbildning, tillsyn och kvalitet, teknik samt forskning och utveckling. Växtvärk? På fem år har antalet medlemmar i Sjöräddningssällskapet mer än fördubblats, antalet frivilliga nästan tredubblats, antalet stationer ökat från 50 till 64 och antalet enheter från ca 100 till över 160 stycken. Samtidigt ligger allt fler fritidsbåtar i sjön allt längre, eller till och med året om. Allt fler ger sig ut på sjön vintertid då isen lägger sig och fritidsbåtarna blir allt snabbare och större. Sjöräddning är i vissa avseenden en vit fläck på kartan. Få, vare sig brukare, utövare eller ansvariga, har sjöräddning som huvuduppgift. Därför är många stora frågor outredda. Här har vi sett en möjlighet att inom ramen för våra ändamål driva utvecklingen och debatten framåt. Detta faktum liksom förändringar i omvärlden och internt ledde fram till att ett förändringsarbete inom organisationen inleddes under Arbetet omfattar allt från strategier, organisationsutveckling, delegationsordning till rutiner, processer och policys. Syftet med arbetet är att bättre anpassa och utforma verksamheten till rådande verklighet. 15

17 Från Piteå i norr till Ystad i söder Sjöräddningssällskapets styrka är vårt nätverk med 64 räddningsstationer runt hela vår kust och i de stora sjöarna. Målet är att räddningsstationerna ska vara placerade så att räddningsenheter från två stationer kan mötas på ca 30 minuters gångtid. Vid ett sjöräddningslarm är det önskvärt att två stationer larmas ut. Beroende på väder och vind kan det hända att båten som har längst avstånd till den nödställde ändå når fram först. Samarbetet mellan stationerna är avgörande. Tillsammans med Sjöräddningscentralen, JRCC, diskuteras placeringen av nya räddningsstationer och förflyttningar av räddningsenheter. Var nya räddningsbåtar placeras beror dels på behovet och kompetensen på stationen men påverkas till viss del även av donatorns önskemål frivilliga sjöräddare gör verksamheten möjlig. Till vardags jobbar de som snickare, kockar, it-konsulter, kirurger och annat. På sin fritid är de kvalificerade sjöräddare, beredda att rycka ut på 15 minuter. Drivkraften är att hjälpa medmänniskor i nöd, att faktiskt kunna göra skillnad. De frivilligas insats bidrar till ett bättre Sverige Snittålder båt 35 år 20 år 10 år Snittfart båt 9kt 20kt 30kt Uppdrag Frivilliga Stationer Båtar Medlemmar Sjöräddningssällskapet har växt mycket de senaste tio åren. Förändringarna har lett till en anpassning av organisationen utifrån verksamheten idag. 16

18 : I Ystad ligger en av Sjöräddningssällskapets 64 räddningsstationer. Genom att lägga stationerna tätt ökar möjligheten avsevärt att nå en nödställd i tid. 2: Sjöräddningssällskapet genomför ca 7000 aktiviteter varje år. 3: Vi hjälper våra medlemmar innan läget blir akut. I vår statistik ser vi tydligt att där vi har fler förebyggande utryckningar sjunker antalet larm med fara för liv. 4: Sjöräddningssällskapet har under året fortsatt sitt engagemang i miljöräddning. Ett 20-tal räddningsstationer har utrustats och utbildats för att kunna förhindra spridning av ett utsläpp. Satsningen fortsätter, alla räddningsstationer ska utrustas med miljöräddningsmaterial. 17

19 : Sjöräddningssällskapet utför 70% av all sjöräddning i Sverige men många gånger består sjöräddningen av samverkan mellan olika organisationer. Att öva tillsammans är en självklarhet för alla inblandade. Isvintern har ställt andra krav på utbildning och övning i år. Den frivillige ger av sin tid. Men man glömmer lätt att bakom varje frivillig finns både familj, vänner och arbetsgivare, som också ställer upp. Tänk, de låter hustrun, pappan och medarbetaren bara dra för ett viktigt uppdrag i samhällets tjänst. Utan lön. En stor del av Sjöräddningssällskapets verksamhet handlar om sjuktransporter, både från otillgängliga öar och från fartyg. 4

20 »Sjöräddningssällskapets verksamhet» Tre fokusområden Sjöräddningssällskapet är den enda aktör som har sjöräddning som huvuduppgift. För att nå vårt mål arbetar vi inom tre fokusområden; förebyggande verksamhet, forskning och utveckling samt sjöräddningstjänsten. Förebygga olyckor till sjöss Vårt främsta arbete inom vår förebyggande verksamhet är att erbjuda våra medlemmar möjlighet att kontakta oss innan läget blivit akut. Under 2009 ökade antalet nya medlemmar med 14 procent, till , och eftersom vi ser ett positivt samband mellan antalet medlemmar i Sjöräddningssällskapet och antalet sjöräddningsfall i ett visst område ju fler medlemmar desto färre sjöräddningsfall tolkar vi det som att vårt förebyggande arbete har effekt. Sommartid placerar vi våra enheter så att vi ännu snabbare kan vara på plats om en olycka sker. När det är vinter och kallt är tiden än mer av görande och isvintrar, som denna, öppnar upp för nya fritidssysselsättningar. Då kan vi med våra svävare patrullera för att på samma sätt snabbt vara på plats om något händer. Vi flyttade i år enheter, från stationer där sjöräddningen kunde lösas med bil, till västkusten där vi saknade räddningskapacitet i och med det allvarliga isläget. Sjöräddningssällskapet har ett viktigt folkbildande uppdrag när det gäller sjösäkerhet och sjöräddning. Vårt uppdrag är också att utmana och vara pådrivande för en ännu bättre sjöräddning totalt. Detta förutsätter samverkan med många olika målgrupper, myndigheter, beslutsfattare och organisationer. Inom vårt förebyggande arbete med information till skolbarn, lanserades Trossen Junior, en tidning för barn 7 12 år. Tidningen distribueras till våra stationer som delar ut den till skolbarn på orten, vi skickar den till seglarskolor 19

21 och sjöscoutkårer m. fl. Vi fortsätter också vårt samarbete med Livräddningssällskapet i Barnens Livräddningsskola. Tillsammans tar vi fram ett pedagogiskt material som distribueras och används i skolans årskurs 1 3. Samarbetet syftar till att öka kännedom om risker och hur man kan undvika dem i vatten, på is och i fritidsbåten. Målet är att minska drunkningstillbuden. Forskning och utveckling för en bättre sjöräddning Sjöräddningssällskapets forsknings- och utvecklingsarbete syftar till att förbättra och effektivisera sjöräddningstjänsten samt att förbereda och rusta organisationen för framtidens utmaningar. Målet är en effektiv, säker och miljövänlig sjöräddningsorganisation som fungerar så väl att ingen behöver mista livet inom svenskt sjöräddningsområde. Nya metoder och ny utrustning för att rädda liv i såväl svenska som internationella farvattnen är ett arbetsområde med kontinuerlig förbättringspotential. Sjöräddningssällskapet med många frivilliga sjöräddare och tillgängliga båtar utgör en bra miljö för att utveckla och testa nya metoder och utrustning. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom Sjöräddningssällskapet har flera utmaningar. Varje år färdas 2 miljarder människor med färja världen över. En av de stora frågorna Sjöräddningssällskapet arbetat med under 2009 är massevakuering. FIRST, First Independent Responder Safe Transfer, är projektbenämningen som är ett samarbete mellan Sjöräddningssällskapet, Stena Line och Chalmers. Projektet har som målsättning att utveckla utrustning och metoder för att effektivt och säkert kunna bärga ett stort antal personer i flottar till säkerhet ombord i närmast lämpliga fartyg. Metoden baseras på att man med en speciell sorts vagga sjösätter en eller flera rescuerunner från det närmaste lämpliga fartyget (handelsfartyg, färja eller liknande). Dessa har möjlighet att dels rädda människor ur vattnet upp i flottar och dels förflytta flottar med människor i, som med kran lyfts upp ombord på det hjälpande fartyget. Projektet fortgår dels genom fysiska tester av utrustning och metod i olika väderförhållanden tillsammans med Stena Lina. Dels genom simulationer och teoretiska studier tillsammans med Chalmers Lindholmen. Parallellt fortgår dessutom ett lobbyarbete med att få igenom ett nytt regelkrav i IMO som anammar denna eller likande metoder och utrustning. 20

22 : Räddningsman egensäkerhet är Sjöräddningssällskapets grundkurs för sjöräddare. Ett av momenten är att själv ta sig upp i en livflotte. 2: Även om det numer finns mycket tekniska hjälpmedel så är det fortfarande livsviktigt, både med utkik och att läsa sjökort. 3: Att känna sin utrustning och sina besättningskamrater är en förutsättning för sjöräddarna. De övar flera gånger i månaden för att vara väl förberedda när larmet går. 4: Övning och utbildning är A och O. När larmet går måste momenten sitta i ryggraden. Tack vare PoskodLotteriet har Sjöräddningssällskapet kunnat satsa kraftfullt på utbildning av de frivilliga sjöräddarna. 21

23 : När båten sjönk i Pukaviksbukten, norr om Hörvik, bestämde sig de nödställda för att klamra sig fast så länge de orkade. Att simma var uteslutet, eftersom land låg för långt bort. En liten luftficka bildades i skrovet när båten sjönk. Den blev deras räddning tills Rescue Lovisa Åstrand kom till undsättning. 2: Den 31 juli förliste det norska lastfartyget Langeland i Kosterfjorden. Ett automatlarm utlöstes halv sex på morgonen och Rescue Gustaf B. Thordén från RS Strömstad var först på plats. De frivilliga sjöräddarna sökte förgäves efter överlevande på det stormiga havet.

24 Varje år drunknar det människor runt om i världen. Merparten av dessa i fattiga länder. Detta är ett faktum vi som sjöräddningsorganisation inte kan blunda för. Sjöräddningssällskapet arbetar för ett ökat samarbete med andra räddningsorganisationer som redan har verksamhet i dessa utsatta områden. Men också för att ha en bättre beredskap att snabbt kunna agera när en naturkatastrof är framme. Vi deltar även i ett internationellt sjöräddningsprojekt i Victoriasjön där det drunknar, uppskattningsvis, personer varje år. Hav och sjöar är känsliga ekosystem som utsätts för kraftig påverkan. Här arbetar Sjöräddningssällskapet för att minimera miljöstörande effekter från våra räddningsstationer samt att utforma den nya generationen räddningsbåtar med miljön i fokus. Att verksamheten nu i allt högre grad sker året om beror på att friluftslivet har ändrat karaktär och nya aktiviteter och sporter har tillkommit. Detta i sin tur ställer helt andra krav på de frivilliga sjöräddarnas utrustning än tidigare, något som vi måste anpassa oss till. Sjöräddningstjänst Med specialutvecklade räddningsbåtar, tätt mellan räddningsstationerna och 15 minuters beredskap har vi som mål att nå en nödställd inom en timma på svenskt sjöräddningsområde. Sjöräddningssällskapet arbetar kontinuerligt för att de frivilliga ska ha rätt kompetens och utbildning, ändamålsenliga räddningsbåtar samt att upprätthålla ett nätverk av räddningsstationer runt om i landet. Arbetet med att driva sjöräddning i ideell förening skiljer sig inte från hur en myndighet eller ett företag skulle driva det. Samma krav ställs på oss vad gäller utalarmering, behörigheter och klassning. Däremot skiljer vi oss åt genom att vi har frivillig besättning, en stor flotta och många stationer som varje år ska drivas med medlemsintäkter och gåvor och förhållandevis få medarbetare. Samarbete med Sjöfartsverket, Sjöräddningscentralen, andra myndigheter, universitet och organisationer, samordning och övning med andra aktörer, kontakt med försäkringsbolag och företag och dagligt samröre med varv och leverantörer. Utveckling och byggnation av nya räddningsbåtar, framtagning 23

25 och genomförande av utbildning, tillsyn och underhåll av flottan och stationerna och den dagliga kontakten med många frivilliga är några av de arbetsuppgifter som medarbetarna på kontoret utför. Miljöräddning en del av verksamheten Sjöräddningssällskapet kan, när vi har möjlighet, lägga ett första förband på miljön i våra kustområden. Vi har med vår närvaro runt kusten och i de stora sjöarna, vår beredskap och många frivilliga en unik möjlighet att vara behjälpliga även när ett oljeutsläpp sker. Vår uppgift är att ringa in och begränsa utsläppet från vidare spridning och större skador. Kustbevakningen eller kommunal räddningstjänst ansvarar för miljöräddningsinsatsen omhändertagande, sanering och efterarbete. Ett 20-tal räddningsstationer har utrustats med ett miljösläp och frivilliga på dessa stationer har genomgått utbildning och tränat med materialet. Miljöräddningsuppdrag påbörjas senast 30 minuter efter utalarmering. Tekniken förenklar men ställer också krav Eftersom tiden är avgörande för att rädda liv har vi under de senaste åren satsat på vår nya räddningsflotta genom att själva utveckla och bygga nya moderna räddningsbåtar som kan gå i hög fart, även i grov sjö. Dessa räddningsbåtar utgör idag, i händerna på en kompetent besättning ett kraftigt verktyg, helt utformat och konstruerat för att undsätta och rädda människor i nöd. Skrov, maskiner, navigations- och kommunikationsutrustning har bara ett syfte: att underlätta för de frivilliga sjöräddarnas uppdrag till sjöss. Gamla tiders skrov i trä och stål har ersatts av lätta och hållbara konstruktioner av kompositmaterial. De råoljedrivna tändkulemotorerna har följts av fyrtakts inombordare och moderna inombord dieselmotorer. Inte för att de gamla är dåliga, utan för att det finns bättre och miljövänligare utrustning. Detta i sin tur gör att mer tid kan användas åt att öva och lära känna hemmavattnen, kunskaper som kan vara livsavgörande när olyckan är framme. 24

26 Ny och framförallt enklare navigationsutrustning har med åren också kommit att underlätta och effektivisera arbetet när vi söker efter nödställda och säkerställa en säker gång under svåra förhållanden. Sist men inte minst så har utvecklingen inom kommunikationsområdet under de senaste decennierna helt kommit att ändra förutsättningarna till det bättre för en lycklig utgång av en insats. All ny teknik gör våra räddningsenheter säkrare, mer tillförlitliga och trygga för besättningen förutsatt att den behärskas. Att i 34 knops fart samtidigt behärska radar, GPS, papperssjökort, kommunikation med räddningsledare och övriga, joystick och vattenjet ställer krav på befälhavaren och besättningen. Rätt utbildning och mycket övning är ett måste för våra frivilliga sjöräddare. 25

27 Rausing-klassen Victoria-klassen Antal: 3 båtar Längd: 19,6 meter Bredd: 5,1 meter Djupgående: 90 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 30 ton Motorer: 2x900 hk Scania DI 16M dieselmotorer drivande 2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet 550 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3 6 personer Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 20 mkr Antal: 29 båtar Längd: 11,95 meter Bredd: 4,2 meter Djupgående: 70 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 13 ton Motorer: 2x500 hk Scania eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande 2xRolls-Royce KaMeWa FF-jet 375 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 3 4 personer Konstruktör: Rolf Eliasson och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 7,5 mkr Utomskärs sjöräddningsbåt Sjöräddningsbåtarna i Rausing-klassen är Sjöräddningssällskapets största enheter. Dessa enheter är stationerade i sjötrafikintensiva områden med stora passagerarströmmar utefter Sveriges kuster och är även kapabla att verka under extrema väderförhållanden. De är försedda med vattenjetaggregat och utrustade för att hantera olyckor med många nödställda. För strandnära hjälpinsatser och i extremt grunda områden finns en Rescue runner med ombord. Självrätande sjöräddningsbåt Sjöräddningsbåtarna i Sjöräddningssällskapets Victoriaklass är speciellt framtagna för insatser till havs, utefter Sveriges kuster och i våra omfattande skärgårdar. Alla enheterna i Victoria-klassen är självrätande, det vill säga att om olyckan skulle vara framme och båten slår runt under ett uppdrag så kan den själv genom sin konstruktion åter komma på rätt köl och fullfölja räddningsinsatsen. Victoria-klassen kännetecknas av hög manöverbarhet och goda gångegenskaper som gör det möjligt att undsätta nödställda under alla väderförhållanden. Foto: Henrik Trygg 26 Rescue Björn Christer från RS Dalarö. Rescue Marc Wallenberg JR från RS Nynäshamn.

28 Gunnel Larson-klassen Rescuerunner Antal: 28 båtar Längd: 8,4 meter Bredd: 2,7 meter Djupgående: 40 cm Material: byggd i divinycell Deplacement: 2,7 ton Motorer: en motor på hk, Yanmar eller Volvo Penta dieselmotorer, drivande en Rolls-Royce KaMeWa FF-jet 240 vattenjet Fart: 34 knop Aktionstid: ca 10 timmar Besättning: 2 3 personer Konstruktör: Profjord och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: 1,5 mkr Antal: 43 båtar Längd: 3,6 meter Bredd: 1,5 meter Djupgående: cm Material: byggd i ABS/SRP Torrvikt: 350 kg Motorer: fyrtakts bensinmotor på 140 hk Fart: 34 knop Aktionstid: 3 5 timmar/begränsad av förarens uthållighet Besättning: 1 2 personer Konstruktör: Fredrik Falkman och Sjöräddningssällskapet Nybyggnadskostnad: kr Öppen sjöräddningsbåt Gunnel Larson-klassen är en öppen sjöräddningsbåt främst avsedd för insatser i skärgården och kustnära om råden. Insatser där enhetens snabbhet, flexibilitet och manöverbarhet kan vara helt avgörande för utgången av en olycka. Alla enheter i Gunnel Larsonklassen har tagits fram med ergonomi för besättningen som en viktig aspekt. God ergonomi gör att be sättningen på även en relativt liten sjöräddnings - båt med rätt utrustning kan genomföra krävande uppdrag under svåra väderförhållanden. Specialutvecklad sjöräddningsscoter Rescuerunner togs fram för sjöräddningsinsatser i grunda vatten, vid brytande sjö och för snabb upptagning av nödställda. Den sätts in fristående utefter kusten och på insjöar och medförs även på sjöräddningskryssare för uppgifter i öppen sjö och i grunda vatten. Genom en unik konstruktion med ett mjukt, tåligt utbytbart ytter skrov i polyeten, minskas risken för skador på nödställda personer vid en insats samtidigt som en eventuell skada på Rescuerunnern lätt kan åtgärdas. Foto: Henrik Trygg Foto: Henrik Trygg Rescue Hedvig från RS Käringön. Rescue Mimmi Eliasson från RS Käringön. 27

29 Täckt svävare Öppen svävare Antal: 9 enheter Längd: 5,5 meter Bredd: 2,55 meter Lyfthöjd: 30 cm Material: byggd i glasfiberarmerad polyester Torrvikt: 730 kg Lastkapacitet: 500 kg Bränsletank: 70 liter Motorer: en fyrtakts bensinmotor på 100 hk svarar för framdriften och en fyrtakts bensinmotor på 20 hk driver lyftfläkten Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is Aktionstid: 3 5 timmar Besättning: 2 3 personer Konstruktör: Ivanoff Hovercraft AB Nybyggnadskostnad: kr Antal: 2 enheter Längd: 4,7 meter Bredd: 2,5 meter Lyfthöjd: 23 cm Material: byggd i glasfiberarmerad komposit Torrvikt: 300 kg Lastkapacitet: 400 kg Bränsletank: 45 liter Motorer: en tvåtaktsmotor på 65 hk svarar för framdrift och lyft av svävaren Fart: 25 knop i vatten, 34 knop över is Aktionstid: 2,5 timmar Besättning: 2 personer Konstruktör: Neoteric Hovercraft Inc genom Ivanoff Hovercraft AB Nybyggnadskostnad: kr Över is, vatten och land Svävaren är den sjöräddningsenhet som är bäst lämpad för insatser under den tid då isen varken bär eller brister. Sena vintrar och tidiga vårar, då skärgården inbjuder till fritidssysselsättningar som långfärdsskrinning, pimpling och skridskosegling, är den period då sjöräddningssvävaren behövs som mest. Därför är det viktigt att den lätt kan transporteras landvägen, för att sättas ner i vilket vatten som helst. Över is och vatten i insjöar Den öppna svävaren är främst placerad på insjöstationerna där behovet av att snabbt och smidigt kunna förflytta svävaren till rätt ställe för isättning är stort. I insjöarna är inte behovet av sjuktransporter stort och då fungerar det med en öppen svävare. Denna kan även användas i strömmande vatten och vid exempelvis översvämningar. 28 Rescue Torbjörn från RS Dalarö. Rescue S11.

30 Tung räddningskryssare Snabbgående räddningsbåt Antal: 3 båtar Längd: 13,5 24 meter Bredd: 6 6,6 meter Djupgående: 2,8 3 meter Material: byggd i stål Deplacement: ton Motorer: dieselmotorer i dubbel- eller enkelinstallation på hk Fart: knop Besättning: 3 6 personer Antal: 34 båtar Längd: meter Bredd: 3,5 5,5 meter Djupgående: cm Material: byggda i glasfiber, divinycell eller aluminium Deplacement: 5 23 ton Motorer: enkel- och dubbelmontage på hk Fart: knop Besättning: 3 5 personer Isgående De tunga sjöräddningskryssarna har med tiden kommit att ersättas dels av de snabbgående sjöräddningsenheterna och dels av svävarna. Kombinationen av fart hos de snabbgående sjöräddningsenheterna och förmågan att ta sig fram över is hos svävarna gör att de tyngre enheterna alltmer har kommit att ges en utbildnings- och träningsroll. Samtidigt utgör de en värdefull resurs i fall en extrem vintersituation skulle inträffa. Olika räddningsbåtar Denna grupp av Sjöräddningssällskapets räddningsenheter utgörs av flera klasser av äldre enheter och några så kallade one off, det vill säga att endast en båt har byggts av typen. De flesta har under åren genomgått moderniseringar, nya maskiner, navigations- och kommunikationsutrustningar har satts in för att hela tiden säkerställa en hög och effektiv beredskap för sjöräddningsinsatser. Rescue Astra från RS Rörö. Rescue Elsa Johansson från RS Trelleborg. 29

31 Antal frivilliga: År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Att passa jouren dygnet runt året om är krävande. Dessutom lägger de frivilliga mycket tid och engagemang på att utbilda sig, öva, meka och fixa med båten. En förutsättning för att vara förberedd när larmet går. 12% Fördelningen kvinnor och män: 88% En mixad besättning är en bra besättning. Vi ser gärna att de frivilliga har olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund. Män Kvinnor Uppdrag 2009: uppdrag totalt under av dem är skarpa uppdrag såsom sjöräddningslarm, ambulanstransporter, annan räddningstjänst och förebyggande utryckning. Till detta kommer ytterligare tillfällen då Sjöräddningssällskapet varit ute av annan anledning. Knappt två tredjedelar av dessa tillfällen är övningar. Övning Förebyggande utryckning Sjöräddningslarm, antal medverkande enheter Sjukambulanstransporter Övrigt 30

32 Stationsuppdraget och de frivilliga Ofta är personsökaren hos den jourande besättningen helt tyst. Kanske är det just dessa dagar som deras insats är som störst. Att trots att ingenting händer vara tillgänglig dygnet runt och dessutom befinna sig max 15 minuter från båten. Större delen av den tid de frivilliga lägger på sin roll som sjöräddare handlar om att förbereda sig själv och stationens båt för en utryckning. De övar, utbildar sig, underhåller och mekar med båten. Det gäller att kunna hantera båten, utrustningen och uppdraget när det väl gäller. Som frivillig sjöräddare kan man engagera sig på olika sätt på stationen. De flesta som söker sig till Sjöräddningssällskapet brinner för havet och båtar och utbildar sig till besättningsmän. Genom olika fördjupningskurser kan man specialisera sig och därmed kvalificera sig för en specifik roll ombord. Men båtarna, motorerna och utrustningen kräver också ständigt omsorg och underhåll. Mycket av detta arbete utförs av de frivilliga sjöräddarna, att båten är i bra skick och välunderhållen kan vara avgörande vid en utryckning. Räddningsstationen, och de frivilliga sjöräddarna, är väl aktade på sin re spektive hemort. På öar utan landförbindelse utgör de en extra trygghet bara genom att finnas på plats och med sjukvårdskunniga frivilliga utgör alla räddningsstationer en extra vårdinstans när olyckan är framme även när det inte gäller sjöräddning. Den humanitära andan och en enorm vilja att hjälpa till har gett Sjöräddningssällskapet en speciell plats i många svenska hjärtan. Vår roll i svenska samhällen ger oss en unik möjlighet att knyta band med såväl ortsbefolkningen som det lokala näringslivet och kommunen. Alla räddningsstationer arbetar mer eller mindre med att informera om Sjöräddningssällskapet och den egna stationen. Ett arbete som i förlängningen ger oss många nya sympatisörer i form av medlemmar och givare. Huvudansvaret för sjöräddningstjänsten, administration, ekonomi, kommunikation och insamling har Sjöräddningssällskapet centralt. Räddningsstationens viktigaste uppgift är att med 15 minuters beredskap, på sitt sjöräddningsområde, nå en nödställd inom en timma efter larm under de flesta väderleksomständigheter. För att klara uppdraget krävs många timmars förberedelser och ständig passning av jouren. 31

33 »Vår omvärld» Vi är dagligen beroende av havet Sedan urminnes tider har haven nyttjats för transporter. Vattenvägarna var mycket viktigare än landvägarna fram till slutet av 1800-talet, de binder samman länder och kontinenter och är förutsättningen för global handel och välstånd. Mer än 90 procent av Sveriges handel går idag sjövägen. Sjöfarten är också viktig för rörligheten och turismen. Sverige har några av världens mest fantastiska och största skärgårdar med sammanlagt över öar. Många är de som vill ta del av denna enastående natur och Sverige är med närmare båtar ett av världens mest fritidsbåttäta land. Vissa går ut på en dagstur och andra tillbringar hela sin semester till sjöss. En tredjedel av alla övernattningsbara fritidsbåtar som turistar i Sverige kommer från ett annat land. Och till och från Sverige åker ca 30 miljoner passagerare med fartyg varje år. Säkerheten för besättning och passagerare ombord på alla slags båtar är självklart viktig. Men om olyckan ändå skulle vara framme är det avgörande att det finns beprövade metoder, adekvat utrustning och en sjöräddning som står redo att snabbt rycka ut. Ring 112 vid sjöräddning Sjöfartsnationer världen över har organiserat sig olika men Sverige har anammat FN:s rekommendation för en effektiv sjöräddningsorganisation: En myndighet har det juridiska ansvaret för sjöräddningsområdet; Sjöfartsverket. En samordnare av räddningsinsatserna som tar emot larm via 112 och larmar ut räddningsenheter; Sjöräddningscentralen, JRCC. Mobila enheter som räddningsbåtar, helikoptrar, svävare osv; Sjöräddningssällskapet, lotsar, Kustbevakning, Räddningstjänsten m. fl. 32

34 Sjöräddningslarm som olika aktörer medverkat i 2009: Sjöräddningssällskapet Sjöfartsverket Kustbevakningen Kommun Polis Försvaret Övriga Källa: Sjöfartsverket Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obunden och genom att vi inte får några bidrag från staten har vi en särställning som ger oss utrymme att agera långsiktigt och oberoende. Vi har dock ett nära och gott samarbete med Sjö fartsverket och Sjöräddningscentralen, JRCC. Tillsammans planlägger vi placering av räddningsbåtar och räddningsstationer. Och ställer våra resurser till Sjöfartsverkets förfogande. I ett land som Sverige med en lång kust, många stora sjöar och tusentals öar, skulle det vara svårt för staten att hålla den höga beredskap som Sjöräddningssällskapet har idag, tack vare alla frivilliga sjöräddare. Om Sjöräddningssällskapet inte fanns skulle sjöräddningen i Sverige kosta staten 900 miljoner kronor extra varje år. Lågt räknat. Pengar som nu kan användas till andra välbehövliga ändamål. Vi sätter sjöräddning på agendan Sjöräddningssällskapet är sedan starten 1907 Sveriges största och mest inflytelserika sjöräddningsaktör. Det är vår uppgift att informera om sjöräddning, utmana politiker och påverka lagstiftningen för att få en bättre sjöräddning totalt. Sjöräddningssällskapet har arbetat för att tiden sänkts till 60 minuter från det att sjöräddningscentralen larmats tills att den nödställde undsätts. Vi drev också utvecklingen av beredskapen på sjöräddningshelikoptrarna från 2 timmars beredskap nattetid och 1 timma dagtid till 15 minuters beredskap dygnet runt. Vi värnar ständigt om allt som bidrar till en bättre, miljövänlig och effektiv sjöräddning. 33

35 Mycket av detta arbete kan vi driva tack vare stöd och engagemang från många privatpersoner, företag och organisationer såsom till exempel rederier, industriföretag och försäkringsbolag. Sjöräddning är gränslös Havet och naturens krafter drabbar oss alla lika. Skulle olyckan vara framme ute till havs är det oftast närmaste fartyg som är din räddare. Men räddningsinsatsen kan ledas från ett land långt borta. Till havs finns inga gränser och när det gäller tillbud till havs eller sjöräddning är nationalitet, hudfärg eller religion oväsentligt. Till havs hjälper vi varandra det är vår skyldighet. Världens sjöräddningsorganisationer samarbetar och driver gemensamma frågor i ett internationellt forum, International Maritime Rescue Federation, IMRF. Tre stora frågor drivs: Sjöräddning i tredje världen människor förlorar livet varje år till sjöss. De flesta dödsfallen sker i några av världens fattigaste länder där sjöräddning inte är fullt utvecklad. Massevakuering. Kryssningsfartygen blir allt större och allt fler, när händer nästa stora olycka. Hur kan vi vara bättre förberedda? Kompetensutveckling av räddningsmanskapet. Internationellt samarbete kring gemensamma stora räddningsinsatser. Sjöräddningssällskapet är en aktiv medlem både genom att driva debatten framåt inom IMRF och genom att implementera de stora frågorna i vår egen organisation. 34

36 »Insamling» Beroende av gåvor och medlemskap Sjöräddningssällskapet begär inga bidrag från staten, vilket betyder att insamlade medel är helt avgörande för verksamheten. Den största gåvan är all den tid och det engagemang frivilliga sjöräddare bidrar med, men det kostar stora pengar varje år att driva och underhålla flottan, utbilda sjöräddare och förse dem med rätt utrustning. Resurser behövs också till informationsarbete, forskning och utveckling. Det krävs arbete för att samla in de medel som behövs men ger också en stor frihet i att utveckla och planera verksamheten och när sjöräddningsresurser skall fördelas är beslutsvägarna korta. Sjöräddningssällskapet har ovärderliga partners i insamlingsarbetet; reklambyrån Forsman & Bodenfors som pro bono tar ett övergripande ansvar för hela sällskapets kommunikation samt annonsavdelningar på lokala tidningar över hela landet som skänker annonsutrymme som blivit över. Medlemmarna bidrar till en effektiv sjöräddning Sjöräddningssällskapets medlemmar ger sällskapet legitimitet och styrka genom sitt stöd och engagemang. Medlemmarnas årliga avgift ger också den ekonomiska stabilitet som krävs för att bedriva verksamheten på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Många medlemmar i Sjöräddningssällskapet ökar också sjösäkerheten genom den förebyggande verksamheten: genom medlemstidningen Trossen förmedlas kunskap och medvetenhet om säkerhetsfrågor och genom att medlemmar ges möjlighet att kalla på hjälp innan läget blir livsfarligt undviks många sjöräddningslarm. Majoriteten av Sjöräddningssällskapets medlemmar är båtägare, men inte alla. Gemensamt för medlemmarna är att man vill bidra till att en effektiv sjöräddning finns i Sverige. 35

37 : Sjöräddningssällskapet är en av PostkodLotteriets förmånstagare. I samband med att årets donation överlämnades namngavs också Rescue PostkodLotteriet, som finansierats genom Lotteriet och som tjänstgör i Falsterbokanalen. 2: Pelle Pettersson och Sven Tumba stödjer Sjöräddningssällskapet bl.a. genom att medverka vid den årliga golftävlingen. 3: Årets sill tillverkas till stöd för Sjöräddningssällskapet och är ett samarbete mellan Klädesholmen Seafood och Restaurang Salt&Sill. Säljstart är den 6 juni : Sjöräddningssällskapet delar glädjen med vinnarna i PostkodLotteriets GrannYra i Gällivare i oktober. 4

38 Insamling bygger på förtroende Sjöräddningssällskapet strävar efter att vara en transparent och öppen insamlingsorganisation. Den som väljer att stödja Sjöräddningssällskapet skall kunna vara säker på att gåvan kommer fram och används på rätt sätt. För att göra detta ännu tydligare har Sjöräddningssällskapets riktlinjer för insamling uppdaterats och förnyats under 2009, ett arbete som syftar till att kvalitetssäkra hela vårt insamlingsarbete. Sjöräddningssällskapet har ett s.k. 90-konto. Det innebär att vår insamling kontrolleras av Svensk insamlingskontroll (SFI). SFI kräver att kontoinnehavarna försäkrar att minst 75 procent går till insamlat ändamål. Sjöräddningssällskapets insamlings- och administrationskostnader uppgick för det gångna året till ca 11 procent. Det är givarens intressen som SFI bevakar. Allmänheten har blivit mer medveten om 90-kontots betydelse när det gäller offentliga insamlingar. 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Sjöräddningssällskapet är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd), där insamlingsorganisationer gemensamt arbetar för att upprätthålla och utveckla etisk- och seriös insamling. Från och med 2009 redovisar Sjöräddningssällskapet sin verksamhet enligt den kvalitetskod som FRII:s medlemsorganisationer arbetat fram i samarbete med Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Koden är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRII:s medlemsorganisationer och är tänkt att komplettera andra regler och riktlinjer som reglerar FRII:s. Du hittar Sjöräddningssällskapets kvalitetskod på Många sätt att stödja Efter medlemsavgifter är gåvor från privatpersoner, företag och organisationer Sjöräddningssällskapets viktigaste intäktskälla. Verksamheten är alltså helt beroende av enskilda människors generositet och engagemang. Förutom att ge en gåva genom att sätta in ett belopp på Sjöräddningssällskapets gåvogiro bg eller pg stödjer givarna idag Sjöräddningssällskapet på många olika sätt. 37

39 Fadder Att vara fadder innebär att man skänker en gåva varje månad via autogiro. Vissa väljer att stödja hela Sjöräddningssällskapets verksamhet medans andra riktar gåvan till en enskild sjöräddningsstation. Gratulation och minnesgåva Man kan gratulera någon på högtidsdagen eller hedra någons minne genom att ge en gåva till Sjöräddningssällskapet. Den som ska hyllas eller den anhörige får en hälsning hem i brevlådan. Testamente Sjöräddningssällskapet tar tacksamt emot testamenten så att vi kan fortsätta rädda liv till sjöss och arbeta för sjösäkerhet. Egendomen som testamenteras till Sjöräddningssällskapet kan ha olika former; likvider, värdepapper, fastigheter eller andra värdeföremål som smycken eller konstverk. Ett testamente uttrycker ens vilja. Genom att skriva ett testamente bestämmer man själv hur man vill att sina tillgångar skall fördelas. Stöd genom att handla och spara Samarbeten med ett antal företag och organisationer gör det möjligt att stödja Sjöräddningssällskapet på flera sätt. Genom att handla i vår medlemsbutik på nätet kommer hela överskottet Sjöräddningssällskapet tillgodo. Vissa skaffar ett MasterCard till förmån för Sjöräddningssällskapet och då går 0,5 procent av summan du handlar för direkt till Sjöräddningssällskapet, utan att du betalar något extra. Andra köper Webstamps, ett lojalitetsmärke som man bifogar till din e-post. Ytterligare andra sparar i Swedbanks Roburs ideella fond och 2 procent av sparkapitalet går varje år till Sjöräddningssällskapet. In natura Många företag skänker tjänster och varor till Sjöräddningssällskapet. Det kan handla om annonsutrymme i en tidning, drivmedel till en räddningsbåt, lyft när båten skall på varv, utrustning till sjöräddare, hotellrum eller många andra saker. Gåvor som är till stor hjälp för Sjöräddningssällskapet och representerar stora summor varje år. 38

40 PostkodLotteriet Att bli utvald som förmånstagare i PostkodLotteriet har haft avgörande betydelse för Sjöräddningssällskapet. Utdelningen hösten 2009 var kr, vilket gör att sällskapet sedan 2007 har tagit emot 47 miljoner kronor från PostkodLotteriet, Det har givit oss möjlighet att på bara några år genomföra stora och viktiga förbättringar som annars riskerat att inte alls bli av eller resulterat i långdragna och dyrbara processer. Framför allt har vi kunnat starta uppbyggnaden av en utbildningsorganisation som skall säkra räddningstjänstkompetensen för nya generationer frivilliga sjöräddare. Vi har kunnat förse flera sjöräddningsstationer med nya, moderna båtar, byggda för sjöräddning. Och vi har fått utrymme att satsa på forskning och utveckling i samverkan med universitet, högskolor och andra organisationer. PostkodLotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och natur. Lotteriet drivs som ett företag, får intäkter genom att sälja lotter och ger bort överskottet till välgörenhet. Ju fler sålda lotter, desto mer pengar till välgörande ändamål. Det finns många företag vars affärsidé är att verka för en bättre värld. Internationellt används ofta termen socialt entreprenörskap. Socialt entreprenörskap innebär att man genom sitt företag arbetar för att göra en insats socialt och/eller miljömässigt. PostkodLotteriet uppfyller sin vision genom att stödja de utvalda välgörenhetsorganisationerna, där expertisen finns. Pengarna är inte öronmärkta, utan organisationerna avgör själva hur pengarna kommer till bäst användning. PostkodLotteriet gör uppföljning dels genom löpande dialog med organisationerna och dels genom en årlig rapportering. Hela PostkodLotteriets överskott går till välgörenhetsorganisationerna, de så kallade förmånstagarna. Under 2009 delade Svenska PostkodLotteriet ut 460 miljoner kronor till välgörenhet. Sedan starten 2005 har Lotteriet delat ut över 1 miljard kronor som används till organisationernas projekt både i Sverige och i världen. Pengarna som Svenska PostkodLotteriet delar ut når 27 olika välgörenhetsorganisa tioner och genom PostkodStiftelsen stöttas ytterligare ett stort antal organisationer som verkar inom områden som barn, mänskliga rättigheter, forskning, natur och miljö. Förutom ekonomiskt stöd får välgörenhetsorganisationerna även kraftfull medial exponering via Lotteriet. Varumärkena stärks och kännedomen om 39