Malmö områdesundersökning Samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och Räddningstjänsten Syd Trygghetsmätningar Trygghetsmätningar inom polisen 1990- tal N = 5000-8000 Polisens mätningar 1990- talet krajig minskning av antal frågor, viss omformulering MOMS N = 7965 NTU/BRÅ Beskriver & analyserar variaroner individuellt, regionalt och lokalt NySa: resursfördelning, strategisk planering, kvalitetsmås Beskrivande. Individ och lokalområde. Svårt as analysera. Resursfördelning, måluppfyllelse Beskriver & analyserar lokala och i viss mån individuella variaroner. KombinaRon med andra data Fler aktörer NySa: resursfördelning, strategisk planering, kvalitetsmås Fördelning av ansvar Vetenskaplig progression 1
Vilka ingår i undersökningen? Popula'on: Personer folkbokförda på adresser i Malmö stads olika delområden, i åldrarna 18-85. Urval: 7965 slumpmässigt utvalda personer från 104 delområden (områden med minst 100 stycken folkbokförda valdes ut) Svarsfrekvens: 53 % = 4195 personer (40 resp./delområde) 70 60 Svarsfrekvens i procent 50 40 30 20 10 0 Väster Innerstaden Norr Öster Söder Vad har vi frågat om? 2 olika mås på upplevd otrygghet i det egna bostadsområdet Otrygghet i det egna bostadsområdet känner respondenten sig otrygg när hen är ute i bostadsområdet på kvällen, finns det specifika platser eller personer som hen är rädd för eller undviker? Oro för a4 utsä4as för bro4 i det egna bostadsområdet (allmän otrygghet) 8 olika brosstyper: inbros i den egna bostaden/inbros i källare- eller vindsförråd/skadegörelse eller stöld av bil/ skadegörelse eller stöld av moped och/eller motorcykel/skadegörelse eller stöld av cykel/överfall eller misshandel/hotad eller trakasserier/anlagd brand. 2
Vad har vi frågat om? 1 mås på konsekvenser av otrygghet Avstå4 från a4 delta i en ak=vitet på grund av otrygghet eller rädsla? Bio/teater, Restaurang/café/bar, Sportevenemang, Föreningsmöten/kurser, Åka buss/tåg Vad har vi frågat om? För as förklara variaroner i otrygghet mellan olika områden frågade vi även om Kollek=v styrka vilket är es mås på den beredskap och förmåga som finns hos de boende i området as uppräshålla gemensamma normer, hantera problem samt ingripa för områdets bästa. Lokal problemnivå vilken har mäss genom as fråga ejer förekomst av olika typer av sociala och fysiska ordningsstörningar. Nedskräpning på gator allmänna platser, Skadegörelse på omkringliggande byggnader eller allmänna platser, Nedgångna byggnader och misskösa platser, Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen, Störande grannar, Berusade personer utomhus, Folk som bråkar och slåss utomhus, Personer som kör vårdslöst. 3
Vad har vi frågat om? Undersökningen innehåller även frågor om utsa4het för bro4 (personbros och egendomsbros), samt förtroende för lokala myndigheter (Polisen, Malmö stad & Räddningstjänsten Syd). Resultat Otrygghet i bostadsområdet En majoritet (ca 70 %) av respondenterna känner sig trygga i sis bostadsområde. De känner sig alltså trygga när de är ute sent på kvällen i bostadsområdet, de är inte rädda några speciella personer i området och de har inte gås några omvägar för as undvika en obehaglig plats eller person. Knappt 20 % av respondenterna känner sig delvis otrygga i sis bostadsområde. Otrygg i relaron Rll 1 av 3 frågor. Drygt 10 % av respondenterna känner sig mycket otrygga i bostadsområdet. Otrygg i relaron Rll minst 2 av 3 frågor. Stor variaron mellan olika delområden! Andelen mycket otrygga i Malmös delområden varierar mellan 0% och nästan 50 %. 4
Otrygghet i bostadsområdet Stadsområde Norr 5
Stadsområde Öster Stadsområde Söder 6
Stadsområde Väster Stadsområde Innerstaden 7
Resultat oro as utsäsas för bros De allra flesta Malmöbor oroar sig aldrig eller mycket sällan för as utsäsas för bros i sis bostadsområde. De man i första hand oroar sig för är as cykeln ska bli stulen (26 %), följt av inbros på vind eller i källare (16%). Även när det gäller oro för as bli utsas för bros är variaronen stor mellan olika delar av staden. Oro as utsäsas för bros 8
Resultat avstås från akrvitet Knappt 15 % av respondenterna har avstås från as ulöra någon av de ejerfrågade akrviteterna på grund av as de känner sig otrygga. Det flest avstås från är as åka buss eller tåg (10 %). VariaRonen mellan olika delområden stor, från 0 % Rll 35 %. Resultat vad beror otryggheten på? Den lokala problemnivån har en stark effekt på den upplevda otryggheten i bostadsområdet. I delområden där problemnivån är hög där är också otryggheten högre. Det finns också es tydligt samband mellan bostadsområdets nivå av kollekrv styrka och graden av otrygghet. Otryggheten är högre i de delområden där den kollekrva styrkan är låg. Otryggheten är också högre i de områden där en större andel av respondenterna utsass för bros (oavses de utsass i bostadsområdet eller inte). I de områden där förtroendet för polisen är lägre är otryggheten högre. 9
Hur kan resultaten användas? För as idenrfiera geografiska och generella typ- områden, och urfrån den lokala problembilden fördela resurser och inirera kunskapsbaserade insatser. Den lokala problembilden måste ligga Rll grund för det trygghetsskapande arbetet i området. Resultaten visar as åtgärder för as minska otryggheten bör inriktas mot as reducera problemnivån och stärka den kollekrva styrkan. Resultaten kan även användas som utgångspunkt för uppföljning av åtgärder och strategiska satsningar hur ser förändringen ut över Rd? Kan undersökningen jämföras med Rdigare trygghetsmätningar? Frågorna i polisens trygghetsundersökning återfinns också Malmö områdesundersökning (utgår från Trygghetsmätning 2011, POMA) ES antal frågor är direkt jämförbara med NaRonella trygghetsmätningen (NTU). ES par frågor kan jämföras med Region Skånes folkhälsoenkät. Fördelarna med MOMS är as resultaten presentas på lägre geografisk nivå (delområden) samt as undersökningen innehåller fler indikatorer som gör det möjligt as inte endast belysa skillnader utan även förklara vad dessa kan bero på. 10
Tack! 11