KODTABELLEN OCH DESS DELAR Kodsträng - består av totalt 8 koddelar om totalt 36 positioner Några koddelar är obligatoriska: och slag måste alltid fyllas i Vid DRIFT måste alltid VERKSAMHET fyllas i Vid INVESTERING måste alltid VERKSAMHET och PROJEKT fyllas i Vid bokföring av INTERNA poster måste alltid ansvar, slag och verksamhet kompletteras med MOTPART I ekonomisystemet benämns varje koddel med en bokstav. När du ställer frågor i Redovisning och Reskontra (RoR) kan du söka på en enskild koddel eller kombinationer av flera koddelar.
Koddel A upp till itioner, obligatorisk Följer kommunens organisationsstruktur och visar vem som har det ekonomiska ansvaret. Koddelen är hierarkiskt uppbyggd. Första positionen visar vilken nämnd som är ansvarig: skod som börjar med 2 = kommunstyrelsen 4 = utbildningsnämnden 5 = socialnämnden 6 = miljö- och byggnadsnämnden Exempel 2 X Kommunstyrelsen 21 Kommunchef 211X Administrativ enhet 21120000 Lars Ekbäck
Koddel B upp till itioner, obligatorisk. Indelas i kontoklasser, kontogrupper och konton som följer redovisningslagens uppställningsschema för balans- och resultaträkning. Vissa konton har direkt koppling till RS (Räkenskapssammandraget), i kodtabellen märkt scb. Talar om vilken typ av kostnad eller intäkt som avses som börjar med 1 = tillgångar balanskonton, används aldrig vid drift och investering 2 = eget kapital och skulder 3 = intäkter/inkomster 4 = kostnader/utgifter 5 = kostnader för arbetskraft 6 och 7 = Övriga verksamhetskostnader 8 = Resultaträkningens övriga intäkter och kostnader Exempel 6 X Kontoklass Övriga verksamhetskostnader 65 Kontogrupp Kontorsmaterial och trycksaker 651 Konto Kontorsmaterial kostnader för kontorsmaterial efterfrågas av scb 6511 Underkonto Kopieringspapper
Koddel C upp till itioner, obligatorisk vid drift- och investeringsredovisning. Indelningen bestäms och förvaltas av SCB och är inte en del av Kommun-Bas. Indelas i block som skiljer olika typer av verksamhetsområden. Block 0 Politisk verksamhet 1 Infrastruktur, skydd m.m. 2 tid och kultur 3 och 4 Pedagogisk verksamhet 5 Vård och omsorg 6 Särskilt riktade insatser 7 Affärsverksamhet 8 Gemensamma lokaler och verksamheter 9 Finansiering Exempel 7 X Affärsverksamhet 75X 752X 7521X Kommunikationer Buss-, bil- och spårbunden trafik Kollektivtrafik 75211 Linjetrafik
Koddel D itioner, frivillig. Används för att märka ut olika typer av aktiviteter, händelser Kodstrukturen skiljer mellan nämndsgemensamma aktiviteter och nämndsspecifika aktiviteter 0 Nämndsövergripande Nämndsspecifika 1x 3xx Kommunstyrelsen 4x 4xx Utbildningsnämnden 5x 5xx Socialnämnden Exempel 040 Arbetsmiljöåtgärder - nämndsövergripande aktivitet som kan användas av alla
Koddel E itioner, obligatorisk vid investering samt i vissa fall vid drift. I investeringsredovisning är koddelen E, projekt, obligatorisk och används för att skilja de olika investeringsprojekten. koden för investering börjar alltid med siffran 2 I driftredovisningen används koddelen E för att identifiera olika driftprojekt. Driftprojektkoden börjar alltid med siffran 5. Ett driftprojekt är en insats av tillfällig art, med en tidsbestämd början och ett tidsbestämt slut, ofta med extern finansiering. Exempel 2201 Kontorsinventatier Investeringsprojekt 5436 Leonardo da Vinci 2012:737 Driftprojekt
Koddel F itioner, frivillig. Används för att särskilja olika fysiska objekt, t.ex. bilar, idrotts- och fritidsanläggningar, fastigheter. Exempel 26513 Malgovik elljusspår 33006 Myltan, Latikberg
Koddel G itioner, frivillig, nyttjas bl.a. för att särskilja olika nyckelkodsområden. Exempel 1110 Laxbäcken Nyckelkodsområde
Koddel H itioner, obligatorisk vid interna transaktioner Används för att särskilja internredovisningen från externredovisningen. Intervallet 0x 8x motsvaras av de två första positionerna i koddelen verksamhet. Kod 91 används för kommunkoncernföretag, VIBO. Exempel Rävlyans förskola beställer frukt till mellanmål från köket vid Saxnäs skola Belopp Rävlyan 40100900 64400 33300 33009 81 100:00 Kök 21180000 30280 81700 41855 33-100:00
ATTESTBEGREPPEN Mottagningsattest Beslutsattest - avser kontroll av att varan eller tjänsten har mottagits/utförts. Här intygas att kommunen har tillgodogjorts det som beställts, d.v.s. att leverans har skett eller att prestationen, tjänsten har utförts. har det ekonomiska ansvaret och ska formellt utses av nämnden. Ekonomiskt ansvar innefattar budgetansvar. Utgör kärnan i kontrollen. Kontrollerar att beställning faktiskt har gjorts, att beslut har fattats och att villkoren stämmer med det som har överenskommits vid beställningen. Kontrollerar att konteringen är riktig och sker enligt god redovisningssed, att rätt momsavdrag görs, att betalningen sker i rätt tid och att anslag finns. (Not. Kontroll att anslag finns ska göras redan innan beställning. När varan/ tjänsten redan är beställd och levererad måste betalning ske.) Beslutsattest får inte göras av den som själv ska ta emot betalning eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren, eller på annat sätt själv eller som närstående berörs av betalningen. Det som avses är t.ex. reseräkningar, ersättningar för utlägg, lön, mobiltelefonräkningar, representation, transaktioner med företag eller liknande där intressekonflikt kan uppstå. När utbetalningen gäller beslutsattestanten själv ska fakturan beslutsattesteras av överordnad chef. Underordnad ska inte beslutsattestera överordnads utlägg eller liknande.