MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig skatt. Totalt är reformen på cirka 16 miljarder kronor. Den utdragna internationella krisen påverkar svensk ekonomi och gör att arbetslösheten riskerar att bita sig fast på höga nivåer. Moderaterna tar ansvar för att långsiktigt stärka Sverige genom att i höstens budget föreslå ytterligare jobbskattelättnader. I dagens ekonomiska läge är ett förstärkt jobbskatteavdrag en viktig och nödvändig reform som skapar fler jobb, ger dem som arbetar mer kvar i plånboken och stärker förutsättningarna för en återhämtning på arbetsmarknaden. Som en del av en ansvarsfull politik för full sysselsättning lovade Alliansen inför valet 2010 att fortsätta stärka arbetslinjen och sänka skatten för dem som jobbar. Sverige har starka offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler. Vi är nu i en position där vi kan förstärka jobbskatteavdraget. Det ger hushållen ökat utrymme för konsumtion och förbättrar jobbmöjligheterna för breda grupper. Moderaterna tycker att det ska löna sig att arbeta. Dagens förslag skulle ge en vanlig inkomsttagare mellan 200 och 300 kronor mer i plånboken varje månad. Förstärkningen blir som störst, 337 kronor i månaden, vid en inkomstnivå som motsvarar genomsnittslönen för en gymnasielärare. Alliansens tidigare jobbskattelättnader innebär att 99 procent av inkomsttagarna får behålla mer än 1 000 kronor i månaden. Med dagens förslag får 90 procent behålla 1 500 kronor eller mer varje månad. De som tjänar upp till 38 500 kronor i månaden får behålla mer än en extra månadslön om året efter skatt jämfört med 2006. Tabellen nedan visar utveckling av lön och disponibel inkomst. Där finns olika exempelyrken med genomsnittslön, löneutveckling och utveckling av real disponibelinkomst. Där syns hur mycket mer pengar en vanlig inkomsttagare fått behålla tack vare Alliansens tidigare jobbskattelättnader och vad den skatte sänkning vi idag föreslår innebär för människors plånböcker. 3
UTVECKLING AV LÖN OCH DISPONIBEL INKOMST PER MÅNAD, OLIKA YRKEN, 2006-2014 Genomsnittlig månadslön Real löneökning Real disponibel inkomstökning Tidigare jobbskatteavdrag Förstärkt jobbskatteavdrag 2014 kr % kr % 2014 2014 Totalt jobbskatte avdrag/år Städare m.fl. 21 900 2 341 12,0 2 991 21,4 1 496 176 20 056 Vårdbiträde 24 200 2 629 12,2 3 319 21,7 1 639 188 21 917 Undersköterska 25 900 3 100 13,6 3 727 23,2 1 743 196 23 270 Förskollärare 26 000 2 306 9,7 3 216 19,3 1 749 199 23 376 Metallarbetare 27 900 2 976 11,9 3 709 21,2 1 807 266 24 877 Grundskolelärare 28 100 1 835 7,0 2 972 16,2 1 815 273 25 056 Sjuksköterska 29 800 3 088 11,6 3 838 20,6 1 847 333 26 156 Gymnasielärare 30 700 1 641 5,6 2 927 14,5 1 847 337 26 203 Polis 32 300 3 464 12,0 4 160 20,8 1 847 337 26 203 Universitets- och 38 500 4 411 12,9 5 249 23,1 1 847 337 26 203 högskolelärare ALLA YRKEN: Median 28 100 3 288 13,3 3 918 22,5 1 815 273 25 056 Medel 31 500 3 558 12,7 4 195 21,6 1 847 337 26 203 Källa: SCB:s lönestrukturstatistik. Real disponibel inkomstökning avser hur mycket mer personen har fått i disponibel inkomst efter skatt med den löneutveckling som prognostiserats för 2006-2014 samt de skattesänkningar som gjorts, justerat för prisutveckling. HUSHÅLLSEFFEKTER EXEMPEL Alliansens skattelättnader har hittills gett ett vanligt hushåll cirka 3500 kronor mer att röra sig med varje månad. Med dagens förslag ökar den summan med ungefär 500 kronor till. Det innebär totalt 48 000 kronor extra i hushållskassan på ett år. För en hotell- och restauranganställd som tjänar 21 700 kronor per månad innebär de samlade jobbskattelättnaderna, tillsammans med den sänkta a-kasseavgiften vi presenterade i somras, totalt 1 914 kronor mer i plånboken varje månad efter den föreslagna förstärkningen. (255 kronor i avgiftssänkningen i a-kassan + 1 659 kronor i jobbskatteavdrag, där nuvarande jobbskatteavdrag ger 1 484 kronor i månaden och förstärkningen ger ytterligare 175 kronor per månad.) 4
FOKUS PÅ LÅG- OCH MEDELINKOMSTTAGARE I Sverige är den vanligaste lönen 28 100 kronor per månad. Närmare 90 procent av inkomsttagarna tjänar under 40 000 kronor per månad. LÖNEFÖRDELNING 2012 [Diagram in här som visar hur lönefördelningen i Sverige ser ut.] Anm.: Lönefördelningen är från 2009 och uppräknad med den ackumulerade löneökningstakten mellan 2010 till 2012 för respektive stat, kommun, landsting samt arbetare och tjänstemän inom näringslivet. Källa: SCB (Lönestrukturstatistiken), Medlingsinstitutet samt egna beräkningar. FÖRDELNING AV ARBETSINKOMSTER, 2014 Alla med arbetsinkomster Antal Andel under 40 000/mån (480 000/år) 4 870 000 88,4 % över 40 000/mån 640 000 11,6 % under 60 000/mån (720 000/år) 5 340 000 96,8 % över 60 000/mån 170 000 3,2 % Källa: FASIT, Starurvalet. 5
JOBBSKATTEAVDRAGET SKAPAR JOBB Jobbskatteavdraget ger högre varaktig sysselsättning och kan samtidigt stötta en konjunkturåterhämtning. På sikt skapar avdraget fler jobb genom att det lönar sig bättre att arbeta. Enligt finansdepartementets beräkningar kommer dagens förslag om att förstärka jobbskatteavdraget på sikt leda till mellan 10 000 och 15 000 nya jobb. Flera aktörer gör likvärdiga bedömningar av jobbskatteavdragets effekter. Effekterna av jobbskatteavdrag är utvärderad i omfattande internationell forskning och det finns tydligt stöd för att det är en åtgärd som leder till ökad sysselsättning. OLIKA BEDÖMARE OM JOBBSKATTEAVDRAGET Arbetade timmar, förändring % Årsarbetskrafter Steg 1-4 Finansdepartementet (2011) 2,4-2,9 100 000-121 000 Konjunkturinstitutet (KI) (2006-2009, 2011) 2,0-2,5 90 000-104 000 Riksrevisionen (2009) 2,6 108 000 SNS (2010) 1,7 72 000 Steg 1-3 Svenskt Näringsliv (2009) 1,6 67 000 Steg 1-2 Finanspolitiska rådet (2008) 1,9 80 000 Landsorganisationen (LO) (2008) 1,8 75 000 Steg 1 EEAG European Economic Advisory Group (2007) 1,5-2,0 63 000-83 000 Källa: Finansdepartementet. Alliansen genomförde det första jobbskatteavdraget den 1 januari 2007. Det har sedan förstärkts stegvis i början av vart och ett av åren 2008, 2009 och 2010. Med den förstärkning vi nu föreslår har totalt ungefär 83 miljarder kronor satsats. Skattelättnader för dem som jobbar finns även i andra länder. Enligt OECD:s sammanställning från 2011 (Taxation and Employment) har följande länder permanenta skattelättnader vid arbete: Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Korea, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Slovakien, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA. Även Australien och Japan har infört temporära inkomstförstärkningar vid övergång från icke-arbete till arbete, enligt Finanspolitiska rådets rapport 2010. SÄNKT SKATT FÖR PENSIONÄRER Samtidigt med förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag föreslår vi att sänka skatten för alla som vid årets ingång fyllt 65 år, genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Sänkningen är den femte i ordningen. 2009 sänktes skatten för pensionärer med 1,8 miljarder kronor, 2010 med 3,5 miljarder kronor, 2011 med 7,5 miljarder kronor och 2013 med 1,15 miljarder kronor. I tabellen nedan redo 6
visas några exempel på effekten av den föreslagna skattesänkningen 2014 samt den totala effekten av samtliga sänkningar. Skattesänkning per månad 2014 (kr) Skattesänkning per månad, totalt med fem sänkningar (kr) Pensionärstypfall Garantipensionär, gift, 7 030 kr/mån 48 637 Garantipensionär, ensamstående, 7 881 kr/mån 48 616 Medelpensionär, 12 000 kr/mån 56 643 Hög pension, 25 000 kr/mån 50 907 Mycket hög pension, 35 000 kr/mån 50 751 Pensionärshushåll Garantipensionär och medelpensionär 103 1280 Två medelpensionärer 111 1285 Garantipensionär och hög pension 98 1544 HÖJD BRYTPUNKT Den tredje delen i Moderaternas förslag om skattelättnader handlar om att höja gränsen för när statlig inkomstskatt ska betalas. År 2014 beräknas cirka 29 procent av alla heltidsarbetande betala statlig inkomstskatt med nuvarande regler. Genom att höja den så kallade nedre brytpunkten beräknas den siffran sjunka till 26 procent. Därtill kommer många att få sänkt skatt, eftersom de kommer att behöva betala statlig inkomstskatt på mindre andel av sin lön än annars. Omkring 1 040 000 personer gynnas av den höjda brytpunkten, d v s betalar år 2014 statlig inkomstskatt innan höjningen av brytpunkten. Av dem är det 110 000 som i och med förslaget inte längre kommer att behöva betala statlig inkomstskatt alls. Förslaget är att den nya brytpunkten ska ligga vid en fastställd inkomst på mer än 449 000 kronor om året, motsvarande 37 417 kronor per månad. Alla som tjänar mindre än så ska inte behöva betala statlig inkomstskatt. Utan höjningen skulle brytpunkten nästa år vara 433 900 kronor per år, motsvarande 36 158 kronor per månad. SKATTESÄNKNING TILL FÖLJD AV MINSKAT UTTAG AV STATLIG INKOMSTSKATT FÖR VISSA YRKESGRUPPER Medellön 2014 Skattesänkning 2014 Revisorer 41 800 252 Universitets- och högskolelärare 38 500 252 Advokater och åklagare 54 800 252 Inköpare 38 900 252 Avdelningschefer, vårdavdelning 37 200 208 Psykologer 36 800 128 Anm.: Månadslöner från SCB:s lönestrukturstatistik avseende 2012 med RK:s prognos för löneökningar 2012-2014 för respektive sektor. KOSTNAD Att införa ett förstärkt jobbskatteavdrag kostar 12 miljarder kronor. En skattesänkning för pensionärer kostar 1,15 miljarder kronor och en höjd brytpunkt kostar 3 miljarder kronor. Hela förslaget kostar totalt sett cirka 16 miljarder kronor. 7