Ung livsstil Nr 6. nov 2006

K U L T U F Ö R V A Ung livsstil Nr 6. nov 2006 God hälsa på lika villkor En redovisning av en studie kring barn och unga i Stockholm utifrån några av de folkhälsopolitiska målen. Åsa Claeson Nordin Forskningsenheten Idrottsförvaltningen Kulturförvaltningen

God hälsa på lika villkor? en redovisning av en studie kring barn och unga i Stockholm utifrån några av de folkhälsopolitiska målen Åsa Claeson Nordin

Forskningsenhetens förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt studier om Resursutnyttjande och effekter av offentligt driven eller understödd verksamhet på fritidsfältet. I denna studie, Ung livsstil, som genomförts hösten 2004 och våren 2005, har vi strävat efter att kunna beskriva och analysera ungdomars livsvillkor i Stockholms stad. I första hand står dock ungdomars situation och preferenser på fritidsområdet i centrum för vår studie. Ung livsstil är ett samarbetsprojekt mellan idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholms stad och institutionen för socialt arbete (Stig Elofsson) vid Stockholms universitet. Studierna om Ung livsstil har också genomförts tillsammans med Helsingborgs stad, Haninge kommun, Jönköpings kommun och Lidingö stad. En rad personer har arbetat hårt med fältarbetet i Ung livsstil. Till dem ber jag att få framföra mitt varma tack. Ett speciellt tack går till Jari Öhman som varit ansvarig för fältarbetet. Från projektet Ung livsstil kommer en rad rapporter att presenteras. Följande rapporter är publicerade: Blomdahl/Elofsson, Vilka idrottsanläggningar vill ungdomar i Stockholms stad att det skall satsas på? Elofsson, S, Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? Elofsson, S, Vill gymnasieungdomar att Stockholms stad ska satsa på träffpunkter? Claeson Nordin, Å, Deltar Stockholms barn och ungdomar i föreningslivet? Den här rapporten God hälsa på lika villkor-en resultatredovisning? har sociologen Åsa Claeson Nordin skrivit på uppdrag av preventionscentrum inom socialtjänsten och vår forskningsenhet. För innehållet i den här resultatredovisningen svarar Claeson Nordin själv. Preventionscentrum inom socialtjänsten har anställt Åsa för att under sex veckor utarbeta denna rapport. Stockholm i november 2006 Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna i Stockholm forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna och författaren Omslagsbild: Susanne Deist ISBN 918676877-8

Förord Socialtjänstnämnden gav under sommaren 2004 ett uppdrag till socialtjänstförvaltningen att tillsammans med en antal andra nämnder ta fram ett förslag till folkhälsoprogram för Stockholms stad. Projektledaransvaret lades på Precens, Preventionscentrum Stockholm. Syftet med programmet är att Stockholm skall få ett strukturerat arbete för folkhälsa som en del i stadens övergripande strategiska arbete. För att ta fram ett underlag till programförslaget har flera rapporter kring stockholmarnas hälsa och ohälsa gåtts igenom. Många rapporter är länsövergripande och berör den vuxna befolkningen. Ett övergripande underlag om barns och ungas hälsa i Stockholms stad saknades. För att förbättra kunskapsläget bekostade Precens föreliggande studie som är en bearbetning av kultur- och idrottsförvaltningarnas studie Ung livsstil i Stockholm 2004/2005. Andra studier som berör området, bland annat Stockholmsenkäten och insamling av data inom elevhälsovården, kan tillsammans med Ung livsstil i framtiden ge ett bra underlag om hur barn och unga mår. Utöver de studier som staden gör centralt finns lokala och externa kartläggningar. Inför framtiden skulle det vara belysande att få en totalbild över hur barn och unga mår i de olika stadsdelarna och följa utveckling över tid via några utvalda indikatorer. Föreliggande tabellrapport är således upplagd utifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Redovisningen kan även ses som ett embryo till ett eventuellt framtida välfärdsbokslut som ger en god bild över barn och ungas hälsa och vilka områden som bör prioriteras fortsättningsvis. En slutsats som kan dras av studien är att trots att stadens barn och unga generellt har en god hälsa finns det områden som kan förbättras. Exempel på områden är fysisk aktivitet, psykisk hälsa, alkohol och andra droger, trygghet i bostadsområdet och miljön i skolan. Detta är områden som staden har rådighet över. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnader i hälsa mellan olika grupper, exempelvis vad gäller genus och socioekonomisk tillhörighet, behöver därför uppmärksammas. Vi vill tacka Åsa Claeson Nordin och Ulf Blomdahl på Idrottsförvaltningens forskningsenhet för gott samarbete. Peter Carlsten Enhetschef Precens Socialtjänstförvaltningen Stockholms Stad

Förord Våren 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Politiken har som utgångspunkt elva målområden, som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Med hälsans bestämningsfaktorer avses faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Föreliggande rapport innehåller en resultatredovisning av vissa frågor från kultur- och idrottsförvaltningarnas barn- och ungdomsstudie Ung livsstil som relaterats till några av de aktuella målområdena inom folkhälsopolitiken. Rapporten är en kvantitativ sammanställning av indikatorer som belyser de ungas levnadsvillkor. Den är framtagen som ett bidrag till den plan för folkhälsoarbetet som Stockholms stad nu har initierat. Rapporten är beställd av Preventionscentrum i Stockholms stad. Jag vill tacka följande personer som läst och kommenterat rapporten: Ulf Blomdahl, Stig Elofsson, Marina Högland, Steinar Olsen och Carina Cannertoft. Härnösand i november 2006 Åsa Claeson Nordin

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Inledning och syfte - Folkhälsomålen - Trender i folkhälsan - Larm om ökad ohälsa bland unga - Rapportens uppläggning 3. Undersökningens uppläggning - Urval och svarsfrekvens - Svarsfrekvens med hänsyn till kön, socio-ekonomisk tillhörighet, graden av invandraranknytning samt familjeform 4. Delaktighet och inflytande - Andelen medlemmar i olika typer av föreningar - Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag - Andelen unga som deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner - Andelen gymnasieungdomar som under den förra veckan läst olika dagstidningar - Viktigt på fritiden 5. Ekonomisk och social trygghet samt goda uppväxtvillkor - Andelen som tillhör olika socio-ekonomiska grupper - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som uppger att de blivit hotade - Andelen unga som uppger att de är rädda när de är ute kvällstid på fredags-, lördags och söndagskvällarna - Ungas förtroende för olika vuxna - Trivsel på fritiden 6. Ökad hälsa - Självskattad hälsa - Skattad trivsel i livet - Olika typer av besvär - Bruk av sömntabletter mm - Skolk - Situationen i skolan - Skoltrivsel 7. Ökad fysisk aktivitet - Hur ofta tränar/motionerar eleverna så att de blir andfådda eller svettiga under sin fritid? - Andelen medlemmar i idrottsförening - Andelen gymnasieelever som ägnat sig åt idrott och motion - Andelen högstadie- och gymnasieelever som ägnat sig åt olika typer av stillasittande aktiviteter - Skattat betyg i idrott/hälsa - Socio-ekonomisk tillhörighet och fysisk aktivitet - Graden av invandraranknytning och fysisk aktivitet - Självskattad hälsa och fysisk aktivitet

8. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som använt olika typer av droger - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som druckit olika typer av alkohol - Andelen högstadieungdomar och gymnasister som röker och snusar Litteraturförteckning

1. Sammanfattning Föreliggande rapport bygger på studien Ung livsstil i Stockholm 2004/2005. Studien har genomförts av idrotts- och kulturförvaltningarnas FOU-enhet och resultaten redovisats med hänsyn till några av det pågående folkhälsoarbetets målområden. Det övergripande målet för folhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Under målområde Delaktighet redovisas att andelen föreningsmedlemmar är 69 procent i mellanstadiet, 52 procent i högstadiet samt 46 procent i gymnasiet. Föreningsaktiviteten bland både pojkar och flickor domineras av idrott. Pojkar är oftare medlem i idrottsförening än flickor. I andra föreningstyper än idrott finns dock en viss dominans av flickor på mellan- och högstadiet och en jämn könsfördelning i gymnasiet. Få ungdomar har föreningsuppdrag. Gymnasisterna har blivit tillfrågade i vilken utsträckning de deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner. Den grupp som samlat flest ungdomar är Reclaim the city/streets. 5 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna har deltagit i deras verksamhet/aktioner. Grupp mot rasism/fascism har samlat 3 procent, medan Sverigenationell grupp samlat 1 procent. Bland dagstidningar är det Metro som i störst utsträckning lästs under den senaste veckan av gymnasieungdomarna. Därefter följer Stockholm City, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Metro når 81 % av ungdomarna medan Svenska Dagbladet når 23 procent. Pojkarna tenderar att läsa de aktuella tidningarna i något större utsträckning än flickorna, med undantag av Expressen. Ungdomarna i gymnasiet har fått skatta på en skala hur viktigt de tycker en rad aktiviteter är på deras fritid. Tre fjärdedelar tycker att det är mycket viktigt att själv få bestämma över sin tid och att få träffa kompisar. 61 procent tycker också att det är mycket viktigt att få resa utomlands. Däremot tycker 45 procent att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls att rösta i nästa riksdagsval och 59 procent tycker detsamma om att få påverka samhällsfrågor i Sverige. Flickor betonar mer än pojkar att det är viktigt att under sin fritid få prata om relationer. Under målområdena Ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor har vi redovisat i vilken utsträckning de tillfrågade, på mellan-, högstadiet och gymnasiet, tillhör olika socio-ekonomiska grupper, från de med mycket stora till de med mycket små resurser. Indelningen bygger på fem grupper. Något under 10 procent av barn och ungdomar i de tre stadierna tillhör socioekonomisk grupp 1 eller 5. Omkring 30 procent tillhör socio-ekonomisk grupp 2, ungefär 35 procent tillhör grupp 3 och omkring 15 procent tillhör socio-ekonomisk grupp 4 i de tre olika stadierna. 1 Till grund för det pågående folkhälsoarbetet ligger regeringens proposition 2002/03:35 som antogs av riksdagen i april 2003. 1

Ungdomarna har fått svara på om de under de senaste tolv månaderna blivit hotade av andra, blivit tvingade att lämna ifrån sig t.ex. pengar, telefon, kläder mm i skolan eller under fritiden. I högstadiet uppger 5 procent att de blivit hotade eller bestulna under skoltid, motsvarande siffra för under fritiden är 8 procent. Pojkarna är drabbade i större utsträckning än flickorna. På gymnasiet är det färre unga som uppger att de blivit hotade och bestulna under skoltiden, 2 procent. Däremot uppger fler pojkar på gymnasiet än i högstadiet att de drabbats av hot och stöld. Ungdomarna har även fått svara på om de är rädda då de är ute kvällstid på fredags-, lördags- och söndagskvällarna efter kl 19.00, i city eller i det egna bostadsområdet. Flickorna har oftare svarat att de är rädda än pojkarna. I högstadiet har 12 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna uppgett att de alltid eller ganska ofta är rädda när de är ute kvällstid i sitt bostadsområde. En fjärdedel av högstadieflickorna är alltid eller ganska ofta rädda när de är i city, motsvarande siffra för pojkarna är 9 procent. I gymnasiet ökar flickornas rädsla när de är ute kvällstid i sitt bostadsområde eller i city medan siffrorna för pojkarna snarare sjunker. 30 procent av gymnasieflickorna säger att de alltid eller ganska ofta är rädda kvällstid i city. Motsvarande siffra bland pojkarna är 8 procent. På frågan vilka vuxna som ungdomar har förtroende för hamnar deras föräldrar på främsta plats. 77 procent av högstadieungdomarna och gymnasisterna har förtroende för sina föräldrar. 8 procent av gymnasisterna säger att de inte har förtroende för någon vuxen. Ungdomarna trivs bra på sin fritid. 93 procent av högstadieungdomarna och 92 procent av gymnasisterna trivs bra eller ganska bra med sin fritid. Pojkarna trivs något bättre än flickorna. Endast 2 procent av högstadieungdomarna och ännu färre på gymnasiet redovisar att de trivs dåligt eller ganska dåligt på sin fritid. Målområdet ökad hälsa handlar om arbetslivet. Eftersom vår rapport handlar om skolungdomar har vi istället valt att under detta målområde redovisa bl a ungdomarnas hälsa och situation i skolan. Flickor skattar sin hälsa lägre än pojkarna. 52 procent av pojkarna skattar sin hälsa som bra medan motsvarande siffra bland flickorna är 35 procent. Samtidigt säger 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att deras hälsa är dålig eller ganska dålig. På en skala från 1-10 över trivsel i livet, där 10 står för mycket bra, hamnade medelvärdet i högstadiet på 8,05 och i gymnasiet på 7,86. Även här har flickorna skattat sin trivsel något lägre än pojkarna. I enkäten har ungdomarna fått redovisa hur ofta de haft olika typer av besvär såsom ont i huvudet, ont i magen på grund av stress, deppighet, haft svårt att sova, axel-/ ryggont och allergi/eksem. I samtliga fall har flickorna rapporterat att de oftare har besvär än pojkarna. Flickorna återfinns också betydligt oftare bland dem som rapporterat besvär i stort sett varje dag. Vad gäller ont i huvudet, ont i magen på grund av stress och deppighet är det generella mönstret att en tredjedel av ungdomarna sällan eller aldrig har besvär, drygt hälften har besvär ungefär en gång i veckan eller månaden och var tionde uppger att de har besvär i stort sett varje dag. Detta innebär att 5 procent av pojkarna mot 15 procent 2

av flickorna på gymnasiet har uppgett att de har ont i huvudet i stort sett varje dag och motsvarande resultat för deppighet är 9 respektive 15 procent. 18 procent i högstadiet och 16 procent av eleverna på gymnasiet uppger att de har svårt att somna i stort sett varje kväll. Det besvär som ökar mest i frekvens mellan högstadiet och gymnasiet är axel-/ och ryggont. På gymnasiet uppger nästan en femtedel att de har axel-/ryggproblem i stort sett varje dag och flickorna uppger betydligt oftare än pojkarna att de har dessa besvär. En femtedel av eleverna har vidare besvär av allergi/astma/eksem. 6 procent i högstadiet och 7 procent i gymnasiet uppger att de har besvär av detta i stort sett varje dag. Eleverna har också blivit tillfrågade i vilken utsträckning de använder sömntabletter, lugnande medicin och värktabletter. Ca 5 procent av eleverna på högstadiet och gymnasiet har någon gång under de senaste fyra veckorna använt sömntabletter eller lugnande medicin, flickorna i något större utsträckning än pojkarna. I störst utsträckning har ungdomarna använt värktabletter, drygt hälften i högstadiet och 62 procent i gymnasiet. Flickor använder värktabletter betydligt oftare än pojkar. 78 procent av flickorna i gymnasiet mot 44 procent av pojkarna har under de senaste fyra veckorna använt värktabletter. En tredjedel av elever på högstadiet och tre fjärdedelar av gymnasisterna uppger att de brukar vara borta från skolan utan att vara sjuka eller ha annan giltig orsak. 24 procent av gymnasisterna uppger att de är borta från skolan 2 dagar i månaden eller mer på grund av skolk. Flickor och pojkar är borta från skolan i ungefär lika stor utsträckning Eleverna i mellan-, högstadiet och gymnasiet har vidare fått ta ställning till en rad påståenden om den sociala miljön i skolan. 38 procent på mellanstadiet, 46 procent på högstadiet och 42 procent av eleverna i gymnasiet uppger att det stämmer inte särskilt bra eller inte alls att det ofta är arbetsro och lugnt i klassen. Flickor är vidare något mindre nöjda med arbetsron än pojkarna. En fjärdedel av eleverna tycker att det inte stämmer särskilt bra eller inte alls att det är bra och positiv stämning i klassen. Flertalet av eleverna dock tycker att sammanhållningen är god. Bäst är sammanhållningen på mellanstadiet för att sedan sjunka. På gymnasiet tycker en fjärdedel av eleverna att det inte stämmer särskilt bra eller inte alls att sammanhållningen är god. Flickorna är något mindre nöjda med sammanhållningen i klassen än pojkarna. Huvuddelen av eleverna tycker att de lär sig något viktigt i skolan. Andelen som tycker att man lär sig någonting viktigt i skolan sjunker med åldern. 7 procent av mellanstadiebarnen och 32 procent av eleverna på gymnasiet instämmer inte (stämmer inte alls) i påståendet att det känns som om jag lär mig någonting viktigt i skolan. Stressen ökar med ålder och på gymnasiet instämmer tre fjärdedelar i att det är stressigt i skolan. Flickorna instämmer i större utsträckning än pojkarna i att det är stressigt. 3

Pojkar och flickor är ganska överens om i vilken utsträckning som de tycker att det förekommer mobbning. 17 procent på mellanstadiet, 25 procent på högstadiet och 12 procent av eleverna i gymnasiet säger att det stämmer precis eller ganska bra att det förekommer mobbning i deras klass. Problemet är som framkommer störst i högstadiet. 59 procent i mellanstadiet, 72 procent i högstadiet och 49 procent av eleverna i gymnasiet instämmer i att det används grova ord/svordomar i klassen. Pojkarna instämmer i detta i något större utsträckning än flickorna. En majoritet av eleverna instämmer i att de har bra lärare. Andelen elever som inte instämmer i detta ökar dock med åren. Från 6 procent i mellanstadiet, 15 procent på högstadiet till 20 procent på gymnasiet. 27 procent av eleverna på högstadiet och 11 procent av gymnasisterna instämmer i att det förekommer våld i skolan. Vidare instämmer en fjärdedel av eleverna i högstadiet i att det förekommer främlingsfientlighet i klassen. Motsvarande siffra på gymnasiet är 14 procent. 45 procent i högstadiet och 26 procent av eleverna i gymnasiet instämmer i att det förekommer könskränkande uttryck i klassen. Fler pojkar än flickor instämmer i detta. 11 procent av gymnasieeleverna instämmer inte i att de känner sig trygga i skolan. En majoritet av eleverna trivs bra eller ganska bra i skolan. Men andelen som trivs sjunker med åren, från 83 procent i mellanstadiet, 70 procent i högstadiet till 68 procent i gymnasiet. I gymnasiet uppger 11 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att deras trivsel är dålig eller ganska dålig. Nästa målområde handlar om ökad fysisk aktivitet 2. I föreliggande rapport har vi använt några olika mått för att kartlägga de ungas fysiska aktivitet. Ställer man krav om att eleverna under sin fritid skall ha tränat/motionerat mer än en gång i veckan så att de blivit andfådda och svettiga så visar det sig att 26 procent i mellanstadiet, 33 procent i högstadiet och 40 procent i gymnasiet inte klarar detta. Flickorna är mindre fysiskt aktiva än pojkarna. 48 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna i gymnasiet klarar inte ovanstående krav Gymnasisternas redovisning av hur många timmar de under de senaste sju dagarna ägnat åt idrott/motion visar på ett liknande resultat. 52 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna har ägnat sig åt idrott/motion två timmar eller mindre. 35 procent av eleverna i mellanstadiet, 53 procent i högstadiet och 64 procent av eleverna i gymnasiet är inte med i någon idrottsförening. Flickorna står utanför idrottsrörelsen i betydligt större utsträckning än pojkarna. 2 För fördjupning kring ungas fysiska inaktivitet hänvisas till rapporten Blomdahls/Elofssons rapport Hur många motionerar och idrottar för lite och vilka är dom? 4

Flickorna är mindre fysiskt aktiva än pojkarna och skattar även sitt betyg i ämnet idrott och hälsa lägre. Hälften av pojkarna i högstadiet och gymnasiet förväntar sig att få väl godkänt i gymnastik, mot en tredjedel av flickorna. 7 procent av flickorna på gymnasiet förväntar sig att få underkänt i gymnastik. Förutom kön visar studien på ett mycket starkt samband mellan fysisk aktivitet och familjens tillgång på materiella resurser och invandraranknytning. Till gruppen fysiskt inaktiva, till vilken räknas dem som tränat/motionerat en gång i veckan eller mindre så att de blivit andfådda eller svettiga, hör betydligt fler unga, och i synnerhet flickor som kommer från familjer med små ekonomiska resurser eller som har en stark invandraranknytning. Bland flickorna i t.ex. gymnasiet tillhör 41 procent av dem med mycket stora resurser gruppen fysiskt inaktiva mot 69 procent av dem med små resurser. Motsvarande andelar bland pojkarna är 25 respektive 36 procent. Graden av invandraranknytning har liten betydelse för om pojkarna är fysiskt aktiva eller passiva, medan det för flickorna har ett starkt genomslag. 43 procent av flickorna med svenskt ursprung mot 65 procent av flickorna till första generationens invandrare är fysiskt inaktiva. Bland de pojkar på gymnasister som skattat sin hälsa som bra är 21 procent fysiskt passiva, medan motsvarande andel bland flickorna är 40 procent. Det sista målområdet som rapporten omfattar är minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning. 2 procent av eleverna i högstadiet och 1 procent i gymnasiet har under de senaste fyra veckorna använt anabola steroider. 3 procent i högstadiet har använt medel att sniffa, hasch eller annan narkotika, bofatt - sniffat tändgas. Bland de olika preparaten är det användandet av hasch eller annan narkotika som är störst på gymnasiet. 7 procent av gymnasisterna säger sig under de senaste fyra veckorna ha använt hasch eller annan narkotika. Pojkar använder droger i något större utsträckning än flickor. I högstadiet har 67 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna druckit alkohol under de senaste fyra veckorna. I gymnasiet har tre fjärdedelar av de unga druckit alkohol. Här har de redan små könsskillnaderna utjämnats och skillnaderna mellan könen består snarare i vad man dricker. I högstadiet drack både pojkar och flickor i störst utsträckning starkcider/alkoläsk. I gymnasiet övergår dock fler pojkar till sprit och starköl. I högstadiet röker 5 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna. Motsvarande andelar i gymnasiet är 15 respektive 25 procent. 6 procent av pojkarna i högstadiet snusar mot 22 procent av pojkarna i gymnasiet, bland flickorna är motsvarande andelar 1 respektive 7 procent. 5

2. Inledning och syfte Undertecknad har fått i uppdrag av Preventionscentrum Stockholm att bearbeta idrotts- och kulturförvaltningarnas studie Ung livsstil 2004/2005 utifrån målen för folkhälsan. Studien baseras på en enkät bland Stockholms stads grund- och gymnasieskolor. Folkhälsomålen Den nya svenska folkhälsopolitiken 3 utgår från elva målområden som fokuserar på faktorer i samhället vilka påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I föreliggande rapport har vi kunnat relatera våra resultat till sex av de elva områdena. Målområden som ingår; 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 9: Ökad fysisk aktivitet 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområden som ej ingår; 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender i folkhälsan Folkhälsan har stadigt förbättrats under de senaste årtiondena när man tittar på medellivslängd och dödlighet. Under första hälften av 1980-talet ökade medellivslängden med ett år, vilket är den kraftigaste ökningen under efterkrigstiden. Sedan dess har mäns medellivslängd ökat med 3,3 år och kvinnors med 1,9 år. Utvecklingen av kvinnors medellivslängd kan sägas ha stagnerat vilket har inneburit att skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd minskat från 6 till 4,6 år. Den ökade medellivslängden beror i första hand på minskad spädbarnsdödlighet och minskad total dödlighet, till följd av olyckor och sjukdomar. Samtidigt konstateras att folkhälsoarbetet står inför stora utmaningar när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Andra folkhälsoproblem som kräver insatser är 3 Mål för folkhälsan 2002/03:35. 6

försämringen av den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, den kraftigt ökande arbetsrelaterade ohälsan, bristen på fysisk aktivitet i kombination med dålig kost samt den ökande användningen av alkohol och andra droger. På olika nivåer i samhället pågår nu arbete med att formulera mål samt att finna metoder för hur dessa mål ska utvärderas. Detta i syftet att finna former för ett effektivt lokalt folkhälsoarbete. Föreliggande rapport är ett led i detta arbete i Stockholms stad. Larm om ökad ohälsa bland unga I rapporten Upp till 18 framgår att de flesta barn och ungdomar är friska, de mår bra och de ser ljust på framtiden. Både vid jämförelser över tid och med andra länder har dagens barn och ungdomar i Sverige det generellt sett bra. Samtidigt finns negativa tendenser. Stressen bland barn och unga och andelen överviktiga ökar samtidigt som fler tillbringar allt större del av sin tid stillasittande. 4 I rapporten Psykisk ohälsa hos unga visar en genomgång av ett flertal studier att förekomsten av psykisk ohälsa har ökat mer hos unga än hos äldre. En ökning har framförallt observerats hos de unga kvinnorna. Även förbrukningen av psykofarmaka och konsumtionen av psykiatrisk vård har ökat mer hos unga. Rapporten är framtagen av Epidemiologiska enheten vid centrum för folkhälsa som har uppdrag att undersöka förekomst av psykisk ohälsa i Stockholms län och förändringar över tid. Studien ger inget stöd för att orsaken till den ökade ohälsan bland unga skulle vara attitydförändringar. 5 I en studie av 4188 ungdomar i sydvästra Stockholm visade det sig att 11,2 procent av flickorna och 14,5 procent av pojkarna var överviktiga och 3,3 procent respektive 3,7 procent feta. Resultaten visade även på ett starkt samband mellan sociala faktorer, dåliga matvanor och stillasittande framför tv:n eller videon. Studien visar även att låg självkänsla är kopplad till ohälsosamma levnadsvanor och övervikt och fetma. 6 I spåren av ökad förekomst av fetma och övervikt bland barn rapporteras även att hål i tänderna kan komma att bli en folksjukdom. Förändrade matvanor gör att små barn får allt sämre tänder. I en undersökning av barn i årskurs tre i Stockholm, från tre områden med olika socioekonomiska förhållanden, framkom att en vanlig vardag dricker 50 procent av barnen sötade läskedrycker, för att öka till 70 procent under helgdagar. Sötade drycker var också vanligare i resurssvaga områden. Vardagar åt 25 procent av barnen regelbundet godis och på lördagar ökade andelen till 60 procent. Studien visade också tydliga skillnader i övervikt och mellan olika socio-ekonomiska områden. I det resursstarkaste området var andelen överviktiga och feta endast 2 procent, medan andelen ökade successivt till 25 procent i det resurssvagaste området. 7 4 Upp till 18 fakta om barn och ungdom. BR 2004:06. 5 Forsell, F & Dalman, C ( 2004). Psykisk ohälsa hos unga. Epidemiologiska enheten centrum för folkhälsa. Stockholms läns landsting. Rapport 2004:6. 6 Rasmussen, F (red) Compass en studie i sydvästra Storstockholm (2000). Rapporten ingår i Statens folkhälsoinstituts rapportserie, R 2004:1. 7 Jälminger A-K, Marmur A& Callmer E. Min Matdagbok - en matvaneundersökning bland barn i årskurs tre från områden med olika socioekonomiska förhållanden i Stockholms län. Centrum för tillämpad näringslära, rapport 27, Stockholms läns landsting, Stockholm, 2003 7

I rapporten Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige redovisas att förekomsten av övervikt och fetma förvisso samvarierar med utbildning, invandrarbakgrund samt boendeort men att samtliga grupper har drabbats av en ökad förekomst av såväl fetma som övervikt. 8 Förekomsten av fetma och övervikt kan alltså inte enbart förklaras av skillnader mellan olika grupper levnadsvillkor utan även i det moderna samhällets konstitution. Vårt moderna välfärdsamhälle förutsätter helt enkelt inte fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten måste i stället planeras in i våra liv såväl av samhället som av oss själva. En annan situation som uppmärksammats i samband med ungas välfärd och välbefinnande är Unga utanför. Det handlar om unga som befinner sig utanför samhällssystemet. En kartläggning av ungdomar mellan 16 och 24 år i Stockholm visar att 3 400 ungdomar lever i absolut utanförskap utan kontakt med skola eller arbetsmarknad. Antalet individer med helt okänd sysselsättning var bland 18-19-åringarna cirka 550 ungdomar och bland 24-åringarna 500 personer. Bland ungdomarna med okänd sysselsättning finns enligt kartläggningen en markant större andel med utländsk bakgrund än i ungdomsgruppen totalt sett. Dessutom konstaterades att runt 900 ungdomar en länge tid levt på bidrag och att de riskerar att fastna i permanent arbetslöshet. 9 I miljöhälsorapporten 2005, som är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige, framkommer att det kanske mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i skola och fritidsmiljöer. 10 Även om inte föreliggande rapport omfattar målområdet om gott skydd mot smittspridning och att ansvaret för detta finns hos landstinget kan det vara värt att notera att klamydia ökar kraftigt i Stockholm och i synnerhet bland kvinnor mellan 15 och 19 år. 11 Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen, därför är det viktigt att finna metoder att följa de ungas levnadsvanor. Idrotts- och kulturförvaltningarnas FOU-enhet i Stockholm har sedan mitten av 80-talet följt stockholmungdomarnas kultur- och fritidsvanor. Under senare år har dessa studier breddats till s.k. livsstilsstudier, där syftet är att beskriva och analysera ungdomarnas livsvillkor 12. Rapportens uppläggning Resultaten redovisas i huvudsak med hänsyn till kön och skolstadie. Målområdet om ökad fysisk aktivitet har vi däremot fördjupat oss i då Idrotts- och kulturförvaltningarnas FOUenhet har en särskild kompetens inom detta område. Här har vi även relaterat resultaten till socio-ekonomisk tillhörighet samt graden av invandraranknytning. 8 Kark, M m.fl. Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige. Centrum för folkhälsa. Rapport 2005:2 9 Damsten, M, m.fl. Ungdomars sysselsättning i Stockholms stad. USK (2005) Personer med helt okänd sysselsättning har definierats som de som varken har haft någon förvärvsinkomst, varit inskrivna på någon skola, gjort värnplikt, fått ersättning för några ohälsodagar, fått någon föräldrapenning, varit i arbetslöshet (inklusive deltidsarbetslöshet, åtgärdsstudier och åtgärdssysselsättning) eller mottagit ekonomiskt bistånd under året. 10 Miljöhälsorapporten 2005, Stockholms läns landsting m.fl. 11 Smittskyddsinstitutets årsrapport 12 En sammanställning av studierna finns på http://www.stockholm.se/templates/template_121.asp 8

Målområde 1 och 2 om ekonomisk och social trygghet och trygga och goda uppväxtvillkor har vi slagit samman till ett målområde. Resultaten redovisas i tabellform där de viktigaste tendenserna återfinns i rapportens sammanfattning. 9

3. Undersökningens uppläggning Studien, som har genomförts i form av enkäter som eleverna har fyllt i under lektionstid, har genomförts på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Stockholm hösten 2004 och våren 2005. Sammanlagt har 3648 elever på mellanstadiet, 3511 elever på högstadiet och 1536 elever i gymnasiet besvarat enkäterna. Bortfallet som innefattar elever som varit frånvarande vid det aktuella undersökningstillfället är 17% på mellanstadiet, 19% på högstadiet samt 26% på gymnasiet 13. Tabell 1: Urval och svarsfrekvens. Bruttourval Antal Nettourval Antal Antalet besvarade enkäter Svarsfrekvens % Mellanstadiet 2004 4427 4386 3648 83 Högstadiet 2004 4411 4352 3511 81 Gymnasiet 2005 2107 2075 1536 74 Tabell 2: Andelen pojkar och flickor som besvarat enkäten. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet 51 49 Högstadiet 50 50 Gymnasiet 47 53 Tabell 3: Socio-ekonomisk tillhörighet bland de som besvarat enkäten. %. 1 2 3 4 5 Mellanstadiet 6 34 40 14 6 Högstadiet 9 35 37 14 6 Gymnasiet 8 34 37 13 8 1.Mycket stora resurser: Bor i villa/radhus+bil+båt+sommarstuga 2. Stora resurser: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/andelslägenhet+ har två av sommarstuga, båt och bil. 3.Genomsnittliga resurser: Övriga tex bor i hyreslägenhet+har två av sommarstuga, båt och bil 4. Små resurser: Bor i hyreslägenhet+har tillgång till ett av sommarstuga, båt och bil 5. Mycket små resurser: Bor i hyreslägenhet och har ej tillgång till sommarstuga, båt eller bil 13 För redovisning av urvalsförfarande hänvisas till Blomdahls och Elofssons rapport Hur många motionerar för lite och vilka är dom? 10

Tabell 4: Andelen svenskar och invandrare som besvarat enkäten. %. 1 2 3 4 Mellanstadiet 56 17 21 6 Högstadiet 54 15 20 11 Gymnasiet 61 15 13 12 Som grund för beskrivningen av invandraranknytning används uppgifter huruvida ungdomarna själva och deras föräldrar är födda i Sverige eller ej. Frågorna har följande formulering: Är du (din pappa, mamma) född i Sverige? Nej/ja) Utifrån svaren har ungdomarna sedan grupperats efter graden av invandraranknytning på följande sätt: 1. Ungdomar med svenskt ursprung Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött i Sverige. 2. Ungdomar med svag invandraranknytning innefattar tre grupper: * Föräldrar födda i Sverige. Barnet fött utomlands, * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött i Sverige * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött utomlands. 3. Andra generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött i Sverige. 4. Första generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött utomlands. Tabell 5: Vilka de svarande bor med. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa 69 66 62 Endast mamma 8 11 14 Endast pappa 1 2 4 Mamma och annan vuxen 3 5 6 Pappa och annan vuxen 1 1 2 Ibland mamma/ibland pappa 18 16 10 Annan/andra vuxna 0 1 1 Jag bor själv 2 11

4. Delaktighet och inflytande Det första målområdet handlar om delaktighet och inflytande och målet anger dess betydelse för folkhälsan. Mål Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan. (Ur Mål för folkhälsan 2002/03:35) Under följande målområde redovisas: Andelen föreningsmedlemmar Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag Andelen gymnasister som deltar i olika typer av aktionsgrupper/aktioner Andelen gymnasieungdomar som läser olika typer av dagstidningar Andelen gymnasister som tycker att det är viktigt att; rösta i nästa riksdagsval, påverka samhällsutvecklingen i Sverige, få resa utomlands, träffa kompisar och prata relationer Tabell 6: Andelen medlemmar i olika typer av föreningar. %. Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet P F T P F T P F T Idrottsförening 70 60 65 55 39 47 41 31 36 Annan förening 10 13 11 8 12 10 14 15 16 Förening totalt 75 65 69 59 46 52 51 41 46 P = Pojkar. F = Flickor. T = Totalt Tabell 7: Andelen ungdomar som har föreningsuppdrag. %. Högstadiet Gymnasiet P F T P F T Ledamot i styrelse 1 1 1 2 2 2 Ingår i arbetsgrupp/kommitté 0 1 1 1 1 1 Ledare 2 3 2 3 4 4 Brukar hjälpa till vid möten 4 5 5 2 4 3 12

Tabell 8: Andelen unga som deltar i olika typer av aktionsgruppers verksamhet/aktioner. %. Gymnasiet. Aktionsgrupp P F T Reclaim the city/streets 5 4 4 Grupp för internationell solidaritet 3 3 3 Grupp för sexuellt likaberättigade 3 2 3 Feministisk grupp 2 3 3 Grupp mot rasism/fascism 3 3 3 Djurrättsgrupp 1 3 2 Grupp för global rättvisa 2 2 2 Fredsgrupp 2 2 2 Grafittigrupp 3 1 2 Miljögrupp 1 1 1 Vegangrupp 1 1 1 Sverigenationell grupp 2 1 1 Grupp mot pornografi/ prostitution 2 1 1 Tabell 9: Andelen gymnasieungdomar som under förra veckan läst olika dagstidningar. %. Ingen dag 1-2 dagar 3-5 dagar 6-7 dagar P F T P F T P F T P F T Dagens Nyheter 51 53 52 25 25 25 13 12 12 12 10 11 Svenska Dagbladet 74 80 77 13 13 13 7 4 6 6 3 4 Metro 18 21 19 31 28 29 33 36 35 18 15 17 Stockholm City 24 26 25 28 27 27 34 34 34 14 12 13 Aftonbladet 43 47 45 31 33 32 16 13 15 9 7 8 Expressen 65 63 64 24 26 25 7 6 7 3 4 4 13