Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014



Relevanta dokument
Socialstyrelsens författningssamling

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Revidering av riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg Yttrande till kommunstyrelsen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Ametisten vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Polhemsgården vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Välkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Det började med ädelreformen 1992

Äldres behov i centrum. Mål och uppföljning

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013

Hälso- och sjukvårdslagen

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND

Verksamhetsberättelse

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

SoL och LSS

Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012

Hemtjänst Östermalm K V A L I T E T S G A R A N T I

Vet du vilka rättigheter du har?

Minnesanteckningar Branschråd Personlig assistans

Metodbilaga. Äldreguiden 2012 Öppna jämförelser Äldreomsorg och hemsjukvård

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Resultat av remiss för boenden inom socialtjänst och angränsande begrepp

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Riktlinjer för medborgardialog

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Brukarundersökning 2009

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

Riktlinje för hantering av avvikelser inom den sociala verksamheten

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

FREDA-farlighetsbedömning

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2012

Särskilt stöd i grundskolan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Brevutskick till väntande patienter

Anmälan om behov av god man enligt Föräldrabalken 11:4

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 6: Krav på innehåll perspektiv och angelägenheter

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Dialogens innehåll en översikt

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Rutin för missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap 3 SoL och 24 b LSS (Lex Sarah)

Äldrenämndens riktlinjer för Lex Sarah

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Transkript:

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Resultat för Nässjö 1

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. 2 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Rapportens innehåll Den här rapporten visar resultatet av Socialstyrelsens Kommun- och enhetsundersökning 2014 för just din kommun. Rapporten innehåller enbart era resultat, tillsammans med uppgifter för länet och riket. Vi bifogar också en beskrivning av indikatorerna, där bland annat syftet med indikatorerna beskrivs, hur de är beräknade och vilka frågor som använts från enkäten. Sist i rapporten finns information om vilka kommuner som ingår i de olika förvaltningsområdena för minoritetsspråken. Indikatorerna är numrerade och indelade i olika kvalitetsområden. Numreringen överensstämmer med beskrivningen av indikatorerna. I undersökningen deltog 90 procent av alla kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Borås samt stadsområdena i Malmö 1. Övrig information som rör undersökningen Socialstyrelsen publicerar också följande information som hör till kommun och enhetsundersökningen: En rapport med nationella resultat Excelfiler med samtliga resultat från undersökningen Äldreguiden med information från Kommun- och enhetsundersökningen om hemtjänstverksamheter och särskilda boenden på enhetsnivå. För första gången innehåller Äldreguiden också ett urval av resultaten från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Du hittar all ovanstående information på Socialstyrelsens webbplats, via Öppna jämförelser. Här finns också alla enkäter som använts i undersökningen och information om hur du når denna rapport. 1 I rapporten benämns även stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Borås samt stadsområdena i Malmö som kommuner. 3

Så genomförde vi undersökningen Kommun- och enhetsundersökningen består av tre olika enkäter som skickades till kommuner hemtjänstverksamheter särskilda boenden. Undersökningen som riktade sig till kommunerna innehöll frågor om personer 65 år och äldre och frågor om kommunernas förutsättningar att tillgodose dessa personers behov enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Socialstyrelsen har en eller flera utsedda kontaktpersoner i varje kommun för den här undersökningen. I början av året uppdaterade kontaktpersonerna namnen på de hemtjänstverksamheter och de särskilda boenden som ingår i undersökningen. Kontaktpersonerna lämnade också uppgifter om enheternas uppgiftslämnare och deras e-postadresser. Kontaktpersonerna och uppgiftslämnarna fick en enkät via e-post den 10 mars i år. Efter sex veckor stängdes enkäten och Socialstyrelsen sammanställde resultaten. Därefter fick samtliga kontaktpersoner och uppgiftslämnare en återkoppling av resultaten mellan den 19 maj och den 10 juni. Under den tiden fanns det möjlighet att rätta eventuella fel och också att besvara enkäten i sin helhet. Undersökningen avslutades sedan den 10 juni i år. Socialstyrelsen ansvarar för att redovisa all data. Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator, har genomfört datainsamlingen på uppdrag av Socialstyrelsen. Marianne Lidbrink utredare och projektansvarig för undersökningen och för Äldreguiden marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se 075 247 35 28 4 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Resultat för er kommun Kommunens enkätsvar presenteras med 26 indikatorer. Individanpassad vård och omsorg Individanpassad vård och omsorg innebär att den ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Tabell 1. Delaktighet och inflytande, uppföljning av beslut Nr Indikator personer, er kommun personer, procent Länet personer, procent Riket Uppföljning av beslut i hemtjänst och särskilt boenden 1 personer med hemtjänstinsatser i ordinärt boende som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. 2 personer i permanent särskilt boende som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. 24 Publiceras ej på länsnivå 0 Publiceras ej på länsnivå 40 14 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. Många kommuner besvarade inte frågorna som ställdes för indikator 1 och 2, vilket gör jämförelser svåra att tolka. Uppgifterna publiceras därför inte på länsnivå. 5

Tabell 2. Rutiner för samordning eller samverkan Nr Indikator Resultat i er kommun kommuner, länet kommuner, riket Kommunen har aktuella rutiner (ej äldre än två år) för samordning av enskilda ärenden på handläggarnivå mellan äldreomsorgen och 3. området missbruk Nej 27 28 4. området funktionsnedsättning Nej 36 36 5. området socialpsykiatri Nej 36 36 7. området hälso- och sjukvård enl 18 HSL i ordinärt boende 8. området hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för i hemmet och som ges av annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare 9. läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende Ja 45 60 Ja 91 80 Ja 55 60 10. läkarinsatser i särskilt boende Ja 64 70 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. Indikator 6 var tänkt att beskriva förekomst av rutiner på fler andra områden. Kommunerna hade möjlighet att fritt ange sådana men få kommuner lämnade någon uppgift här, varför något resultat inte redovisas. Tabell 3. Avlösning i hemmet och samarbete med anhöriga Nr Indikator Resultat i er kommun kommuner, länet kommuner, riket Avlösning i hemmet 11 Kommunen erbjuder avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL 12 Kommunen erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL Ja 91 91 Nej 18 21 Avlösning utanför hemmet 13 Kommunen erbjuder avlösning utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL 14 Kommunen erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL Ja 91 91 Nej 27 26 Rutiner för samarbete med anhöriga 15 Kommunen har rutiner som beskriver hur personalen kan samarbeta med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i ordinärt boende 16 Kommunen har rutiner som beskriver hur personalen kan samarbeta med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i särskilt boende Nej 18 44 Nej 27 46 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. 6 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Säker vård och omsorg Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Tabell 4. Om våld, missbruk och trygghetslarm Nr Indikator Resultat i er kommun kommuner, länet kommuner, riket Kommunen har aktuella rutiner (ej äldre än två år) för hur handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen 17. har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående Nej 27 37 18. är beroende av/missbrukar förskrivna läkemedel Nej 9 10 19. är beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel) Trygghetslarm Nej 9 11 20. Kommunen kan garantera att den enskilde får kontakt inom viss vid användning av sitt trygghetslarm 21. Kommunen kan garantera att den enskilde får hjälp inom viss tid vid användning av trygghetslarmet vid konstaterat behov Ja, inom 1 minut Ja, inom 30 minuter 55 40 64 55 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. Tillgänglig vård och omsorg Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård och omsorg. Tabell 5. Förutsättningar för handläggarnas myndighetsutövning Nr Indikator Antal personer, er kommun Antal personer, länet Antal personer, riket 22. Personer 65 år och äldre med insatser enligt SoL per heltidsanställd handläggare för målgruppen 23. Handläggare som slutat arbeta inom äldreomsorgen det senaste året 132 141 134 handläggare, er kommun handläggare, länet 38 19 9 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. handläggare, riket 7

Kunskapsbaserad vård och omsorg Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Tabell 6. Handläggarnas yrkeserfarenhet och plan för kompetensutveckling Nr Yrkeserfarenhet Indikator 24. Heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till tre år 25. Heltidsarbetande handläggare som arbetat 3 år eller längre. Kompetensutveckling 26. Kommuner som har en plan för handläggarnas kompetensutveckling personer, er kommun personer, länet 56 32 33 44 67 69 Resultat i er kommun kommuner, länet Ja 27 47 personer, riket kommuner, riket Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre 2014, Socialstyrelsen. 8 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Beskrivning av indikatorer - kommuner I detta avsnitt beskrivs de olika indikatorer som tagits fram på kommunnivå i Kommun- och enhetsundersökningen 2014. För att underlätta läsarens orientering är varje indikator numrerad. Samma numrering används i tabellerna i denna rapport, i den nationella rapporten och i Excelfilerna som finns på Socialstyrelsens webbplats. Nr 1 och 2 Individanpassad vård och omsorg delaktighet och inflytande Uppföljning av beslut Uppföljning av beslut i hemtjänst och i särskilt boende 1) personer med hemtjänstinsatser i ordinärt boende som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. 2) personer i särskilt boende som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. Individanpassad Delaktighet och inflytande Uppföljning av beslut En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Uppföljning av fattade beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att beslutet stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Samtliga personer bör ha fått en uppföljning under undersökningsperioden Process 1. Ange antal personer som hade verkställda beslut om insatser i ordinärt och särskilt boende, den 3 september 2013 och som fortfarande hade ett beslut om sådana insatser den 3 mars 2014. 2. Av dessa, ange antal personer med minst ett beslut som ni följt upp mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. Svarsalternativ: Antal/uppgift saknas 1 Hemtjänst: Inkludera personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap 1 SoL som rör service, personlig omvårdnad, matdistribution, trygghetslarm och dagverksamhet. Inkludera också de äldre personer som din kommun har betalningsansvarig för, oavsett om de bor i din kommun. Personer med beslut om hemtjänstinsatser i särskilt boende inkluderas ej. Inte heller de personer som får insatserna finansierade av annan kommun eller dem med beslut om boendestöd, avlösning för anhörig i hemmet eller kontaktperson/kontaktfamilj eller dem som enbart har beslut om korttidsboende. 2 Särskilt boende Personer med verkställda beslut om permanent särskilt boende inkluderades. Så var fallet även för personer med verkställda beslut om hemtjänstinsatser i permanent särskilt boende, samt de personer som kommunen är betalningsansvarig för, oavsett om de bor i kommunen eller ej. Personer som får insatserna finansierade av annan kommun inkluderas ej Uppföljning: innebär att man efterfrågar den äldre personens uppfattning om hur behovet av stöd i det dagliga livet tillgodoses. Det sker vid en personlig kontakt (möte eller telefon) med den äldre där resultat av 9

Nr 1 och 2 Individanpassad vård och omsorg delaktighet och inflytande Uppföljning av beslut planerade, beslutade och genomförda insatser gås igenom. Om personen själv har svårt att föra sin talan kan närståendes eller eventuell ställföreträdares uppfattning inhämtas om hur den äldre personens behov av insatser tillgodoses. Uppföljning kan ha skett enligt en förutbestämd planering eller efter kännedom om förändrade behov hos den enskilde personen. Uppföljningen ska vara genomförd av handläggare i kommunen och vara noterad i personakten. Service: Praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad: De insatser som utöver service behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser som behövs för att bryta isolering, t.ex. ledsagning som stöd vid sociala aktiviteter. Kommunen: 1. personer med hemtjänstinsatser i ordinärt boende/beslut om särskilt boende som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014. Täljare: svar fråga 2 Nämnare: svar fråga 1 Rike: Täljare: totalt antal personer som fick minst ett av sina beslut uppföljt mellan den 3 september 2013 och den 3 mars 2014, enligt aggregerat svar fråga 2. Nämnare: totalt antal personer med beslut om insatser i ordinärt boende, enligt aggregerat svar fråga 1 Redovisningsnivå: Kommuner och riket Mätperiod: 3 september 2013-3 mars 2014 Enkät till landets kommuner. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 3-7 Individanpassad vård och omsorg helhetssyn och samordning Aktuella rutiner, intern samordning Rutiner för intern samordning av enskilda ärenden på handläggarnivå mellan äldreomsorgen och 3) missbruk 4) funktionsnedsättning 5) socialpsykiatri 6) annat verksamhetsområde 7) hälso- och sjukvård enligt 18 HSL, (hemsjukvård med kommunen som finansiär) i ordinärt boende Aktuella rutiner (ej äldre än två år) finns för samordning av enskilda ärenden på handläggarnivå mellan äldreomsorgen och: 3) området missbruk 4) området funktionsnedsättning 5) området socialpsykiatri 6) annat verksamhetsområde 7) hälso- och sjukvård enligt 18 HSL*, (hemsjukvård med kommunen som finansiär) i ordinärt boende Individanpassad Helhetssyn och samordning Aktuella rutiner, intern samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten och i förekommande fall personer som får hemsjukvård enligt 18 HSL ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt kan 10 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 3-7 Individanpassad vård och omsorg helhetssyn och samordning Aktuella rutiner, intern samordning minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Kommunen har skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten och i förekommande fall med hälso- och sjukvården. 1. Har ni den 3 mars 2014 skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner för hur samordning på handläggarnivå i enskilda ärenden ska ske med nedanstående områden? Samordning mellan äldreomsorgen (avseende handläggning)och områden: 3) missbruk? 4) funktionsnedsättning? 5) socialpsykiatri? 6) annat, ange vad? Svarsalternativ: Ja/nej/annat 7) hälso- och sjukvård enligt 18 HSL, (hemsjukvård med kommunen som finansiär) i ordinärt boende Svarsalternativ: Ja/nej/ej aktuellt (landstinget har det finansiella ansvaret för hemsjukvården). 2. Har ni under perioden mars 2012 februari 2014 följt upp dessa rutiner för samordning? Med äldreomsorg avses det område som handlägger ärenden för personer 65 år och äldre enligt socialtjänstlagen. Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras, i detta fall hur handläggare som utreder äldres behov ska samordna insatser med andra verksamhetsområden inom socialtjänsten och med hälso- och sjukvården enligt 18 HSL (hemsjukvård) i ordinärt bonde när den äldre har behov av detta. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner med nämnda verksamhetsområden. Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser, för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. För stadsdelar/stadsområden: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas denna. Med uppföljning avses här att berörda verksamhetsområden tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för samordningen används och fungerar på avsett sätt. Vid behov har de reviderats. Kommunen: Aktuella = svar fråga 1 och 2: med svarsalternativ ja/ej aktuellt. Län och rike: kommuner som anger att aktuella rutiner (ej äldre än två år)för samordning mellan äldreomsorgen och områdena enligt 3 7 ovan finns för enskilda ärenden på handläggarnivå. Täljare: antal enheter som anger att de har aktuella rutiner enligt svar fråga 1 och 2, ej aktuellt = ja. Nämnare: antal deltagande kommuner i undersökningen. Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 11

Nr 8-10 Individanpassad vård och omsorg helhetssyn och samordning Aktuella rutiner, extern samverkan Rutiner för extern samverkan på handläggarnivå i enskilda ärenden mellan äldreomsorgen och området: 8) hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för i hemmet och som ges av annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare finns för enskilda ärenden på handläggarnivå 9) läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende finns för enskilda ärenden på handläggarnivå 10) läkarinsatser för hemsjukvård i särskilt boende finns för enskilda ärenden på handläggarnivå Aktuella överenskommelser (ej äldre än två år) finns för samverkan i enskilda ärenden mellan äldreomsorgen på handläggarnivå och 8)hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för i hemmet och som ges av annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare finns, 9)läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende finns, 10) läkarinsatser för hemsjukvård i särskilt boende finns. Individanpassad Helhetssyn och samverkan Aktuella rutiner, extern samverkan Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheter. Kommunen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med 8) hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för i hemmet och som ges av annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare finns för enskilda ärenden på handläggarnivå (gäller där kommuner ej tagit över ansvaret för hemsjukvården). 9) läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende. 10 läkarinsatser för hemsjukvård i särskilt boende finns. Har ni den 3 mars 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan på handläggarnivå i enskilda ärenden ska ske med nedanstående aktörer? Överenskommelse mellan äldreomsorgen och aktören: 8) hälso- och sjukvård som landstinget har det finansiella ansvaret för i ordinärt boende (hemsjukvård som ges av sjuksköterska, arbetsterapeut m.fl. men ej av läkare)? Svarsalternativ: Ja/nej/ej aktuellt (kommunen har det finansiella ansvaret för hemsjukvården). 9) läkarinsatser för hemsjukvård i ordinärt boende 10) läkarinsatser i särskilt boende Svarsalternativ: Ja/nej 2. Har ni under perioden mars 2012 februari 2014 följt upp dessa rutiner för samordning? Svarsalternativ: Ja/nej/ej aktuellt, rutinen upprättades efter den 3 mars 2012. Med äldreomsorg avses det område som handlägger ärenden för personer 65 år och äldre enligt socialtjänstlagen. Ledningsnivå: Avser här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med nämnda aktörer. Med samverkan avses ett övergripande gemensamt handlande på ett organisatoriskt plan för ett visst syfte. Någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Överenskommelsen ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, dels ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. 12 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 8-10 Individanpassad vård och omsorg helhetssyn och samordning Aktuella rutiner, extern samverkan För stadsdelar/stadsområden: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas denna. Kommunen: Aktuella = svar fråga 1 och 2: ja/ej aktuellt. Län och rike: kommuner som anger att de har aktuella rutiner (ej äldre än två år)för samverkan mellan äldreomsorgen och områdena enligt 8 10 ovan för enskilda ärenden på handläggarnivå. Täljare: antal kommuner som anger att de har aktuella rutiner enligt svar fråga 1och 2. Nämnare: antal deltagande kommuner i undersökningen. Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 11-12 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Avlösning i hemmet 11) Avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL 12) Avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL 11) Kommunen erbjuder avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL. 12) Kommunen erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL. Individanpassad Inflytande och delaktighet Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet är ett stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk. Kommunen har rutiner för avlösning i hemmet Erbjuder ni den 3 mars 2014 avlösning i hemmet till anhöriga? Svarsalternativ: Ja, avlösning i hemmet erbjuds med stöd av biståndsbeslut enligt SoL till den anhöriga Ja, avlösning i hemmet erbjuds utan biståndsbeslut enligt SoL till den anhöriga Nej (Båda ja-svarsalternativen kan anges) Enligt 5 kap. 10 SoL ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Avlösning i hemmet: Den äldre personen som får insatser av en anhörig kan under viss överenskommen tid, få stöd, hjälp och tillsyn i sitt eget hem, av kommunens personal (eller personal finansierad av kommunen) För stadsdelar/stadsområden: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. 11) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som erbjuder avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL, svar på frågan. Täljare: antal kommuner som erbjuder avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut. Nämnare: antal kommuner i undersökningen. 13

Nr 11-12 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Avlösning i hemmet 12) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL, svar på frågan. Täljare: antal kommuner som erbjuder avlösning i hemmet med stöd av biståndsbeslut. Nämnare: antal deltagande kommuner i undersökningen. Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner 5 kap. 10 SoL. Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, Socialstyrelsen 2014 Nr 13-14 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Avlösning utanför hemmet 13) Avlösning utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL 14) Avlösning utanför hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL 13) Kommunen erbjuder avlösning utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL. 14) Kommunen erbjuder avlösning utanför hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL. Individanpassad Inflytande och delaktighet Avlösning utanför hemmet Avlösning utanför hemmet är ett stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk. Kommunen har rutiner för avlösning utanför hemmet Erbjuder ni den 3 mars 2014 avlösning utanför hemmet till anhöriga? Svarsalternativ: Ja, avlösning erbjuds utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL till den anhöriga. Ja, avlösning erbjuds utanför hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL till den anhöriga Nej (Båda ja-svarsalternativen kan anges) Avlösning utanför hemmet: Den äldre personen som får insatser av en anhörig kan under en viss överenskommen tid, vistas vid dagverksamhet, korttidsboende, kommunal träffpunkt/anhörigcenter eller motsvarande form av öppen verksamhet, med stöd och tillsyn av kommunens personal eller personal finansierad av kommunen. För stadsdelar/stadsområden: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. 13) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som erbjuder avlösning utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut enligt SoL, svar på frågan. Täljare: antal kommuner som erbjuder avlösning utanför hemmet med stöd av biståndsbeslut. Nämnare: antal kommuner i undersökningen. 14) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut enligt SoL. Täljare: antal kommuner som erbjuder avlösning i hemmet utan biståndsbeslut. 14 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 13-14 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Avlösning utanför hemmet Nämnare: antal kommuner i undersökningen Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner 5 kap. 10 SoL. Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, Socialstyrelsen 2014 Nr 15-16 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Samarbete med anhöriga Samarbete med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL Rutiner finns för samarbete med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i 15)ordinärt boende 16)särskilt boende Individanpassad Inflytande och delaktighet Samarbete med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL Rutiner som beskriver hur personalen kan samarbeta med anhöriga til personer som får insatser enligt SoL tjänar som stöd för personalens initiativ att bjuda in anhöriga att vara delaktiga i omsorgen. Det finns rutiner för samarbete med anhöriga Har ni den 3 mars 2014 skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner för hur personalen kan samarbeta med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i 15) ordinärt boende? 16) särskilt boende? Svarsalternativ: Ja/nej Bestämmelsen i 5 kap 10 SoL innebär att äldreomsorgen förväntas utveckla ett förhållningssätt så att anhöriga bemöts på ett förtroendeingivande och stödjande sätt. Utöver att anhöriga har en mycket viktig roll för den äldre personen, är de också en viktig samarbetspartner för personalen och deras möjlighet att göra ett bra arbete. Rutiner: Ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Här avses egna lokala skriftliga rutiner eller gemensamma skriftliga rutiner som kommunen/stadsdelen/stadsområdet har tagit fram för sina verksamheter. För stadsdelar/stadsområden: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas denna. Ledningsnivå: Den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner för anhörigstöd. 15) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som har rutiner för hur personalen kan samarbeta med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i ordinärt boende. Täljare: aggregerat antal ja svar på frågan. Nämnare: antal kommuner som besvarat undersökningen. 16) Kommunen: Svar på frågan Ja/nej. Län och rike: kommuner som har rutiner för hur personalen kan samarbeta med anhöriga till personer som får insatser enligt SoL i särskilt boende. Täljare: aggregerat antal ja svar på frågan. Nämnare: antal kommuner som besvarat undersökningen. 15

Nr 15-16 Individanpassad vård och omsorg inflytande och delaktighet Samarbete med anhöriga Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner 5 kap. 10 SoL. Stöd till anhöriga vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen, Socialstyrelsen 2014 Nr 17-19 Säker vård och omsorg trygghet och säkerhet Rutiner för att förebygga ohälsa Rutiner för hur handläggare inom äldreomsorgen ska agera vd indikation på att den äldre personen 17) har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående 18) är beroende av/missbrukar förskrivna läkemedel 19) är beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel) Aktuella rutiner (ej äldre än två år) finns för hur handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen har 17)utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig 18) är beroende av/missbrukar förskrivna läkemedel 19) beroende av/missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel) Säker Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Genom tidig upptäckt av ett behov hos den enskilde och därefter åtgärd är det möjligt att förebygga ohälsa. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på våld eller missbruk kan vara ett stöd för personalen att agera, helst innan de som berörs har tagit allvarlig skada. Det är också ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kommunen har rutiner enligt indikator 17 19. 1. Har ni den 3 mars 2014 skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner för hur handläggare inom äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen 17) har utsatts för våld eller övergrepp av en anhörig/närstående? 18) är beroende/missbruk av receptbelagda läkemedel? 19) är beroende/missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel? Svarsalternativ: Ja/nej 2. Har ni under perioden mars 2012-februari 2014 följt upp dessa rutiner? Svarsalternativ: Ja/nej/ej aktuellt (rutinen upprättades efter den 3 mars 2012) 1 Svar fråga 1Ja, nej. Aktuella = svar ja/ej aktuellt fråga 2. Län och rike: kommuner som anger att de har aktuella rutiner enligt svar fråga 1 och 2. Täljare: antal kommuner som anger att de har aktuella rutiner enligt svar fråga 1och 2. Nämnare: antal kommuner som ingår i undersökningen. Mätperiod: 3 mars 2014 16 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 17-19 Säker vård och omsorg trygghet och säkerhet Rutiner för att förebygga ohälsa Enkät till landets kommuner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 20-21 Säker vård och omsorg trygghet och säkerhet Trygghetslarm 20) Garanti om maximal tid för kontakt efter larm 21) Garantera om maximal tid inom vilken den enskilde får hjälp vid konstaterat behov 20) Kommunen kan garantera kontakt inom en viss tid när den enskilde i ordinärt boende använder sitt trygghetslarm. 21) Kommunen kan garantera att den enskilde får hjälp vid konstaterat behov inom en viss tid när den enskilde personen har larmat. Säker Trygghet och säkerhet Trygghetslarm Den enskilde måste kunna lita på att trygghetslarmet fungerar när behov av stöd och hjälp uppstår. Samtliga kommuner kan garantera tid inom vilken den enskilde får kontakt och att den enskilde får hjälp inom en viss tid vid konstaterat behov. 1. Garanterar ni en maximal tid inom vilken den äldre kommer att få kontakt med personal, t.ex. via telefon, när en äldre person i ordinärt boende använder sitt trygghetslarm (utgå från vad som gällde den 3 mars 2014)? Svarsalternativ: Ja-ange tid i sekunder /nej 2. Garanterar ni en maximal inställelsetid när en äldre person i ordinärt boende använder sitt trygghetslarm (utgå från vad som gällde den 3 mars 2014)? Svarsalternativ: Ja-ange tid i minuter/nej. 1. Garantin om den maximala tiden gäller alla tider på dygnet men under normala omständigheter. Frågan gäller för samtliga personer med trygghetslarm, även dem som har insatsen utan biståndsbeslut. 2. Frågan förutsätter att personen har fått kontakt och att det finns ett konstaterat behov av besök i den äldres bostad. Garantin om den maximala tiden gäller alla tider på dygnet men under normala omständigheter. Frågan gäller för samtliga personer med trygghetslarm, även dem som har insatsen utan biståndsbeslut. 20) Kommun: ja, angiven tid anges/nej. Län och rike: kommuner som garanterar någon tid. Täljare: antal kommuner som besvarat fråga 1 med ja. Nämnare: antal kommuner som besvarat undersökningen. 21) Kommun: ja, angiven tid anges/nej. Län och rike: kommuner som garanterar någon tid. Täljare: antal kommuner som besvarat fråga 2 med ja. Nämnare: antal kommuner som besvarat undersökningen. Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner 17

Nr 20-21 Säker vård och omsorg trygghet och säkerhet Trygghetslarm Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 22 Tillgänglig vård och omsorg tillgänglighet Antal äldre personer per äldrehandläggare Antal personer 65 år och äldre med insatser enligt SoL per heltidsanställd handläggare för målgruppen Antal äldre per heltidsanställd handläggare för målgruppen. Tillgänglig Tillgänglighet Antal personer per handläggare Ett högt antal personer per handläggare försvårar möjligheter för den enskilde att få kontakt med handläggaren. Antalet måste relateras till antalet insatser och de äldres behov. 1. Ange antal handläggare omräknat till årsarbetare, som var anställda inom äldreomsorgen, den 1 mars 2014. Svarsalternativ: Antal årsarbetare (Om fältet lämnas tomt tolkas detta som vet ej ) Beräkning av årsarbetare: Antalet årsarbetare räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden i procent för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade, Beräkning av sysselsättningsgrad för timavlönade: Antal arbetade timmar i månaden före mätdatum dividerad med 165 (som är en schablon för heltidssysselsättning för en månad). Även vikarier räknas. Handläggare som var helt lediga, på semester, tjänstlediga eller sjukskrivna, under hela februari exkluderades. Eventuell vikarie inkluderades då istället. Svar fråga 1. Kommun: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt SoL i kommunen den 28 februari 2014 per heltidsanställd handläggare. I länet/riket: totalt antal personer 65 år och äldre med beslut enligt SoL per handläggare enligt undersökningen (aggregerade uppgifter). Mätperiod: 28 februari 2014 Enkät till enheter i landets kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Borås. Socialstyrelsens register socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning 28 feb 2014. Nr 23 Tillgänglig vård och omsorg Personalomsättning Handläggare som slutat arbeta inom äldreomsorgen det senaste året. handläggare inom äldreomsorgen som slutat arbeta inom äldreomsorgen det senaste året Tillgänglig 18 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 23 Tillgänglig vård och omsorg Personalomsättning Tillgänglighet Personalomsättning En hög andel personal som slutar innebär svårigheter att upprätthålla kompetens och kontinuitet i vården och omsorgen. Låg andel 1. Ange antal månadsavlönade handläggare inom äldreomsorgen som var anställda den 3 mars 2013. 2. Av handläggarna i fråga 1, ange antal som fortfarande var anställda inom äldreomsorgen den 3 mars 2014. Svarsalternativ: Antal 1 Frågan gäller enbart antalet handläggare (i heltal) oavsett tjänstgöringsgrad. Kommun: Täljare: Antal handläggare (fråga 1) minus antal handläggare (fråga 2). Nämnare: antalet handläggare 3 mars 2013 (svar fråga 1). Län och rike: Aggregerade svar fråga 2 delat med aggregerade svar fråga 1. Mätperiod: 3 mars 2013-3 mars 2014 Enkät till landets kommuner Nr 24-25 Kunskapsbaserad vård och omsorg Yrkeserfarenhet Heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till tre år Heltidsarbetande handläggare som arbetat 3 år eller längre 24) heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till tre år 25) heltidsarbetande handläggare som arbetat 3 år eller längre Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Yrkeserfarenhet Det ska enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer, framgår att personal som arbetar med dessa uppgifter bör ha socionomexamen. Kommunerna ska verka för att ha handläggare som har socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet av socialt arbete inom äldreomsorgen. 1. Ange antal handläggare omräknat till årsarbetare, som var anställda inom äldreomsorgen, den 1 mars 2014. Svarsalternativ: Antal årsarbetare (Om fältet lämnas tomt tolkas det som vet ej ) 2. Fördela handläggarna omräknat till årsarbetare (fråga 1) efter hur länge de arbetat som handläggare inom äldreomsorgen i er eller i annan kommun. Svarsalternativ: Upp till och med 1 år, antal årsarbetare 19

Nr 24-25 Kunskapsbaserad vård och omsorg Yrkeserfarenhet Över 1 år t.o.m. 3 år, antal årsarbetare Över 3 år, antal årsarbetare Uppgiften saknas, antal årsarbetare Beräkning av årsarbetare: Antalet årsarbetare räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden i procent för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade. Beräkning av sysselsättningsgrad för timavlönade: Antalet arbetade timmar i månaden före mätdatum dividerad med 165 (som är en schablon för heltidssysselsättning för en månad). 24) Kommunen: heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till tre år. Täljare: antal som arbetat upp till 3 år, svar fråga 2. Nämnare: antal handläggare totalt, svar fråga1. Län och rike: Täljare: totalt antal heltidsarbetande handläggare som arbetat upp till 3 år i länet/riket, aggregerat svar fråga 2. Nämnare: totalt antal handläggare, Aggregerat svar fråga1. 25) Kommunen: heltidsarbetande handläggare som arbetat 3 år eller längre. Täljare: antal som arbetat tre år eller längre, svar fråga 2. Nämnare: antal handläggare totalt, svar fråga 1. Län och rike: Täljare: totalt antal heltidsarbetande handläggare som 3 år eller längre i länet/riket, aggregerat svar fråga 2. Nämnare: totalt antal handläggare, Aggregerat svar fråga 1. Mätperiod: 1 mars 2014 Enkät till landets kommuner 3 kap. 3 andra stycket SoL. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2007:17)om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer, Nr 26 Kunskapsbaserad vård och omsorg Äldrehandläggarnas kompetens Plan för kompetensutveckling Kommunen har en samlad och aktuell plan för kompetensutveckling för de handläggare som ansvarar för ärenden enligt SoL för personer 65 år och äldre. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Äldrehandläggarnas kompetens En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Kommunen har en samlad och aktuell plan för äldrehandläggarnas kompetensutveckling Har ni den 3 mars 2014 en samlad aktuell plan för handläggarnas kompetensutveckling? Svarsalternativ: Ja/nej 20 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OM SORG OM ÄLDRE, 2014

Nr 26 Kunskapsbaserad vård och omsorg Äldrehandläggarnas kompetens Med aktuell avses här att planen ska ha upprättats eller reviderats under de senaste 24 månaderna, d.v.s. efter den 3 mars 2012. Samlad plan: en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och kartläggning samt analys av handläggarnas individuella kompetens. Kompetensutveckling: innebär att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning. Svar på frågan, Ja eller nej. Län och riket: Täljare: totalt antal kommuner i länet/riket som anger att de har en samlad plan för kompetensutveckling för de handläggare som ansvarar för ärenden enligt SoL för personer 65 år och äldre den 3 mars 2014. Nämnare: antal kommuner som besvarat undersökningen i länet/riket. Mätperiod: 3 mars 2014 Enkät till landets kommuner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 21