Metodbilaga. Äldreguiden 2012 Öppna jämförelser Äldreomsorg och hemsjukvård

Transkript

1 Metodbilaga Äldreguiden 2012 Öppna jämförelser Äldreomsorg och hemsjukvård

2 Innehåll Metod 3 Bakgrund 3 Innehåll 3 Nytt för Äldreguiden Jämförbarhet med Arbetssätt och metod 4 Datakällor och svarsfrekvens 4 Enkäter nödvändiga för att fånga uppgifter på enhetsnivå 5 Genomförande av enkätundersökningen och kvalitetssäkring av data 5 Redovisning 5 Uppgifter som saknas, låga tal och kursiverade uppgifter 6 Varför finns olika medelvärden på riksnivå för samma mått? 6 Viktade värden för äldreboenden 6 Varför redovisas uppgifter om läkemedel i Äldreguiden? 6 Viktigaste resultaten 7 Svar från kommun- och enhetsundersökningen som inte redovisas i Äldreguiden 7 Biståndsbeslut i hemtjänst och särskilt boende 7 Aktiviteter och fysisk träning 7 Utveckling av Äldreguiden 8 Indikatorer hemtjänst 9 Indikatorer äldreboenden och korttidsboenden 12 Indikatorer dagverksamheter 18 Indikatorer kommuner/stadsdelar 21 Hemtjänst 21 Indikatorer kommuner/stadsdelar 26 Boenden omsorg (äldreboende och korttidsboende) 26 Indikatorer kommuner/stadsdelar 33 Boende vård (äldreboende och korttidsboende) 33 Indikatorer kommuner/stadsdelar 40 Hembesök och personal 40 Indikatorer kommuner/stadsdelar 43 Bakgrundsfaktorer 43 Informativ webbplats 2011 och mars Enkät, hemtjänstverksamhet 49 Enkät, särskilda boenden 55 Enkät, dagverksamhet 68 Enkät, kommuner/stadsdelar 73 2

3 Metod Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom äldreomsorgen och hemsjukvården samt att årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Öppna jämförelser omfattar uppgifter om vården och omsorgen om äldre personer i landets kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. En första publicering av öppna jämförelser inom äldreomsorg och hemsjukvård skedde Äldreguiden 2012 är den sjätte publiceringen. I begreppet hemsjukvård ingår den hälso- och sjukvård som ges både i särskilt boende och i ordinärt boende. Uppgifter om hemsjukvård i ordinärt boende saknas dock. Det beror på att endast drygt hälften av landets kommuner har tagit över ansvaret från respektive landsting för denna verksamhet. Beroende på huvudmannaskapet har enheterna olika uppdrag. Jämförelser mellan olika enheter med olika uppdrag kan inte göras. Jämförbara uppgifter om landstingens hemsjukvård saknas. Innehåll Äldreguiden innehåller uppgifter som speglar kommunernas ansvar för vården och omsorgen om personer 65 år och äldre. Här ingår också uppgifter om olika enheter; permanent särskilt boende (i Äldreguiden kallat äldreboende), korttidsboende, hemtjänst och dagverksamhet. Sammanlagt presenteras 58 indikatorer, åtta bakgrundsfaktorer och elva indikatorer som beskriver hur kommunerna informerar allmänheten om äldreomsorg på sin hemsida. Andelen kommuner/stadsdelar som har den efterfrågade informationen kan ses via en särskild länk. Sommaren 2011 granskade Socialstyrelsen samtliga kommuners och stadsdelars hemsidor. Fokus för granskningen var omfattningen av kommunernas information om äldreomsorgens olika tjänster och den enskildes rättighet att få ett beslut prövat. En mindre uppföljning av denna granskning genomfördes i mars Nytt för Äldreguiden 2012 Äldreguiden 2012 publiceras nu för första gången på våren i stället för på hösten. Det finns flera fördelar med detta: Enkäterna besvaras vid under ungefär samma mättidpunkt som används för de flesta indikatorerna. Det gör det lättare för uppgiftslämnaren att svara på frågorna i enkäterna. Huvudmännen har möjlighet att använda uppgifterna i sin verksamhetsplanering för nästa år. Tiden från insamling till publicering blir avsevärt kortare. 3

4 Vissa resultat från Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboende publiceras i Äldreguiden på kommunnivå. Enheter med enbart korttidsboende presenteras för första gången med indikatorer som är jämförbara med övriga särskilda boenden. Nytt är också att besökaren kan se vilka enheter som har gruppboenden för personer med demenssjukdomar samt vilka äldreboenden som också har enstaka personer i korttidsvistelse/korttidsboende. Resultaten har i tidigare versioner sammanfattats med hjälp av indexerade uppgifter och omdömen. Detta tas bort i årets Äldreguide. I stället presenteras de verkliga talen, uttryckta i procent. Snittvärden finns för riket, län och kommun. Ett fåtal indikatorer presenteras med ja- eller nejsvar. Uppgifter om personaltäthet, antal visstidsanställda, andel legitimerad personal och antal anställda per chef tas bort. Verksamheterna har haft mycket svårt att lämna underlaget som låg till grund för dessa uppgifter. Jämförbarhet med 2011 Det är endast ett fåtal indikatorer som kan jämföras med värden från föregående år. Mått som beskriver omsorgspersonalens utbildning och rörlighet är jämförbara på enhets- och kommunnivå. Riskbedömningar med avseende på fall, trycksår och undernäring samt läkemedelsgenomgångar är jämförbara med värden från föregående år för enheter som enbart har personer i permanent särskilt boende (äldreboenden). Två läkemedelsindikatorer som presenteras på kommunnivå är också jämförbara över tid. Skälet till den försämrade jämförbarheten är att undersökningen genomfördes för första gången under hösten i stället för under våren och nya mätperioder användes för flera mått. Det handlar också om att en ny presentationsform av äldreboenden introduceras. Samtliga äldreboenden, inklusive boenden med korttidsplatser i en kommun/stadsdel presenteras under en flik. Syftet är att ge besökaren en samlad bild av vilka boenden som finns i Äldreguiden i en kommun eller stadsdel. Värden för korttidsboenden inkluderas i äldreboenden med sådana platser. Så har inte varit fallet tidigare. Mått som rör personer som får vård och omsorg i äldreboenden med korttidsplatser blir därmed inte jämförbara med tidigare värden. En ny läkemedelsindikator introduceras, två läkemedelsindikatorer tas bort, liksom de mått som bygger på uppgifter om antal årsarbeten i en verksamhet, det vill säga personaltäthet, antal visstidsanställda, andel legitimerad personal och antal anställda per chef. Arbetssätt och metod Datakällor och svarsfrekvens Uppgifterna till Äldreguiden baseras på: en enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö enkäter till särskilda boendeformer, hemtjänst- och dagverksamheter SCBs befolkningsregister Socialstyrelsens officiella statistik för socialtjänst 4

5 Socialstyrelsens läkemedelsregister en granskning av kommunernas och stadsdelarnas information på respektive webbplats från 2011, kompletterad med en uppdaterad granskning 2012 av kommunernas information om den äldre medborgarens rätt att överklaga ett biståndsbeslut. 316 av totalt 321 kommuner och stadsdelar har svarat på frågorna som var riktade direkt till kommunerna/stadsdelarna. Uppgifter om särskilda boenden, hemtjänst- och dagverksamheter finns dock ifrån varje kommun eller stadsdel och omfattar 97 procent av de särskilda boendeformerna, 91 procent av hemtjänstenheterna 96 procent av dagverksamheterna Enkäter nödvändiga för att fånga uppgifter på enhetsnivå I avsaknad av statistik och register bygger en stor del av innehållet i Äldreguiden på uppgifter som hämtats in via enkäter genom den årliga kommunoch enhetsundersökningen. Drygt 5200 enheter har varit involverade i att besvara frågorna i enkäterna. Samtliga uppgifter på enhetsnivå och flera data på kommunnivå bygger på egenrapporterade uppgifter. Genomförande av enkätundersökningen och kvalitetssäkring av data En elektronisk enkät skickades via e-post till kontaktpersonerna för kommunerna och de olika svarsenheterna samt till kommunernas registratorer den 31 oktober Innehållet i enkäten hade dessförinnan bearbetats i samverkan med representanter för olika kommuner, Famna och Vårdföretagarna samt Sveriges Kommuner och Landsting. Totalt deltog 321 kommuner och stadsdelar samt drygt enheter i äldreboenden, hemtjänst- och dagverksamheter i undersökningen. Enkätutskick och insamling av svaren administrerades av Statistiska Centralbyrån, SCB. Enkäten stängdes den 20 december Data bearbetades och resultaten returnerades till kommunernas kontaktpersoner för granskning och justering den 30 januari Enkätdata bearbetades återigen utifrån justerade svar och orimliga värden om mer än 100 procent togs bort. Redovisning De flesta värden presenteras uttryckta i procent. I kommunredovisningen finns möjlighet till jämförelser med län och riket. Ett fåtal indikatorer presenteras med ja- eller nejsvar. Hemtjänst- och dagverksamheter, korttidsboenden och äldreboenden presenteras på enhetsnivå. Värden för riket finns för jämförelser. Det finns endast drygt 200 renodlade korttidsboenden i landet. De allra flesta personerna i korttidsvistelser/boenden får vård- och omsorg tillsammans med personer i permanent särskilt boende. I Äldreguiden är äldreboende detsamma som permanent särskilt boende. 5

6 På kommun- och stadsdelsnivå redovisas resultat för samtliga hemtjänstverksamheter och äldreboenden som kommunen ansvarar för, inklusive verksamheter i enskild regi. Undantaget är hemtjänstverksamheterna i stadsdelarna i Stockholm. Dessa verkar stadsdelsövergripande, varför summering inte kan ske på denna nivå. Uppgifter från 2011 års brukarundersökning redovisas också för kommuner och stadsdelar. Uppgifter som saknas, låga tal och kursiverade uppgifter Tecknet ** anger att uppgiften inte redovisas. Orsakerna kan vara flera. Det kan handla om att frågan som ger underlag till uppgiften inte har besvarats eller att svaret har resulterat i ett orimligt värde på över 100 procent. Mått som baseras på uppgifter med ett, två eller tre personer till antalet redovisas inte heller men då är orsaken av integritetsskäl. Det innebär att enheter med färre än fyra personer som får vård och omsorg inte finns med i Äldreguiden på enhetsnivå. Uppgifter som relaterar till ett mindre antal än 20 kursiveras. Det är för att markera att uppgiften är statistiskt osäker och kan förändras kraftigt även vid små förändringar i verksamheten från ett mättillfälle till ett annat. Uppgifter från undersökningen om äldres uppfattning om kvalitet i äldreomsorgen, redovisas endast om 30 personer eller fler har besvarat frågan. Varför finns olika medelvärden på riksnivå för samma mått? Resultat som presenteras på enhetsnivå kan jämföras med medelvärden för hela riket. De värden som presenteras på kommunnivå kan jämföras med resultat för både län och riket. Medelvärden för riket för ett mått, kan vara olika, beroende på om värdet presenteras relaterat till enheter eller relaterat till kommuner. Det finns flera skäl till detta. På enhetsnivå exkluderas små tal, men på kommunnivå inkluderas samtliga värden, även små tal. På kommunnivå inkluderas värden för ett mått för samtliga enheter (hemtjänst, äldreboende etc), på enhetsnivå presenteras måttet för varje enhetstyp. Viktade värden för äldreboenden En person kan bo i ett boende som ligger i en annan kommun, än den som ansvarar för beslutet. Värden som summeras på kommunnivå viktas så att resultaten återförs till den kommun som ansvarar för beslutet och finansieringen av personens vård och omsorg. Varför redovisas uppgifter om läkemedel i Äldreguiden? Äldreguiden har den äldre personen som får vård och omsorg i fokus, oavsett ansvarig huvudman. Uppgifter om läkemedel och läkemedelsgenomgångar är ett ansvar för landstingen genom ansvarig läkare. Men optimal läkemedelsbehandling är också ett ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor eller annan personal som träffar den äldre personen dagligen, ska bidra med sina observationer i syfte att åstadkomma en optimal läkemedelsbehandling för varje enskild person. 6

7 Viktigaste resultaten Undersökningen visar att 74 procent av de äldre med hemtjänst och 87 procent i särskilt boende hade en aktuell plan som inte var äldre än sex månader vid mättillfället. Målet är att samtliga personer med äldreomsorg har en genomförandeplan. De äldres behov förändras dock snabbt, därför bör planen uppdateras regelbundet, minst var sjätte månad. Vid jämförelse med föregående år har något fler personer i permanent särskilt boende fått en riskbedömning avseende fall, trycksår och undernäring. Variationerna är dock fortfarande stora mellan kommunerna; från 0 till 100 procent. Andelen personer i korttidsboenden som har fått riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar är avsevärt lägre vid jämförelser med personer i permanent särskilt boende. Det är första gången dessa mått för denna boendeform redovisas. 53 procent av enheterna rapporterar att de också har gruppboenden för personer med demenssjukdomar. I dessa boenden bor cirka personer. Även dessa uppgifter presenteras på nationell nivå för första gången. Svar från kommun- och enhetsundersökningen som inte redovisas i Äldreguiden Biståndsbeslut i hemtjänst och särskilt boende Kommun- och enhetsundersökningen innehöll frågor om hur kommunerna följer upp biståndsbeslut i hemtjänst och i särskilt boende. Flera kommuner kunde inte besvara frågorna på grund av att uppföljningar inte registreras i kommunernas verksamhetssystem. Svaren från de kommuner som kunde besvara frågan visar att knappt 35 procent av de äldre med hemtjänst hade fått sitt beslut uppföljt under det senaste halvåret. Bland äldre med särskilt boende var motsvarande andel 13 procent. I en öppen fråga hade kommunerna möjlighet att kommentera de uppgifter de lämnat. De flesta kommentarerna rörde svårigheter att ta fram uppgifterna eller tolkningar av frågorna. 40 kommuner eller stadsdelar (av totalt 321 kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm) skriver att handläggarna inte gör uppföljningar av beslut om särskilt boende. Istället hänvisar man till utförarna och deras uppföljningar av genomförandeplaner. Flera kommuner skriver att de endast gör uppföljningar på begäran från utförare, anhöriga eller någon annan. Aktiviteter och fysisk träning Två frågor behandlade de boendes tillgång till aktiviteter och fysisk träning. Båda områdena är svåra att definiera och frågorna innehöll därför en stor mängd text. De som besvarade enkäterna ombads att ange uppgifterna för vecka 45 som inföll under svarsperioden. Respondenterna ombads också att utesluta personer i korttidsboende. Många enheter hörde av sig med besked om att man inte kunde ange uppgifterna, då de inte var dokumenterade. Man hade också svårt att tolka innehållet i frågan. Vid analys av resultatet visade 7

8 det sig att många enheter hade angett svar som gav orimliga värden på långt över 100 procent. Uppgifterna redovisas därför inte i årets Äldreguide. Utveckling av Äldreguiden Uppgifter om personaltäthet och andel visstidsanställda har tagits bort i årets Äldreguide. Verksamheterna hade mycket svårt att lämna underlaget som låg till grund för uppgifterna. Under året prövas i samband med en pilotundersökning alternativa sätt att beskriva personaltäthet som kan publiceras i Äldreguiden Från och med år 2013 kommer Äldreguiden att enbart rikta sig till äldre och deras närstående och innehålla lättillgänglig och överskådlig information på kommun- och enhetsnivå. Syftet är att Äldreguiden ska tjäna som en vägledare för den äldre personen när behov av hemtjänst eller särskilt boende uppstår. 8

9 Indikatorer hemtjänst 1 Aktuell genomförandeplan Mått Andel personer 65 år och äldre i hemtjänst med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Syfte Uppföljningen av beslut om insatser enligt 4 kap. 1 SoL bör göras vid behov, dock minst en gång var sjätte månad för att säkerställa att de planerade insatserna svarar mot biståndsbeslutet och den enskildes aktuella behov samt att insatserna fortfarande bidrar till att uppställda mål nås. Riktning Högt värde Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst, med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om insatser i hemtjänstverksamheter den 1 oktober Med aktuell menas att planen inte ska vara äldre än sex månader. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Syftet med uppföljningen är att kontrollera att den äldre personen får sina behov tillgodosedda med gällande beslut som grund. Det är personer i verksamheterna som anger om en uppföljning har skett. Innebörden av en sådan uppföljning kan av de som besvarat enkäten, tolkas på olika sätt. 2 Delaktighet Mått Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober Syfte Såväl självbestämmande som delaktighet och inflytande har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Med delaktighet avses den äldre personens möjligheter att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att personen som berörs är delaktig och införstådd med planeringen. Riktning Högt värde. Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst som varit delaktiga i att utforma sin, aktuella, genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Indikatorn baseras på personalens bedömning av den äldre personens, alternativt de anhörigas eller legala företrädares 9

10 delaktighet. Detta bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet. Den äldre personens förmåga att vara delaktiga kan vara nedsatt på grund av kognitiv svikt eller en demenssjukdom. Måttet belyser inte graden av delaktighet, dvs säger inget om hur eller på vilket sätt den äldre personen eller anhörig varit delaktig. 3 Utbildning, månadsavlönad omsorgspersonal Mått Andel personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Syfte För att det ska vara möjligt att bedriva en god vård och omsorg måste det finnas utbildad, kunnig och erfaren personal som kan tillgodose individens behov. Gediget yrkeskunnande är en förutsättning för att åstadkomma bra resultat och hög kvalitet i verksamheterna. Riktning Högt värde. beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal med adekvat yrkesutbildning på enheten den 1 oktober Nämnare:Totalt antal månadsavlönad omsorgspersonal på enheten, 1 oktober Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Med yrkesutbildning avses genomgången vårdlinje, social servicelinje eller omvårdnadsprogram i gymnasieskolan eller minst 900 poäng i karaktärsämnen inom dessa program. Karaktärsämnena ska ha lästs inom Komvux eller arbetsmarknads/uppdragsutbildning. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Svårigheter att validera och ange medarbetarnas kompetenser enligt definitionen i indikatorn. 4 Personalrörlighet, omsorgspersonal Mått Andel månadsavlönad omsorgspersonal som slutat på enheten mellan den 1 oktober 2010 till den 1 oktober Syfte När kontinuiteten brister kan hjälpen upplevas som otrygg. Låg omsättning kan innebära bättre förutsättningar att upprätthålla en personkontinuitet. Området lyfts fram som en viktig faktor för god kvalitet i flera olika undersökningar bland äldre personer. Hög omsättning kan ibland förklaras av pensionsavgångar eller barnledighet. Riktning Lågt värde 10

11 beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal som var anställd på enheten den 1 oktober 2010 och som slutat den 1 oktober Nämnare: Totalt antal månadsavlönad omsorgspersonal anställda på enheten den 1 oktober Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Tolkning av måttet som beskriver en förutsättning för kontinuitet. 5 Rutiner för att förebygga undernäring Mått Förekomst av skriftliga rutiner i hemtjänstverksamheter den 1 oktober 2011 som beskriver hur omsorgspersonalen ska agera när de misstänker att en enskild person är undernärd eller felnärd. Syfte Undernäring hos äldre personer är vanligt förekommande. Personer med undernäring drabbas oftare av infektioner. Rutinerna innebär att omsorgspersonalen vet vem eller vilka personer som kan kontaktas, och som kan erbjuda den äldre personen insatser som syftar till att förebygga eller stoppa utvecklingen av allvarliga näringsbrister. beskrivning Enheten har ja/nej skriftliga rutiner den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Olika tolkning av innehållet i efterfrågade skriftliga rutiner kan förekomma. 11

12 Indikatorer äldreboenden 1 och korttidsboenden 1 Aktuell genomförandeplan Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Syfte Uppföljningen av beslut om insatser enligt 4 kap. 1 SoL bör göras vid behov, dock minst en gång var sjätte månad för att säkerställa att de planerade insatserna svarar mot biståndsbeslutet och den enskildes aktuella behov samt att insatserna fortfarande bidrar till att uppställda mål nås. Riktning Högt värde Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om insatser i permanent särskilt boende eller korttidsboende den 1 oktober Med aktuell menas att planen inte ska vara äldre än sex månader. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Syftet med uppföljningen är att kontrollera att den äldre personen får sina behov tillgodosedda med gällande beslut som grund. Det är personer i verksamheterna som anger om en uppföljning har skett. Innebörden av en sådan uppföljning kan av de som besvarat enkäten, tolkas på olika sätt. 2 Delaktighet Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober Syfte Såväl självbestämmande som delaktighet och inflytande har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Med delaktighet avses den äldre personens möjligheter att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att personen som berörs är delaktig och införstådd med planeringen. Riktning Högt värde. Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboenden 1 I Äldreguiden är äldreboende detsamma som permanent särskilt boende. 12

13 som varit delaktiga i att utforma sin, aktuella, genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende, den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Indikatorn baseras på personalens bedömning av den äldre personens, alternativt de anhörigas eller legala företrädares delaktighet. Detta bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet. Den äldre personens förmåga att vara delaktiga kan vara nedsatt på grund av kognitiv svikt eller en demenssjukdom. Måttet belyser inte graden av delaktighet, dvs säger inget om hur eller på vilket sätt den äldre personen eller anhörig varit delaktig. 3 Utbildning, månadsavlönad omsorgspersonal Mått Andel personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Syfte För att det ska vara möjligt att bedriva en god vård och omsorg måste det finnas utbildad, kunnig och erfaren personal som kan tillgodose individens behov. Gediget yrkeskunnande är en förutsättning för att åstadkomma bra resultat och hög kvalitet i verksamheterna. Riktning Högt värde. beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal med adekvat yrkesutbildning på enheten den 1 oktober Nämnare: Totalt antal månadsavlönad omsorgspersonal på enheten den 1 oktober Med yrkesutbildning avses genomgången vårdlinje, social servicelinje eller omvårdnadsprogram i gymnasieskolan eller minst 900 poäng i karaktärsämnen inom dessa program. Karaktärsämnena ska ha lästs inom Komvux eller arbetsmarknads/uppdragsutbildning. Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Svårigheter att validera och ange medarbetarnas kompetenser enligt definitionen i indikatorn. 4 Personalrörlighet, omsorgspersonal Mått Andel månadsavlönad omsorgspersonal som slutat på enheten mellan den 1 oktober 2010 till den 1 oktober Syfte När kontinuiteten brister kan hjälpen upplevas som otrygg. Låg omsättning kan innebära bättre förutsättningar att upprätthålla en personkontinuitet. Området lyfts fram som en viktig faktor för god kvalitet i flera olika undersökningar bland äldre 13

14 personer. Hög omsättning kan ibland förklaras av pensionsavgångar eller barnledighet. Riktning Lågt värde beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal som var anställd vid enheten den 1 oktober 2010 och som slutat den 1 oktober Nämnare: Totalt antal månadsavlönad omsorgspersonal anställda vid enheten den 1 oktober Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Tolkning av måttet som beskriver en förutsättning för kontinuitet. 5 Riskbedömning fall Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende fall den 1 oktober Syfte Identifieringen av vilka personer som riskerar att falla syftar till att så långt som möjligt förebygga skador och öka tryggheten för de äldre. Riktning Högt värde beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende fall den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende, den 1 oktober Med aktuell menas att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. Riskbedömningen utgör ett första steg i att förebygga fall, men indikatorn speglar inte om några förebyggande åtgärder faktiskt genomförts. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Riskbedömningarna kan utföras på olika sätt. Sättet att registrera eller dokumentera om riskbedömningar har genomförts kan variera mellan olika enheter, vilket kan påverka kvaliteten av uppgifterna som rapporterats. 6 Riskbedömning, trycksår Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende trycksår den 1 oktober Syfte Identifieringen av vilka personer som riskerar att utveckla trycksår syftar till att så långt som möjligt förebygga skador och öka tryggheten för de äldre. Riktning Högt värde 14

15 beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende trycksår den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende den 1 oktober Med aktuell menas att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. Riskbedömningen utgör ett första steg i att förebygga trycksår, men indikatorn speglar inte om några förebyggande åtgärder faktiskt genomförts. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Riskbedömningarna kan utföras på olika sätt. Sättet att registrera eller dokumentera om riskbedömningar har genomförts kan variera mellan olika enheter, vilket kan påverka kvaliteten av uppgifterna som rapporterats. 7 Riskbedömning, undernäring Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende undernäring den 1 oktober Syfte Identifieringen av vilka personer som riskerar att utveckla undernäring syftar till att så långt som möjligt förebygga skador och öka tryggheten för de äldre. Riktning Högt värde beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende undernäring den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende den 1 oktober Med aktuell menas att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. Riskbedömningen utgör ett första steg i att förebygga undernäring, men indikatorn speglar inte om några förebyggande åtgärder faktiskt genomförts. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Riskbedömningarna kan utföras på olika sätt. Sättet att registrera eller dokumentera om riskbedömningar har genomförts kan variera mellan olika enheter, vilket kan påverka kvaliteten av uppgifterna som rapporterats. 8 Läkemedelsgenomgång Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell läkemedelsgenomgång den 1 oktober Syfte Läkemedel är den dominerande medicinska behandlingsformen för äldre personer. Flera olika läkemedel och vissa olämp- 15

16 liga kombinationer av läkemedel ökar riskerna för oönskade effekter. Det är därför viktigt att läkare, i samverkan med bland annat sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård regelbundet ser över och kvalitetssäkrar individens läkemedelanvändning i så kallade läkemedelsgenomgångar. Riktning Högt värde beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell läkemedelsgenomgång den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende den 1 oktober Med aktuell menas att genomgången inte ska vara äldre än tolv månader. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Läkemedelsgenomgångarna kan utföras på olika sätt och det kan finnas olikheter i vad som räknas som en läkemedelsgenomgång. Sättet att registrera eller dokumentera om läkemedelsgenomgångar har genomförts kan variera mellan olika enheter, vilket kan påverka kvaliteten av uppgifterna som rapporterats. 9a Mått Syfte Riktning Eget rum, hygienutrymme, kokmöjlighet Samtliga personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende har eget rum/bostad, eller delar bostad med anhörig den 1 oktober Bostaden har eget hygienutrymme och kokmöjlighet. Personer som behöver vård- och omsorg har rätt till ett boende som ger förutsättningar för den boende att behålla sitt självbestämmande och sin integritet. Indikatorn beskriver en sådan förutsättning. Måttet anges med ja/nej och presenteras med ett ja när samtliga personer i boendet har eget rum, hygienutrymme och kokmöjlighet. beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende med eget rum, hygienutrymme och kokmöjlighet den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Kokmöjlighet tolkas olika av respondenterna. 9b Mått Eget rum, hygienutrymme Samtliga personer 65 år och äldre i korttidsboende har eget rum/bostad, eller delar bostad med anhörig den 1 oktober Bostaden har eget hygienutrymme. 16

17 Syfte Riktning Personer som behöver vård- och omsorg har rätt till ett boende som ger förutsättningar för den boende att behålla sitt självbestämmande och sin integritet. Indikatorn beskriver en sådan förutsättning. Vistelse i ett korttidsboende är i många fall tillfällig, varför egen kokmöjlighet exkluderas i denna beskrivning. Måttet anges med ja/nej och presenteras med ett ja när samtliga personer i boendet har eget rum och hygienutrymme. beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i korttidsboende med eget rum och hygienutrymme den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL i korttidsboende den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Bra måltidsordning Mått Boendet (permanent särskilt boende eller korttidsboende) kan erbjuda måltider fördelade över dygnet den 1 oktober 2011 enligt expertrekommendationer. Syfte Måltiderna bör spridas över så stor del av dygnet som det är möjligt. Personer med nedsatt aptit kan på så sätt öka intaget av mat och få i sig tillräckligt med energi och näring. Mat bör erbjudas vid minst sex tillfällen och nattfastan bör inte överskrida 10 till 11 timmar. Nattmål ges enligt önskemål. Riktning Måttet anges med ja/nej och presenteras med ett ja när måltidsordning till fullo kunde erbjudas enligt expertrekommendationer. Beskrivning För varje måltid angavs en tid för erbjudande. Enheten angav om man kunde erbjuda måltiderna inom angivna tidsintervaller med att ange ja eller nej den 1 oktober Servicehus inkluderades ej. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Beroende på hur frågan ställdes, framgår det inte av svaren om måltidsordningen är tillgänglig för samtliga personer i ett boende eller för en enstaka individ. 17

18 Indikatorer dagverksamheter 1 Aktuell genomförandeplan Mått Andel personer 65 år och äldre med dagverksamhet med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Syfte Uppföljningen av beslut om insatser enligt 4 kap. 1 SoL bör göras vid behov, dock minst en gång var sjätte månad för att säkerställa att de planerade insatserna svarar mot biståndsbeslutet och den enskildes aktuella behov samt att insatserna fortfarande bidrar till att uppställda mål nås. Riktning Högt värde Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om dagverksamhet, med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om dagverksamhet den 1 oktober Personer med beslut om dagverksamhet vid enheten inkluderas, oavsett de besökte verksamheten den aktuella dagen. Med aktuell menas att planen inte ska vara äldre än sex månader. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Syftet med uppföljningen är att kontrollera att den äldre personen får sina behov tillgodosedda med gällande beslut som grund. Det är personer i verksamheterna som anger om en uppföljning har skett. Innebörden av en sådan uppföljning kan av de som besvarat enkäten, tolkas på olika sätt. 2 Delaktighet Mått Andel personer 65 år och äldre i dagverksamhet som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober Syfte Såväl självbestämmande som delaktighet och inflytande har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Med delaktighet avses den äldre personens möjligheter att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att personen som berörs är delaktig och införstådd med planeringen. Riktning Högt värde. Beskrivning Täljare: Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt 4 kap. 1 SoL som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan i dagverksamheter den 1 oktober Nämnare: Antal personer 65 år och äldre beslut enligt 4 kap. 1 SoL i dagverksamhet den 1 oktober Personer med be- 18

19 slut om dagverksamhet vid enheten inkluderas, oavsett de besökte verksamheten den aktuella dagen. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Indikatorn baseras på personalens bedömning av den äldre personens, alternativt de anhörigas eller legala företrädares delaktighet. Detta bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet. Den äldre personens förmåga att vara delaktiga kan vara nedsatt på grund av kognitiv svikt eller en demenssjukdom. Måttet belyser inte graden av delaktighet, dvs säger inget om hur eller på vilket sätt den äldre personen eller anhörig varit delaktig. 3 Utbildning, månadsavlönad omsorgspersonal Mått Andel personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Syfte För att det ska vara möjligt att bedriva en god vård och omsorg måste det finnas utbildad, kunnig och erfaren personal som kan tillgodose individens behov. Gediget yrkeskunnande är en förutsättning för att åstadkomma bra resultat och hög kvalitet i verksamheterna. Riktning Högt värde. beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal med adekvat yrkesutbildning vid enheten den 1 oktober Nämnare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal vid enheten 1 oktober Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Med yrkesutbildning avses genomgången vårdlinje, social servicelinje eller omvårdnadsprogram i gymnasieskolan eller minst 900 poäng i karaktärsämnen inom dessa program. Karaktärsämnena ska ha lästs inom Komvux eller arbetsmarknads/uppdragsutbildning. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Svårigheter att validera och ange medarbetarnas kompetenser enligt definitionen i indikatorn. 4 Personalrörlighet, omsorgspersonal Mått Andel månadsavlönad omsorgspersonal som slutat på enheten mellan den 1 oktober 2010 till den 1 oktober 2011 i dagverksamheter. Syfte När kontinuiteten brister kan hjälpen upplevas som otrygg. Låg omsättning kan innebära bättre förutsättningar att upprätthålla en personkontinuitet. Området lyfts fram som en viktig faktor för god kvalitet i flera olika undersökningar bland äldre personer. Hög omsättning kan ibland förklaras av pensionsavgångar eller barnledighet. 19

20 Riktning Lågt värde beskrivning Täljare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal som var anställd vid enheten den 1 oktober 2010 och som slutat den 1 oktober 2011 i dagverksamhet. Nämnare: Antal månadsavlönad omsorgspersonal anställda vid enheten den 1 oktober Med omsorgspersonal avses undersköterskor, vårdbiträden eller hemvårdare. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Sättet att registrera och beräkna antalet omsorgspersonal kan variera mellan uppgiftslämnarna. Tolkning av måttet som beskriver en förutsättning för kontinuitet. 20

21 Indikatorer kommuner/stadsdelar Hemtjänst 1 Bemötande Mått Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem, Syfte Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Riktning Högt värde Beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de var mycket nöjda med personalens bemötande. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat den nationella brukarundersökningen, Andelen mycket nöjda beräknas utifrån antalet som svarat 8 10 på den 10-gradiga skalan, där 10 står för I högsta grad nöjd. Andelen som inte är nöjda avser dem som svarat 1 4 på den 10-gradiga skalan, där 1 står för Inte alls nöjd. Undersökningen är en urvalsundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer med biståndsbedömd hemtjänst den 1 november 2010 och som rapporterats till Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Läs mer om måttet i rapporterna om Vad tycker de äldre om Äldreomsorgen? Socialstyrelsen 2011 och Öppna Jämförelser, vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen och SKL Datakälla Undersökningen av äldres uppfattning om kvalitet i äldreomsorg, 2011 Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (23 procent) besvarats av någon annan än den äldre själv t.ex. av någon anhörig. Det innebär att svaren till viss del även speglar närståendes bedömning av hemtjänstpersonalens bemötande. 2 Hänsyn till äldres åsikter och önskemål Mått Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, Syfte Såväl självbestämmande som delaktighet och inflytande har en stor betydelse för de äldres hälsa och livskvalitet. Med inflytande avses den enskildes möjlighet att påverka en viss utveck- 21

22 ling. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Riktning högt värde. beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som uppgett att de var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen tar hänsyn till åsikter och önskemål om hjälp de vill ha. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat den nationella brukarundersökningen, Andelen mycket nöjda beräknas utifrån antalet som svarat 8 10 på den 10-gradiga skalan, där 10 står för I högsta grad nöjd. Andelen som inte är nöjda avser dem som svarat 1 4 på den 10-gradiga skalan, där 1 står för Inte alls nöjd. Undersökningen är en urvalsundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer med biståndsbedömd hemtjänst den 1 november 2010 och som rapporterats till Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Läs mer om måttet i rapporterna om Vad tycker de äldre om Äldreomsorgen? Socialstyrelsen 2011 och Öppna Jämförelser, vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen och SKL Datakälla Undersökningen av äldres uppfattning om kvalitet i äldreomsorg, Felkällor Frågan som de äldre besvarar innehåller flera dimensioner. Både nöjdhet och hänsynstagande till åsikter och önskemål om den hjälp de äldre vill ha efterfrågas, vilket gör att svaren kan spegla lite olika aspekter. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (23 procent) besvarats av någon annan än den äldre själv t.ex. av någon anhörig. Det innebär att svaren till viss del även speglar närståendes bedömning av hur hemtjänstpersonalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. 3 Aktuell genomförandeplan Mått Andel personer 65 år och äldre i ordinärt boende med beslut om hemtjänst i kommunen/stadsdelen med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Syfte Uppföljningen av beslut om insatser enligt 4 kap. 1 SoL bör göras vid behov, dock minst en gång var sjätte månad för att säkerställa att de planerade insatserna svarar mot biståndsbeslutet och den enskildes aktuella behov samt att insatserna fortfarande bidrar till att uppställda mål nås. Riktning Högt värde 22

23 Beskrivning Täljare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst i kommunen/stadsdelen med aktuell genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst i kommunen/stadsdelen den 1 oktober Med aktuell menas att planen inte ska vara äldre än sex månader. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Syftet med uppföljningen är att kontrollera att den äldre personen får sina behov tillgodosedda med gällande beslut som grund. Det är personer i verksamheterna som anger om en uppföljning har skett. Innebörden av en sådan uppföljning kan av de som besvarat enkäten, tolkas på olika sätt. 4 Delaktighet Mått Andel personer 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst i kommunen/stadsdelen som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober Syfte Såväl självbestämmande som delaktighet och inflytande har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Med delaktighet avses den äldre personens möjligheter att aktivt medverka och påverka hur och när vården och omsorgen ges. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att personen som berörs är delaktig och införstådd med planeringen. Riktning Högt värde. beskrivning Täljare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst i kommunen/stadsdelen som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober Nämnare: Samtliga personer 65 år och äldre i ordinärt boende med beslut enligt 4 kap. 1 SoL om hemtjänst i kommunen/stadsdelen den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Indikatorn baseras på personalens bedömning av den äldre personens, alternativt de anhörigas eller legala företrädares delaktighet. Detta bör uppmärksammas vid tolkning av resultatet. Den äldre personens förmåga att vara delaktiga kan vara nedsatt på grund av kognitiv svikt eller en demenssjukdom. Måttet belyser inte graden av delaktighet, dvs säger inget om hur eller på vilket sätt den äldre personen eller anhörig varit delaktig. 5 Trygghet Mått Andel personer 65 år och äldre som kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten,

24 Syfte Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Riktning Högt värde. beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat den nationella brukarundersökningen, Andelen mycket trygga beräknas utifrån antalet som svarat 8 10 på den 10-gradiga skalan, där 10 står för Mycket tryggt. Andelen som inte känner sig trygga avser dem som svarat 1 4 på den 10-gradiga skalan, där 1 står för Inte alls tryggt. Den nationella brukarundersökningen är en urvalsundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer med biståndsbedömd hemtjänst den 1 november 2010 och som rapporterats till Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Läs mer om måttet i rapporterna om Vad tycker de äldre om Äldreomsorgen? Socialstyrelsen 2011 och Öppna Jämförelser, vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen och SKL Datakälla Undersökningen av äldres uppfattning om kvalitet i äldreomsorg, Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (23 procent) besvarats av någon annan än den äldre själv t.ex. av någon anhörig. Det innebär att svaren till viss del även speglar närståendes bedömning av tryggheten. Upplevelsen av trygghet kan variera mellan olika personer. 6 Samarbete för att förebygga undernäring Mått Syfte Förekomst av program som beskriver hur socialtjänst och hälso- och sjukvård ska samarbeta för att förebygga undernäring hos personer 65 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober Undernäring hos äldre personer är vanligt förekommande. Personer med undernäring drabbas oftare av infektioner. Ett handlingsprogram, policyprogram eller skriftliga rutiner beskriver hur ett samarbete ska gå till. Syftet är att förebygga eller stoppa utvecklingen av undernäring hos enskilda personer med hemtjänst. beskrivning Det finns program, ja/nej den 1 oktober Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten

25 Felkällor Innebörden av ett program kan tolkas olika av respondenterna. 7 Tillgång till rutiner för att förebygga undernäring Mått Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som har tillgång till rutiner för att förebygga undernäring i hemtjänstverksamheter i kommunen/stadsdelen den 1 oktober Syfte Undernäring hos äldre personer är vanligt förekommande. Personer med undernäring drabbas oftare av infektioner. Rutinerna innebär att omsorgspersonalen vet vem eller vilka personer som kan kontaktas, och som kan erbjuda den äldre personen insatser som syftar till att förebygga eller stoppa utvecklingen av allvarliga näringsbrister. Riktning Högt värde beskrivning Täljare: Totalt antal personer 65 år och äldre i hemtjänstverksamheter i kommunen/stadsdelen med tillgång till rutiner för att förebygga undernäring. Nämnare: Totalt antal personer 65 år och äldre med hemtjänst i kommunen/stadsdelen. Datakälla Kommun- och enhetsundersökningen, äldre, hösten Felkällor Olika tolkning av innehållet i efterfrågade skriftliga rutiner kan förekomma. 25

26 Indikatorer kommuner/stadsdelar Boenden omsorg (äldreboende 2 och korttidsboende) 8 Bemötande Mått Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende som var mycket nöjda med hur personalen bemöter dem, Syfte Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Riktning Högt värde Beskrivning Täljare: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i permanent särskilt boende som uppgett att de var mycket nöjda med personalens bemötande. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i permanent särskilt boende som besvarat den nationella brukarundersökningen, Andelen mycket nöjda beräknas utifrån antalet som svarat 8 10 på den 10-gradiga skalan, där 10 står för I högsta grad nöjd. Andelen som inte är nöjda avser dem som svarat 1 4 på den 10-gradiga skalan, där 1 står för Inte alls nöjd. Den nationella brukarundersökningen är en urvalsundersökning. Urvalsramen baseras på antal personer med biståndsbedömt permanent särskilt boende den 1 november 2010 och som rapporterats till Socialstyrelsens register över kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Läs mer om måttet i rapporterna om Vad tycker de äldre om Äldreomsorgen? Socialstyrelsen 2011 och Öppna Jämförelser, vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen och SKL Datakälla Undersökningen av äldres uppfattning om kvalitet i äldreomsorg, Felkällor Svarsfrekvensen var totalt 54 procent bland de äldre i permanent särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (61 procent) besvarats av någon annan än den äldre själv t.ex. av någon anhörig. Det innebär att svaren till stor del speglar närståendes bedömning av personalens bemötande. 2 I Äldreguiden är äldreboende detsamma som permanent särskilt boende 26