Ekonomiska konsekvenser och finansiering

1 (6) 2013-03-06 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Anders Lerner 08-523 068 32 Anders.lerner@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Biografmöjligheter i Södertälje Dnr 12/53 Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har i tidigare beslut (2012-09-27 119) efterfrågat ytterligare bedömning av förutsättningarna för nyetablering av kommersiell repertoarbiograf i Södertälje centrum. I anknytning till denna fråga har också intresse visats från Mölnbo Folkets hus om samverkan kring inköp med statligt stöd av mobil digital bioprojektor. Kultur- och fritidskontoret bedömer utsikten att i nuläget få en kommersiell aktör att etablera en repertoarbiograf i centrala Södertälje som mycket liten. Konkreta försök har redan gjorts att få en kommersiell aktör att etablera sig i Södertälje, varvid ett företag erbjöds att vederlagsfritt disponera Estrad för sina visningar. Dock visade sig det inte möjligt att få bärighet i verksamheten, varför den kommersiella aktören drog sig ur. Kontoret har även tagit ställning till möjligheterna att stödja införskaffandet av en mobil, digital biografprojektor i samverkan med Mönbo Folkets hus. Baserat på erfarenheter från bl.a. Gotland, bedöms en sådan samverkan både realistisk och önskvärd. Detta kräver dock att man kan utverka statligt stöd för investeringen i projektorn, vilket i sin tur kräver hållbar kommunal medfinansiering. Kontoret föreslår att samverkan i denna fråga etableras med Mölnbo Folkets hus, att en ansökan till Svenska Filminstitutet utarbetas och insänds, samt att kultur- och fritidsnämnden medger en egen investeringsinsatts om maximalt 250 tkr. Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse daterad 2013-03-06, med bilagor. Postadress Tfn 08-523 010 00 www.sodertalje.se 151 89 Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 (6) Ärendet Kultur- och fritidsnämnden har i tidigare beslut (2012-09-27 119) efterfrågat ytterligare bedömning av förutsättningarna för nyetablering av kommersiell repertoarbiograf i Södertälje centrum. I anknytning till denna fråga har också intresse visats från Mölnbo Folkets hus om samverkan kring inköp med statligt stöd av mobil digital bioprojektor. Möjligheten att en kommersiell biografaktör etablerar sig i Södertälje centrum bedöms alltjämt vara mycket liten. När de sista renodlade biosalongerna försvunnit innebär en nystart i staden också stora investeringskostnader. För närvarande är planerna på att någon av de byggnationer som projekteras i stadskärnan också ska inrymma lokaler för kulturaktiviteter den enda rimliga möjligheten att tillskapa nya biosalonger i lämpliga storlekar för en kommersiell biografverksamhet med repertoarkaraktär. Kommunallagens regler för stöd för enskilda kommersiella aktörer begränsar också möjligheterna till insatser från kommunens sida för en nyetablering. Estrad kommer sannolikt att under flera år fortsatt att vara Södertäljebornas enda möjlighet att få se aktuell kvalitetsfilm på bio i Södertälje centrum. Bio Kontrast, som tidigare visade den gångna säsongers kvalitetsfilmer och Södertälje Filmstudio som speglar film från hela världen har aktualiserat sitt utbud av kvalitetsfilm i frånvaron av andra aktörer. En aktualitet som påtagligt ökat besöksantalet på visningarna på Estrad. Försök med att låta en kommersiell aktör vederlagsfritt nyttja Estrad för sin biografverksamhet (repertoarbiograf) har redan prövats. Det visade sig dock svårt att få bärighet på verksamheten, varför den kommersiella aktören drog sig ur. Viljan att gå på bio i förhållande till filmens aktualitet syns också tydligt i Mölnbo Bios sluttrapport till Leader Södertälje Landsbygd. Mölnbo Bio fick under julhelgen 2011 med en hyrd digital biografprojektor och tillgång till premiärfilmer, fler besök på några veckor än vad de tidigare haft på ett helt år. Vikten av aktualitet märktes även julhelgen 2012, då Mölnbo Bio med avsaknad av digital biografteknik visade ett urval av den föregående säsongens filmer med ett nedslående resultat. 2012 var ett bra bioår för Estrad och totalt hade Sveriges biografer 16,4 miljoner fler besök än 2011. Sett till antal besök var 2012 det bästa året för svensk bio sedan slutet av 1980- talet. Även svensk dokumentärfilm nådde stora framgångar. De två mest sedda dokumentärerna Palme och Searching for Sugar Man har också i hög grad bidragit till den senaste tidens positiva utveckling för visningarna på Estrad.

3 (6) Trots de senaste årens ökade intresse att se aktuell film på bio har biografmöjligheterna inte ökat i Södertälje kommun. Estrad är inte en repertoarbiograf, utan en stadsscen där kvalitetsfilm har sin plats i förhållande till utbudet av övrig kultur på scenen. Filmvisningarna är ett utmärkt sätt att använda lediga tider till programläggning som har låga initialkostnader och, med den nya digitala tekniken, hög flexibilitet. Mölnbo Bio har haft ambitionen att visa aktuell repertoarfilm, men enbart drivits som ett Leaderprojekt en kortare tid, i syfte att utvärdera publikunderlaget. Förutsättningen för Mölnbo Bio att fortsatt bedriva verksamheten på egen hand med sin analoga teknik upphörde vid årsskiftet, då filmdistributörerna tog 35 mm filmen ur bruk. Den digitala biografens betydelse för ett rikt kulturliv är väsentlig. Samtidigt är Södertälje den största kommun i Sveriges som helt saknar en repertoarbiograf. En förutsättning för ett kommunalt engagemang i en biograf är att samhällsnyttan är tillräckligt stor, samt att det finns medaktörer som har långsiktighet, stabil ekonomi och ett engagemang för att visa film. Om medaktörerna finns ökar således biografmöjligheterna i Södertälje. En annan, i viss mån kompletterande, möjlighet är medfinansiering från Filminstitutet. 2013 är sista året som staten kan erbjuda stöd med 50 % av investeringskostnaden. Filminstitutet kräver dock finansieringslösningar där kommunen förväntas vara substantiellt engagerad. Mobil digital bio Film i Glasriket och Film på Gotland har utvecklat konceptet mobil digital bio ett koncept som inte bara skulle kunna garantera fortlevnaden av Mölnbo Bio och kulturen i Mölnbo, utan också möjliggöra högkvalitativa digitala filmvisningar på fler platser i kommunen, så som exempelvis Hovsjö, Järna, Enhörna. Kvalitén i de senaste mobila digitala projektorerna är också så hög att de med tillräcklig kapacitet även kan användas för utomhusvisningar. En projektor på den nivå som anges kan även användas för att utveckla skolbioverksamheten i kommunen. Film på Gotland har arbetat i två år med mobila digitala projektorer för att garantera fortlevnaden av öns mindre biografsalonger och samlingslokaler. Projektet är också ett samarbete med Film i Glasrike, där fyra digitala mobila projektorer finns i drift. Förväntat resultat Målsättningen med en mobil digital bio i Södertälje är dels att visa repertoarfilm i hela kommunen, men också att arbeta aktivt med fler biografvisningar i Mölnbo än tidigare. Erfarenheter från andra platser i landet har visat att en digitalisering av biografen innebär

4 (6) möjligheter att få ny film redan till premiären och större publiksiffror än tidigare. Kostnaderna för en biografvisning är förhållandevis låga jämfört med andra kulturarrangemang. Tekniken är enkel att hantera och visningsställena kan med små arbetsresurser utöka antalet föreställningar. Södertäljeprojekt En mobil digital projektor köps in av Södertälje kommun och ges grundplacering i Mölnbo Folkets hus. En samverkansgrupp med flera aktörer inom den ideella sektorn skapas, där även studieförbund kan ingå. Varje aktör svarar för egna försäkringar och transportkostnader, och i ett avtal regleras också ansvarsfrågor av olika slag. Kostnaden för en projektor inklusive annan tillkommande teknik beräknas till cirka 450 tkr exklusive moms. Styrgrupp Projektet drivs av Folkets Park i Mölnbo med stöd av Södertälje Kommun. Efterhand etableras samverkan med föreningar på de orter och i de lokaler där projektorn har möjlighet att användas. Investeringskostnad Landstingets kulturavdelning/film Stockholm har för Folkets Parks räkning, i dialog med flera leverantörer av digital biografutrustning, tagit fram offerter för en mobil digital utrustning till Mölnbo Bio och Södertälje kommun. I ryggen finns också den upphandling av digital biografutrustning som genomfördes av SKL och AffärsConcept under 2011. Tidigare investering i Estrads digitala teknik låg på ca 1 Mkr. Under de senaste åren har kostnaden för en komplett biografanläggning sjunkit till 500-600 tkr. Den offert som nyligen lämnats från Electrosonic ger en kostnad på omkring 350 tkr för själva projektorn, vilket är mycket fördelaktigt. 50 % av kostnaden kan sökas från Svenska Filminstitutet av en registrerad biografägare som är verksam i kommunen. Idag finns två, Estrad och Mölnbo Bio. Förutsättningen för ansökan är att det finns en verifierad medfinansiering och ett kommunalt engagemang. Praktiskt genomförande Erfarenheterna från Gotland och Glasrike visar att mobil digital bio är praktiskt genomförbart och ger exempel på olika upplägg för genomförandet. På Gotland ägs projektorerna som är finansierade av Filminstitutet, Leader och Regionen gemensamt av de biografägare som delar utrustningen. Ett samägandeavtal har tecknats, vilket stipulerar användande, avyttrande, försäkring och service. Varje biografägare har en

5 (6) egen försäkring som även omfattar projektorn. Användning av projektorn genererar resurser till en reparationsfond. Biografägarna har en löpande dialog om användandet och ansvarar själva för att flytta projektorn mellan visningsplatserna. I Glasriket ägs projektorerna också gemensamt av biografägarna. Jämför med Gotland finns här en mer omfattande planering av delningen av projektorerna, som har planerade rutter i kommunen där biografägaren vet i god tid när projektorn kommer att vara på respektive ort. I Södertälje bör kommunen äga tekniken oavsett vilken biografägare som får ansökan beviljad av SFI och oavsett att en styrgrupp främst ansvarar för nyttjandet av projektorn, som har Mölnbo Bio som sin hemmabiograf. Försäkring, drift och andra praktiska frågor bör i dialog med de medverkande lösas efter lokala förutsättningar. Finansiering Södertälje kommuns medfinansiering om cirka 250tkr finns inte med i 2013 års budget. Finansieringsfrågan föreslås lösas till 50 % med hjälp av reinvesteringsmedel. Övriga 50 % löses med bidrag från SFI till Mölnbo Folkets hus. Detta bidrag är en förutsättning för projektet. Om SFI av något skäl anser att Mölnbo Folkets hus inte är en tillräckligt aktör för att bevilja bidrag, kan en ny ansökan göras i höst med KoF/Stadscenen som ansökande. Såväl i sig som kulturpolitiskt bedöms den föreslagna konstruktionen i nuläget vara intressantare givet Södertälje kommuns förutsättningar. Södertälje kommun köper in och äger projektorn enligt denna modell, och fakturerar Mölnbo Folkets hus i enlighet med erhållet statligt bidrag. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet innebär ett ekonomiskt åtagande avseende investeringar som för nämnden uppgår till ett maximalt belopp om 250 tkr. Den del av investeringskostnaden som är hänförlig till år 2013 föreslås belasta reinvesteringsbudgeten för innevarande år.

6 (6) Kultur- och fritidskontorets förslag till kultur- och fritidsnämnden: 1. Nämnden stödjer en ansökan från Mölnbo Folkets hus till Svenska Filmistitutet om bidrag till inköp av mobil digital projektor. 2. Kultur- och fritidskontoret ges i uppdrag att besluta om formerna för medfinansiering inom ramen för maximalt 250 tkr. Beslutet om ekonomisk insats är avhängigt att statlig stöd ges i motsvarande mån. 3. Kontoret ges i uppdrag att utarbeta samverkansformer med Mölnbo Folkets hus, samt träffa sådana avtal med Mölnbo folkets som krävs för att reglera de ekonomiska relationerna. Kultur- och fritidschefen bemyndigas teckna erforderliga avtal med Mölnbo Folkets hus inom ramen för denna samverkan. 4. Kontoret ges i uppdrag att tillsammans med Mölnbo Fokets hus inge ansökan till Svenska Filminstitutet om statlig stöd för inköp av mobil digital projektor, innan ansökningstidens utgång. Staffan Jonsson Kultur- och fritidschef Anders Lerner Chef Luna kulturhus Beslutet expedieras till: Mölnbo Folkets hus Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd Akten

Sida 1 Bilaga 1 Projektplan Biografutveckling och digital upprustning av biografer 1. Projektidé I Glasriket finns en koncentration av biografer på små orter som är unik, inte bara för Sverige utan säkert i hela världen. Dessa traditionella mötesplatser har inte bara ett stort kulturhistoriskt värde utan inrymmer en stor potential för att utvecklas till moderna mötesplatser som bidrar till en livskraftig landsbygd. Film i Glasriket har efter fyra år nu etablerat sig som en regional filmfestival. Föreningen är nu redo för nästa fas. Föreningen går från att endast arrangera en filmfestival till att tillföra kompetens inom biografutveckling till kommunerna i Leader Småland Sydosts område. Visionen är att biograferna i Glasriket ska fortsätta visa film och hitta nya former för samarbeten inom FiG och tillsammans med intressenterna, andra föreningar och företag i regionen verka för en levande kultur i små orter på landsbygden. Projektet består av fyra delar; en biografutvecklare en modell för framtida finansiering av Film i Glasriket en årlig filmfestival som testyta för projektet digital upprustning av biograferna Detta projekt syftar till att genomföra en biografutveckling och digital upprustning i Leader Sydosts område, enligt i en trenivåers behovsmodell (se punkt 9). 2. Bakgrund Förändrade medievanor gör att folk konsumerar upplevelser på ett nytt sätt. Man åker inte på bortamatchen utan tittar på den på datorn, man ser mer film i hemmet, i miljötänkandets spår väljer många företag digitala konferenser, många umgås genom sociala nätverk tex Facebook men det finns också behov av fysiska mötesplatser. Utmaningen för biograferna är att möta detta.

Sida 2 Digitalisering i biovärlden går snabbt och det är redan nu svårt för de små biograferna på landsbygden att få tillgång till 35-mms filmkopior för filmvisning. Av svenska filmer tillverkas få 35mms filmkopior och av amerikanska filmer i stort sett inga. De filmerna distribueras endast i digitalt 2K format. För att över huvud taget kunna fortsätta med biografverksamhet är det nödvändigt att investera i digital visningsutrustning. Förutom att möjliggöra en framtid för biografvisningar av film på landsbygden, så ger en digitalisering ett breddat utbud. Ett utbud som kan bestå av direktsänd opera, teater, konserter och sportevenemang. Dessutom kan andra verksamheter som bygger på digital teknik så som spelkvällar för ungdomar, konferenser och företagsstämmor, digitalt skyttegille med mera använda utrustningen. Film i Glasrikets filmfestival är nu etablerad lokalt och nästa viktiga steg är att förankra den nationellt. Genom att bygga på landsbygdstemat och utveckla ett koncept med seminarier och diskussioner kopplat till filmvisningar kan festivalen bli ett forum för kultur på landsbygden, levande mötesplatser och Film i hela Sverige. Filmfestivalen fyller fortsatt en viktig funktion för att stärka känslan av en levande bygd. Festivalen ska också fungera som en testyta där man kan pröva nya samarbetsformer och arrangemang under en samlad period där utvärdering av publikens uppfattning redan ingår. 3. Liknande projekt Inom Jordbruksverkets landsbygdsstöd över hela landet har åtminstone fem delvis liknande projekt beviljats. Dock har dessa gällt enstaka biografers digitala upprustning. Detta projekt tar ett större samlat grepp vad gäller utveckling av mötesplatser och samverksansmodeller. 4. Verksamhet I föreningen Film i Glasriket och dess medsökande samarbetspartners så finns det tre urskiljbara nivåer vad gäller bioverksamheten; 1. Biografer med året runt-verksamhet med digitala filmvisningar, opera, sport och 3D 2. Biografer som visar 35-mmsfilm under säsongen okt-mars, en-två visningar i veckan. 3. Biografer som visar 35-mmsfilm vid enstaka tillfällen Projektet riktar sig främst till biograferna på nivå 1 och 2, vad gäller digital upprustning. Biograferna på nivå 3 använder en mobil visningsenhet, t ex under filmfestivalen Film i Glasriket. Alla tre nivåerna jobbar med de övriga tre delarna i projektet; biografutveckling, utveckling av filmfestivalen och modell för framtida finansiering.

Sida 3 5. Genomförande Projektet genomförs av följande personer Föreningen söker stöd till en projektledare som ska stödja biograferna i deras arbete med biografutveckling och den digitala upprustningen. Till sin hjälp kommer projektledaren ha styrelsen och fyra arbetsgrupper, samt kontaktpersoner från Folkets Hus och Parker (FHP) och Reaktor Sydost (regionalt resurscentrum för film och ung kommunikation). Kompetenser och roller Fyra arbetsgrupper kommer skapas för att jobba med biografutveckling, digital upprustning, framtida finansiering och utveckling av filmfestivalen. Projektledaren bör ha erfarenhet av att jobba med kulturella och kreativa näringar, ha ett brett kontaktnät, vana av att leda större projekt, gärna erfarenhet av biograffrågor. Andra organisationer som deltar i projektet och deras roller Folkets Hus och Parker och Reaktor Sydost deltar i projektet på flera sätt. Reaktor bidrar med omvärldsbevakning både på nationell, regional och lokal nivå, konsultativ rådgivning, stöd i repertoar- och skolbiofrågor och deltar i arbetsgrupper samt med en adjungerande medlem i styrelsen. FHP stöttar projektet genom en adjungerande medlem i styrelsen, medverkan i arbetsgrupper, rådgivning och filmsättning för festivalen. I projektet deltar de 16 aktiva biograferna i föreningen Film i Glasriket, som består av 19 biografer i Glasriket (Alsterbro, Alstermo, Emmaboda, Flygsfors, Fröseke, Hovmantorp, Klavreström, Kosta, Lessebo, Lindås, Målerås, Norrhult, Nybro, Skruv, Sävsjöström, Vissefjärda, Åfors, Åseda och Älghult) samt Centrumbion i Torsås. Total ingår alltså 17 biografer från fem kommuner och två län i ansökan. Se bilaga 5. 6. Målgrupp Projektets primära målgrupp är biograferna i området. Den sekundära målgruppen är hela befolkningen, men inte alla samtidigt eller med samma aktiviteter. Barn och ungdomar är en prioriterad del av den sekundära målgruppen. Genom att rikta aktiviteter mot olika målgrupper breddar biograferna sitt utbud och blir ett socialt och kulturellt nav som höjer livskvaliteten i området. Exempel på hur olika grupper får nytta av projektet; Sportintresserade somalier kan följa afrikanska fotbollsligan direkt på bioduken och fika i tillsammans i pausen. Spansk filmvisning följs av Skype-samtal på duken med regissören. Skolor kan hålla kontakt med sina vänskolor och företag kan hålla konferenser med föreläsare digitalt uppkopplade på bioduken.

Sida 4 Eget skapande kan lyftas fram och visas i åldersöverskridande arrangemang där hembygdsfilmer, egna digitala berättelser och dokumentation av den egna hembygden kan gestaltas på en ny arena. 7. Projektmål 1. Ökad nyttjandegrad av mötesplatserna 2. Utveckla den årliga filmfestivalen till en nationellt intressant festival 3. Digital upprustning av biografer enligt nedan specificerade behovsnivåer 4. Ta fram en modell för finansiering och samordning inom FIG 8. Aktivitetsplan Under varje mål presenteras en bakgrund och vad projektet vill uppnå. Sedan följer ett antal specificerade aktiviteter som ska utföras för att uppnå målen. I bilaga 4 presenteras en tidsplan för genomförandet av de olika aktiviteterna. Under punkt 9 listas de olika behovsnivåerna och vilka biografer som tillhör vilken nivå. 1. Ökad nyttjandegrad av mötesplatserna Biograferna ligger i Folkets Husbyggnader som har olika mycket aktivitet i husen. Dessa hus har ett kulturhistoriskt värde som mötesplatser. Nu är utmaningen att hitta nya samarbetsformer och öka användandet av lokalerna, möta den nya tiden med aktiviteter som bidrar till att hålla bygden levande. Bra samlingslokaler och mötesplatser är nödvändigt för utvecklingen av demokratin i samhället. Genom att satsa på barn och ungdomar och ge dem positiva upplevelser så bidrar det till att de bär med sig en positiv bild av sin hembygd upp i vuxen ålder. Den digitala upprustningen bidrar också till fler möjliga aktiviteter förutom biovisning. 1.1. Söka samarbete med andra kulturaktörer i regionen. Till exempel med Cirkus i Glasriket och Regionteatrarna samt lokala teaterföreningar. Ju fler som deltar i ett projekt, desto fler når man ut till. 1.2. Få till stånd skolbio i alla kommunerna. Det är viktigt att barn i alla åldrar får tillgång till film. Den rörliga bilden finns överallt i samhället och är ett viktigt pedagogiskt verktyg. Reaktor Sydost har gedigen erfarenhet på området och kan vägleda arbetet. 1.3. Söka samarbete med skolor och annan föreningsverksamhet. Bra samlingslokaler och mötesplatser är nödvändigt för utvecklingen av demokratin i samhället. Det är viktigt att ortens Folkets Hus upplevs som en möteplats för alla på orten, oavsett ålder och intresse Engagerad ortsbefolkning borgar för ett bra klimat i samhället.

Sida 5 1.4. Rekrytera nya personer som vill bli aktiva i föreningarna. Enligt en undersökning gjord av United Minds i mars 2010 vill drygt 30 procent av Sveriges befolkning engagera sig i ett Folkets Hus. För att föryngra föreningarna kan vi aktivt söka personer i tex hem och skola-föreningar eller inom idrottsrörelsen. För att hitta ungdomar som vill arrangera exempelvis discon eller Lan-träffar kan man söka upp dem genom skolornas elevråd. 1.5. Initiera föreläsningar och studiecirklar kring film och annan kulturell verksamhet. För att öka kunskapen kring detta område, både bland redan aktiva men också för allmänhet och tjänstemän inom kulturområdet, planerar FiG att inleda ett samarbete med något eller fler studieförbund. 1.6. Utveckla samarbeten med lokala företag och organisationer. Enligt FiGs publikundersökning 2010 är skälet till att gå på bio att det är en mäktigare upplevelse och att det är roligt att komma ut lite. Här handlar det om att utveckla kringaktiviteter som ger en merupplevelse för publiken och som kan generera en ökad omsättning både för företagen och biografen. 1.7. Undersöka möjligheter till andra samarbeten med kommunerna. Kanske finns kommunal verksamhet som inte ryms i befintliga lokaler och i stället kan ta plats i ortens Folkets Hus? Exempel finns i andra kommuner där man valt att förlägga fritidsgård eller bibliotek på ortens FH. 2. Utveckla den årliga filmfestivalen till en nationellt intressant festival Filmfestivalen Film i Glasriket har nått så långt den kan i nuvarande form. För att kunna bli en långsiktigt verkande festival är det dags att utvidga upptagningsområdet och utveckla festivalen till en nationell angelägenhet, genom att profilera Film i Glasriket mot landsbygdsutveckling. Den nationella uppmärksamheten bidrar till befästa området som viktigt inom kultur, design och turism. 2.1. Profilera och utveckla festivalen till en nationellt intressant festival. Genom att profilera Film i Glasriket mot landsbygdsutveckling kan det vara möjligt att tillföra ytterligare en nationell festival till landet. Förutom filmer ska man arrangera seminarier, utmärkelser, workshops mm. I aktiviteten ingår att ansöka om festivalstöd från Svenska Filminstitutet (SFI). 2.2. Använda den årliga filmfestivalen som testyta. Festivalen fungerar som en testyta där man kan pröva nya samarbetsformer och arrangemang i ett större sammanhang. Den fyller en viktig roll för biografutvecklingsarbetet. Festivalen skapar också mycket positiv publicitet för området i massmedia, stärker känslan av en levande bygd och manifesterar vikten av en lokal biograf. 2.3. Delta i FHPs filmdagar och filmutbildningar. För att öka kunskapen och kompetensen bland alla som arbetar ideellt med Film i Glasriket, vill vi avsätta en summa pengar för att så många som möjligt ska kunna delta i Folkets Hus och Parkers årliga filmdagar. Under dessa dagar visas ny film och seminarier hålls kring film och ny teknik. FHP erbjuder också i utbildningar i allt som rör bioverksamhet; teknik, biljetthantering och marknadsföring.

Sida 6 3. Digital upprustning av alla biografer För att kunna visa film i framtiden behöver biograferna ställa om till digital visningsteknik. Den digitala tekniken kan dessutom användas till annan verksamhet som direktsänd teater och opera, rockkonserter och tv-spel. Den är användbar för företag vid konferenser eller nätsända föreläsningar. Ljudanläggningen kan användas vid konserter, revyer eller fester. Föreningarna har under förprojekteringsperioden arbetat med sina verksamhetsplaner. Här beskrivs deras planer och mål för en utökad verksamhet som den nya tekniken möjliggör. Den kommer främst användas som underlag för föreningarnas SFI-ansökningar. Se exempel i bilaga 6. 3.1. Teknisk genomgång av varje biografs förutsättningar genomförs under 2011. Projektet planerar att ta in en konsultfirma för detta ändamål. Se punkt 9. 3.2. Köpa in två mobila digitala 2K visningsenheter, varav en med 3D-kapacitet För att hålla nere kostnaderna för varje enskild biograf planers inköp av två gemensamma mobila utrustningar för biograferna på nivå 2 och 3. Biograferna i Lessebo kommun delar på en enhet och resten delar på den andra. De biografer som delar på en mobil enhet behöver uppgradera sitt ljud. Under projektperioden får dessa biografer på nivå 2-3 en möjlighet att satsa verksamhetsmässigt, men till en väsentligt lägre investeringskostnad. I projektets slutskede utvärderas aktiviteterna och beslut kan tas om eventuell fast upprustning. 3.3. Digital upprustning av biografer enligt nedan specificerade behovsnivåer under punkt 9. 3.4. Utbilda visningstekniker I samband med den digitala upprustningen behöver även personalen utbildas. 3.5. Utvärdering av verksamheten Under hela projektperioden kommer utvärderingar att ske löpande. Syftet är att se hur biograferna arbetat för att uppnå sina mål med utökad verksamhet. Utvärderingarna ger också underlag för beslut om fast digital upprustning för de biografer som delat mobil enhet under projektperioden. 4. Ta fram en modell för finansiering och samordning inom FIG. Film i Glasriket har varit helt beroende av bidrag för sin verksamhet. Föreningen behöver nu ta fram en modell för samordning och aktiviteter inom FiG som kraftigt minskar beroendet av bidrag i sin basverksamhet. Föreningen ska i framtiden kunna vara självgående med sina aktiviteter. I denna del av projektet ska FiG med samarbetspartners ta fram en finansieringsmodell och ett organisationsförslag som ska möjliggöra en långsiktigt hållbar verksamhet. 4.1. Skapa en gemensam organisation för biljettbokning, filmsättning, marknadsföring, intern filmdistrbution, bokning av mobil visningsteknik med mera inom FiG samt utveckla en finansieringsmodell för detta. Genom att arbeta mer fokuserat tillsammans på helårsbasis kan biograferna bli en kraftfullare aktör med större möjligheter att visa ny film snabbare. Samverkan och idéutbyte inom organisationen med samarbetspartners hjälper föreningarna att utveckla sin verksamhet.

Sida 7 9. Behovsnivåer för biograferna Nivåerna bestäms med utgångspunkt från verksamheten. Varje nivå har olika tekniska behov listade nedan. Planerad digital utrustning och verksamhet: 1. Biografer med året runt-verksamhet med digitala filmvisningar, opera, sport och i vissa fall 3D; 2K-projektor, server, bredband och digitalt surroundljud. 2. Biografer som visar film under säsongen okt-mars, runt en-två visningar i veckan; Mobil 2K-projektor, server, bredband och digitalt surroundljud. 3. Biografer som endast visar film vid enstaka tillfällen; DVD-spelare och digital projektor av mellanklass och/eller digitalt surroundljud, använder den gemensamma mobila 2K-utrustningen vid behov. Uppdelning av biografer i nivåer; Nivå 1 Visningsenhet Ljud Planerad digitalisering Emmaboda Full digitaliserade 2011 Åseda 2K/sever 2011 Nybro 2K/sever 2011 Vissefjärda 2K/sever 2011 Alstermo 2K/sever Nytt digitalt ljud 2012 Torsås 2K/sever Nytt digitalt ljud 2012 Nivå 2 Lessebo Delar mobil enhet 2 2011 Hovmantorp Delar mobil enhet 2 Nytt digitalt ljud 2011 Skruv Delar mobil enhet 2 Nytt digitalt ljud 2011 Kosta Delar mobil enhet 2 Begagnat digitalt ljud 2011 Norrhult Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Klavreström Använder mobil enhet 1 2011 Alsterbro Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Nivå 3 Sävsjöström Använder mobil enhet 1 Begagnat digitalt ljud 2011 Fröseke Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2012 Lindås Använder mobil enhet 1 Åfors Använder mobil enhet 1 Nytt digitalt ljud 2011 Ingen bioverksamhet Älghult Målerås

Sida 8 10. Geografiskt område Projektet berör två län, två regionförbund och fem kommuner. Glasriket, som sträcker sig över fyra av kommunerna, är ett välkänt varumärke nationellt och internationellt. Biograferna finns i fem av Leader Småland Sydosts sex kommuner; Uppvidinge, Lessebo, Nybro, Emmaboda och Torsås. Biografen i Konga i Tingsryds kommun har på egen hand påbörjat digitalisering och har fått medel av sin kommun och Länsstyrelsen. De är inbjudna att samverka i projektet men har tackat nej. Inbjudan står fast och vi ser gärna att de medverkar i biografutvecklingsdelen. 11. Utvärdering och spridning av projektresultat De goda erfarenheterna från Film i Glasriket sprids redan idag av SFI, Reaktor och FHP såväl regionalt som nationellt. Resultatet från detta projekt kommer naturligt spridas via dessa kanaler även i fortsättningen. FHP har 220 Folkets Hus som medlemmar, över hela landet. Det är viktigt för alla medlemmar att få ta del av de erfarenheter som dras under detta projekt. Projektet kommer att presenteras på ett seminarium under FHPs filmdagar i Sundsvall den 11-14 augusti. Man kommer att kunna följa projektet via en blogg på filmiglasriket.se. Där kommer även dokumentationen finnas tillgänglig för nedladdning. Kontinuerlig utvärdering av löpande delmål kommer att ske enlig plan i bilaga 4. För att på bästa sätt dra nytta av den lärprocess som projektet utgör kommer utvärdering och dokumentation vara en viktig del. Metoder som t ex Open space och Dialogcafé kommer användas löpande under projektets gång. Viktiga erfarenheter från projektet sprids lokalt. Samverkansvinsterna ska vara tydliga för invånarna. Resultatet kan även spridas genom organisationer som Hela Sverige ska leva och länsbygderådet samt i de regionala kulturplanerna. 12. Verksamhet efter projektet Genom digitaliseringen kan befolkningen på landsbygden även i fortsättningen ta del av filmkulturen, nu med nya filmer snabbare och ökat antal visningar. Dessutom utökas utbudet med t ex sportevenemang, musik och teater från de stora scenerna. Det lokalproducerade materialet av såväl gamla som unga invånare är också en viktig byggsten. Andra nya verksamheter som bygger på digital teknik tar plats i de gamla mötesplatserna, som t ex företagskonferenser och dataspelkvällar för unga. Digitalisering är också viktig ut demokratiaspekten. Nu kan även mindre orter på landsbygden ta del av ett rikt kulturliv. Det är inte förbehållet personer i storstäderna.

Sida 9 Med den digitala tekniken kopplas lokalsamhället direkt till det globala. Man behöver inte gå via närmsta större ort. Det stärker den lokala självbilden och ökar områdets attraktivitet. Verksamheten blir en del av den regionala kulturplanen vilket borgar för en fortsatt utveckling av samverkansmodellen. Minskad miljöpåverkan genom att man slipper långa bilresor för att ta del av ett kulturutbud. Aktiviteterna på mötesplatserna bidrar till ett lokalt flöde av varor och tjänster, samt ökad sammanhållning i bygden. Det finns en gemensam organisation för biljettbokning, filmsättning, marknadsföring, interna distributionskedjor samt en finansieringsmodell för detta inom FiG, som borgar för en långsiktigt hållbar verksamhet. 13. Budget och finansiering Kostnader Se bilaga 3 Löner 912 000 kr Indirekta kostnader 10 000 kr Utv. av filmfestival 282 000 kr Tekniköversyn 60 000 kr Investeringar 1 269 000 kr Övriga kostnader 300 000 kr Summa 2 833 000 kr Resurser Ideellt arbete 700 000 kr Offentliga resurser 150 000 kr Summa 850 000 kr Finansiering Privat finansiering 700 000 kr Offentliga resurser 150 000 kr Övrig offentlig medfinansiering 1 983 000 kr Summa 2 833 000 kr

Svenska Filminstitutet Teknisk upprustning/bio i hela landet Box 27 126 10252 Stockholm Ansökan om stöd till biografägare för teknisk upprustning Bakgrund I mitt arbete som Projektledare för föreningen Film i Glasrikets Leaderprojekt Biografutveckling och Digital upprustning är min främsta uppgift att försöka lösa upp den gordiska knuten: De riktigt små aktörernas problem med för få visningar och oöverstigliga investeringar. Film i Glasriket består av 4 kommuner i Glasriket och har ett samarbete med Torsås kommun. 4 biografer i regionen är fullt digitaliserade eller på väg att bli: Emmaboda bio, Folkan Nybro, Åsedabiografen och Centrumbion i Torsås. I regionen finns ytterligare 14 biografer, ett på många sätt unikt faktum. Den mest rimliga lösningen är att dom biograferna delar på mobila visningsenheter. Med mobila visningsenheter som ägs/förvaltas kommunvis blir det ett tydligt ansvarsförhållande/ägarskap. En huvudbiograf finns i varje kommun där projektorn har sin huvudsakliga hemvist. Film i Glasriket är paraplyorganisationen som står för helheten. Det är många olika komponenter som ska sammanföras. Lesseboprojektorn är plogen som är tänkt att bli pilotanläggningen. I Lessebo kommun finns 4 biografer: Hovmantorps FH, Kosta FH, Lessebo Bio och Skruvs FH. Invånarantalet uppgår till 8200 i kommunen. 3 av biograferna har historiskt sett haft en säsongskaraktär på filmvisningar. Höst, vinter, vår. Lessebobiografen är den biograf som historiskt haft mest regelbunden filmverksamhet och följaktligen mest angelägen om regelbunden visningsfrekvens. Det minst krångliga sättet att dela på en mobil projektionsutrustning i Lessebo kommun är att skifta plats en gång i veckan. Varje gång utrustningen ska vidare görs ett stopp i Lessebo för en visning där. (Där finns förberett ljud för digitalisering och logistiken gör att utrustningen alltid passerar Lessebobiografen). Där räcker det med att koppla in projektor och server för att vara igång. Teknik Kontakter med samtliga leverantörer av digital biografutrustning har efter hand visat att den projektor som med fog kan kallas mobil är Christie CP2210. Den minsta 2K-projektorn i branschen med en vikt på 45 kg och en ljusstyrka på nästan 13 000 lumen är den konkurrenskraftig och lämpad för mindre dukar som de flesta salongerna har i landsortsbiograferna. Den finns som ett mobilt koncept i Norge där dom har 7 olika kompletta enheter som rullar runt på vägarna under namnet Bygdekino. Under mina första månader som projektledare har jag stångats med många olika problem och frågetecken som efter hand betvingats eller rätats ut. Dukstorlekar, logistik, projektionsavstånd, storlekar på salongerna, maskinrummens belägenhet, biljettredovisning, ägandeförhållanden mm. Genomförande: antal föreställningar, upplägg, marknadsföring, samarbete. Ett schema är hopsatt i dialog med biograferna utifrån deras befintliga visningsrutiner och idéer. Det är ett förslag på upplägg, sannolikt ett rimligt. (Se bifogad visningsplan) Med en bioserver på 2TB kan den mobila enheten ha åtminstone 8 olika titlar inne samtidigt vilket ger en stor flexibilitet i visningsalternativen. I den gemensamt ägda och drivna enheten kan repertoarplaneringen skötas och bokas gemensamt. Förutom hemsidor, facebook och andra digitala kanaler ut kommer biograferna att kunna sätta program månadsvis, trycka upp eller skriva ut och placera på varje biosäte för besökaren att ta med sig (se bifogat exempel). På så vis kan man kan se vad som går och när i dom olika biograferna. Glesbygdsmultiplexet blir ett faktum även om det är mer än ett hundskall i avstånd mellan salongerna.

Totalt antal tänkta föreställningar under ett verksamhetsår: 211 föreställningar Hovmantorp antal föreställningar på ett kalenderår:!!! 28 Kosta antal föreställningar på ett kalenderår:!!!! 33 vanliga samt 25 under industrisemestern. Lessebo antal föreställningar på ett kalenderår:!!!! 93 Skruv antal föreställningar på ett kalenderår:!!!! 32 Summa:!!!!!!!! 211 föreställningar Driftsekonomi För att bygga upp en drifts och reparationsfond krävs det en avgift för varje visning. Mest rättvist blir att den biografen som har flest föreställningar betalar mest. Om man tänker att en föreställning kostar 300 kronor att visa blir repfondsuppbyggnad 300 x 211 per år = 63 300 kronor. Man kan också tänka sig ett system där man betalar en avgift per besökare. Exempelvis 10 kronor per besökare om man tänker sig ett publiksnitt på 30 besökare per föreställning, ger samma utfall. Om mobila bion kontrakteras mot Skandinavisk bioreklam och har ett publiksnitt på 30 personer per föreställning blir summan: 211 x 30 = 6330 besök reklamintäkt ger 2 kronor per besökare ytterligare 12 660 kronor. reklamintäkterna betalas ut retroaktivt året efter månadsvis med ett snittvärde. Intäkter för drift: Filmföreställningsintäkter:!!! +63 300 Skandinavisk bioreklam:!!!! +12 660!!!!!!!! 75 960!!! Intäkter: 75 960 Utgifter för drift: Bensin försäkring, skatt och servicekostnader för bil:! -15 000 Serviceavtal med Digital leverantör:!!! -10 000 Marknadsföring, flyers-hemsida-tryckkostnader!!! -10 000 Slitage utrustning:!!!!!! -20 000!!!!!!!! -55 000!!!!!!!!!!!! Kostnader:-55 000!!!!!!!!!! Överskott: 30 960 Sammanfattning Upplägget bygger mycket på samarbete, att man finner bra former för flytt och transport av utrustning, filmvisningar, marknadsföring, att hålla sig till gemensamma överenskommelser. Inga medel är budgeterade för maskinistkostnad. Den egna bioverksamheten bör helst generera ett överskott så att medel kan avsättas till framtida investeringar. Med en gemensamt ägd mobil visningsenhet knyter man ihop orterna på ett sätt som bör resultera i en positiv utveckling. Vidgas perspektivet och man har liknande upplägg i dom övriga glasriketkommunerna där samordning och samarbete blir honnörsord kan Varumärket Glasrikets bio bli en framgångsfaktor på mer glest befolkade platser. En förbättrad digital infrastruktur och ökad samverkan möjliggör förbättrad skolbioverksamhet. Den digitala visningstekniken har givetvis andra förtjänster som möjligheter att visa internationell opera, teater, balett, musikaler, sportevenemang. En mobil visningsenhet kan även innebära möjlighet att genomföra arrangemang på oväntade platser. Med ökad samverkan kan man också arbeta mer med arrangörsskapsutveckling, samarbete med kringarrangemang, mat och dryck, dela med sig av idéer och utveckla i samverkan. I förlängningen kan det öka den enskilde medborgarens livskvalitet i mindre befolkade trakter där annars dom tyngsta argumenten kretsat kring närhet till natur, billigt boende och frisk luft. För Lessebobiograferna: Hovmantorp FH, Kosta FH, Lessebo Bio, Skruvs FH Olle Brozén Projektledare Film i Glasriket

Sida 10 14. Sammanfattning Det är nu eller aldrig! Vi står nu inför en tid som är helt avgörande för landsbygdens anrika mötesplatser. Vill vi ha en levande landsbygd där människor känner sig sedda och berikade så krävs det att vi vågar satsa såväl ideellt som finansiellt. Det går inte att vänta, då kommer det att vara för sent. Står ortens Folkets hus öde sprider sig denna tomhet i gårdarna, likväl som när skolan eller den lokala affären lägger ner. Det här projektet handlar inte om byggnaderna i sig, utan om människorna. Det är det som är lokal utveckling. Det finns i detta nu en verkligt unik chans att bygga framgångsrika modeller för deltagande, kultur och samhällsengagemang för framtiden, såväl i det småländska glasriket som i hela Sverige. Projektet är stort, men resultatet blir; 5 digitala biografer. 10 biografer som delar två mobila digitala enheter under projektperioden. Biografutveckling som lett till nya samarbeten och fler digitaliserade biografer i området. En långsiktig finansieringsmodell för biograferna. En fullt utvecklad nationellt intressant filmfestival. Projektet leder till en landsbygd med aktiva mötesplatser och ett brett utbud av film och annan kultur för både besökande och boende. Visionen är att biograferna i Glasriket utvecklar bygden med filmverksamheten som motor. Teknisk infrastruktur är en förutsättning för att ett modernt folkets hus ska kunna möjliggöra livskraftiga idéer hos föreningar, näringsliv och enskilda initiativtagare, unga som gamla. Värdet av verksamheter som skapar mening, sammanhållning och attraktionskraft är svårt att mäta i pengar. En känsla av att den lilla orten plötsligt är centrum i världen, stolthet över hembygden och att se ljust på framtiden, vad är det värt? Det är värt allt.

Glesbygdsmultiplexet Glasrikets Bio = 2K-utrustad = Snart mobilt 2K system = Återstår Åseda Sävsjöström Alstermo Klavreström Fröseke Norrhult Hovmantorp Uppvidinge kommun Lessebo kommun Emmaboda kommun Nybro kommun Målerås Alsterbro Nybro Lessebo Åfors Kosta Skruv Vissefjärda Emmaboda Lindås Torsås