Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering E-legitimationsdagen 2013-01-31 Louise Merz Pontus Söderström
Myndigheternas försörjning idag För att täcka det offentligas behov av tjänster för elektronisk identifiering har det sedan 2001 upphandlats gemensamma ramavtal. Det senaste ramavtalet (eid 2008) förvaltas av Kammarkollegiet. Ramavtalet tecknades med fyra utfärdare: Svenska Handelsbanken, Nordea, Swedbank och TeliaSonera. Ramavtalet löpte ut den 30 juni 2012. Avrop som gjordes innan dess kan gälla som längst till och med den 30 juni 2016.
Behovet av en reform Sedan ramavtalet eid 2008 upphandlades har Lagen om offentlig upphandling (LOU) ändrats. Den nya lagen medför svårigheter att tilldela kontrakt till flera leverantörer. Upphandling enligt LOU skulle alltså i praktiken medföra att e-legitimationer från annan utfärdare än den som rangordnats högst slutar att fungera mot förvaltningens e-tjänster.
Behovet av en reform Tidigare upphandlingar också inneburit svårigheter för nya aktörer att få tillträde till marknaden. En ny modell för det offentligas anskaffning av tjänster för elektronisk identifiering behöver därför inrättas.
Politiska mål I Övergripande mål för e-förvaltningen: Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service.
Politiska mål II Statens långsiktiga försörjning av elektroniska legitimationer bör bygga på lösningar som utvecklas av marknaden. De bör uppfylla krav på hög säkerhet och tillgänglighet samt teknisk samverkansförmåga. Myndigheternas hantering av e-legitimationer bör samordnas och styras i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. - 2010 års förvaltningspolitiska proposition
Förslag till ny försörjningslösning Inrättande av valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering. Förebild: Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Öppet system för upphandling: Kontrakt kan tilldelas flera leverantörer möjliggör att befintliga e-legitimationer fortsatt kan omfattas Anslutning av leverantörer kan ske löpande Öppnar för nya aktörer
Förslag till ny försörjningslösning Minskar risken för inlåsningseffekter Konkurrensfrämjande Fler aktörer = ökad tillgänglighet för användaren Valfrihet för användaren
Förslag till ny lag om valfrihetssystem Reglerar hur en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting ska gå till väga vid anskaffning av tjänster för elektronisk identifiering i ett valfrihetssystem. Myndigheten beslutar att tillämpa valfrihetssystem och ger E-legitimationsnämnden i uppdrag att administrera systemet.
Förslag till ny lag om valfrihetssystem E-legitimationsnämnden kommer i praktiken utföra upphandlingen av eid-tjänsterna. Upphandlingen sker dock i de deltagande myndigheternas namn. Respektive upphandlande myndighet ansvarar för upphandlingen på samma sätt som i andra typer av valfrihetssystem.
Lagens innehåll I lagen införs bestämmelser om principerna för systemet, löpande annonsering, innehållet i förfrågningsunderlag, ansökan om deltagande, uteslutning av sökande, godkännande av sökande och ingående av kontrakt, rättelse, skadestånd, informationsskyldighet och tillsyn. Bestämmelserna i huvudsak utformade efter förebild från motsvarande bestämmelser i LOV.
Lagens innehåll Ekonomisk ersättning till eid-leverantörer: Utgångspunkt: transaktionsbaserad ersättning Specifika riktlinjer dock ej i lag Ersättningssystemet beskrivs i detalj i förfrågningsunderlaget Hur ersättning ska utformas och beräknas därmed en fråga för E-legitimationsnämnden
Lagens innehåll Avgifter E-legitimationsnämndens verksamhet ska vara avgiftsfinansierad. Frivilligt för myndigheter att delta. Bestämmelser om avgifter meddelas av regeringen i förordning. Princip: De som drar nytta av de tjänster som tillhandahålls ska finansiera kostnaderna. De avgifter som ska ta ut ska motsvara kostnaderna för verksamheten.
Remissvar i korthet Merparten av remissinstanserna tillstyrker förslaget om införande av valfrihetssystem som sådant eller lämnar det utan erinran. En remissinstans ifrågasätter lämpligheten med valfrihetssystem. Klargöranden om ansvarsfördelning och vem som vidtar vissa praktiska åtgärder har efterlysts. Flera synpunkter på hur ersättningsmodellen ska utformas. Tidsplanen har kommenterats. I övrigt: synpunkter på hur federationen ska utformas.
Förslag till EU-förordning om elektronisk identifiering Medlemsstaterna ska vara skyldiga att erkänna och godta sådana medel för elektronisk identifiering som andra medlemsstater utfärdar för åtkomst till sina e-tjänster och som de har anmält enligt ett närmare angivet förfarande under förutsättning att de uppfyller vissa villkor. Medför dock inte någon skyldighet att införa eller anmäla nationella system för elektronisk identifiering. Innehåller inte heller några krav på hur nationella system ska vara utformade. Innehåller inga bestämmelser som reglerar hur myndigheter ska upphandla eid-tjänster Förhandlingar pågår
Läs mera Betänkandet E-legitimationsnämnden och Svensk e-legitimation (SOU 2010:104) Promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering (N2012/5484/ITP) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (KOM[2012] 238 slutlig).