VG Omslag 3E-07:Layout 1 07-06-12 11.41 Sida 1 nr 3 2007 vårdguiden För Stockholms län Med telefonbilagan sep nov. Så vinner du finnkampen Att vilja, men inte kunna få barn Dricker du för mycket? Ring Alkohollinjen! Akut läge Vad kan du göra? Vårdguiden 08-320 100 www.vardguiden.se
Innehåll nr 3 2007 3 Notiser 4 Tema Akut läge Hur kan du hjälpa i en akut situation 5 Vad händer när du ringer 112 9 Hjärtinfarkt kan drabba vem som helst 10 Miss missa mellis 12 Stärkt patientmakt Vårdval införs i Stockholms län 13 Frågor och svar om hälsa 14 Så vinner du finnkampen 16 Ring, varningsklocka, ring! Dricker du för mycket? Ring Alkohollinjen 18 Loppor, löss, kvalster och skabb 20 Att vilja, men inte kunna få barn 22 Vårdguiden ger svaren TIDNINGEN VÅRDGUIDENS REDAKTION Tidningen Vårdguiden är en informationstidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut med fyra nummer per år till samtliga hushåll i länet. Ansvarig utgivare Elisabeth Levander Redaktör Anna Sjökvist E-post anna.sjokvist@sll.se Telefon Frågor till redaktionen 08-737 40 80 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm Redaktionsassistent Petra Rinnetorp Telefonbilagan Margareta Andersson E-post vardguiden@sll.se Beställning av fler tidningar samt taltidning 08-737 40 45 Medicinsk granskning Inger Rising och Peter Rönnerfalk Grafisk form & repro Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto Jann Lipka Tryck Winkowski Print, Polen Upplaga 940 000 ex 4 20 18 Jag har akut behov av första hjälpen! en sen eftermiddag på väg hem från jobbet ser jag en man plötsligt sjunka ihop på gatan. Mitt hjärta slår några extra slag och jag får en rejäl adrenalinkick. Hjälp vad ska jag göra, vad kan jag göra? Min hjärna går på hög varv om första hjälpen, 112 och fram - stupa sidoläge. Hjärtkompressioner? Jag? Knappt har jag hunnit fram förrän flera andra personer är där och böjer sig ner för att se vad som hänt och om de kan vara till någon hjälp. Den här gången fanns det som tur var så många runt om mig som var både snabbare och handlingskraftigare än jag men händel - sen gav mig en rejäl tankeställare. Tänk om jag hade varit ensam när det hände? Jag måste verkligen lära mig mer om första hjälpen och hur man bör agera i olika akuta lägen. För det är det som är grejen att vi gör någonting! I det här numret av Vårdguiden vill vi förmedla just det hur oerhört viktigt det är att personer i akuta situationer får snabb hjälp och hur du som medmänniska kan hjälpa till. Hjälp till självhjälp är en annan sak som känns angelägen. Alkohollinjen är en ny telefontjänst i samma anda som Sluta-rökalinjen. Här finns personer som hjälper till, motiverar och stöttar den som vill dra ner på sitt drickande. Läs mer på sidan 16. Nu när skolan kommit igång på allvar har många barn kanske för första gången en ny vana där hemma: De kommer hem till ett tomt hus eller lägenhet och ska själva fixa till ett mellanmål före läxläsning eller aktiviteter. För många barn blir det betydligt mer socker och fett än vad som är nyttigt. Vi föräldrar måste ge barnen förutsättningar att kunna laga till ett gott, men ändå hälsosamt mellanmål. Så fyll skafferiet med lite grövre bröd, kylen med nyttiga pålägg och osötad yoghurt och lär barnen att göra rejäla mackor, koka ägg och göra en fräsch smoothie. På sidan 10 får du receptet! Hör gärna av dig med tips och uppslag! Vi fortsätter att utveckla tidningen för att göra den ännu mer angelägen för dig. anna sjökvist Redaktör Vårdguiden nr 3 2007
NYTT VACCIN TILL SMÅ BARN Alla barn födda i Stockholms län efter den 1 juli i år kommer att erbjudas vaccination mot pneumokocker. Pneumokocker är en bakterie som bland annat kan ge öron- och lunginflammation. Svår pneumokocksjukdom är allvarligt och har i vissa fall lett till att små barn avlidit. Vaccinet motverkar även spridningen av resistens mot den antibiotika som i dag används mot pneumokocker. Sprutan ges på barnavårdscentralen när barnet är tre, fem och tolv månader, i samband med att barnet ändå vaccineras mot stelkramp, difteri och kikhosta. Barn födda före den 1 juli kan vaccineras privat och föräldrarna får själva bekosta vaccinet. Vården klarar kraven Vårdgarantin är ett sätt för dig som patient att få vård i tid. Det handlar om allt ifrån att du ska kunna komma i kontakt med din vård - central eller med sjukvårdsrådgivningen samma dag, till att du ska få träffa en specialist inom rimlig tid eller få en motiverad behandling utförd. I stort sett klarar vården kraven mycket bra, säger Jan-Åke Andrén på enheten Individuella Vårdärenden inom Stockholms läns landsting. När det gäller att komma i kontakt med sjukvårdsrådgivningen eller med sin vårdcentral samma dag är målen helt uppfyllda. När det gäller att få träffa en primärvårds - läkare inom en vecka uppger 90 procent att de har fått det. Garantin innebär även att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar på att få träffa en specialist eller få en medicinskt motiverad behandling. Här svarar 84 procent att de har fått det. I dagsläget klaras inte garantin fullt ut av hud- och ögonmottagningar eller av neurologiska, reumatologiska och allergologiska mottagningar samt inom plastikkirurgi, säger Jan-Åke Andrén. Men vi jobbar på det och nu skärps kraven ytterligare för att få till stånd en ännu bättre och snabbare vård. KLAMYDIAMÅNDAG Den 17 september är det dags för Klamydiamåndagen igen. Då håller sjukhusens Sex- och samlevnadsmottagningar (SESAM), ungdomsmottagningar och vissa vårdcentraler, barnmorske- och gynekologmottagningar samt mansmottagningar öppet hus för klamydiatestning. Det är helt gratis och just denna dag behöver du inte boka tid. Mer information hittar du på www. kondom.nu och på www.vardguiden.se Årets influensavaccin Varje vinter slår influensan till med full kraft. Personer som är fyllda 65 samt vissa kroniskt sjuka, erbjuds sedan några år tillbaka gratis vaccination mot influensa. Personer med kronisk hjärtsvikt, svår astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom eller andnings svikt erbjuds gratis vaccin, men vi ser gärna att även andra personer med kroniska sjukdomar, som diabetes eller tumörsjukdomar, vaccinerar sig, säger Åke Ört qvist, smittskyddsläkare. Vaccinationskampanjen pågår under oktober och november. På www.vardguiden.se/vaccinera hittar du mottagningar där du kan vaccinera dig. Vänd dig till Vårdguiden, telefon 08-320 100, eller Smittskyddsenheten, telefon 08-737 39 90, om du vill veta mer eller om du inte har internet för att ta reda på var närmaste vaccinationsmottagning finns. Kurs för diabetiker Nu erbjuder Storstockholms Diabetesförening i samarbete med ett 20-tal vårdcentraler runt om i länet studiecirklar för dig med typ-2 diabetes. Kursen är en utbildning i egenvård och målet är att deltagarna ska skaffa sig kunskaper om hur man ändrar livs - stil och får nya vanor i vardagslivet. Det kan handla om mat, om betydelsen av fysisk aktivitet, om att minska stressen och om förmågan till känslomässig bearbetning. Deltagarna träffas vid nio tillfällen under fem månader. Kostnaden är 250 kronor och då ingår kursmaterial. Intresserad? Kontakta din vårdcentral. ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER/STHLMILL Sjukt barn? Ring alltid till Sjukvårdsrådgivningen Vårdguiden på telefon, 08-320 100 innan du åker in med ditt barn till sjukhuset. Många gånger kan du få råd som gör att du slipper åka in akut eller få tips om en närmare mottagning där du kanske slipper långa väntetider. Vårdguiden nr 3 2007 3
TEMA: Akut läge Morgonsolen värmer, du är på väg till jobbet, har just korsat gatan till trottoaren på andra sidan. Då händer det en mycket blek kvinna i 50-årsåldern segnar plötsligt ner. Vad gör du? Vad TEXT JOHAN ÖBERG FOTO JANN LIPKA du har aldrig varit med om det här förr. Hjärtat hoppar till vad ska du göra?! De flesta vet tyvärr inte hur de ska agera i en akutsituation. Men allra viktigast är att man gör någonting, framför allt att man omedelbart ringer 112, säger överläkare Leif Svensson, chef för Stockholms Prehospital Centrum, med ansvar för att utveckla den vård som utförs av ambulans, brandkår med mera. Att man gör något är faktiskt helt avgörande, oavsett vad man kan. Chansen att den som drabbats akut av något allvarligt överlever ökar med 3 4 gånger när någon försökt hjälpa, jämfört med när ingen gjort något alls. Idealet vore att alla hade gått en kurs i hjärt-lungräddning eller första hjälpen. ABC andning, blödning och cirkulation är de tre nyckelorden vid ett akutingripande. Lyssna först om personen andas. Gör han eller hon inte det bör du omedelbart larma 112! Och starta hjärt-lungräddning. Det idealiska är hjärtkompressioner ( hjärtmassage ) och inblåsningar ( mun-till-mun-andning ). Inblåsningar drar sig tyvärr många för när det gäller en okänd person, men försök då åtminstone med bröstkompressioner, där man trycker hårt, snabbt och regelbundet mitt över bröstkorgen för att på så vis hjälpa hjärtat att arbeta. Då köper man sig tid tills ambulansen kommer. När man ringer 112 och talar med en SOS-operatör erbjuds man alltid instruktioner för att kunna göra hjärtlungräddning. Regeln är att operatören har kvar den som ringt i luren tills räddningsinsatsen nått fram. Forskning visar att de som har varit med om att någon hastigt insjuknat mår sämre efteråt om de inte har försökt hjälpa. Det är alltid rätt att ingripa i en nödsituation, säger Leif Svensson. Risken att göra fel är obefintlig. Enda gången man egentligen gör fel är om man inte gör något alls! 4
gör du? Vad händer när du ringer 112? alla eu-länder har ett gemensamt larmnummer, 112, att ringa vid akutsituationer, vare sig man vill nå ambulans, polis eller räddningstjänst. Via 112 når man i Sverige också giftinformationscentral, räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, jourhavande präst, jourhavande kurator, jourhavande medmänniska, social - jour, tull för narkotikatips, sjöräddning och miljöräddningstjänst till sjöss. När du ringer 112 kommer du till en larmcentral med specialutbildade SOS-operatörer. Numret går att slå från alla telefoner, även från telefonkiosker utan att betala och från mobiler med kontantkort även när det saknas pengar på kortet. Operatörerna svarar alltid med SOS 112, vad har inträffat?. Då är det viktigt att så klart som möjligt kunna redogöra för vad som hänt, var du befinner dig och på vilket nummer du kan nås. Det kan vara stressande att behöva svara på en massa frågor i en akutsituation, men det är viktigt för att operatören ska göra rätt bedömning och skicka rätt hjälp. Bedömer operatören att situationen är akut kopplas en kollega in på linjen som kan skicka hjälp mitt under pågående samtal. Operatören ger också råd om hur du bör agera på olycksplatsen. Är situationen inte akut kan du i stället ringa Vårdguiden på 08-320 100 för rådgivning. Om sjuksköterskan bedömer att du behöver hjälp av ambulans kan du kopplas direkt till 112. 5
TEMA: Akut läge Stroke när någon drabbas av en stroke är varje minut viktig för att hjärnskadorna (som kan vara livshotande) ska begränsas. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. En hjärninfarkt beror på en blodpropp i hjärnan som hindrar syretillförseln och en hjärnblödning beror på att blodkärl i eller på ytan av hjärnan brustit. En stroke kommer som en blixt från en klar himmel. Insjuk - nan det är ofta dramatiskt. Några vanliga symtom: Plötslig förlamning eller nedsättning av känseln på en sida av kroppen. Svårighet att tala och förstå tal. Plötslig förlust av ögonens synfält i en riktning. Symtomen kan också vara mer diskreta. Man kanske bara förlorar kraften i en arm eller blir fumlig. Att symtomen inte alltid blir så dramatiska bidrar till att många väntar för länge innan de kommer till sjukhus. Känner du sådana här symtom ring 112 eller åk direkt till ett akutsjukhus, varje minut är viktig. Runt 30 000 svenskar drabbas av stroke varje år, varav 80 procent av hjärninfarkt, resten av hjärnblödning. Medelåldern första gången är runt 75 år, men stroke förekommer ibland redan i tonåren. Propplösande trombolys är en effektiv behandling, men måste sättas in snabbt, ofta redan i ambulansen. Hjärnblödningar kan stoppas genom operation eller hemostas, där ett ämne som stoppar blödningen sprutas in. De viktigaste riskfaktorerna för stroke är högt blodtryck, rökning, högt kolesterolvärde, hög alkoholkonsumtion, ärftliga anlag, tidigare stroke eller TIA (en störning i hjärnans blodcirkulation som ger samma symtom som stroke, men oftast bara några minuter), diabetes, förmaksflimmer, övervikt och för lite motion. Hjärtinfarkt En hjärtinfarkt inträffar när en blod - propp täpper till ett av kranskärlen i hjärtat och hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. Det leder till syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha fått blodet. Även en liten infarkt kan ge livshotande rubbningar av hjärtrytmen. Det tar mellan 6 och 24 timmar för en hjärtinfarkt att nå sin fulla storlek. Cirka 70 000 svenskar drabbas varje år. Det vanligaste symtomet är en stark ihållande smärta i bröstkorgen. Sök då omedelbart akutvård. Men smärtan kan variera mycket, många kvinnor får vagare symtom, äldre och diabetiker får ofta svagare smärta. Smärtan kan stråla ut till en eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Sitter smärtan i under minst 15 minuter och du mår illa, kallsvettas, får andnöd, yrsel eller svimmar, ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Ring alltid 112 om du: har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner. du har en diffus, men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag. När man får en infarkt stressas hjärtat, vilket ökar syrebristen. Därför är det viktigt att snabbt bli omhändertagen och att få smärtstillande medicin. Blodproppen kan lösas upp med medicin, om det inte räcker kan man operera. De viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt är höga blodfetter, högt blodtryck, rökning, hög alkoholkonsumtion, ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar, stress, övervikt och för lite motion. 6 Vårdguiden nr 3 2007
Epilepsi Ett epileptiskt anfall är en tillfällig störning i hjärnan. Det finns tre sorters anfall, där det mest dramatiska, grand mal, gör att den drabbade förlorar medvetandet, faller, får kramper, muskelryckningar, tuggar fradga och kan bli blå i ansiktet. Det varar ofta mellan tre och fem minuter. Efter en timme till ett dygn är den drabbade återställd. Förhindra skador genom att ta bort saker runtomkring, lägg något mjukt under huvudet, lös upp slips och skärp och ta bort glasögon. Ett vanligt misstag är att placera något mellan tänderna gör absolut inte det! Vänta till anfallet går över och personen klarar sig själv. Ring 112 om anfallet varar mer än fem minuter eller om epileptikern skadat sig i fallet. Insulinchock Både för höga och för låga blodsockervärden innebär en fara för diabetiker, men de flesta känner igen signalerna i tid och kan göra något åt dem. Om blodsockret sjunker väldigt mycket förlorar en diabetiker medvetandet och hamnar i insulinkoma som kan göra att hjärnan skadas. En del diabetiker bär id-kort eller ett märke som visar att de har sjukdomen. Symtomen på blodsockerfall kan vara hunger, svettningar, huvudvärk, darrningar, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter, oro, förvirring och aggressivitet. Botemedlet är då att äta druvsockertabletter, dricka mjölk, juice, söt saft eller liknande. En kraftigt omtöcknad eller medvetslös diabetiker måste snabbt till sjukhus. Ring 112 och begär ambulans. FAKTA Kurser i hjärt-lungräddning Hjärt-lungräddning är något som alla borde kunna och det är inte svårt att lära sig. Flera organisationer ordnar utbildningar: Röda korset, www.redcross.se Svenska livräddningssällskapet, www.sls.a.se Svenska rådet för hjärt-lungräddning, www.hlr.nu Hjärt- och lungsjukas riksförbund, www.hjart-lung.se Räddningstjänsten i din kommun. Kvävning När något fastnat i halsen kan situationen på bara någon minut bli livshotande. Tecken på att en person inte får luft är att hon kippar efter luft, får väsande andning, inte kan tala eller hosta, får panik, blir blå i ansiktet, drar upp axlarna och tar handen mot halsen. Ropa först på hjälp någon annan kanske kan ringa 112 medan du försöker hjälpa till att få upp föremålet som fastnat. Buktryck (Heimlich manöver) innebär en omfamning bakifrån och sedan ett kraftigt tryck strax ovanför naveln så att luft pressas ut och förhoppnings vis också det som täppt till. Det kan behöva upprepas flera gånger. Hjälper inte det kan man dunka den framåtböjda personen i ryggen fem kraftiga slag med öppen hand mellan skulderbladen. Om personen ändå inte andas måste du använda mun-till-mun-andning. Om föremålet lossnar och åker ner i luftvägarna så försök att lugna, för om den drabbade gråter, hostar eller skriker är risken stor att föremålet pressas upp igen och fastnar. Ring sedan 112. Vårdguiden nr 3 2007 7
Blödning, brännskador och chock Läs och lär innan det händer! På www.vardguiden.se under tema Första hjälpen hittar du en illustrerad genomgång för hur man kan rädda liv i akuta nödsituationer. Här finns också länkar till artiklar om allt från stroke och hjärtinfarkt hur man känner igen det och ska agera, till hur man stoppar blödningar, gör vid förgiftning med mera. Stoppa blödningar: Ta bort täckande klädsel, tryck på såret med fingrar eller hand, helst med ett förband eller rent tyg. Lyft upp den skadade delen ovan hjärthöjd. Vid större blödningar bör den skadade ligga ner. Brännskador: Kyl ner den brända huden med svalt vatten i 15 30 minuter. Små barn tål inte kyla på samma sätt som vuxna. Chock: Ett livshotande tillstånd när blodtrycket sjunker kraftigt och cirkulationen av blod och syre i kroppen minskar efter en allvarlig olycka, vid andningsbesvär, en hjärt infarkt eller allergireaktion. Tecken på att en person har drabbats av chock: svag puls, ytlig andning, lågt blodtryck, gråaktig färg i ansiktet, kall - svettning, kraft löshet, oro eller apati. Om den drabbade inte får hjälp blir hon medvetslös och sedan inträder andnings- och hjärtstillestånd. Förhindra eller minska ett chocktillstånd genom att: Lägga den skadade på rygg med huvudet lågt och åt sidan. Fötterna i högt läge. Kolla andningen. En medvetslös ska läggas i stabilt sidoläge. Stoppa yttre blödningar. Lossa på kläder som sitter åt och skydda mot nedkylning. Undvik att flytta den skadade. Ge aldrig mat eller dryck. Försök att lugna och gör det så bekvämt som möjligt. När du hjälpt den skadade, ring 112 om ingen annan gjort det under tiden. 8 Vårdguiden nr 3 2007
TEMA: Akut läge Journalisten Per Axel Nordfeldt var den 29 juli 2005 på det sommarlugna gymmet på Söder och körde sitt vanliga tränings - pass när det hände. Hjärtinfarkt kan drabba vem som helst det började med en stark smärta i bröstet. Det var som om något hade exploderat där inne. Men jag tillhör ju inte dem som är i risk - zonen för en infarkt, jag tränar regelbundet och tycker att jag äter bra, så jag avvaktade. Men efter en timme hade smärtan spridit sig upp i halsen och ut i vänster arm, något som jag läst om att det kunde tyda på hjärtinfarkt. Jag gick till receptionen och sa att jag inte mådde bra och där tyckte de att jag skulle upp söka en vårdcentral. I stället valde han att gå hem, trots smärtan. Först när han pratat med sin fru åkte han till Södersjukhuset. Där såg jag en skylt om att patienter med bröstsmärtor inte behöver köa utan bara kunde komma fram och anmäla sig. Sedan gick det väldigt fort, EKG visade på en massiv hjärtattack och på mindre än en kvart befann jag mig i en operationssal där jag opererades under någon timme. Sedan följde ett halvår av rehabiliteringsgymnastik, i grupp och individuellt. Per Axel Nordfeldt kom därefter med i ett projekt på Danderyds sjukhus som handlade om stressterapi. När jag fick min infarkt gjorde jag egentligen allt fel. Självklart ska man kontakta vården direkt om man inte mår bra och sedan kanske kunna avfärda besvären som ofarliga. Mina symtom var egentligen mycket tydliga många, framför allt kvinnor, får långt mer svårtolkade symtom. I dag är han en välmående 53-åring, tränar fortfarande regelbundet och äter ännu nyttigare än förr. Han måste äta mediciner resten av livet som ska minska risken för nya infarkter, men det besvärar honom inte. Han har dessutom lärt sig att hantera stressen i jobbet bättre. Det är lätt att försöka vara duktig i en sådan situation som jag hamnade i, att försöka klara sig själv och inte besvära vården. Men det är bara dumt. Vårdguiden nr 3 2007 9
mellis Miss missa Mellanmål låter i mångas öron som både onödigt och onyttigt. I själva verket är det viktigt för att barn ska få tillräcklig näring och energi. Men det finns förstås bra och mindre bra saker man kan sätta i sig... TEXT ULRIKA BURMAN SVEDER FOTO GRAFFOTO mellanmålet kan verka minst viktigt jämfört med frukost, lunch och middag, men Anna-Karin Jälminger, nutritionist och ansvarig för Hälsomålets mellanmålsguide, tycker annorlunda. Hon menar att det snarare kompletterar de andra måltiderna. Förutom energi ska mellanmålet ge näring, något som barn behöver för att växa. Sedan ger det en välbehövlig paus före läxor och aktiviteter. Energi via ett mellanmål kan uppnås på olika sätt, både med hjälp av nyttig och onyttig mat. En mikrovärmd pirog eller pizza kan till exempel ge för mycket energi och för lite näring. Man blir jättemätt och får i sig för många kalorier i förhållande till vad man kan göra av med, säger Anna-Karin Jälminger. Risken är också att man på grund av det inte orkar äta en ordentlig middag och återigen missar närings - ämnen. Även om mellanmålet består av bra livsmedel bör det inte bli för stort. Barnen ska inte bli helt mätta på mellanmålet utan bara mindre hungriga. Mellanmålets storlek kan anpassas till hur mycket barnet rör sig och hur mycket barnet växer just då. Anna-Karin Jälminger förespråkar mellanmål med stort näringsinnehåll. Listan över de näringsämnen barnet behöver från mellanmålet är lång: kalcium, järn, zink, vitamin C och D, folsyra och kostfiber. Att få i sig alla dessa ämnen är dessbättre lätt. Det är bara att låta mellanmålet bestå av tre byggstenar: 1. Antingen smörgås med pålägg, gröt, flingor eller müsli. 2. Mjölk, fil eller yoghurt. 3. Frukt eller råa grönsaker. I dag finns så många krav på läckra ingredienser och spännande recept. Det kan bli frustrerande till slut. Mellanmål tycker jag kan liknas vid frukost, då man ofta äter samma sak utan att tröttna. Chans att laga själv Mellanmålet är ofta den första måltid barnet får chans att laga till själv, därför gäller det att ge dem en chans att få bra matvanor och fylla kylen med nyttigheter. Riskerna med onyttig mat är många. Övervikt bland barn har blivit vanligare i Sverige och beror främst på att vi får i oss mer energi än vi gör av med. Här anses fett och socker vara de största bovarna. Studier visar att vi behöver en balans mellan bra (omättat fett) och dåligt (mättat fett). För mycket mättat fett som återfinns i bland annat smör, ost och korv, kan på sikt leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Sådana sjukdomar dyker inte utan orsak plötsligt upp i 50-60-årsåldern. De grundläggs redan i barndomen, säger Anna- Karin Jälminger. För barn över två år rekommenderas nyckelhålsmärkta produkter. 10 Vårdguiden nr 3 2007
Hallon- eller blåbärssmoothie 1 person 2 1/2 dl vaniljyoghurt (eller naturell) 1/2 banan (mogen) 1 dl frysta hallon eller blåbär Mixa ingredienserna. Bananen sötar och de frysta bären gör smoothien kall. Ett enkelt sätt att undvika mättade fetter är att välja magra mejeriprodukter och lätta produkter som skinka, kalkon samt mager ost och leverpastej. Lättmargarin i stället för smör ger mindre mättat fett och mer av det nyttiga omättade fettet. Många tror att lättmargarin är kemiskt framställt och därmed onaturligt. Det är inte sant. Däremot är det gjort på vegetabiliskt fett i stället för på animaliskt. För att minska på sockret rekommenderar Anna-Karin Jälminger naturella produkter i stället för sötade. Ofta innehåller livsmedel som marknadsförs till barn stora mängder tillsatt socker och fel sorts fett. Välj naturell yoghurt och fil och smaksätt den själv med färska eller frysta frukter och bär. Och satsa på grönt. Ett skivat äpple, en klyftad apelsin, morotsstavar och blomkålsbuketter. Frukt och grönsaker ser oftast mer inbjudande ut om de skivats och lagts upp. Många barn struntar i att äta frukt för att det tar tid att skala. Genom att göra det i förväg kan man locka barnen att äta mer frukt och grönt. Bra mellismat * Nyckelhålsmärkt bröd * Lättmargarin * Mager ost (17 %), skinka, mager leverpastej * Müsli * Gröt * Mjölk * Naturell fil eller yoghurt * Frukt, bär och grönsaker... och mindre bra MER INFORMATION * Fruktkrämer (färdiggjorda) * Nypon- och blåbärssoppa * Söt yoghurt * Ris i frutti * Söta flingor * Pizza, piroger * Korv med bröd * Saft, läsk * Bullar, kakor * Godis Landstinget har två sajter med fokus på bland annat mat: Hälsomålet: www.halsomalet.se och Folkhälsoguiden: www.folkhalsoguiden.se/mat Du kan även hitta information på Livsmedelsverkets sajt: www.slv.se Vårdguiden nr 3 2007 11
Nu får du som patient bättre möjligheter att påverka din vård. Stärkt patientmakt TEXT ANITA GULLBERG ILLUSTRATION JONAS BURMAN från årsskiftet införs vårdval inom primärvården i Stockholms län. Det ska göra det lättare för dig som patient att hitta och välja husläkare. För de allra flesta kommer husläkaren även i fortsättningen att vara specialist i allmänmedicin, men nu blir det också möjligt att välja vilken specialinriktning man vill att läkaren ska ha. En småbarnsfamilj kanske önskar någon som även är barnläkare, medan pensionären kan vilja ha en som är geriatriker (specialist på åldran dets sjuk - domar). Vårdvalet omfattar också MVC, BVC, fotsjukvård och logopedi. Det har under flera år varit möjligt att välja husläkare och omkring 85 procent av länets invånare har i dag en egen hus - läkare eller husläkarmottagning. Målsättningen är att alla invånare ska välja sin läkare eller mottagning. Ersättningen till mottagningarna kommer att bygga på patienternas val. De får helt enkelt betalt för de patienter som aktivt har valt mottagningen. Den som redan har valt en husläkare eller mottagning behöver inte göra om sitt val. Men det kommer att bli lättare att välja och det ska också bli tydligare vad som finns att välja emellan, säger Elisabet Wallin, direktör för landstingets Utvecklingskansli. Med det nya systemet ska medborgarnas inflytande öka, att få invånarna mer delaktiga i vården. Därför ska det vara lätt att hitta information om olika mottagningar, utbud, kompetens, öppettider och tillgänglighet. Patientens ställning ska stärkas. Mitt val som patient kan påverka tillgänglighet, kvalitet och utformning av vården. Samtidigt med vårdval införs fri etablering för de mottagningar som landstinget auktoriserat. Stockholms läns landsting startar under hösten auktorisationen av både privata och landstingsdrivna mottagningar. För att godkännas krävs att man uppfyller ett antal krav. Det finns ingen gräns för hur många mottagningar som kan öppnas inom ett visst område, men ersättning betalas bara ut för de patienter som aktivt valt mottagningen. 12 Vårdguiden nr 3 2007
Frågor och svar om hälsa Skicka dina frågor via brev till: Vårdguiden, Box 22550, 104 22 Stockholm eller via e-post till: vardguiden@sll.se Fråga: Stämmer det att det inte går att röntga genom vissa tatueringar? Svar: Det är ingen fara med att röntga eller göra ultraljud genom tatueringar. Vissa typer av järnoxidbaserade tatueringsfärger kan visserligen ge lokal uppvärmning vid magnetkameraundersökning. Den typen av färg lär dock inte användas idag, men kan finnas i mer än tio år gamla tatueringar. Patienter med sådana tatueringar bör upplysas om risk för uppvärmning och undersökningen avbrytas om det känns varmt i huden. magnus tengvar Röntgenläkare och biträdande verksamhetschef för röntgenavdelningen vid Sophiahemmet. Fråga: Hur kan jag få tag i min journal? Svar: Som patient har du i regel rätt att läsa din journal. Journalen tillhör vårdgivaren, men du kan begära att få ta del av den. Du kan antingen läsa den på stället eller be om en kopia till självkostnads - pris. Det finns två undantag då du inte kan få tillgång till din journal: om det kan leda till att behandlingen blir lidande och om någon person som nämns i journalen kan komma till skada. Du kan ändå ha rätt att få se delar av din journal. Vill du läsa din patientjournal ska du vända dig till den vårdgivare som behandlar dig. Om en vårdgivare anser att journalen inte ska lämnas ut ska du dels få ett skriftligt besked om detta, dels få information om hur du kan överklaga beslutet till förvaltningsdomstol. Läs mer på www.vardguiden.se/journal. Fråga: Jag är orolig över en av mina leverfläckar. Hur kan jag kontrollera den? Svar: Det är bra om man regelbundet, exempelvis med två till tre månaders mellanrum, tittar lite extra på sin hud och granskar sina födelsemärken (leverfläckar). Då kan man upptäcka förändringar i god tid. Du ska kontakta din hus läkare om du får nya födelsemärken som ser ovanliga ut eller om dina tidigare födelsemärken förändrats. Det kan gälla förändringar i färg, form, storlek eller att de börjat klia eller fjälla. Husläkaren avgör då om det är något som behöver opereras eller följas upp på annat sätt. Lycka till! thomas wohlin Husläkare/verksamhetschef vid Kista vårdcentral och specialsakkunnig i allmänmedicin. Fråga: Vilka regler gäller för besök på vårdcentral för barn som bor växelvis hos sina föräldrar i olika kommuner? Svar: Patienten ska välja en vårdcentral. Om det uppstår ett akut behov av vård när barnet vistas hos den andra föräldern ska en annan vård central kunna ta emot det akuta besöket. Om det av särskilda skäl kan behöva anordnas planerad vård växelvis mellan mottagningarna får det administrativt hanteras genom att vårdcentralerna debiterar varandra. jan-åke andrén Chef för enheten för individuella vårdärenden, Stockholms läns landsting Vårdguiden nr 3 2007 13