4 Kostnader för fetma

Relevanta dokument
mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Att satsa på folkhälsa en god affär

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Integration och tillväxt

Yttrande över motion - Screening för typ 2-diabetes

VÄLKOMSTPAKET. För dig som ny medlem. I samarbete med:

BEFOLKNINGSPROGNOS

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Befolkningsprognos för Norrköping

Hjärtinfarkt och arbete som kranförare En undersökning i bygghälsokohorten

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2014

Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

En gemensam bild av verkligheten

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

Hammarlands kommun PM juni 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Ökande kostnader för sjukfrånvaro i Blekinge

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov inom det sociala området

Lathund SUS-rapporter

IBIS Resultat från de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april ling.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015

Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Befolkningsförändringar under 2013

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari (7,9%)

Antalet äldre - idag och imorgon

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Din tjänstepension PA-KFS 09

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Anhörig den som ger stöd, hjälp, vård och omsorg. omvärlden

VTDV Vart tog de vägen

Dnr 2015:1209

Två rapporter om bedömning och betyg

CIRKULÄR 13:62. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år Sveriges

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Sammanfattning på lättläst svenska

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Allmänhetens syn på sjukvård

Svensk författningssamling

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Lågt socialt deltagande Ålder

Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari (11,6 %)

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras?

Per Nettelbladt (psykiater,docent), Agneta Pettersson (projektledare)

Stratsys för landsting och regioner

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

Transkript:

4 Kostnader för fetma 4.1 Övervikt och fetma i Sverige 2003 Women age 16-84 (n) 3 546 514 1 Men age 16-84 (n) 3 498 040 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) 30 2 44 2 8 2 8 2 3 166 656 4.2 Övervikt och fetma i Sverige 2012 Women age 16-84 (n) 3 790 388 1 Men age 16-84 (n) 3 801 693 1 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) 28 3 42 3 14 3 15 3 3 758 928 1 Statistiska Centralbyrån (SCB) 2 Folkhälsoinstitutet, Ekonomiska beräkningar och bedömningar 2011 3 Folkhälsoinstitutet, Nationella folkhälsoenkäten 2012 2014-08-27 1 (11)

4.3 Kostnader för behandling av utvalda sjukdomar i Sverige 2003 4 4.4 Kostnader för behandling relaterade till fetma i Sverige Total cost of treatment related to obesity 2003 2013 1 665.4 million SEK 3 649.5 million SEK Cost/individual 2955 SEK 3315 SEK* *Inflation rate 12,18% 2003-2013. Statistics Sweden Kostnaden per individ för år 2003 har beräknats med hjälp av kostnaderna för fetma från tabell III och prevalensen av fetma från 2003 i tabell 4.1. Kostnaden per individen under 2013 har beräknats med hjälp av kostnad per individ från 2003, justerat med inflationen under perioden 2003-2013. Kostnaden för fetma under 2013 har sedan beräknats med prevalensen av fetma från 2012. 4 The Swedish cost burden of overweight and obesity evalutated with the PAR approach and a statistical modeling approach, Odegaard et al. 2008 2014-08-27 2 (11)

4.5 Övervikt och fetma i Norge 2002 Women age 16- (n) 1 825 223 5 Men age 16- (n) 1 760 335 5 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) 26 6 42 6 8 6 8 6 1 500 744 4.6 Övervikt och fetma i Norge 2012 Women age 16- (n) 2 031 621 5 Men age 16- (n) 2 027 867 5 Prevalence overweight women Prevalence overweight men women men Total prevalence overweight and obesity (n) 28 7 42 7 9 7 11 7 1 826 469 4.7 Kostnader för fetma i Norge 2003 2013 Total cost of obesity 702.5 million NOK 1 164.2 million NOK Cost/individual 2449 NOK 2868 NOK* *Inflation rate 17,1% 2003-2013. Statistics Norway Kostnaden för fetma i Norge 2003 har beräknats utifrån tillgängliga data i Sverige 2003. På grund av de skillnader som finns i de svenska respektive norska sjukvårdssystemen, kan inte de svenska kostnaderna för behandling, direkt användas för att beräkna kostnaderna för fetma i Norge. Om man bortser från dessa skillnader, visar de tillgängliga uppgifterna för fetma i Norge år 2002, att de totala kostnaderna för fetma kan vara omkring 702.5 miljoner NOK under 2003. 5 Statistics Norway (SSB) 6 Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen 2002 7 Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen 2012 2014-08-27 3 (11)

Kostnaden per individ för 2013 har beräknats med hjälp av kostnad per individ från 2003, justerat med inflationen under perioden 2003-2013. Kostnaden för fetma under 2013 har sedan beräknats utifrån prevalensen av fetma år 2012. 2014-08-27 4 (11)

4.8 Sammanställning av litteraturgenomgång gällande kostnader för övervikt och fetma 2014-08-27 5 (11)

5 Definitioner kostnader 5.1 Direkta kostnader Odegaard et al. (4) beräknar direkta kostnader som kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar. Den vanligaste metoden/tillvägagångssättet för att uppskatta kostnadsbördan för en riskfaktor är den så kallade PAR-metoden (Population Attributed Risk); en strategi som bygger på tvärsnittsdata. De utvalda sjukdomarna är typ II diabetes, högt blodtryck och stroke, kärlkramp och akut hjärtinfarkt. Det antas att delsumman utgör 83 % av den totala kostnadssumman. Se tabell III. PAR-metoden uppskattade kostnadsbördan till 3 600 miljoner kronor varav 1 800 miljoner kronor spenderades på sjukhusvård. Kostnaden för övervikt 1 585 miljoner kronor och kostnaden för fetma är 1 382 miljoner kronor. Se tabell III. Borg et al. (2) använder den statistiska metoden som baseras på longitudinella sjukhusvårdsdata under 15 år för 33 000 personer. Den statistiska metoden uppskattade kostnadsbördan för sjukhusvård till 2 100 miljoner kronor. Rapporten från det svenska Folkhälsoinstitutet (5) använder samma beräkningar som Odegaard et al. (4). Direkta kostnader inkluderar sluten vård, öppen vård och läkemedel. Rapporten från Nordiska ministerrådet (3) använder också COT för utvalda sjukdomar men utan antagandet att delsumman utgör 83 % av den totala kostnaden. Se tabell III. Rapporten från Folkhälsoinstitutet i Danmark (7) beräknar årliga sjukvårdskostnader för behandling av sjukdomar relaterade till fetma och övervikt, där ingår kostnader för sjukhusvård och sjukförsäkringsförmåner. Öppenvård och akutsjukvård ingår inte. Samma rapport innehåller också 2014-08-27 6 (11)

beräkningar av årliga besparingar på 152 miljoner danska kronor. Hälso-och sjukvården får en årlig besparing på grund av för tidig död och framtida sparad konsumtion. 5.2 Indirekta kostnader I rapporten från det svenska Folkhälsoinstitutet (5) ingår kostnader för tidig död och sjukskrivningar i indirekta kostnader. I Nordiska ministerrådets rapport (3) ingår kostnader för tidig död, sjukskrivningar och förtidspensionering i indirekta kostnader. Rapporten från Folkhälsoinstitutet (5) använder beräkningar från Borg et al. (2) och Odegaard et al. (4) för de indirekta kostnaderna. Rapporten från Folkhälsoinstitutet i Danmark (7) beräknar samhällets kostnader för produktionsbortfall i samband med fetma och övervikt. Beräkningarna inkluderar produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro med värdet av produktionen som skulle kunna tjänas in under sjukfrånvaro. Humankapitalmetoden värderar produktionsbortfallet till följd av utträde. Humankapitalmetoden värderar produktionsbortfall till följd av utträde från arbetsmarknaden. Den beräknas från tiden för utträde från arbetsmarknaden, till följd av förtidspensionering eller död, till den ordinarie pensionsåldern (65 år). Friktionsmetoden värderar produktionsbortfall under 3 månader, från utträde från arbetsmarknaden till följd av förtidspensionering eller död. Rapporten innehåller också beräkningar av årliga besparingar på 2,5 miljarder danska kronor. Produktionsförlusten kompenseras med en besparing i framtida konsumtion till följd av kortare livslängd. I rapporten från Stockholms läns landsting (12) beräknas samhällets kostnader för produktionsbortfall relaterade till fetma och övervikt. Resultaten är baserade på två systematiska översikter, en granskning om fetmastatus och sjukfrånvaro och en granskning om sjukpension, sysselsättning och fetmastatus. Resultaten baserades vidare på fyra befolkningsbaserade studier av svenska män födda mellan 1951 och 1976. I de ursprungliga studierna undersöktes sambandet mellan fetma status för män vid 18 års ålder och senare utfall som ersätta sjukdagar, sjukpension, mortalitet och produktionsförluster från ett samhällsperspektiv. Produktionsbortfall beräknades upp till 65 års ålder med hjälp av humankapitalmetoden. Produktionsförlusten var 0,9 miljoner SEK per person för män med fetma. För tidig död stod för den högsta produktionsförlusten bland individer med fetma, 0,5 miljoner SEK per person. 2014-08-27 7 (11)

5.3 Kostnad per individ Odegaard et al. (4) beräknar kostnaden för behandling per vuxen till 500 SEK. Vuxen befolkning 7,2 miljoner (personer). Beräkningen är inte relevant eftersom kostnaden delas med hela den vuxna befolkningen inte bara den del av befolkningen som har övervikt eller har fetma. Enligt Statistiska centralbyrån var den vuxna befolkningen (16-84 år) 7 miljoner år 2003. Det är en skillnad på cirka 200 000 personer mellan Odegaard et al. (4) och SCB. 5.4 Konklusion Olika rapporter och författare använder olika metoder för att beräkna kostnaderna för fetma och övervikt. Definitionen av kostnader som ingår i direkta kostnader och indirekta kostnader varierar. De är inte direkt jämförbara. Beräkningarna är inte helt baserad på fakta från sjukvårdssystem utan också på antaganden, speciellt när det kommer till de indirekta kostnaderna. Odegaard et al. (4) beräknar direkta kostnader som kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar. De direkta kostnaderna kan delas upp mellan fetma och övervikt. Kostnaderna för övervikt är högre än kostnaderna för fetma. Se tabell III. I PODD-RA har vi beslutat att använda beräkningarna från Odegaard et al. (4). Beräkningarna inkluderar direkta kostnader för behandling (COT) för utvalda sjukdomar för fetma. 2014-08-27 8 (11)

6 Summering av PODD-RAs beräkningar 2014-08-27 9 (11)

7 Referenslista 1. Andersson och Fransson 2011, Kalorier kostar en ESO-rapport om vikten av vikt 2. Borg et al. 2005, Obesity, Survival, and Hospital Costs Findings from a screening project in Sweden 3. Nordic Council of Ministers 2006, Nordic Plan of Action on better health and quality of life through diet and physical activity 4. Odegaard et al. 2008, The Swedish cost burden of overweight and obesity evaluated with the PAR approach and a statistical modeling approach 5. Statens folkhälsoinstitut 2011, Ekonomiska beräkningar och bedömningar 6. Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 2012 7. Statens Institut for Folkesundhed 2006, Risikofaktorer og folkesundhed i Danmark 8. Statistics Norway (SSB) 9. Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen 2002 https://www.ssb.no/helseforhold 10. Statistics Norway (SSB), Levekårsundersøkelsen 2012 https://www.ssb.no/helseforhold 11. Statistics Sweden (SCB) 12. Stockholm läns landsting, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 2013, Övervikt och fetma ökar risken för sjukersättning och genererar stora produktionsbortfall i samhället C:\Users\gorhal\Dropbox\PODD-RA Project folder\slutkonferens arbetsmtrl\kostnader för fetma i Sverige och Norge.docx 2014-08-27 10 (11)

C:\Users\gorhal\Dropbox\PODD-RA Project folder\slutkonferens arbetsmtrl\kostnader för fetma i Sverige och Norge.docx 2014-08-27 11 (11)