Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan

2012-02-24 1 (10) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2011/117-610 Utbildningsnämnden Fördjupning avseende elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Skrivelsen visar att det grundskolor i Nacka på ett aktivt och systematiskt sätt arbetar för att alla elever ska nå målen. Det finns en omfattande forskning om vad som gynnar goda elevresultat. En slutsats från forskningen är att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens bör ge resultat. Skolans insatser med lärar- och kamrateffekter bör vara i fokus. Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället för att få en så god skolgång som möjligt. Ärendet När uppföljningen av de 66 elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan redovisades i november 2011 gav Utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsenheten i uppdrag att fördjupa analysen av de tre grupperna av elever som beskrivs i tjänsteskrivelsen, samt att redovisa exempel på skolor som uppnått bra resultat i arbetet med att få eleverna att bli behöriga att söka till gymnasieskolan. Uppföljning av elever i skolår 9 som inte nådde behörighet visade att gruppen obehöriga lite förenklat delas upp i tre undergrupper, elever som har kommit sent till Sverige, elever med inlärningssvårigheter och övriga elever. Ogiltig frånvaro är vanligare i gruppen övriga elever, där också skolorna i högre grad bedömt att det funnits en social problematik. Skolornas svar visar att de satt in omfattande åtgärder till stöd, och också prövat olika lösningar. Denna skrivelse visar hur grundskolor i Nacka arbetar med att få alla elever att nå målen, och hur rektorer i Nacka ser att fler kan nå målen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (10) resultat och lärdomar från forskningen när det gäller vad som påverkar elevers resultat och varför elever misslyckas Åtgärder för att elever ska nå målen i Nackas grundskolor Finns det framgångsrikt arbete för att få elever att bli behöriga bland våra grundskolor som kan inspirera andra skolor? Grundskolornas kvalitetsredovisningar visar att skolorna lägger stora ansträngningar på att stödja alla elever att nå målen, och sannolikt är detta en av förklaringarna till att Nacka har en låg andel obehöriga elever jämfört med andra. Det är emellertid svårt att dra säkra slutsatser och peka ut vad som är särskilt framgångsrikt. Variationen mellan skolorna i andelen elever behöriga är relativt liten. Alla utom en skola hade en andel mellan 93 och 100 procent 2011. En del av dessa skillnader kan hänga samman med hur många elever som kommit sent till Sverige på skolan. Andelen behöriga elever är också relativt stabil under de senaste tre åren på flertalet skolor. Här redovisas exempel på åtgärder som skolorna tar upp i sina kvalitetsredovisningar Saltsjöbadens samskola beskriver i sin kvalitetsredovisning hur de genom en mängd olika åtgärder hittat former för att tidigt kunna identifiera elever i behov av särskilt stöd. Nya elever får hjälp att hitta sina lärstilar och får tips om hur de ska arbeta för att lära sig på bästa sätt. Fortlöpande individuella samtal förs mellan pedagog och elev, där eleven görs medveten om sina starka och svaga sidor, och samtalen dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Skolans resursteam ger specialpedagogisk handledning till övriga pedagoger. Skolan arbetar också med överlämningskonferenser och fördiagnoser för elever som börjar år sju i svenska och matematik. Resursteamet utvärderar resultaten av fördiagnoserna och beslutar i samråd med ämneslärare och föräldrar vilka elever som dels ska utredas vidare, dels ha särskilda stödinsatser. En gång i veckan har teamet möte där pågående stödinsatser utvärderas. Skolan skriver att elevernas måluppfyllelse har ökat markant. Skolan menar att elevernas väg mot målen och resultat handlar mycket om självkänsla och medvetenhet om de egna starka och svaga sidorna och på vilket sätt eleven lär sig bäst, liksom att eleven tar ansvar för sitt eget lärande. Björknässkolan skriver att de försöker använda sig av många olika typer av läromedel och metoder som är anpassade till elevens olika nivåer för att underlätta individualisering i alla årskurser. I år 1-3 arbetar skolan med ett kartläggnings- och diagnosmaterial som gäller läsutveckling. Med stöd av speciallärare görs ytterligare kartläggningar via diagnoser för elever i år 4 och 7 för att följa upp måluppfyllelsen och att inga elever skall tappas bort. Arbetslagen utvärderar sedan elevernas måluppfyllelse kontinuerligt. Olika metoder används, som datorbaserade Robomemo (arbetsminnesträningsprogram) för elever i behov av särskilt stöd, och Rydaholmsmetoden, en metod för att öka elevens automatisering av sin läsning avsett för elever som har behov av extra hjälp i sin läsinlärning. På Björknässkolan har skolår 7-9 varje vecka schemalagd tid som inte är ämnesbunden där eleverna kan ta igen det missat eller fördjupa sig i ämnen efter behov. Maestroskolan utvärderar elevernas individuella mål nåtts med två veckors mellanrum. Skolan erbjuder läshjälp på fritidshemmet för elever som behöver och sommarskola för elever som inte uppnår målen under läsåret. Även elever med särskilda behov eller språksvårigheter lyckas i hög grad med sina studier, skriver skolan, och menar att regelbunden kartläggning och observationer gör att

3 (10) man upptäcker tidigt vad eleverna behöver stöd i att utveckla eller träna. Lärare med specialkompetens, täta kontakter mellan klasslärare och ämneslärare, tidiga åtgärdsprogram är exempel på stöd som gör att alla barn/ungdomar har en möjlighet att utvecklas i skolan. Vilans skola arbetar målstyrt och utan timplan för att kunna individanpassa undervisningen bättre. För att alla elever ska nå målen erbjuds läxhjälp till alla elever och studiestöd av pedagoger till de elever som riskerar att inte nå målen. Fisksätraskolan har skolan organiserat undervisningen i främst svenska som andra språk, matematik och engelska i nivågrupper. Sigfridsborgsskolan skriver att lärarna innan sommaren fick lämna en rapport om elever som riskerade att inte nå målen till rektor. Det var endast ett fåtal elever och skolan kommer att sätta in åtgärder för dessa elever och ta fram åtgärdsprogram. Flera grundskolor skriver att det är ett fortsatt förbättringsområde att få alla elever att nå målen. Åtgärderna handlar ofta om att individualisera undervisningen ytterligare. Exempel på åtgärder som planeras framöver: Fisksätraskolan planerar att organisera eleverna utifrån deras kunskapsutveckling och individuella mål i stället för i åldersbundna klasser. De kommer också att skapa ett system för elevernas systematiska kunskapsutveckling och arbeta med att öka elevernas tillit till sin egen förmåga. På Stavsborgsskolan kommer lärarna att varje månad dokumentera varje enskild elevs väg mot målen som underlag för skolans pedagogiska arbete. Skolan beskriver också att fler pedagoger behövs på vissa lektioner för att kunna tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Strandparksskolan kommer att förstärka undervisningen i svenska som andra språk. Jarlabergsskolan planerar att förbättra resultaten i matematik genom att lägga lektionerna parallellt i flera årskurser och på det sättet kunna ge den bästa lärsituationen för varje elev. Den s.k. mattehallen ska användas i större utsträckning så att fler tillfällen erbjuds alla elever. Lärartätheten ska utökas med en speciallärare och en matematiklärare för att möjliggöra en mer individanpassad undervisning. Vittra skola i Saltsjö-Boo skriver att de har hög måluppfyllelse, men för att nå upp till 100 procent behöver de utveckla sin förmåga att ta emot nyanlända elever samt individualisera ytterligare för elever i behov av särskilt stöd. Fururaskolan, Lännbo kommer att göra ändringar i organisationen så att de lägre årskurserna får en lärare och en fritidsledare som resurs. En speciallärare och en lärare i svenska som andraspråk anställs. Myrsjöskolan tror att de bärbara elevdatorerna ska öka möjligheterna att hitta nya infallsvinklar för att stimulera både elever som inte når målen och elever som behöver utmanas på en högre nivå. Saltsjöbadens samskola inför s.k. studieverkstad på schemat. Två timmar varje vecka finns alla lärare på plats för att stödja elever på alla nivåer att nå sina mål. Seminarium om hur fler elever kan bli behöriga på Nackas grundskolor På ett seminarium i december 2011 där Utbildningsnämndens ordförande och grundskolerektorer deltog diskuterades skolornas insatser och hur fler elever kan bli behöriga till gymnasieskolan.

4 (10) Alla var överens om vikten av tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen. Att det nu blir betyg i åk 6 och prov i åk 3 innebär att måluppfyllelse och kunskaper uppmärksammas och synliggörs tidigare, vilket är positivt, och det leder till en ökad professionalisering när det gäller dessa frågor i grundskolans tidigare år, menade rektorerna. De insatser som i dag sätts in för elever som man ser har behov av stöd redan i grundskolans tidiga år är dock ofta alltför begränsade, ansåg en rektor, en timme per vecka räcker inte. Att skolan själv har en regelbunden och tät uppföljning är viktigt, bl. a för att eleverna själva ska bli medvetna om läget. Några skolor har utvecklat rutiner för detta efter den första uppföljningen av obehöriga elever. Överföringen av information från tidigare skolor fungerar inte alltid. Anpassad studiegång används när man ser att en elev riskerar att inte bli behörig, ofta i ämnen som kemi eller fysik, på hösten i åk 9, berättar en rektor. Eleven får då stöd i andra ämnen under den tid som frigörs. En fråga som lyftes var om eleverna som kommer sent till Sverige kan börja i en tidigare årskurs för att få längre tid på sig att nå målen. Eleverna som kommer sent börjar redan ofta i en årskurs där de är ett år äldre än klasskamraterna, menade rektorerna, och det kan vara svårt att börja tidigare än så. Hatties forskning visar att det ofta inte heller är effektivt att elever går om en årskurs. Vad kan man då göra? Undervisningen måste anpassas i än högre grad till eleven, t ex genom att schemat görs om. Broar behöver byggas redan mellan förskola och grundskola. Det vore önskvärt att i följa elevers väg genom systemet för att upptäcka mönster. Någon konstaterade att social problematik ofta kan hanteras i de tidigare delarna av grundskolan, men i åk 7-9 blir det problematiskt. Insatserna från socialtjänsten är ofta bra när föräldrar själva tar initiativ, menade någon, men när problemen är av annan art och föräldrarna inte är med i processen blir det ofta svårare, ingen har bollen. Det finns svår problematik bakom att en del elever inte når målen, som kriminalitet eller livshotande sjukdomar. Framgångsfaktorer enligt forskningen Skolans styrdokument visar på ett arbetssätt som har betydelse för skolans resultat. Forskningslitteraturen framhåller att ett systematiskt arbete som baseras på utvärdering och evidens även för enskilda elever, bör ge resultat. Skollagens krav på utbildning på vetenskaplig grund (1 kap. 5 skollagen) går med andra ord hand i hand med det som framkommer i forskningen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att följande faktorer är viktiga för att skolors arbete ska främja att alla elever når målen:

5 (10) Fokusera på lärar- och kamrateffekter och på skolmiljön. Förlägg inte problematiken ensidigt på barnen eller eleverna utan titta på skolans insatser. Små grupper för de yngre barnen och en god förskola har stor betydelse för skolgångens utveckling Särskilda undervisningsmetoder ger inte lösningar på problemen. Snarare ger kombinationen goda ämneskunskaper och pedagogisk insikt hos lärare goda resultat. Barnens kontext, dvs. familj och miljö, har stor betydelse. Skolan måste samarbeta med närsamhället familjer, polis och sociala myndigheter för att få en så god skolgång som möjligt. Det är lönsamt för ett samhälle och för medborgarna med god utbildning. Forskning om vad som förklarar elevresultat och hur de kan förbättras Nedan följer en minigenomgång av forskning om vad som är viktigt för framgång i skolan och vad som förklarar varför elever hoppar av sin utbildning eller misslyckas med sin skolgång. Skolverket menar i sin kunskapsöversikt från 2009 1 att det är mer meningsfullt att tala om olika skolfaktorers påverkan än om orsak och verkan av olika metoder. Skolverket skriver att poängen inte är att få lärarna att fokusera undervisningsmetoder rent allmänt, utan att få dem att fokusera ämnets kvalitativa innehåll och elevernas möjlighet till förståelse av detta. Bättre resultat handlar också om att presentera stoffet på nya sätt, dvs en undervisning som varierar på ett systematiskt och medvetet sätt når bättre resultat än undervisning som bygger på en särskild metod. Rapporten visar att det fortfarande är föräldrarnas utbildningsnivå som är den variabel som förklarar mest när det gäller elevernas framgång i skolan. Utbildningsnivån har ökat något i samhället de senaste åren vilket borde medföra att elevernas resultat ökar generellt sett. Men utvecklingen har snarare gått i andra riktningen. Under de senaste årtiondena har föräldrarnas utbildningsbakgrund snarare blivit viktigare än tidigare. Eleverna får i ökad utsträckning ägna sig åt eget kunskapssökande och lyssnar mindre på genomgångar av lärare, vilket innebär att elevernas sociokulturella kapital får större betydelse för resultaten. Detta förstärker alltså skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Kunskapsöversikten pekar också på skolklimatets betydelse där faktorer som lärarnas förväntningar och kamrateffekter, dvs. effekten av andra elevers studieprestationer och förväntningar, är betydelsefulla för att förklara skolframgång. Bägge dessa faktorer kan ge positiva eller negativa effekter på elevernas resultat. Skolans praktik fokuserar däremot ofta på elevernas individuella problem istället för att söka förklaringar i skolmiljön. Detta är också ett välkänt fenomen i internationell forskning. 1 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket 2009

6 (10) Gunilla Ingestad skriver i en avhandling från 2006 2 att det är vanligt att åtgärdsprogram kretsar kring problem hos eleven och att eleverna på så vis blir bärare av sina egna problem. Till detta kommer vad hon kallar en medikalisering av åtgärdsprogram och de insatser som görs för eleverna med en förskjutning från undervisning till vård. Det kan leda till att kunskapsmålen prioriteras ner. Samtidigt hänvisar hon till en undersökning av Skolverket som pekar på att mer svårgripbara faktorer som attityder, värdering och socialt klimat på skolan har större betydelse för resultaten än elevernas bakgrund och individuella egenskaper 3. Det är även välkänt att det är viktigt att tidigt identifiera och sätta in stöd för att undvika misslyckanden. Det ställer naturligtvis krav på att skolorna sätter in rätt stöd och att man lyckas identifiera alla elever som behöver stöd. Skolinspektionen pekar i en särskild granskning av hur elevernas kunskapsutveckling följs upp på att det är vanligt med bristande systematik i arbetet och att för mycket ansvar läggs över på individuella orsaker hos eleverna än på faktorer i skolmiljön. Här pekar också skolinspektionen på att man i sina inspektioner sett en tendens till att lärarna är omotiverat positiva till elevernas förmåga att nå målen. Det kan leda till att man inte ser behoven eller sätter in tillräckliga resurser. Problemen förstärks också av att det samtidigt ofta är känsligt att diskutera lärarnas undervisning. Inspektionen pekar på fyra förutsättningar som är viktiga för att lyckas i arbetet med hur elevernas uppnår målen: 1. Arbetet är kontinuerligt och processinriktat, det vill säga att det pågår ständigt och/eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå). 2. Arbetet präglas av fastlagda rutiner; det vill säga att skolan har en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder. 3. Arbetet fokuserar på förbättring/bättre resultat. 4. Arbetet är i första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete. John Hattie har i en uppmärksammad studie 4 av 800 meta-analyser identifierat vilka faktorer som identifieras i forskningen som har störst effekt på elevers studieresultat: Elevernas kännedom om uppsatta mål Resultatåterkoppling till eleven Lärarens pedagogiska förmåga 2 Dokumenterat utanförskap om skolbarn som inte når målen, Ingestad, Gunilla, Lund 2006 3 Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Om skolors olikheter och deras betydelse för studieresultat. Skolverkets rapport nr. 273, 2005 4 Synligt lärande, Sveriges kommuner och landsting, 2011, visar forskningsresultat från 800 meta-analyser om vad som påverkar elevers resultat som publicerats av den Ny Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie.

7 (10) Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från hemmet Analysera undervisningen tillsammans med kollegor Forskningen visar på vikten av återkoppling till eleven, men också från eleven till läraren. John Hatties övergripande budskap är att lärare som bedriver god undervisning gör avgörande skillnad för elever. Han lyfter att det är viktigt att komma ihåg att det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig, och därför måste man anknyta till vad de tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Han menar att den största lärdomen av de studier han genomfört är att lärare behöver lägga mer tid och energi på att förstå lärande genom elevernas ögon istället och prata med eleverna om sitt lärande istället för att fokusera alltför mycket på lektionsplanering. Han menar också att beslutsfattare genom att använda sådan forskning effektivt kan påverka elevprestationer. Forskning om elever som misslyckas eller avbryter sina studier Det finns ganska mycket forskning om skolk och elever som på olika sätt avbryter sina studier i Sverige och utomlands. Skolverket har sammanfattat en del av dessa studier i en rapport från 2008 Rätten till utbildning om elever som inte går i skolan. En studie som rapporten refererar är från 2004 5. Den pekar ensidigt på riskbeteende hos elever som en förklaring till olovlig frånvaro. Skolkarna kom i större utsträckning från svenska hem med en ensam förälder, de var oftare utsatta för brott och var i större utsträckning själva utsatta för brott. De var även i större utsträckning konsumenter av narkotika, tobak, alkohol, dopningsmedel sömn-/ lugnande medel. De hade även i större utsträckning ofullständiga betyg, särskilt i engelska, svenska och matematik. Studierna fokuserar både individuella orsaker och skolmiljö som en förklaring till avbrott. I en av studierna som utförts i Nacka - Skolmiljö 2000 har skolans arbetsmiljö studerats ur både lärares och elevers perspektiv. Det visade sig då att personalens frånvaro i mycket högre grad föranleder åtgärder än när eleverna varit frånvarande. Här är det skolan som arbetsmiljö som står i fokus för frånvaroproblematiken. I en rapport från Skolverket från 2001 om ofullständiga betyg fick eleverna själva reflektera över orsakerna till skolk. De uppgav att de upplevde undervisningen som ointressant eller jobbig, bland annat för att de hade svårt att följa med i undervisningen. Rapporten pekar också på att det kan vara svårt att komma tillbaka till skolan efter lång frånvaro och att det krävs särskilda insatser för att få elever tillbaka. Trefjärdedelar av de intervjuade eleverna angav dessutom att de skolkade för att slippa prov eller för att kunna läsa inför prov. Skolkarna är alltså en heterogen grupp. 5 SKOLK sund protest eller riskbeteende? M. Karlberg och K. Sundell, Forsknings och utvecklingsenheten, Stockholm FoU-rapport 2004:1

8 (10) Skolverket pekar på att för att minska avhopp måste kommunerna arbeta med att kontinuerligt uppdatera elevregister, tillse att skolorna har en effektiv frånvaroanmälan och uppföljning av frånvaro samt ett effektivt samarbete med sociala myndigheter. En brett upplagd studie från University of California 6 visar att elevers beslut att hoppa av inte beror på ett enskilt skäl utan av flera olika och samverkande skäl. Det som händer utanför skolan är minst lika betydelsefullt som det som pågår i skolan. Skolket börjar ofta långt ner i klasserna och ökar i omfattning ju äldre barnen blir. De två vanligaste förklaringarna till att skolket började är dåliga skolresultat och dåliga skolresultat i samverkan med elevernas sociala förhållanden och beteende. Kontexten har stor betydelse för skolk. För att uttrycka det positivt, minskar skolk om eleven ingår i en kontext med närvarande och stödjande familjemedlemmar och släktingar. God förskola och små klasser för de yngsta skolbarnen visade sig vara kostnadseffektiva åtgärder för att öka antalet elever som gick ut gymnasieskolan. Varje investerad dollar i små klasser och förskola genererade mellan två och fyra dollar i vinst på att fler elever slutförde gymnasieskolan. En ny studie från OECD 7 ligger väl i linje med policyrekommendationerna ovan. OECD pekar på de stora kostnader som studieavbrott innebär för samhället och att om fler lyckas i skolan innebär det stora vinster för samhället och för rättvisare villkor generellt. Investering i utbildning är en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt. OECDgenomsnittet är att nästan var femte (19 procent för åldersgruppen 25-34 år) avbryter sina studier innan de avslutat gymnasieskolan. Bäst är Sydkorea med 2 procent och sämst är Turkiet med 58 procent avbrott. För Sverige noteras 9 procents skolavbrott för individer i åldersgruppen 25-34 år och omkring 14 procent för gruppen 25-64 år (år 2009). OECD gör fem rekommendationer till sina medlemsländer: 1. Tillåt inte att elever går om. Detta är ovanligt i Sverige, bara omkring fem procent av eleverna har gått om ett år. 2. Undvik nivågruppering och skjut upp elevernas val till gymnasieskolan. Nivågruppering är vanligt i Sverige (omkring 74 procent av rektorerna i OECD:s policyrekommendationer till Sverige har rapporterat att det förekommer) men det är sällan permanent. 3. Hantera skolval på ett sådant sätt att föräldrar får information om skolresultat. OECD pekar på att utvecklingen i Sverige medfört ökande skillnader mellan skolor. OECD menar att det är viktigt att föräldrar får information om skolor, att skolor har skäl att ta emot elever och att skolor inte tillåts utveckla egna urvalskriterier. 4. Anpassa finansieringen till elevers och skolors behov. 5. Hantera gymnasieval på ett sådant sätt att det finns flera olika vägar till att slutföra studierna. OECD kommenterar gymnasiereformen (GY 2011) med att Sverige bör följa upp så att den tydligare indelningen i yrkes- respektive studieförberedande program inte innebär att det skapas återvändsgränder i utbildningssystemet. 6 California Dropout Research Project, policy brief 15, October 2008 7 Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools, OECD 2012

9 (10) OECD pekar på att för Sveriges del indikerar resultaten från PISA (2009) att läsförmågan inte är bättre än genomsnittet för OECD. Det betyder sannolikt att dessa elever inte kommer att klara kraven på en framtida arbetsmarknad vad gäller läsning. PISA indikerar också att risken för utslagning och skolavbrott bland elever med låg socioekonomisk bakgrund är mer än dubbelt så hög jämfört med elever med hög socioekonomisk bakgrund. Den socioekonomiska bakgrunden mäts här som föräldrarnas utbildningsbakgrund. En kommande avhandling av Cecilia Thorsen (2012) visar att grundskolebetygen är en god prediktor för framgång i gymnasieskolan 8. Undersökningen baseras på tre kohorter med ungefär 100 000 elever i varje kohort. Resultaten är i linje med den forskning som har bedrivits om betygens förmåga att förutsäga studieframgång i högskolan. Betygen är också bättre än standardiserade prov på att förutsäga studieframgång, trots att lärarna inte helt följer bedömningsanvisningarna. Istället pekar avhandlingen på att lärarna väger in faktorer som intresse och flit, vilket har stor betydelse för studieframgång. Betygsättningen tycks också gynna elever med lägre socioekonomisk status. Det skulle betyda att gymnasieskolor bland annat bör följa upp elevernas betyg från gymnasieskolan för att identifiera elever som kan behöva stöd. Sambandet har även uppmärksammats i Nacka, bl.a. i en tjänsteskrivelse till utbildningsnämnden UBN 2010/121-630, där sambandet med meritvärdet från grundskolan stämmer väl överens med betygspoängen från gymnasieskolan, dvs. att elever med höga betyg i grundskolan även har höga betyg i gymnasieskolan. Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Det finns en omfattande internationella och nationell forskning om vad som påverkar elevers resultat, och också vad som är framgångsrikt. En slutsats är att det krävs ett medvetet och systematiskt arbete som utgår från forsningsrön och där skolans insatser är utgångspunkten, inte elevernas svårigheter. Det innebär en skola på vetenskaplig grund, och en skola med ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildningsnämnden har sedan flera år avsatt resurser för forskning som använts på olika sätt bl a för att öka användning av forskning och vetenskapliga arbetssätt i skolan. Vårens rektorsmöten och kvalitetsutvecklingsdag kommer att ägnas detta tema. Kultur- och utbildningsenheten har påbörjat ett arbete för att se över det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska dokumenteras, och frågan berörs också i ett EU-projekt och översyn av metoderna i VÅGA VISA. Redovisningen av skolornas arbete för att eleverna ska nå målen visar på ett strukturerat och genomtänkt arbete redan sker på många skolor. Hatties forskning betonar vikten av återkoppling till elever, och fokus på att i klassrummet anknyta till vad eleverna tänker, vilka mål de har och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan. Även detta är frågor som skolorna arbetar aktivt med, men där det krävs fortsatt utvecklingsarbete då det finns indikationer på att de har ett reellt inflytande och får feedback på sitt lärande. Vikten av tidiga insatser och att skolan samverkar med andra i närsamhället lyfts fram i forskningen, och av Nackas rektorer. I Nacka genomförs nu ett projekt med namnet Tidiga 8 Prel. Titel Teachers grading assignment and the predicitive validity of criterion referenced grades, Cecilia Thorsen, Högskolan Väst 2012

10 (10) insatser, som har som mål att barn och ungdomar ska får den bästa möjliga hjälpen så tidigt som möjligt vid risk för en ogynnsam utveckling. Projektet kartlägger åtgärder från förskola, skola och socialtjänst och ska utveckla samarbetet mellan olika aktörer. Inom FFS (Förskola, fritid, skola, där de kommunala skolorna ingår) pågår arbete för att säkra och utveckla rutiner för skolornas anmälningar till socialtjänsten vid oro om att barn far illa. Gemensamma former för elevhälsoplaner, rutiner för åtgärdsprogram och stöd och utredningar av elever i behov av särskilt stöd kommer också att utvecklas för de kommunala skolorna, i syfte att förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten. Som enheten tidigare påpekat vore det önskvärt att framöver följa vad som har hänt med elever som inte nått målen enligt nationella prov i skolår tre eller fem, och följa deras resultat längre fram i skolan för att kunna identifiera framgångsfaktorer och förhållanden vid olika resultat. Ett intressant forskningsarbete med denna inriktning har påbörjats av en medarbetare på Kultur- och utbildningsenheten. Carina Legerius Utvärderingsexpert Per Gunnar Rosengren Utbildningsexpert