Stabil avkastning med vårrapshybrider



Relevanta dokument
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Kvävegödsling till höstraps

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Utsädesguide

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Ekonomi odling i tunnel

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

MOBILIS KAPITALFÖRVALTNING

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Utsädesguide

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Uddevallakonferensen 2015

förvalta kommunens samtliga rörelsefastigheter utom tekniska nämndens specialfastigheter för sina verk.

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Det är dags för tidig fröbeställning

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

1 SCA-koncernen Presentation SCA-koncernen

Odlingsvägledning Hykor-rajsvingel och rörsvingel

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

En gemensam bild av verkligheten

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Lantmannens valltävling

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Efterverkan av olika förfrukter

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Såtiden och sortvalets betydelse vid höstoljeväxtodling

Företagens betydelse i Tjörn. Medlemsföretaget Järna Rosor

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Affärsplan? Ett dokument där viktig information om ert företag samlas. Den ska förtydliga och visa era tankar kring hur ert företag ska drivas.

Det är ni som läser detta.

Esplanaden 3C. Sundbyberg 996 kvm kontor

Delad vårkvävegiva till Grindstad

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud

Sälj inte ditt frö för billigt!

Kreativitet i PU processen

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Företagens betydelse i Göteborg. Medlemsföretaget Järna Rosor

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Vårt bästa kvartal hittills! FREDRIK BERGLUND VD & HARALD BAUER CFO

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Företagens betydelse i Bjurholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Skövde. Medlemsföretaget Järna Rosor

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Steg a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) a) 135 b) c) 6 ( )

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Företagens betydelse i Dals-Ed. Medlemsföretaget Järna Rosor

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Presentation Medarbetarundersökningen 2010

FoU-verksamhet vid Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007

En fördubbling på 10 år - att skapa sin del av kakan!

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr

Företagens betydelse i Sigtuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Havre. Sortbeskrivning

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

R E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Transkript:

Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter Skördeökning som krävs för att betala en ökad utsädeskostnad Linjesorten Joplin Vårrapshybriden Brando Mosaik Elado: 7 kg/ha kostar 532 kr/ha Brando Elado: 150 grb/m2 kostar 800 kr/ha Skillnad att täcka: 268 kr/ha

Utsädesmängd vårraps Fröskörd från 4 försök 2010 Bred rekommendation: 100-350 grobara frön per m 2 Utsädesmängdförsök med linjesorter visar att möjligen kan utsädesmängden minskas i södra Götaland men att 200 grobara frön per m 2 ger bästa netto. Hybrider säljs i enheter om 2,1 miljoner grobara frön. Vid 150 grobara frön per m 2 räcker en enhet till cirka 1,5 ha. Nio försök totalt. Joplin, Brando och Zappa 100, 150 och 200 grobara per m 2 Svalöv Bjertorp Kvänum Kölbäck Skänninge Hacksta Enköping 3 2 2 2 Fröskörd beroende av plantantal 3 försök 2010 Fröskörd från Bjertorp 2010 Merskörd frö (kg/ha) 100 150 200 frön/m 2 frön/m 2 frön/m 2 JOPLIN 1372 1746 1879 BRANDO +890 +790 +740 ZAPPA +840 +760 +600

Fröskörd från 9 försök 2008-2010 Fröskörd relativa tal från 9 försök 2008-2010 Fröskörd beroende av plantantal 2 försök 2009 Fröskörd från 9 försök 2008-2010 Merskörd frö (kg/ha) 100 150 200 frön/m 2 frön/m 2 frön/m 2 JOPLIN 2590 2760 2740 BRANDO +260 +210 +260 ZAPPA +300 +150 +250

Intäkten räknad för olika utsädesmängder med ett fröpris på 3:50 sek minus utsädeskostnaden per hektar VÅRRAPS råfettskörd år 2010, medeltal behandlat & obehandlat Sort Område Antal A B D E F försök JOPLIN kg/ha 890 670 560 1070 (840-1210) 620 (440-960) 10 100 100 100 100 100 BRANDO 98 112 108 109 (97-116) 127 (108-146) 10 ZAPPA 101 104 104 106 (99-111) 115 (102-144) 10 HENDRIX 94 113 118 101 (98-107) 97 (85-122) 10 JAGGER 106 110 118 97 (91-100) 104 (89-126) 10 MOSAIK 107 88 106 103 (101-106) 117 (91-148) 10 SHEIK 82 98 108 98 (93-102) 84 (74-91) 10 ROLLO 91 104 129 100 (95-105) 87 (81-94) 10 Vårraps råfettskörd år 2006-2010, medeltal behandlade och obehandlade led (Sclerotinia) Sort Område Antal försök D E F A-B D-G JOPLIN kg/ha 1010 940 1010 970 980 63 100 100 100 100 100 BRANDO 99 113* 108* 112* 109* 28 ZAPPA 98 109* 107* 109 106* 28 HENDRIX 96 106* 102 104 103 49 JAGGER 101 103 102 106 102 48 MOSAIK 105 106 109* 106 107* 28 SHEIK 96 99 94* 102 96* 46 ROLLO 103 103 98 104 100 53 SAMMANFATTNING Vårrapshybriderna är: > Odlingssäkra och avkastar bäst > Konkurrensstarka mot ogräs > Har mycket hög avkastning > Bra stjälkstyrka och tidig mognad Rekommendationen är: > Att så 150 grobara frön per m 2 > 1 enhet räcker till cirka 1,5 ha Normalt täcker merskörden den ökade utsädeskostnaden

Under varumärket SW arbetar Lantmännen med växtförädling inom 18 olika växtslag. Vi förädlar på egna stationer i Sverige, Tyskland och Nederländerna. Tyngdpunkten ligger på stråsäd, oljeväxter och vall. Vi har våra huvudmarknader i Nord- och Centraleuropa, men sorter från oss växer över hela världen. www.swseed.com Olika timotejsorters konkurrensförmåga L6-6301 Desirée Börjesdotter Tack! Bakgrund Försöksplan, Tvåfaktoriellt försök Timotej sort x blandningsgräs Timotejsorter skiljer i tidighet Sortförsöken visar vissa skillnader i skördenivå och återväxtförmåga. Blandningsgräs A. Ängssvingel, Sigmund B. Rörsvingelhybrid, Hykor Timotejsorter HUR påverkar detta sammantaget sortens konkurrensförmåga i en vallblandning? 1. 2. 3. 4. 5. 6. Grindstad Ragnar Lischka Jonatan Aurora Switch Utsädesmängd 10 kg timotej + 10 kg blandningsgräs 3 skördar per år i 3 vallår Botanisk analys rutvis i 3 block, ingen näringsvärdesanalys.

L6-6301 Totalt fyra försök Rådde, Ps, anlagt 2007 Riddersberg, F, Hedemora, W, Lillerud, S, anlagda 2008. Avslutas 2011. Finansiering: Sverigeförsöken ( Lantmännen SW Seed, Scandinavian Seed)

Slutsatser Timotej i vallen Timotej är inte bara timotej! Timotejsortens konkurrensförmåga spelar mycket stor roll för vallskördens sammansättning. En konkurrenskraftig sort ger säker förstaskörd med hög timotejandel. Fodergräset Nr 1 Avkastning i topp Utmärkt härdighet Hög andel timotej kvar i vallen SWITCH Sortförsöken dvs. renbestånd ger inte en komplett bild av hur en sort går i vallblandningen. Switch finns i: SW 843 Intensiv Syd SW 919 Gräskraft Rörsvingel SW 979 Rörsvingel Härdig

Under varumärket SW arbetar Lantmännen med växtförädling inom 18 olika växtslag. Vi förädlar på egna stationer i Sverige, Tyskland och Nederländerna. Tyngdpunkten ligger på stråsäd, oljeväxter och vall. Vi har våra huvudmarknader i Nord- och Centraleuropa, men sorter från oss växer över hela världen. Avkastning officiella sortförsök Götaland A E Vall 1 Totalt skörd 1 skörd 2 skörd 3 Alexander 100 100 100 100 Grindstad 101 102 99 99 Switch 102 99 105 103 www.swseed.com Ragnar 100 100 100 96 Tack! Vall 2 Totalt skörd 1 skörd 2 skörd 3 Alexander 100 100 100 100 Grindstad 104 105 107 95 Switch 105 107 105 100 Ragnar 99 100 100 93 S w i t c h