Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.



Relevanta dokument
Odlingsvägledning Hykor-rajsvingel och rörsvingel

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Kvävegödsling till höstraps

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Stabil avkastning med vårrapshybrider

RÖDSVINGEL Odlingsvägledning

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Vårutsäde & Vallfrö Från sådd till skörd

Teknik för etablering av vall

Utsädesguide

Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby

Gröngödslingsvall och bottengrödör i spannmålsgårdens växtföljd

olssons frö Viltåkrar 2012 Såtidspunkt Val av gröda Placering av viltåker

Rotogräs. tistel, skräppa och kvickrot

Efterverkan av olika förfrukter

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Delad vårkvävegiva till Grindstad

Utlakningsförsöken i Mellby

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Utsädesguide

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

Jordbruksinformation Starta eko Potatis

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Helsäd till ensilage. Resultat från projekt i Västsverige. FoU programmen för Mjölk samt Nöt och Lamm

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Jordbruksinformation Starta eko. Potatis

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Lyckas med lammens bete

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Ekonomi odling i tunnel

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Ungdjurs tillväxt på Bete

Värdering av vallsorters lämplighet för ekologisk odling i olika geografiska områden i Sverige 2013

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Klippträda istället för svartträda

Olssons vallfrö betes- och slåttervallsblandningar för nöt, mjölk, hästar och får grönfoder, gröngödsling, viltgrödor

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Baljväxtensilage som foder till kor och får Utnyttja fördelarna med vallbaljväxter

Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook

Pollinatörer i fröodling

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess

Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Bra vallfoder till mjölkkor

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

BETESGUIDEN ett hjälpmedel för tillämpning av KRAVs betesregler för mjölkkor

Kemikalier i vår vardag vad är problemet?

Bete i ekologisk mjölkproduktion

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Frö- och Oljeväxtodlarna

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

KURS I GROVFODERVERKTYGET

EKOLOGISK VÄXTODLING PÅ RÅDDE GÅRD

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Gödselsepareringsdag!

Gödslingsrekommendationer 2016

Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB,

Steg a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) a) 135 b) c) 6 ( )

Vitare vinter med vitt kakel!

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Växtskydd i ekologisk produktion

Växtnäringsförsörjning ekovallfrö Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 och Åsa Käck

Transkript:

Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se

Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter för bete Anläggning/omläggning Gödsling Växtnäringsförluster

Vad ska en bra betesväxt kunna? Tåla bete Låg tillväxtpunkt Upprepat avbetad Återväxt med blad Jämn produktion Återväxt utan strå Tåla tramp Inte näringslager i basen Fylla i luckor Utlöpare Uthållig

Betessvackan

Skötsel för högproduktivt bete Stimulera vegetativ skottbildning hos gräsen Undvika stråskjutning Ljus & avbetning Tidigt betessläpp (max 10 cm) Tätt mellan avbetningar Hög beläggning Putsning

Arter för bete

Engelskt rajgräs Bra avkastning Bra näringsvärde Lättetablerad Slåtter + bete Bäst på näringsrik jord Sämre vinterhärdighet Betessorter sena & stor återväxt Condesa Herbie Leia Vikt blankt blad, ax

Ängssvingel Slåtter + bete Bra återväxt Tramptålig Snabbetablerad Bäst på näringsrik jord Sämre näringsvärde Rullat blankt blad, vippa

Ängsgröe Utlöpare mattbildande Tål tramp och bete bra Bra återväxt Långsam etablering Tappar näringsvärde Dålig avkastning Vikt blad, spets i båtform, vippa

Rödsvingel Utlöpare Tål tramp och bete bra Torktålig Långsam etablering Tappar näringsvärde Sämre smaklighet Dålig avkastning Smalt mörkgrönt blad, vippa

Rörsvingel / -hybrid Torktålig Högavkastande Mycket bra återväxt Slåtter + bete Grov, sträv Tappar näringsvärde Rullat blankt blad, strävt, brett, vippa

Ljusgrön, rullat blad, svälld bladbas, ax Timotej Smaklig Lättetablerad Fukttålig Strååterväxt tål bete sämre Näringslager i stråbas trampkänslig Sortskillnader. Motim betestimotej.

Betessorter: Lena Abercrest Högvuxna slåttersorter vildsorter avkastar sämre Vitklöver Utlöpare Tramp och betestålig Fukttålig Smaklig Senare men jämnare tillväxt än gräsen Långsam etablering Torkkänslig ph-krav 6,0

Käringtand Torktålig Anspråkslös Tanniner=bättre proteinutnyttjande Tål bete sämre Svåretablerad Ympas

Cikoria Produktion på högsommaren Pålrot Torktålig Smakfel på mjölk?

Marknadsblandningar Hydra 12 SF Bete Hydra 11 SF Bete Pegasus 12 SF SW952 intensiv SW951 universal SW961 Hästbete Rajgräs total 0 35 25 20 25 0 Timotej total 30 0 25 20 40 35 Baljväxt total 15 8 10 10 0 0 Engelskt rajgräs TIDIG 10 MEDELSEN 27 15 20 25 SEN 8 Timotej Switch/Lischka/Grindstad 30 15 Ragnar/Comtal 25 10 40 10 Motim 10 10 Ängssvingel 35 50 20 30 20 35 Ängsgröe 10 7 10 10 5 15 Rödsvingel 10 10 10 10 15 Rödklöver Ares 10 Vitklöver Lena/Abercrest 5 8 10 10

Omläggning 4-5 år Rätt arter Ökad produktion Ogräsbekämpning Snabb omläggning

Omläggning Sådd i renbestånd Sämre ogräskonkurrens, bra vall, snabb omläggning Insådd i helsäd Ogräskonkurrens & bra vall. Tidig eller sen skörd. Insådd i spannmål till tröskning Bäst mot skräppa, sämre vall, hel säsong utan bete.

Valletablering Fin såbädd Fukt Packning Grund sådd 1-2 cm Låg N-giva Låg utsädesmängd av insåningsgröda Senast augusti 20 kg insådd, 25 kg renbestånd

Problemogräs Maskros Två år mellan vall. Bra valletablering. Skräppa Putsa mot frön. Konkurrens vid insådd. Plöjning och stubbearbetning. Kemisk bekämpning. Nässlor Upprepad putsning.

Gödsling Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning Max 150 kg N/ha Gräs: 25-30 kg N/ha per avbetning Vitklöver: 0-20 kg N/ha per avbetning. Ev bara till 1a avbetningen. Kalium efter markklass (K-Al) I: 40 kg K/ha II: 20 kg K/ha Motsvarar 7-13 ton flytgödsel eller 4-8 ton urin Rekommendation Upp till 20 ton flytgödsel höst. Ca 100 kg N27/N34. Klövervall: vår. Gräsvall: inte vår.

Baljväxthalt % Vitklöver känslig för kvävegödsling 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Lusern Rödklöver Vitklöver 0 50 100 150 200 250 300 350 N-giva kg/ha

Undvik växtnäringsförluster Sent vallbrott Lustgas minst vid låg temperatur Kväve tas upp av grödan efter Gödsling i balans Övergiva ger kväveläckage Gödsla mest på våren Rotera beten Undvik kväve och vattenmättnad Inte för sent bete Mindre slitage på betesvallen Mindre kväveläckage