Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto på resultatet av utfört arbete/bidrag till verksamheten Ersättning för utförd tjänst Ersättning för bidrag med kunskap/kompetens Lön består av Samtliga av stapelns delar kan påverkas via kollektivavtalen. För att få en permanent uppvärdering av löneläget kan dock inte toppen av stapeln det vill säga rörliga lönedelar användas. Utan snarare är det så att både grundlön och individuell del som måste användas i dessa lägen. Vårdförbundets politik bygger starkt på den individuella delen, vilket gör att en modell där denna används är att föredra framför andra. Förhållandet mellan dessa olika lönedelar kan växla, men vanligast är att största delen är grundlön och den minsta är rörliga lönedelar. Detta gäller för nästan alla medlemmar i Vårdförbundet. Extrema ackordslönesystem (t ex säljare) eller bonussystem (t ex VD eller rekryterare) kan dock göra att rörliga lönedelar blir störst. Rörliga lönedelar Särskilda ersättningar Prestationslön (Ackord/bonus etc) Individuell del Mitt bidrag till verksamheten Min specifika kunskap/erfarenhet Grundlön Marknadsvärde Erfarenhet/Ålder 1 (11)
Lönen bestäms av Individuella faktorer Marknadsfaktorer Skicklighet Utbildning Erfarenhet Personliga egenskaper Svårighetsgrad Marknadsläge värdering Kollektivavtal Lön i samhällsekonomiskt perspektiv Lön Efterfrågan Utbud Lönereglering Marknadslön Efterfrågan vid lönereglering Arbetslöshet Antal Arbetare Utbud vid lönereglering Lönen påverkar arbetslösheten. Ju högre löneläge desto mindre efterfrågan och högre utbud på arbetskraft. Det vill säga att arbetsgivarna försöker hålla nere antalet tjänster, men många söker sig till de som finns, det blir arbetslöshet. Tvärtom kan också en brist på arbetskraft (lågt utbud) driva på lönen. Detta genom att företagen då vill locka till sig arbetskraften. När det råder balans, kallas detta marknadslön. Kollektivavtalen kan ibland reglera lönen, t ex via minimilöner. Lön Kostnad för företagen Påverkar pris på varor och tjänster Påverkar inflation Påverkar reallön Förutom arbetslösheten, kan lönen vara en faktor som påverkar inflationen. 2 (11)
Lönebildning Det måste skiljas mellan begreppen lönebildning och lönesättning. Lönebildningen i Sverige regleras genom avtalsförhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Medan lönesättning är arbetsgivarens process att bestämma lönenivå för sina anställda. Det svenska kollektivavtalssystemet innebär att löner och allmänna anställnings- villkor bestäms av parter på arbetsmarknaden, det vill säga arbetsgivarna och arbetstagarna, utan inblandning av staten. Avtalsförhandlingarna kan ske på central och på lokal nivå. Lönebildningen i avtalen har delats upp i sju olika löneavtalskonstruktioner; från individanpassad lönebildning med sifferlösa avtal utan angivet löneutrymme till en generell summa där alla får lika mycket i lön. Avtalskonstruktioner I. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme Sifferlösa avtal där avtalen sluts helt på lokal nivå utan central inblandning. II. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Avtal som sluts på lokal nivå men som innehåller centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens, en så kallad stupstock. III. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti samma avtalskonstruktion som ovan med tillägget att om de lokala parterna inte kommer överens så innefattar de centralt tvingande bestämmelserna även en individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare, eller en generell löneökning. IV. Lönepott utan individgaranti centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet i form av en lönepott men de lokala parterna bestämmer fördelningen av potten. V. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet medan fördelning sker på lokal nivå men med en centralt avtalad individgaranti, det vill säga en garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare eller en stupstock om individgaranti som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. VI. Generell höjning och lönepott centrala avtal som innehåller både en i förhand bestämd generell lönehöjning samt en i förhand bestämd lönepott som fördelas på lokal nivå. VII. Generell höjning centrala avtal som bestämmer en generell lönehöjning. 3 (11)
Lokalt Individuellt Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme Kollektivt Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Centralt Lönepott utan individgaranti Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Märket - löneökning Den nominella löneökningen säger hur mycket lönen ökar i procent från ett år till ett annat. Drar man bort inflationen från detta får man fram den reala löneökningen. Om lönen ökar med tre procent och inflationen är en procent blir den reala löneökningen två procent. Ur löntagarens perspektiv är det förstås den reala löneökningen som är mest intressant eftersom det är den som säger något om hur mycket bättre hon eller han får det till följd av den höjda lönen. Löneutvecklingen under de senaste 40 åren kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv. Ett sätt är att dela upp perioden i två delar; före och efter 1995, då vi fick ett uttalat inflationsmål på 2 procent. Under perioden 1970-1994 var de nominella löneökningarna ofta väldigt höga. I genomsnitt uppgick de till 8,4 procent om året för arbetare och 8,1 procent för tjänstemän. Samtidigt bidrog de höga löneökningarna till att driva upp inflationen, som under dessa år låg på hela 7,8 procent i genomsnitt per år. Med så hög inflation blev reallöneökningarna väldigt små: endast 0,6 procent om året för arbetare och 0,3 procent för tjänstemän. Under perioden 1995-2009 var de nominella löneökningarna väsentligt lägre: 3,2 procent för arbetare och 4,3 procent för tjänstemän. Men eftersom även inflationen var betydligt lägre, och heller inte drevs upp av höga nominella löneökningar, blev reallöneökningarna väsentligt högre än under den tidigare perioden. För arbetare ökade reallönerna i genomsnitt med 2 procent om året, och för tjänstemän ökade reallönen med 3,1 procent. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/loner/loneutveckling-ochinflation/) 4 (11)
Avtalens fördelning Avtalskonstruktionernas fördelning på hela arbetsmarknaden i andel av samtliga anställda på arbetsmarknaden. Avtalskonstruktion Privat Stat SKL Samtliga 1. Lokal lönebildning utan 3 3 2 8 centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med 5 5 15 25 stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med 1 0 1 stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 7 0 7 5. Lönepott med individgaranti alt 24 19 43 stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och 10 10 lönepott 7. Generell utläggning 6 6 56 8 36 100 Löneavtalskonstruktion samtliga på arbetsmarknaden 7. Generell utläggning 6. Generell utläggning och lönepott 6 10 5. Lönepott med individgaranti alt 4. Lönepott utan individgaranti 3. Lok löneb m stupstock o utrymmets 1 2. Lok löneb m stupstock o utrymmets 7 15 19 5 5 24 SKL Privat Stat 1. Lok löneb u centralt angivet utrymme 2 3 3 0 10 20 30 40 50 5 (11)
Avtalskontruktion fördelad efter sektor i andel av anställda i procent. Avtalskonstruktion 2010 Privat Stat SKL Samtliga 1. Lokal lönebildning utan centralt 6 38 5 8 angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om 9 62 40 25 utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om 1 0 1 utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 12 0 7 5. Lönepott med individgaranti alt 43 54 43 stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 18 0 10 7. Generell utläggning 11 1 6 100 100 100 100 Avtalskonstruktion per sektor 2010 SKL 5 40 54 1 Stat 38 62 Privat 6 9 1 12 43 18 11 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 7. Generell utläggning 6 (11)
Vårdförbundets avtal Avtalskonstruktion Privat Stat SKL 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet KFO HÖK (2011) utrymme KFS 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Vårdföretagarna & Bemanningsbranschen (komb. mellan 1-2) OFR 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti Arbetsgivaralliansen 5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 7. Generell utläggning De sju avtalskonstruktionerna Avtalsrörelsen 2010 Löneavtalskonstruktioner 2010 Generell höjning Lönepott + generell höjning Lönepott m stupstock om indgar/gen Lönepott Lok löneb m stupstock om utrymme o Lok löneb m stupstock om utrymme Sifferlösa avtal Tjänstemän Arbetare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme För drygt 6 procent av de anställda inom privat sektor, för 38 procent av de anställda inom staten samt för 5 procent inom kommun- och landstingssektorn bestäms lönerna helt genom lokal lönebildning, d.v.s. utan något centralt fastställt utrymme och utan någon individgaranti. Vid lönerevisionen sätts den nya lönen antingen av de lokala parterna eller i samband med samtal mellan chef och medarbetare (s.k. lönesamtalsmodell). Detta kan gälla även avtalskonstruktionerna 2 och 3. Inom privat sektor är det främst Ledarna som har denna avtalskonstruktion, men även avtal med framför allt akademikerförbund liksom i några fall med Unionen och Fackförbundet SKTF. KFS har träffat avtal med denna konstruktion med sina motparter på tjänstemannasidan. 7 (11)
Inom statlig sektor omfattas avtalen med Saco-S av denna konstruktion och på den kommunala sektorn avtalet med AkademikerAlliansen. 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek För cirka 9 procent av de anställda inom privat sektor är utgångspunkten att lönerevisionen ska ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som dess fördelning på individer. Om de lokala parterna inte kan enas gäller en stupstock som fastställer det totala löneutrymmet. Även denna avtalskonstruktion förekommer enbart inom tjänstemannaområdet. Det är framför allt tjänstemannaavtal med Sveriges Ingenjörer och andra akademikerförbund inom Almegas områden som har denna avtalskonstruktion. Bland övriga områden kan nämnas avtalet mellan Industri- och KemiGruppen och Sveriges Ingenjörer. Även Arbetsgivaralliansens avtal med tjänstemannaorganisationerna avseende Folkhögskolor och Skola, utbildning tillhör den här gruppen. Även några överenskommelser mellan KFS och Svenska Kommunalarbetareförbundet tillhör kategori 2. Avtalskonstruktionen gäller för överenskommelserna inom den kommunala sektorn med undantag för avtalen med AkademikerAlliansen (som tillhör kategori 1) och med Svenska Kommunalarbetareförbundet (som tillhör kategori 5). På den statliga sektorn hänförs överenskommelserna med SEKO Facket för Service och Kommunikation och med OFR:s förbundsområden till den här kategorin. 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti För cirka 1 procent av de anställda inom privat sektor ska lönerevisionen i första hand ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som fördelning på individer. Vid lokal oenighet utlöses, förutom en stupstock som bestämmer utrymmets storlek, även en stupstock om individgaranti alternativt andel av löneutrymmet som ska läggas ut generellt. På tjänstemannaområdet återfinns bland annat Unionens avtal med Byggnadsämnesförbundet i den här gruppen. Bland större avtal inom arbetarområdet kan nämnas Industri- och KemiGruppens avtal med Industrifacket Metall för Allokemisk industri och Kemisk industri. Avtalskonstruktionen förekommer inte inom den offentliga sektorn. 4. Lönepott utan individgaranti Cirka 12 procent av de anställda inom privat sektor omfattas av avtal där löneutrymmet anges som en lönepott för lokal fördelning. Bland större avtalsområden inom arbetarområdet kan nämnas Industrifacket Metalls avtal med Stål och Metall Arbetsgivareförbundet respektive Gruvornas Arbetsgivareförbund. Teknikarbetsgivarnas avtal med Sveriges Ingenjörer hör likaledes hit. KFS har ett flertal avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet som innehåller den här avtalskonstruktionen. Även Arbetsgivarföreningen KFO har ett par avtal med Svenska Kommunalarbetareförbundet som tillhör kategori 4. Avtalskonstruktionen förekommer inte på den offentliga sektorn. 8 (11)
5. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti Inom privat sektor är detta den avtalskonstruktion som enskilt omfattar störst andel anställda. För cirka 43 procent av de privatanställda anges löneutrymmet som en lönepott för lokal fördelning kompletterad med en individgaranti alternativt en stupstock om individgaranti. I den här gruppen återfinns Teknikarbetsgivarnas avtal med Industrifacket Metall och Grafiska Företagens Förbunds Civil- och Förpackningsavtal med GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch. Inom Unionens område återfinns bl.a. avtalen med Teknikarbetsgivarna, Svensk Handel, byggsektorn samt avtalen för handeln och tjänste- och medieföretagen. Avtalskonstruktionen förekommer på den kommunala sektorn i avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalskonstruktionen förekommer inte på den statliga sektorn. 6. Generell höjning och lönepott Inom privat sektor omfattas drygt 18 procent av avtal där löneutrymmet består av en generell höjning plus en lönepott för lokal fördelning. Avtalskonstruktionen förekommer nästan enbart inom arbetarområdet bl.a. för detalj och partihandeln, hotelloch restauranganställda, träindustri, sågverksindustri, massa- och pappersindustri och glasindustri. Avtalskonstruktionen förekommer inte inom den offentliga sektorn. 7. Generell höjning För 11 procent av de anställda inom privat sektor läggs hela löneutrymmet ut som en generell höjning. Denna avtalskonstruktion förekommer huvudsakligen inom arbetarområdet. Bland större avtal återfinns jordbruksavtalet, byggavtalet och VVSinstallationsavtalet. Inom tjänstemannaområdet återfinns bl.a. vissa avtal inom flyget i denna grupp. Samtliga avtal inom sjöfartens område återfinns här. Avtalskonstruktionen finns i ett enstaka avtal på den kommunala sektorn men finns inte inom den statliga sektorn. Sammanfattning Inom den privata sektorn har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och/eller dess fördelning för 89 procent av de anställda (avtalskonstruktionerna 1 6 ovan). Andelen är högre inom tjänstemannaområdet än inom arbetarområdet. En stor del av dessa avtal har någon form av individgaranti vilket begränsar de lokala parternas handlingsfrihet vad gäller fördelning av löneutrymmet. Individgarantin inom några områden är konstruerad som en avstämning i efterhand, vilket innebär att de lokala parterna inom dessa områden har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället. För resterande 11 procent inom privat sektor har de lokala parterna ingen möjlighet att påverka fördelningen av löneutrymmet. Hela löneutrymmet läggs ut som en generell lönehöjning, lika för alla. 9 (11)
Inom offentlig sektor har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och dess fördelning för nästan samtliga anställda. Som ett resultat av 2010 års förhandlingar har ett antal avtal flyttats mellan de sju grupperna. Det har medfört ett ökat inflytande för de lokala parterna och en minskad grad av centralisering. Ordförklaring Lokal lönebildning Centrala avtal utan en angiven siffra ( Sifferlösa ), där avtal sluts helt på lokal nivå utan central inblandning. En lönebildning som bygger på att lönerna bestäms på arbetsplatsen utifrån de enskilda medarbetarnas prestationer. Lokal lönebildning är alltså att utgående löner helt fastställs i företaget/myndigheten/organisationen, det vill säga utan centralt angivna normer om lönehöjningarnas storlek, medan riktlinjer och principer för lönesättning, löneprocessen i företagen samt förhandlingsordning finns i centrala avtal på förbundsnivå. Lokal lönebildning kan även beskrivas som hela den process som leder fram till en enskild individs lön - förhandlingarnas genomförande, principer för lönesättningen, företagets lönepolicy - hela lönebildningsprocessen i företagen med förhandlingar fram till utbetalning av den enskilda medarbetarens nya lön. Högt individinflytande Centralt angivet utrymme En fastställd siffra för löneökningsutrymmets storlek i det centrala avtalet, uttrycks ofta i procent. Har inget samband med arbetsplatsens verksamhet. Bestäms ofta utav märket det vill säga det centralt angivna utrymme som förhandlats fram inom ramen för Industriavtalen inom den konkurrensutsatta industrin. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Stupstock Centralt tvingande bestämmelser som anger en siffra för löneökningsutrymmet, som endast träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Individgaranti En garanterad minsta löneökning för enskilda arbetstagare. Oftast uttryckt i X kr/månad. Inget individinflytande Lönepott Centrala avtal som bestämmer det totala löneutrymmet i form av en lönepott. Genereras ofta genom en procentuell siffra som ett visst datum, baserat på lönen för X antal anställda det datumet, blir potten. Inom LO kollektivet kan potten genereras genom en 10 (11)
fast summa gånger X antal anställda ett visst datum. Fördelningen av utrymmet kan bestämmas antingen i centrala eller lokala avtal. Neutralt individinflytande Generell höjning Centrala avtal som bestämmer en generell lönehöjning. Kombineras ofta med Lönepott. Inget individinflytande Referenser: Medlingsinstitutet: www.mi.se Ekonomifakta: www.ekonomifakta.se Svenskt Näringsliv: www.svensktnaringsliv.se Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/ 11 (11)