OPS-finansiering av infrastruktur
En finländsk krislösning Utbyggnad motorväg Helsingfors-Lahtis Mitten av 1990-talet ( = postsovjetisk kris) Dotterbolag till Skanska entreprenör Ersättning via skuggvägtullar (i proportion till trafikmängder) För att säkra leveransen av trafik innehöll avtalet garantier mot bl a ändrade skatteregler och regler för den fortsatta utbyggnaden av konkurrerande vägnät.
Ny infrastruktur ger miljöproblem Ny infrastruktur betyder (nästan alltid) ytterligare intrång, barriäreffekter, buller m m Ny väginfrastruktur syftar nästan alltid till höjda farter > ökat trafikarbete > försämrad konkurrenskraft för spår- och kollektivtrafik > ökade utsläpp > krav om ytterligare vägutbyggnader Undvik investeringar i ny infrastruktur, särskilt i nya vägar ( fyrstegsprincipen ) 3
Ny infrastruktur ger miljöproblem Ny infrastruktur betyder (nästan alltid) ytterligare intrång, barriäreffekter, buller m m Ny väginfrastruktur syftar nästan alltid till höjda farter > ökat trafikarbete > försämrad konkurrenskraft för spår- och kollektivtrafik > ökade utsläpp > krav om ytterligare vägutbyggnader Undvik investeringar i ny infrastruktur, särskilt i nya vägar ( fyrstegsprincipen ) 4
Ny infrastruktur ger miljöproblem Ny infrastruktur betyder (nästan alltid) ytterligare intrång, barriäreffekter, buller m m Ny väginfrastruktur syftar nästan alltid till höjda farter > ökat trafikarbete > försämrad konkurrenskraft för spår- och kollektivtrafik > ökade utsläpp > krav om ytterligare vägutbyggnader Undvik investeringar i ny infrastruktur, särskilt i nya vägar ( fyrstegsprincipen ) 5
Motverka ny infrastruktur Rensa regelverk, skattesystem, finansieringsmodeller m m från inslag som ger incitament för ökad trafik Med löpande anslagsfinansiering tvingas infrastrukturinvesteringar konkurrera med andra utgiftsområden på lika villkor, vilket tvingar fram tydliga prioriteringar (T ex motorvägar eller bättre skolor?) Med långfristig lånefinansiering undkommer infrastrukturen normala prioriteringsdiskussioner och framtida utgiftsutrymme blockeras. Om infrastrukturens finansiering görs beroende av trafikens omfattning, t ex genom öronmärkta skatter och avgifter (inkl bompengar, vägtullar eller skuggvägtullar) införs incitament i systemet som saboterar miljöpolitiken.
Motverka ny infrastruktur Rensa regelverk, skattesystem, finansieringsmodeller m m från inslag som ger incitament för ökad trafik Med löpande anslagsfinansiering tvingas infrastrukturinvesteringar konkurrera med andra utgiftsområden på lika villkor, vilket tvingar fram tydliga prioriteringar ( Motorvägar eller bättre skolor/lägre skatter? ) Med långfristig lånefinansiering undkommer infrastrukturen normala prioriteringsdiskussioner och framtida utgiftsutrymme blockeras. Om infrastrukturens finansiering görs beroende av trafikens omfattning, t ex genom öronmärkta skatter och avgifter (inkl bompengar, vägtullar eller skuggvägtullar) införs incitament i systemet som saboterar miljöpolitiken.
Motverka ny infrastruktur Rensa regelverk, skattesystem, finansieringsmodeller m m från inslag som ger incitament för ökad trafik Med löpande anslagsfinansiering tvingas infrastrukturinvesteringar konkurrera med andra utgiftsområden på lika villkor, vilket tvingar fram tydliga prioriteringar ( Motorvägar eller bättre skolor/lägre skatter? ) Med långfristig lånefinansiering undkommer infrastrukturen normala prioriteringsdiskussioner och framtida utgiftsutrymme blockeras. Om infrastrukturens finansiering görs beroende av trafikens omfattning, t ex genom öronmärkta skatter och avgifter (inkl bompengar, vägtullar eller skuggvägtullar) införs incitament i systemet som saboterar miljöpolitiken.
Motverka ny infrastruktur Rensa regelverk, skattesystem, finansieringsmodeller m m från inslag som ger incitament för ökad trafik Med löpande anslagsfinansiering tvingas infrastrukturinvesteringar konkurrera med andra utgiftsområden på lika villkor, vilket tvingar fram tydliga prioriteringar ( Motorvägar eller bättre skolor/lägre skatter? ) Med långfristig lånefinansiering undkommer infrastrukturen normala prioriteringsdiskussioner och framtida utgiftsutrymme blockeras. Om infrastrukturens finansiering görs beroende av trafikens omfattning, t ex genom öronmärkta skatter och avgifter (inkl bompengar, vägtullar eller skuggvägtullar) införs incitament i systemet som saboterar miljöpolitiken.
PFI blir PPP blir OPS 1980-talet 1990-talet PFI (Private Finance Initiative) Ideologiskt projekt (Thatcher) Statlig verksamhet mkt ineffektiv PFI blir PPP (Public Private Partnership) Ideologiskt projekt (Blair) Postsovjetiskt krisfenomen (Finland) PPP/OPS på finlandssvenska = Efterfinansiering
PFI blir PPP blir OPS 1980-talet 1990-talet PFI (Private Finance Initiative) Ideologiskt projekt (Thatcher) Statlig verksamhet mkt ineffektiv PFI blir PPP (Public Private Partnership) Ideologiskt projekt (Blair) Postsovjetiskt krisfenomen (Finland) PPP/OPS på finlandssvenska = Efterfinansiering
Brittiska erfarenheter Value for Money Drivers in the Private Finance Initiative, Arthur Andersen and Enterprise LSE, januari 2000 + The first four design, build, finance and operate roads contracts, National Audit Office, London 1998 - Beräknad livstidsbesparing på infrastrukturprojekt ca 10 procent - Lönsamheten relaterad till en antagen kostnad vid normal upphandling, PSC (Public Sector Comparator ) = utrymme för manipulation - PSC påverkas starkt av antaganden om diskonteringsränta. Om den höjs från 6 till 8 % sjunker den beräknade vinsten med 40 %. - Antaganden om långsiktiga drift- och underhållskostnader utomordentligt skakiga. - Urvalet av objekt starkt vinklat (objekt som är olämpliga för PPP bortrensade)
Finländska erfarenheter I Endast när det gäller det snabba förverkligandet av efterfinansieringsprojektet kan man säga att Lahtisvägen-projektet gett entydigt klart större nytta jämfört med den traditionella budgetfinansieringsmodellen. Eftersom det har varit svårt att i pengar uppskatta alla de delfaktorer som inverkar på efterfinansieringsprojektets lönsamhet, har vid revisionen inte kunnat bedömas, huruvida effektivitetsnyttan vid förverkligandet har varit tillräckligt stor för att kompensera efterfinansieringsprojektets nackdelar. Finlands riksrevisonsverk
Finländska erfarenheter II Jag frågar bara, hur förmånligt är det att göra detta via privata intressena, när efterfinansieringens kostnader i alla fall flyttas över till staten?/ /Efterfinansiering är att äta av framtiden. Självklart minskar man det aktuella lånebehovet, men för statens del gör det detsamma, om man sätter pengarna i balansräkningen som skulder eller som en fordran på framtiden. Finansminister Sauli Niinistö (samlingspartiet) Kauppalehti 1999-08-30
Hur bör infrastruktur finansieras? - Budgetanslag med direktavskrivning = alla kostnader rörliga och påverkbara för beslutsfattarna. - Statlig lånefinansiering = investeringskostnaderna sprids över en längre tid som en fast, icke-påverkbar utgift för staten. Satsningarna på drift och underhåll kan däremot påverkas löpande. - PPP/OPS betyder att hela kostnaden (både investering och drift/underhåll) blir en fast, icke-påverkbar utgift för staten. Utrymmet för politiska omprioriteringar blir obefintligt.
Finansministern om OPS Om de vill investera i offentlig infrastruktur så är det bra. Om de vill låna ut pengar till oss till väsentligt högre ränta så leder det till att kostnaderna för infrastruktur kan bli 30, 40, 50 procent dyrare./ / Jag betalar en ränta på ett tvåårigt lån på strax under 4 procent. Varför skulle jag betala en halv procent eller en procent mer i ränta för investeringar? Det vore ju vansinne!/ / Jag tror inte på att manipulera budgetar. Finansminister Anders Borg (M), Sveriges Radio 2008-02-16
Den som häftar i skuld är icke fri 1. Undvik lånelösningar låt kostnader för infrastruktur konkurrera på lika villkor med andra utgifter 2. Stora projekt: Låna för kortare byggtid, men amortera snabbt 3. Lås inte upp framtida utrymme via lån och absolut inte via OPS Den som häftar i skuld är icke fri 4. Om man anser att ramarna för satsningar på infrastruktur är för små, är inte lösningen att skapa speciella beslut- och finansieringsgångar för just infrastruktur utan att utöka ramarna för infrastruktur, dvs skära ned inom andra utgiftsområden (skola, sjukvård, barnomsorg m m) och/eller höja skatteuttaget 5. Utveckla nya avtalsformer så att budgetar inte överskrids och driftskostnaderna beaktas vid byggandet ( funktionsupphandling ) 17
Den som häftar i skuld är icke fri 1. Undvik lånelösningar låt kostnader för infrastruktur konkurrera på lika villkor med andra utgifter 2. Stora projekt: Låna för kortare byggtid, men amortera snabbt 3. Lås inte upp framtida utrymme via lån och absolut inte via OPS Den som häftar i skuld är icke fri 4. Om man anser att ramarna för satsningar på infrastruktur är för små, är inte lösningen att skapa speciella beslut- och finansieringsgångar för just infrastruktur utan att utöka ramarna för infrastruktur, dvs skära ned inom andra utgiftsområden (skola, sjukvård, barnomsorg m m) och/eller höja skatteuttaget 5. Utveckla nya avtalsformer så att budgetar inte överskrids och driftskostnaderna beaktas vid byggandet ( funktionsupphandling ) 18
Den som häftar i skuld är icke fri 1. Undvik lånelösningar låt kostnader för infrastruktur konkurrera på lika villkor med andra utgifter 2. Stora projekt: Låna för kortare byggtid, men amortera snabbt 3. Lås inte upp framtida utrymme via lån och absolut inte via OPS Den som häftar i skuld är icke fri 4. Om man anser att ramarna för satsningar på infrastruktur är för små, är inte lösningen att skapa speciella beslut- och finansieringsgångar för just infrastruktur utan att utöka ramarna för infrastruktur, dvs skära ned inom andra utgiftsområden (skola, sjukvård, barnomsorg m m) och/eller höja skatteuttaget 5. Utveckla nya avtalsformer så att budgetar inte överskrids och driftskostnaderna beaktas vid byggandet ( funktionsupphandling ) 19
Den som häftar i skuld är icke fri 1. Undvik lånelösningar låt kostnader för infrastruktur konkurrera på lika villkor med andra utgifter 2. Stora projekt: Låna för kortare byggtid, men amortera snabbt 3. Lås inte upp framtida utrymme via lån och absolut inte via OPS Den som häftar i skuld är icke fri 4. Om man anser att ramarna för satsningar på infrastruktur är för små, är inte lösningen att skapa speciella beslut- och finansieringsgångar för just infrastruktur utan att utöka ramarna för infrastruktur, dvs skära ned inom andra utgiftsområden (skola, sjukvård, barnomsorg m m) och/eller höja skatteuttaget 5. Utveckla nya avtalsformer så att budgetar inte överskrids och driftskostnaderna beaktas vid byggandet ( funktionsupphandling ) 20
Den som häftar i skuld är icke fri 1. Undvik lånelösningar låt kostnader för infrastruktur konkurrera på lika villkor med andra utgifter 2. Stora projekt: Låna för kortare byggtid, men amortera snabbt 3. Lås inte upp framtida utrymme via lån och absolut inte via OPS Den som häftar i skuld är icke fri 4. Om man anser att ramarna för satsningar på infrastruktur är för små, är inte lösningen att skapa speciella beslut- och finansieringsgångar för just infrastruktur utan att utöka ramarna för infrastruktur, dvs skära ned inom andra utgiftsområden (skola, sjukvård, barnomsorg m m) och/eller höja skatteuttaget 5. Utveckla nya avtalsformer så att budgetar inte överskrids och driftskostnaderna beaktas vid byggandet ( funktionsupphandling ) 21
Tack för uppmärksamheten! magnus.nilsson@naturskyddsforeningen.se www.naturskyddsforeningen.se