KLAGSHAMNS AVLOPPSRENINGSVERK

KLAGSHAMNS AVLOPPSRENINGSVERK 1

Avloppsnätet Klagshamnsverket tar emot och behandlar avloppsvatten dels från sydvästra delen av Malmö stad som är indelad i två avloppsområden: Limhamn och Klagshamn. Verket tar även emot avloppsvatten från hela Vellinge kommun där tätorterna Vellinge, Höllviken och Skanör/Falsterbo ingår. Avloppssystemet i Limhamn är kombinerat, det vill säga att regn- och avloppsvatten leds i samma ledningar. Så är inte fallet i Klagshamns respektive Vellinge kommuns avloppssystem där regn- och avloppsvatten är separerade i olika ledningar, ett så kallat duplikatsystem. Avloppsreningsverk Huvudpumstationer Huvudledningar KLAGSHAMN Skanör/ Falsterbo Limhamn Hammars Park Strandhem Klagshamn Gessie Höllviksnäs MALMÖ Vellinge VELLINGE Trelleborg Välkommen till Klagshamns avloppsreningsverk! Hur kontrollerar vi processen? Klagshamns reningsverks huvuduppgift är att omhänderta och rena avloppsvatten enligt de reningskrav som finns ställda. För att vara säker på att kraven uppfylls måste reningsprocessen ständigt kontrolleras och justeras med hjälp av ett datastyrsystem. DATORISERAD ÖVERVAKNING Övervakningen sker med hjälp av mätinstrument som kontinuerligt mäter exempelvis föroreningshalter och vattenflöden. Det finns även ett laboratorium på verket som analyserar vattnet från de olika reningsstegen i processen. Fördelen med mätinstrument är att man direkt på datorskärmen kan övervaka förhållanden och förändringar i processen precis när de sker. Laboratorieanalyser tar tid att genomföra men är å andra sidan ofta mer tillförlitliga än mätinstrument. Framtida utmaningar Det byggs mycket i Malmö med omnejd och inflyttningen till kommunen och kranskommunerna är stor. Detta innebär ökad belastning på avloppsreningsverken som ställs inför nya utmaningar. Samtidigt har fokus på miljön i samhället ökat betydligt de senaste åren och högre ställda krav när det gäller miljöanpassningar är att vänta. VERKEN ÄR I STÄNDIG FÖRBÄTTRING På reningsverken, precis som samhället i övrigt, jobbar vi med att nyttja resurserna på bästa sätt. Det innebär bland annat avancerad styrning för att minska elbehovet, bästa användning av energiinnehållet i avloppsvattnet, minskad kemikalieanvändning och nyttjande av avloppsslammet på åkermark. Ett stort reningsverk Klagshamns reningsverk ligger ute på Klagshamns udde söder om Malmö och tar emot vatten motsvarande 73 fulla badkar per minut (230 liter/sekund). Vattnet kommer från södra delarna av Malmö stad samt hela Vellinge kommun och ungefär 70 000 personer är anknutna till verket som togs i drift 1974. MINSKAR SAMHÄLLETS PÅVERKAN PÅ MILJÖN Klagshamnsverket ska försäkra boende i verkets omnejd samt samhället i övrigt en trygg avloppsvattenrening. Användning av bästa möjliga teknik och tillgång till specialkompetens ska se till att reningsprocessen är hållbar och kretsloppsanpassad med minsta möjliga miljöpåverkan. Varför rena avloppsvatten? Varje svensk förbrukar vatten motsvarande ett fullt badkar per dygn. Vattnet som spolas och sköljs ner i avloppsledningarna leds vidare till våra avloppsreningsverk där det renas, för att därefter släppas ut i de naturliga vattendragen igen. KVÄVE OCH FOSFOR SKA BORT FRÅN VATTNET Syftet med avloppsvattenrening är att skydda naturen, djuren och människorna från vissa skadliga ämnen som finns i avloppsvattnet. Till exempel kan för höga utsläpp av ämnena kväve och fosfor leda till övergödning i våra vattendrag med bland annat algblomning som följd. För höga mängder av organiska ämnen kan leda till att syret i vattnet, som är livsviktigt för många vattenorganismer tar slut. Detta beror på att det förbrukas syre när de organiska ämnena bryts ner. 2 3

12 Reningsprocessen Klagshamnsverket är uppdelat i två parallella linjer. Anledningen till detta är att verket på så vis blir mindre känsligt för störningar. Skulle någonting haverera i den ena linjen så fungerar förhoppningsvis den andra. En annan fördel med två linjer är att man kan genomföra olika försök i en av linjerna och då ha den andra linjen som referens för att se om försöket hade positiv eller negativ inverkan på reningsprocessen. 1. PUMPSTATIONER PÅ LEDNINGSNÄTET: Avloppsvattnet måste pumpas till Klagshamnsverket och längs huvudavloppsledningarna från Malmö och Vellinge finns ett tiotal pumpstationer. Det är viktigt att reningsverket förses med vatten kontinuerligt och därför finns det en speciell arbetsgrupp som ansvarar för att pumpstationerna fungerar. 2. FLÖDESUTJÄMNING: Spillvattenledningarna mellan Hammars park, Gessie pumpstationer och Klagshamnsverket utnyttjas för utjämning av avloppsvattenflödet till Klagshamnsverket. Aktuell avloppsvattennivå i ledningarna styr inloppspumparna vid Klagshamnsverket och Strandhems pumpstation. Limhamn MALMÖ Hammars Park Strandhem KLAGSHAMN Klagshamn Gessie 7 O3 9 4 EtOH FeCl3 5 8 10 11 13 FeCl3 14 18 15 16 3 1 2 17 7. FÖRFÄLLNING MED JÄRNKLORID: I inloppet av sandfånget tillsätts järnklorid för att avskilja löst fosfor och organiskt material från vattnet. Järnet reagerar med fosforn och bildar partiklar (slam). Järnklorid är en flytande produkt som lagras i speciella tankar. Två mätinstrument, en före och en efter sandfånget, mäter fosforhalterna i avloppsvattnet och styr doseringen av järnklorid efter detta. 23 21 6 20 22 8. FÖRSEDIMENTERING: I försedimenteringsbassängerna sjunker partiklar med större densitet än vatten till botten och bildar ett slam som benämns primärslam. Slammet på botten skrapas till slamfickor varifrån det pumpas till slambehandlingsanläggningen. 19 24 Polymer 25 9. FÖRBILEDNING AV FÖRFÄLLT AVLOPPSVATTEN: Vid till exempel kraftigt regn kan flödet in till verket bli högre än vad den biologiska reningen i aktivslambassängerna klarar av. Förfällt avloppsvatten från försedimenteringen kan då ledas förbi aktivslamanläggningen för att skydda detta reningssteg och inte skölja bort de viktiga mikroorganismerna. 26 27 10. AKTIVSLAMANLÄGGNING: Detta är ett biologiskt reningssteg där slam med en hög halt av mikroorganismer bryter ner det organiska materialet och omvandlar kvävet i avloppsvattnet. Det sistnämnda kallas nitrifikation och innebär att ammoniumkväve ombildas till 3. INLOPPSPUMPAR: nitrit- och nitratkväve, en biologisk process som kräver syre. Avloppsvattnet pumpas in till verket med hjälp av tre skruvvellinge Skannör/ Aktivslamanläggningen är uppdelad i åtta zoner per linje och pumpar. Vid normala flöden behöver endast en pump vara Falsterbo dessa kan drivas luftade (aeroba) eller oluftade (anoxiska). i drift men vid höga flöden kan alla tre pumparna behöva Höllviksnäs Nitrifikation fungerar bäst vid högre temperaturer och köras samtidigt. under sommaren behöver man därför inte utnyttja hela bastrelleborg 4. GROVRENING: sängvolymen för detta ändamål. Luftningen i de två första zonerna stängs av och på så sätt sparar man energi eftersom Avloppsvattnet passerar genom galler där partiklar som är blåsmaskinerna inte behöver ge lika mycket luft. Oluftade större än 3 mm, så kallat rens, fångas upp. Renset leds till zoner kan fördelaktigt användas till fördenitrifikation, en renstvätten där det tvättas och förs därefter vidare till en process där nitrit- och nitratkväve omvandlas till kvävgas. container för att sedan transporteras iväg till förbränning. Efterföljande zoner luftas för att här gynna nitrifikationen. Syrehaltsmätare i bassängerna reglerar luftflödet. Det finns 5. LUFTAT SANDFÅNG: även ammonium- och slamhaltsmätare i bassängerna. Sand och grus avskiljs i luftade sandfång och lättare partiklar åker vidare med avloppsvattnet. Genom luftningen förhindras uppkomsten av svavelväte. 11. EFTERSEDIMENTERINGSBASSÄNGER: I sedimenteringsbassängerna efter aktivslamanläggningen avskiljs det aktiva slammet. Den största delen av detta slam 6. SANDAVVATTNING: leds tillbaka till aktivslambassängerna och benämns returavskild sand pumpas till en bassäng för avvattning för att slam. Resterande slammängd som kallas överskottsslam sedan transporteras med lastbil till deponi eller annat upplag. leds till slambehandlingsanläggningen. Vellinge 5 12. OZONREAKTOR: Vid de rådande förhållanden och processutformningen på verket gynnas en grupp bakterier (filament) som växer i aktivslamsystemet som periodvis kan försämra sedimenteringsegenskaperna. För att motverka problemet behandlas slammet periodvis med ozon i en reaktor där det blandas ozon och returslam. Ozonet har förmågan att klippa sönder de bakterier som missgynnar sedimenteringen. 13. PUMPGROP FÖRE EFTERDENITRIFIKATION OCH FILTRERING: Biologiskt renat avloppsvatten och förbilett avloppsvatten från försedimenteringsbassängerna blandas i en pumpgrop på ett sätt som möjliggör att behandling av det förbiledda och mer förorenade avloppsvattnet kan prioriteras. Avloppsvattnet pumpas därefter in till anläggningen för denitrifikation och filtrering. Pumparnas kapacitet är begränsad och vid uppnådd maximal kapacitet bräddas överstigande vattenmängd direkt till utlopp. 14. EFTERDENITRIFIKATION: För att avskilja kväve från vattnet innan det förs ut i havet, denitrifieras avloppsvattnet. Vid denitrifikation omvandlar bakterierna nitratkvävet som bildats i aktivslambassängerna till kvävgas som avgår till luften. Detta sker i bassänger fyllda med ett plastmaterial, vilket fungerar som bärare för en biofilm med bakterier. Bärarmaterialet hålls i rörelse med hjälp av långsamt roterande omrörare. Vid bassängernas utlopp finns silar som håller kvar bärarmaterialet i respektive bassäng. Eftersom bakterierna behöver kol så tillsätts en kolkälla i form av etanol vid inloppet av bassängerna. Tankar för lagring av kolkällan finns inbyggda i anläggningen. 15. FILTERANLÄGGNING: Slutsteget utgörs av en filteranläggning bestående av fem stora sandfilter. Vattnet leds uppifrån och ned i filtren som består av sand och bergarten antracit. I filtren sker en finpolering av vattnet genom att partiklar fastnar i porerna mellan sandkornen. Om inte fosforavskiljningen i sandfånget (förfällningen) har varit tillräckligt effektiv, det vill säga om fosforhalterna i utloppsvattnet är för höga, måste ytterligare järnklorid tillsättas. Detta görs i filtren och kallas för efterfällning. punkten är belägen ungefär 3,5 km från kusten på cirka 10 meters djup. Vattnet sprids genom 10 st dysor. 19. RÅSLAMFÖRTJOCKNING: 16. SPOLVATTENMAGASIN: Det filtrerade avloppsvattnet samlas upp i ett spolvattenmagasin och förs därifrån vidare till utloppsledningen. I spolvattenmagasinet finns det alltid en tillräcklig mängd vatten för att spola filtren vid behov. 17. FILTERSPOLNING: Sandfiltren sätter igen efterhand som partikulärt material fastnar i dem. De behöver därför rengöras genom spolning underifrån med luft och vatten med jämna mellanrum. Spolslamvattnet samlas upp i en utjämningsbassäng och leds därefter tillbaka till inloppet av verket. 18. UTLOPPSLEDNING: Det renade avloppsvattnet från Klagshamnsverket släpps ut i Öresund genom en utloppsledning av betong. Utsläpps- Primärslammet från försedimenteringsbassängerna och överskottsslammet från eftersedimenteringsbassängerna kallas med ett gemensamt namn för råslam. Det innehåller mycket vatten. I en råslamsförtjockare minskas vattenhalten genom att fasta partiklar sjunker till botten och bildar ett slam. Detta pumpas vidare till rötning medan vattenfasen leds tillbaka till inloppet av verket. Det finns möjlighet att separera primär- och överskottslammet, då sker inpumpningen via en råslamsbrunn och genom förtjockaren. 20. RÖTNING: Det förtjockade slammet leds till rötkammare där delar av det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden eftersom bakterierna som utför nedbrytningen vid rötning inte tål syre. Rötningen sker i två steg vid en temperatur runt 37 grader. Slammet värms upp med hjälp av värmeväxlare. 21. GASKLOCKA: Vid rötningen bildas biogas som till största delen består av den energirika gasen metan samt koldioxid. Biogasen samlas upp och lagras i en så kallad gasklocka för att på så sätt utjämna de variationer i biogasproduktionen som kan förekomma. 22. MIKROTURBIN: Den energirika biogasen förbränns i en mikroturbin. Elektriciteten och värmen som utvinns används lokalt på verket, bl. a. för uppvärmning av slammet innan rötningen. 23. KOMBINERAD RÖTGAS-/NATURGASPANNA: Då mikroturbinen har en begränsad kapacitet förbränns rötgasen även i en (rötgas/naturgas) kombinerad panna. När underskott av rötgas råder ersätts denna med naturgas. För att garantera säker drift finns det två stycken pannor. 24. RÖTSLAMFÖRTJOCKNING: Det rötade slammet lagras i en förtjockare före avvattningen. Det finns möjlighet till att vattenfasen från förtjockaren leds tillbaka till inloppet av verket. 25. SLAMAVVATTNING: Det rötade slammet avvattnas i centrifuger. En polymer tillsätts före centrifugeringen för att få en effektivare separation mellan vatten och slam och därmed en högre torrhalt i slammet efter centrifugeringen. Vattnet som bildas kallas rejektvatten och förs tillbaka till inloppet på verket. Slammet mellanlagras i en slamsilo och skruvas sedan ut till väntande lastbilar som för det vidare till slamplattan där det lagras. 26. SLAMPLATTA: Den används för mellanlagring av slam. Slammet från de olika månadspartierna hålls skiljt så att man kan vara säker på att kvaliteten och spårbarhet kan garanteras av det slam som sprids på åkermark. 27. SLAMSPRIDNING: Det avvattnade slammet kan utnyttjas på olika sätt, bland annat som beståndsdel i en jordprodukt för stads- och parkmiljö, men även som gödsel på åkermark med energigrödor. 8

Du spelar en viktig roll! Det finns många sätt för dig att underlätta för reningsverken och därmed för miljön. Ju bättre kvalitet ditt avloppsvatten har, desto bättre fungerar reningsprocessen på reningsverket. Om du och alla vi andra ökar vår vattenmedvetenhet kommer omgivningen att bli mer välmående och få ett rikare växt- och djurliv. FETT TÄPPER IGEN RÖREN Fett i form av olja sätter igen ledningar och gynnar mikroorganismer som stör reningen. Ett tips är att torka ur din stekpanna med hushållspapper och släng detta i soporna innan du diskar den. Att inte slösa på vatten är också ett sätt att mildra belastningen på avloppsreningsverken. LÄMNA GAMLA MEDICINER TILL APOTEKET Mediciner är mycket svåra eller omöjliga att bryta ner i avloppsreningsverk. De flesta går rätt igenom reningsprocessen och vidare ut i vattendragen där läkemedelssubstanserna inverkar mycket negativt på vattenmiljön. Lämna alltid in gamla eller överblivna mediciner till Apoteket. FARLIGT AVFALL HÖR HEMMA PÅ EN MILJÖSTATION Farligt avfall som färg, lim, lack och liknande ska lämnas in på en miljöstation, aldrig hällas ut i avloppet eller kastas i soporna. På www.sysav.se kan du läsa mer om miljöstationer och farligt avfall. Ordlista AEROB: Syreinnehållande AKTIVT SLAM: Ett luftat reningssteg där mikroorganismer bryter ner organiskt material samt ombildar ammonium till nitrit och nitrat ANAEROB: Helt syrefri ANOXISK: Syre endast i form av nitrit, nitrat och/eller sulfat BOD: Biochemical Oxygen Demand eller Biological Oxygen Demand (biokemisk syreförbrukning), ett mått på avloppsvattnets innehåll av biologiskt nedbrytbara ämnen BRÄDDA: Då reningsverket inte kan ta emot allt vatten vid höga flöden måste vatten förbiledas delar av reningsprocessen HA EN PAPPERSKORG PÅ TOALETTEN Tamponger, bindor, fimpar, snus, hår, tops och kattsand är exempel på sådant vi ständigt får in till reningsverket men som inte hör hemma där! Det ska istället kastas i en papperskorg. Om du inte redan har en så är bästa tipset att ställa en liten papperskorg inne på toaletten. Då blir det lätt att göra rätt! DET DU GÖR RÄKNAS Få miljöområden kan påverkas så direkt av varje individs handlingar som just avloppsvattenrening. Vi kan därmed alla bidra till att våra naturtillgångar förvaltas på bästa möjliga sätt! DAGVATTEN: Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten DENSITET: Täthet, g/cm 3 eller kg/m 3 EFTERFÄLLNING: Kemisk fällningskemikalie tillsätts efter biologisk rening för att avskilja fosfor FÖRFÄLLNING: Kemisk fällningskemikalie tillsätts före biologiskt rening för att avskilja fosfor RÖTNING: Syrefri biologisk nedbrytning av organiskt material med biogasproduktion som följd SEDIMENTERA: Då partiklar som är tyngre än vatten sjunker till botten SLAM: Bildas vid rening av avloppsvatten och kommer från restprodukter i vattnet Tänkt på att toaletten inte är något sopnedkast! UNDVIK ATT SPOLA NED FÖLJANDE SAKER: Hår Tops Tamponger Bindor Fimpar Läkemedel Kattsand Olja SPILLVATTEN: Beteckningen på vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och olika processer i industrin ÖVERGÖDNING: Uppstår vid utsläpp av för mycket gödande näringsämnen, till exempel fosfor och kväve, i mark och vattendrag Tekniska data LEDNINGSNÄTET Upptagsområde i Malmö 1 200 ha Avloppsvattenledningar totalt 180 km Avloppspumpstationer 12 st Dagvattenpumpstationer 3 st Magasin för dagvatten 6 st Andel kombinerat system 32% Andel duplikat system 65% Andel verksamt duplikat system 3% Bräddpunkter på ledningsnätet 7 st DIMENSIONERADE VÄRDEN Personekvivalenter 90 000 p.e. Qmax 3000 m 3 /h Qmax till biologisk rening 1 800 m 3 /h Qmax till efterbehandling 1 800 m 3 /h INKOMMANDE SAMT UTGÅENDE MÄNGDER UNDER 2013 Inkommande Utgående BOD7 (kg/d) 3700 96 Tot-P (kg/d) 110 17,3 Tot-N (kg/d) 960 140 Flöde (m 3 /d) 21 055 RENINGSKRAV BOD7 Tot-P Tot-N 10 mg/l (månadsmedelvärde) 0,3 mg/l (månadsmedelvärde) 12 mg/l (årsmedelvärde) Anläggningsdata FÖRBEHANDLING Galler 2 st med 3 mm spaltvidd 2 st med 2 mm spaltvidd Renstvätt Antal 1st Sandfång Volym 2*200 m 3 Försedimentering Antal 4 st Yta 4*250 m 2 Volym 4*550 m 3 Tankar för fällningskemikalie Volym 2*28 m 3 BIOLOGISK BEHANDLING Luftningsbassänger Volym 2*2 200 m 3 Mellansedimentering Antal 8 st Yta 8*170 m 2 Volym 8*612 m 3 Tankar för kolkälla Volym 2*20 m 3 EFTERBEHANDLING MBBR-reaktor Antal 4 st Volym 4*275 m 3 Fyllnadsgrad 36 % Tvåmediafilter Antal 5 st Yta 5*44 m 3 Tank för fällningskemikalie Antal 1 st Volym 23 m 3 Tank för kolkälla Antal 3 st Volym 3*23 m 3 SLAMBEHANDLING Förtjockare Yta 2*493 m 2 Volym 2*133 m 3 Rötkammare Volym 2*1750 Centrifuger Kapacitet 2*20 m 3 /h FOTO: LINDA BERGLUND 10 11

KLAGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK Utgåva 03 2014.08 Foto framsida: Linda Berglund llustration: Millimeter VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Med gedigen kunskap och engagemang för miljön bidrar vi aktivt till en hållbar utveckling. Vi finns i din vardag. Varje dag. Kundservice 040-635 10 00 kund@vasyd.se www.vasyd.se