Akademiska Hus mot djärva energimål. Fjärrvärme och fjärrkyla konkurrenter eller komplement till egna energilösningar?

Relevanta dokument
Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013

Pemco Energi, Pär Westborg

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?

Utredning av systematisk ökning av solenergi i Västra Götalandsregionen förslag till solenergiplan

ETT UPPROP FÖR KLIMATET

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Mål och principer för BeBo-projekt

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus. Mats Franzon

Verksamhetsplan 2014

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

Hur påverkar du miljön? Hållbarhetsarbete i bostadsrättsföreningar. Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du?

Alingsåshem gör det! Hållbara miljonprogramrenovering

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Green building Klimatneutral

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Fossilbränslefri region Mål och strategier, samt handlingsprogram 2011

Hållbarhetsindex. Referensgruppsmöte 12 juni

Samarbetsavtal med Vattenfall 2016

Fullmäktigeberedningen för kostfrågor och antagande av kostpolicy KS-2011/575

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

Skolplan för Svedala kommun

Mål och budget för Tomelilla kommun

VERSION 1.0 ENERGIEFFEKTIVA STORKÖK VÄGLEDNING FÖR ELKONSULT MED KRAVSPECIFIKATION

NYHETER ISO 14001:2015

Nyrenoverade kontorslokaler med flexibel planlösning; rumsindelat, blandat eller öppen planlösning? <br /> Adress Sveavägen 159

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lofsdalen 26:292

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Salnecke 1:110

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Systematiskt kvalitetsarbete

Kommunalt program för Miljöpartiet de gröna i Ydre

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Analysgruppen för Grön omställning

Folkskolegatan #7, Stockholm VERKSAMHETSPLAN 2014

Koncept Katalog 2009

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Yttrande avseende Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden (Trafikverket 2015:180)

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Nio exempel på hur ett ByggVestahus gör det mesta lite bättre

GRÖNA HYRESAVTAL Fastighetsägarna Stockholm. Yogesh Kumar

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Europaforum XXII Norra Sverige

SYNLIGGÖRANDE AV HÅLLBAR UTVECKLING PÅ CHALMERS CAMPUS

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

FREDA-farlighetsbedömning

15/16 Mälarsjukhuset, hus E37, ombyggnad av lokaler för Habiliteringsverksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

Motion om uthyrning av tak på stadens fastigheter för installation av solceller. Remissvar.

Beslut för gymnasieskola

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Strategi för kompetensförsörjning av lärare

Infrastrukturen för Svensk e-legitimation

Affärsplan? Ett dokument där viktig information om ert företag samlas. Den ska förtydliga och visa era tankar kring hur ert företag ska drivas.

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

FASTIGHETS- ÄGARNA EN DEL AV SAMHÄLLBYGGET

Avgifter i skolan. Informationsblad

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

FutureBuilt 2011 ERFARENHETER HAMNHUSET OCH HUR HAR VI GÅTT VIDARE. Onsdag 12 oktober Berth Olsson vvd.

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vad är Skrivrummet? *Se även sid

Rekommendationer och stöd. vid installation av solceller på kommersiella byggnader

Kan ny teknik spara energi? Vad är det egentligen som driver utvecklingen?

Årsredovisning Industribyggnader i Borås AB

BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Fjärrvärmebolagen och deras behov som drivkraft för ny teknik

Miljöfrågor en del av verksamheten

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Riktlinjer för medborgardialog

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet

Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016

Kvalitetsarbete i förskolan

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Transkript:

Akademiska Hus mot djärva energimål Fjärrvärme och fjärrkyla konkurrenter eller komplement till egna energilösningar? Föredrag vid konferensen Värmedagen den 1 juni 2016 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm

Om detta vill jag berätta Korta fakta om Akademiska Hus Våra hållbarhets- och energimål, vår energistrategi Hur ser vi på konkurrenssituationen för fjärrvärme/fjärrkyla gentemot egna energilösningar med värmepumpar/kylmaskiner/geoenergi? Aktuella projekt som innebär att vi producerar värme och kyla själva Framtida projekt (exempel: Albano, Stockholm) Vår syn på framtida samarbete med fjärrvärmebranschen 2

Vårt uppdrag skapa bättre förutsättningar för högre utbildning Akademiska Hus aktiebolag ska äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk. Akademiska Hus ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden. Bolagets inriktning omfattar byggande och förvaltande av studentbostäder. 3

Vi är ett av Sveriges största fastighetsbolag Statligt ägda, med fokus på universitet och högskolor 3,2 miljoner m 2 lokaler (LOA) Omsättning 5,7 miljarder kr Fastighetsvärde 67,3 miljarder kr Campusområden dominerar stort Marknadsandel 60 % Sveriges största byggherre: projektportfölj på 18 miljarder kr 300 000 personer studerar, forskar och arbetar i våra fastigheter dagligen Vi är en av landets största energikunder bland fastighetsägare med årliga inköp av totalt 400 GWh el, 320 GWh fjärrvärme och 70 GWh fjärrkyla 4

Våra kunskapsmiljöer - energimässiga utmaningar Ojämnt utnyttjande! Energikrävande! 5

Våra hållbarhetsmål HÅLLBARHETSMÅL MILJÖ- & ENERGIMÅL SOCIALA MÅL EKONOMISKA MÅL Samarbete med kunderna kring Hållbarhetsinitiativ Tillsammans med lärosätena enas vi om gemensamma hållbarhetsinitiativ som engagerar båda parter. Syftet är att skapa engagemang och synlighet kring hållbarhetsfrågor samt koppla samman lärosätenas kunskaper med vår ambition att ligga i framkant. Energireduktion För att behålla och stärka vår konkurrenskraft och säkra en position i framkant skall energianvändningen (köpt energi kwh/kvm) minska med 50 % till år 2025, med 2000 års nivå som utgångspunkt. CO 2 -avtryck från drift elimineras Eliminera CO 2 -avtryck från energianvändning vid drift av våra byggnader (värme, kyla och elkraft). Driver småskaliga lösningar för energiproduktion med bl.a. kompetenshöjning och ökat samarbete som mål. En olycksfri arbetsplats Arbetsglädje och en säker och hälsosam arbetsplats är en framgångsfaktor och prioriteras därför högt i hela vår verksamhet och i de projekt vi bedriver. Vår målsättning är att uppnå en helt olycksfri arbetsplats.

Vår strategi Akademiska Hus hållbarhetsmål Minska i befintligt bestånd Samarbeta med kund Bygga energieffektivt Våra leverantörer Ny förnybar elenergi Minska energianvändningen Påverka Skapa 7

Rätt sak i rätt ordning Välj energikälla Energikälla väljs med hänsyn till att minimera den yttre påverkan. Där det är möjligt ställer vi krav på att våra val skall öka användningen av förnyelsebar energi. Lokalt producerad förnybar energi Om möjligt utnyttjar vi förnyelsebara lokala energikällor som kan kopplas till byggnaden. Detta kan vara exempelvis solceller, geoenergi eller småskalig vindkraft. Samverka med andra byggnader Med vårt sammansatta campusbestånd strävar vi alltid att få våra byggnader att samverka energimässigt Minska energianvändningen Oavsett energislag så strävar vi alltid efter att få varje byggnad att använda så lite nettoenergi som möjligt. 8

Vår resa mot målet Vårt mål är att minska den köpta energin med 50 % år 2000 2025 vilket innebär 3,5 %/år för Sthlm kwh/m 2 total energianvändning (inkl. verksamhetsenergi), region Sthlm Nya byggnader ska uppfylla kraven för Miljöbyggnad Silver, vilket innebär 0,75 x BBR (energikrav enligt byggreglerna) = 68 kwh/m 2 (från 2019 utgår vi från NNE-kraven 50 kwh/m 2 ) Samtliga lönsamma energiåtgärder i ett LCC-perspektiv ska genomföras vi bedömer att ytterligare 2 miljarder kronor krävs för att nå målet! Strävan att paketera åtgärder i s.k. totalprojekt (enl. Belok-modellen) 9

För att kunna nå målet för energieffektivisering behöver vi jobba på flera plan samtidigt i första hand löpande verksamhet såsom driftoptimering ( det dagliga skruvandet ) byte till mer energieffektiv utrustning i samband med renovering, ombyggnad och hyresgästanpassning samverkan med hyresgästerna och deras verksamhet men också systemåtgärder i form av t.ex. ökad värmeåtervinning och egen energiproduktion t.ex. installation av solceller och värmepumpar, byggande av marklager öka andelen energieffektiva byggnader genom ny-, tilloch ombyggnad men också avyttring eller rivning av äldre, icke ändamålsenliga och energikrävande byggnader 10

Vi satsar på solenergi Pågående och klara solcellsinstallationer som ska generera 1 000 000 kwh per år Planer på att mer än tredubbla den förnyelsebara energin från solceller Under 2015 har vi enbart i Stockholm driftsatt elproducerade solceller på fem campusområden I dagsläget även solcellsanläggningar i Lund, Karlstad, Göteborg, Skövde, Örebro, Linköping och Uppsala 11

Fjärrvärme och fjärrkyla eller andra alternativ? Hur resonerar vi inför beslut om systemval för värme- och kylaförsörjning, såväl för befintliga byggnader som vid nybyggnad? Aspekt Ekonomi (LCC) Miljö (klimatpåverkan) Energimåluppfyllelse Driftaspekter Jämförelse mellan fjärrvärme/ fjärrkyla och värmepump/geoenergi Fördel: värmepump - om processkylbehov finns - ofta vid nybyggnad - koll på såväl aktuella som framtida energipriser Fördel: värmepump - CO 2 -fri (ursprungsmärkt) el används för drift - fjärrvärme oftast ej CO 2 -fri Fördel: värmepump (eftersom vårt nyckeltal avser köpt energi) Fördel: fjärrvärme/fjärrkyla 12

Ett exempel på egna produktionslösningar (NWT 121114) 13

Värmeåtervinningsprojektet, KTH Campus Nollalternativet (dagens lösning) Värmeåtervinningsprojektet Fjärrvärme Fjärrkyla El Energi: 29 500 MWh Energi: 17 900 MWh - Effekt: 12,7 MW Effekt: 4,9 MW Energi: 16 500 MWh Energi: 1 400 MWh Energi: 5 700 MWh Effekt: 9,7 MW Effekt: 2,9 MW Effekt: 1 100 kw (egenproducerad (egenproducerad energi: 13 000 MWh) energi: 16 500 MWh) Vi har 2014 installerat en central kyloch värmepumpsanläggning i gamla panncentralen. COP totalt ca 5,2 Vi har sammanhängande värme- och kylanät inom området Totalt minskas köpt energi med 23 700 MWh/år (25 %) Projektet sänker utsläpp av klimatgaser (koldioxid) med 890 ton/år (44 %) 14

Energilösning Arrheniuslaboratoriet, Frescati Under 2014-17 genomförs en samlad energilösning för norra delen på Stockholms Universitet baserad på ett marklager med värmepumpar avsett att täcka värmebehovet för nya lab-byggnader värmning av tilluft för befintliga byggnader effektivisering av kylsystem inkl. nya kylmaskiner Syftet med att uppföra ett marklager är främst att tillvarata överskottsvärme från kylmaskiner. Med hjälp av värmepumpar kan inköpta fjärrvärmevolymer reduceras med totalt drygt 5 000 MWh/år. Elanvändningen beräknas netto öka med ca 250 MWh/år. Klimatpåverkande utsläpp reduceras med ca 350 ton CO 2 /år förutsatt att tillkommande elanvändning kan åstadkommas utan ökad klimatpåverkan 15

16 Marklagret på Frescati

Studenthuset (Frescati) - energilösning Byggnadens hela behov av värme och kyla täcks av värmepumpar kombinerade med marklager Dimensionerande framledningstemperatur på värmekretsen 40 grader För köldbärarkretsen är dimensionerande framledningstemperatur 16 grader COP: 4,5 som årsmedelvärde Årstidsanpassad ventilation med effektbegränsning Värmeåtervinning med roterande värmeväxlare, i café och kök med plattvärmeväxlare Soprum med ozonrening istället för kyla 17

Studenthuset beräknad energibalans (nettoenergi 52,6) 18

Albano Stockholms nästa campusområde (2020) Nytt vetenskapligt nav som binder samman SU och KTH med varandra och staden Plats för 15 000 studenter och forskare 100 000 m 2 utbildningslokaler 1 000 student- och forskarbostäder (byggs av Svenska Bostäder) Del av Citylab Action - vi utvecklar ett gemensamt arbetssätt för en hållbar stadsutveckling tillsammans med andra aktörer Mål: nollbehov av netto tillförd energi Byggnader för NNE-krav, marklager med lokala värmepumpar i kallt nät, balanserade energiflöden inom området 25-30 kwh/m 2 fastighetsel avses delvis produceras lokalt inom området Tänkbara kompletterande energiformer: solceller, solvärme, vindkraft, biogas 19

Framtida samarbete med fjärrvärmebranschen Genomförande av energiåtgärder och projekt så att våra energimål uppfylles minskar köp av fjärrvärme med ca 80 GWh och av fjärrkyla med ca 20 GWh till år 2025, dvs. med totalt ytterligare 25 % i befintligt bestånd. Samtidigt - en stor nybyggnadsvolym! Således kommer vi även fortsättningsvis att vara en stor fjärrvärme- och fjärrkylakund! Vi ser ett allt större inslag av egna produktionslösningar och ett behov av att samköra våra system med fjärrvärme och fjärrkyla på optimalt sätt. Hur hittar vi win-win-lösningar och incitament med t.ex. flexibla prismodeller för komplement/spets/reserv? Vi ser positivt på initiativ såsom Fortum Värmes Öppen fjärrvärme Färdplaner mot fossilfrihet vi ser fram emot dialogerna under hösten 2016! Prisdialogen bra initiativ, har sannolikt verkat prisdämpande. Men varför behövs den? 20

Den ideala fjärrvärmeleverantören Är lyhörd för kundernas önskemål och sätter sig in i kundens situation Inser att epoken där man är ensam herre på täppan är ett passerat stadium Utvecklar i samarbete med kunderna win-win-lösningar i de fall där vi har egna energilösningar och vill komplettera med fjärrvärme och fjärrkyla Erbjuder miljömässigt konkurrenskraftiga produkter som uppfyller uppställda krav för olika typer av miljöcertifiering Har en uttalad färdplan mot att minimera klimatpåverkan från fjärrvärmeproduktionen Har en förtroendefull och kontinuerlig dialog med kunderna som bygger på ärlighet och transparens Erbjuder energitjänster för att effektivisera kundernas energianvändning 21

Tack! 22 johan.tjernstrom@akademiskahus.se