Jämlikhetsarbete i praktiken - från sagostunden till samhällets stödjande arenor

Relevanta dokument
Att motverka skolmisslyckanden

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Hela staden socialt hållbar

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Folkhälsorådets verksamhetsplan med budget 2015

Välfärd och utveckling

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Vart FaR vi? 29 januari 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun

Sju punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Mål och budget för Tomelilla kommun

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Socialmedicinsk kompetens. Hur kan vi trygga den?

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro

KOMMUNSTYRELSEKONTORET

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Framtidens innovativa värdskap

Utveckling av en svensk havsplanering

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Långsiktigt reformprogram för minskad segregation

S2011/8505/FS (delvis) Kammarkollegiet Box Stockholm

Seminarium, tisdag 17 maj 2016: Möten om hälsa nyanländas hälsa

Hälso- och sjukvårdslagen

Skolplan för Svedala kommun

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Social hållbarhet? Anders Trumberg. Örebro kommun

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa

Sveriges Kommuner och Landsting

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Arbetsplan för Hjorten

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Riksantikvarieämbetet

Modellområde BARN och UNGA främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Datum Samverkanslösning: Första stegen ut projekt i Sävja med Studieförbundet Vuxenskolan

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Bild Engelska Idrott

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL KUN

Svar på motion om att utreda åtgärder för att öka tryggheten hos främst flickor

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Tillväxtverket Stödstruktur för validering i Västra Götaland Marja-Leena Lampinen

Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Strategi KUB. Tillväxt Företagande och Entreprenörskap

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Flyktingbarnteamet Göteborg

Barn- och familjeplan

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Beslut för fritidshem

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättat svar och översänder det till Kommunstyrelsen.

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Tillgänglig utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Verksamhetsinriktning Gemensam för Dalarnas Idrottsförbund/ SISU Idrottsutbildarna Dalarna

Syftet med en personlig handlingsplan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Verksamhets- och finansieringsplan för verksamhetsåret 2007

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Effektivare vård. DM strategidagen Göran Stiernstedt

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Syfte med

Ansökningsomgången 2014 Erasmus+

Transkript:

Jämlikhetsarbete i praktiken - från sagostunden till samhällets stödjande arenor

Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen (VGR) omfattar 49 kommuner Grunderna för samverkan mellan kommun och landsting är flerfaldiga. - Ett gemensamt ansvar för tillväxt och utvecklingsfrågor där samverkan ger större resultat än om varje enskild aktör agerar på egen hand. - Ett gemensamt ansvar för invånarnas välfärd inom exempelvis hälso-och sjukvården och t ex att gemensamt planera kollektivtrafik för att få till väl fungerande arbetsmarknadsregioner VISST FUNKAR DET EN RAPPORT FRAMTAGEN AV KONCERNKONTORET VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN MARS 2016

Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Regionfullmäktigebeslut 24 september 2013

Fullständig studiegång ett Regionstyrelse uppdrag Syfte 1. Aktualisera frågeställningen om utbildning som en välfärdsfråga - En fråga som berör hela samhället, inklusive många av VGR:s verksamheter. - Orsaker till barn och ungas förutsättningar till utveckling och kognitivt lärande, och därigenom involvera fler välfärdsaktörer än skolan. 2. Visa på vikten av en gemensam kunskapsbild - Samhället förändras och blir mer heterogent, ökande hälsoklyftor, sämre skolresultat i internationella jämförelser. - Gemensam kunskapsbas för att förstå förändringen och hur den påverkar förutsättningar för fullständig studiegång.

Fullständig studiegång VG2020 / Samling för social hållbarhet / Framtidens Hälso- och sjukvård / Budget 2016 Prioriterade områden Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Fokus Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård

Fullföljda studier steg 1 Regional utveckling (Utvecklingsavdelningar) Kultur, Rättighet, Folkhälsa, FoUU, Näringsliv VGR Styrgrupp Arbetsgrupp/-er Hälso- och sjukvård Systemutv. & strategi, AKUA, Vårdens innehåll & kompetens Utvecklingsenheter: KJV, KPC psykisk hälsa Kommunikation Verksamheter Utvecklingsenheter: VKV, Center för sexuell hälsa Mödrahälsovård Ungdomsmottagningar Barnmedicin Barnhälsovård Vårdcentraler BUP Familjecentraler Tandvård Habilitering

Nästa steg är att skapa en regiongemensam strategi och åtgärdsplan Involvera verksamheter/aktörer med ett uppdrag mot eller påverkan på målet i framtagandet. Frågeställningarna: - Kartläggning av insatser som görs idag som vi kan kraftsamla ytterligare på? - Vilka åtgärder skulle behöva göras? Ska resultera i en tydlig åtgärdsplan

Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever åk 9 2001-15. Källa: Folkhälsomyndigheten

Andelen avgångselever med gymnasiebehörighet uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd. Källa: SIRIS.

Social klass och kognitiv utveckling Kognitiv förmåga 100 Hög kognitiv förmåga 50 Låg kognitiv förmåga 0 2 5 10 Ålder Hög socioekonomiskt status Låg socioekonomiskt status Feinstein, L. (2003). "Inequality in the Early Cognitive Development of British Children in the 1970 Cohort." Economica 70(277): 73-97.

Nelson, C. A. (2000). The Neurobiological Bases of Early Intervention. Handbook of early childhood intervention. J. P. Shonkoff and S. J. Meisels. Cambridge University Press: 204-228.

Effektivitet och jämlikhet i att investera tidigt i utbildning Return of Investment Optimal investering Barn från låg socioekonomisk bakgrund Barn från hög socioekonomisk bakgrund Tidig barndom Skolålder Högre utbildning Vuxenutbildning Woessman, L. (2006). Efficiency and equity of European education and training policies. CESIFO Working Paper No. 1779, CESIFO.

The logic is quite clear from an economic standpoint. We can invest early to close disparities and prevent achievement gaps, or we can pay to remediate disparities, when they are harder and more expensive to close. Either way we are going to pay. And, we ll have to do both for a while. But, there is an important difference between the two approaches. Investing early allows us to shape the future; investing later chains us to fixing the missed opportunities of the past. Heckman, J. (2011), The Economics of Inequality: The Value of Early Childhood Education, American Educator, Vol., 35, No. 1, pp 31-35

Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande arenor familjecentraler, förskola och bibliotek Om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland - kohortstudie Elevhälsodatabas Sociala investeringsmedel

Trygga och goda uppväxtvillkor Fullföljda studier och Jämlik hälsa - Hälsofrämjande arena familjecentraler - regional översyn av familjecentraler i syfte att säkra standard och fortsatt utveckling av familjecentraler - Hälsofrämjande arena förskola, barns kognitiva utveckling och lärande. Pilotprojekt och nätverksstruktur - Hälsofrämjande arena bibliotek i Regional plattform med civilsamhället. Potential för att främja läsande, kultur och hälsa

Hälsofrämjande arena familjecentraler - regional översyn av familjecentraler Steg 1 Översyn kartlägga familjecentralernas strukturella villkor och presentera förslag på förbättringsområden. Steg 2 Arbete för att på sikt få fram ett inriktningsdokument och säkra en standard och familjecentralernas utveckling Aktörer Steg 1 VGR Folkhälsokommittén i samverkan ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

Förskolebarns kognitiva utveckling, lärande och hälsa Utveckling av förskolebarns kompetenser, samverkan förskola samverkan region /kommuner, universitet Steg 1.Förankring samverkan. Kartläggning enkät till fyra kommuner med förväntat svar på vad som är kvalitet hos olika aktörer i förskolans arbete om barns välbefinnande, lärande och hälsa - Analys och rapport med identifierade förbättringsområden - Återföring i lokal dialog med kommuner för att identifiera förslag på åtgärder. Steg 2. Förbättringsområden; Pilotarbetet 2.1 kompetensutveckling och 2.2 pröva åtgärder. - Bidra i samverkan till modell för kompetensutveckling för att stödja utvecklingen långsiktigt hållbart ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

Hälsofrämjande arena bibliotek, regional plattform i samverkan civilsamhället - potential för att främja läsande, kultur och hälsa Syfte att stärka barn och ungdomars läsande informella lärande Steg 1. Inventering och möjlig organisering samt vad de regionala aktörerna som BRIS, Rädda Barnen och Västra Götalandsregionen - bidrag i ett kommande utvecklingsarbete regionala åtgärder Ht 2016 Förankring samt pröva frågeområden 4-6 kommuner Ht 2016 Analys och villkor för fortsatt arbete. Steg 2. HT 2017 Pilotarbete i samverkan med utvidgad kommunenkät, organisering och pröva åtgärder Samla kunskap om pågående arbete goda exempel samt analys av förbättringsområden ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

Om Social hållbarhet och hälsofrämjande arbete Utveckla stödjande miljöer är en av nyckelstrategierna i hälsofrämjande arbete Flyttar fokus från sjukdomstänkande till hälsotänkande Fokus från arbete som är baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor Policyutveckling kan vidareutvecklas på alla nivåer i samhället Att utveckla lagar och regleringar Omorientering av organisationer i syfte att uppnå, t ex hållbar utveckling Samverkan för en gränsöverskridande uppbyggnad av nya allianser Mobilisering och utveckling av självbestämmande (empowerment) ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT